Hur kan sambon bli delägare i min bostad?

2015-05-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Hur kan min sambo bli delägare på en bostad som bara jag äger från början och i vilken sambon har senare flyttat in? Alltså går den att bodelas med ett samboavtal? Helst svara via mail.Tack,
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga.Enligt Sambolagen så är det bara samboegendom som bodelas. Samboegendom är enligt 3 § sambos gemensamma bostad samt det gemensamma bohaget om det anskaffats för gemensamt bruk. Eftersom du ägde bostaden innan din sambo flyttade in så har den inte anförskaffats för gemensamt bruk och således är den inte samboegendom i lagens mening och ingår inte i en bodelning enligt 8 §. Sambolagen gäller om inte annat avtalats och kan alltså avtalas bort via sk samboavtal (se 9 §), där samborna kan bestämma att hela eller delar av sambolagen inte ska gälla eller att viss samboegendom inte ska ingå i bodelningen. Om bostaden är en hyres- eller bostadsrätt och inte är samboegendom (utan enbart den ena sambons) kan i vissa fall den andra sambon vid en separation få överta bostaden mot kompensation enligt 22 §, detta i de fall denne anses bäst behöva den. Det är en restriktiv bedömning och krävs särskilda skäl för att det ska beviljas.Det framgår inte riktigt av din frågan om du vill skydda dig mot att sambon vid en bodelning får halva bostaden eller om du önskar att sambon ska få ägande och därmed rätt till del av den vid en separation? Om du vill att sambon ska äga halva bostaden kan du ge eller sälja den halvan till din sambo. Om du vill att bostaden ska räknas som er gemensamma bostad kan du även enligt 5 § stycke 2 anmäla detta till inskrivningsmyndigheten, det är dock bara möjligt om du äger fastigheten och har lagfart på den (dvs ej bostadsrätt). Om du vill skydda dig mot att sambon får del av bostaden vid en eventuell separation/att bostaden ingår i bodelningen så behöver du inte göra någonting.Hoppas detta var svar på dina funderingar. Vänligen,

Bodelning av fastighet vid skilsmässa

2015-05-02 i Bodelning
FRÅGA |HejMina föräldrar genomgår en för min mamma på alla sätt slitsam skilsmässa. Min pappa har missbrukat sin situation och frihet som ekonomiskt ansvarig i familjen och kan nu komma undan med stora hål och frågetecken utan att ha gjort något "olagligt". Mammas enda ekonomiska fördel är att kontantinsatsen till den gemensamma villan en gång betalades av mamma med pengar från arv efter bortgången förälder. Resterande del av kontantinsatsen betalade mina föräldrar tillsammans. Arvet bör väl ändå ses som enskild egendom och ska om jag förstår det rätt inte räknas in i kommande bodelning, eller? Hon har fått höra att hon ju i alla fall äger större delen av huset, men har inte fått något ordentlig bekräftelse på detta. Eftersom hennes del av insatsen till fastigheten var 50% + 25%, vill jag hävda att hon har rätt till 75% av intäkten när den säljs. Vad är det som gäller?Tack för hjälpen.
Evelina Lindgren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om makars egendom finns i kapitel 7 Äktenskapsbalk (1987:230) (ÄB). Ett arv utgör enskild egendom i den mån arvlåtaren i testamente uttryckt att arvet ska vara mottagarens enskilda, 7:2 p. 4 ÄB. Har sådan vilja inte uttryckts utgör arvet istället giftorättsgods och delas lika mellan makarna vid bodelning. En annan fördelning än hälftendelning sker om makarna skrivit äktenskapsförord, men enligt din beskrivning verkar så ej vara fallet. Om arvlåtaren inte villkorat arvet och finns inget äktenskapsförord ska alltså vinsten vid försäljningen delas lika mellan makarna. Vänligen,

Kompensera tidigare husköp genom förordnande om enskild egendom

2015-05-01 i Bodelning
FRÅGA |Hej lawline! I juni gifter jag mig med min sambo. Vi äger sen i juni förra året ett hus 50/50. Till saken hör det att vi båda har särkullsbarn, två var och att nu vill mina svärföräldrar att ett äktenskapsförord upprättas innan giftermålet.Min blivande make ägde detta huset med sin exfru som han idag är, efter många turer med advokater, skild från och därifrån köpte jag in mig i huset till 50%När huset köptes för ca 11 år sedan, satte min sambo in ca 300000kr från en vinst som han fick vid försäljning av annan bostad. Det råder lite tvivel om detr skriver något kring detta. Idag vid ett äktenskapsförord vill föräldrar att vi skriver ett äktenskapsförord där halva huset blir hans enskilda egendom för att säkra dessa 300000kr han en gång betalade på huset. För mig låter det orimligt! Jag kan tänka mig att skriva en parentes kring dessa 300000kr vid eventuell skiljsmässa eller bortgång men e att skriva halva huset som enskild egendom till honom låter orimligt.Vad har Ni att säga? Är detta möjligt och vad ger det för konsekvenser för mig vid ett eventuellt dödsfall/ skiljsmässa?! Tacksam för svar! Mvh Ellen
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Verkningarna av att något skall vara enskild egendom är att den inte ingår i bodelningen (se främst 7 och 10 kap. Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230). Detta innebär i praktiken att den enskilda egendomen inte räknas med när man lägger ihop varje makes tillgångar och skulder och delar på egendomsvärdet. Eftersom bodelning sker både vid dödsfall och äktenskapsskillnad är det naturligtvis en viktig faktor. I ert fall skulle det exempelvis innebära att du om din make dog inte hade någon rätt över huvud taget till de 50 % av huset han äger, utan att det värdet skulle gå till hans särkullbarn. Å andra sidan skulle däremot din halva av huset räknas in i bodelningen. Om huset är värt mycket mer än 600 000 kr kan det naturligtvis bli orättvist, särskilt om du har köpt in dig för det faktiska värdet.Vid bodelning och liknande (vare sig det sker vid skilsmässa eller på grund av dödsfall) är det fullt möjligt att komma överens om hur man skall fördela egendomen, till exempel att 300 000 kr inte skall räknas in. Det är dock i princip inte möjligt att göra det i förväg på annat sätt än genom äktenskapsförord om enskild egendom. Mitt förslag är att ni räknar ut hur stor del av husets värde 300 000 kr motsvarade då de sattes in (det kan exempelvis vara 25 %, 40 % eller 50 %) och låter den andelen av huset vara hans enskilda egendom. Ni kan också, om det är just 300 000 kr som skall säkras, göra så att ni räknar i det nuvarande värdet på huset (om priset har gått upp blir alltså andelen lägre). Kort sagt kan ni alltså besluta om att en lägre andel än 50 % skall vara enskild egendom, vilket kan bli mer rättvist om huset är värt betydligt mer än 600 000 kr och du betalade "fullpris" för din andel! I sista hand handlar det dock om vad ni kan komma överens om!Hälsningar,

Skogsfastighet som samboegendom

2015-05-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo och jag tänker separera. Han äger den skogsfastighet med bostadshuset som vi bor i sedan 15 år. Vi hade bott tillsammans i hans villa i 3 år när han sålde den och köpte gården vi bor på nu för att vi skulle bo här tillsammans. Jag har inte hjälpt till att betala amortering eller räntor. Han har inte ärvt eller fått pengar till gården. Det finns heller inget skrivet om enskild egendom eller något samboavtal.För 4 år sedan skrev vi inbördes testamente att användas när någon av oss dör. Vi har nämligen barn sedan tidigare förhållanden. Kan vi tillämpa sambolagen i bodelningen trots att bostadshuset ingår i en skogsfastighet, 7 ha? Vi räknar väl bara värdet av huset, inte skogen?Inbördes testamente fyller väl heller ingen funktion när båda lever?
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågor som sambors egendom behandlas i Sambolagen, som du hittar https://lagen.nu/2003:376.Sambors gemensamma bostad ska ingå i en bodelning mellan sambor, om denna har förvärvats för gemensam användning, SamboL 3§ och 8§, så som i ert fall. En gemensam bostad ska ingå i bodelningen även om bara ena parten har betalat räntor och amorteringar. Som gemensam bostad räknas: fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål, SamboL 5§. Det avgörande är alltså vilket som är det huvudsakliga ändamålet med innehavet av fastigheten. Om det rör sig om en stor skogsfastighet som är menad att leva av kan det sannolikt inte räknas som samboegendom, men enbart det faktumet att det är en skogsfastighet gör inte att egendomen inte kan klassas som samboegendom, om det huvudsakliga syftet med fastigheten är att vara gemensam bostad för samborna. Testamentet kommer som du säger inte tillämpas vid en separation.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Sambons möjlighet till tvångsförsäljning av gemensam bostad

2015-05-02 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Min son och hans f.d. sambo äger tillsammans en villa och båda står för lånen. Min son vill bo kvar i villan och betala hela kostnaden själv.Sambon vill sälja för att komma ur sitt låneåtagandeP.g.a en mindre skatteskuld vägrar banken att skriva över hela låneskulden på sonen. Kan sambon begära tvångsförsäljning av fastigheten? Det finns två minderåriga barn med delad vårdnad.
Felicia Idbrant |Hej!Inledningsvis kan nämnas att bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk utgör samboegendom, se sambolagen 3 §. När ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras, se sambolagen 8 §. Vid bodelning ska en andelsberäkning göras och efter det ska egendomen fördelas på lotter, se sambolagen 12 och 16 §§. Din son verkar vilja ha villan på sin lott och det verkar inte som hans ex-sambo är av intresse att få behålla villan. Om din son genom att få villan på sin lott skulle ha mer egendom än vad han har rätt till enligt andelsberäkningen kan han antingen ge egendom eller betala motsvarande belopp i pengar till ex-sambon så att det blir jämnt. Om det inte finns egendom som motsvarar värdet eller det inte finns möjlighet att betala motsvarande belopp i pengar skulle ex-sambon istället kunna begära tvångsförsäljning. När det gäller möjlighet för sambon att tvinga fram en försäljning regleras detta i samägnaderättslagen. Enligt 6 § kan en delägare ansöka hos tingsrätten om att det ska bevilja en tvångsförsäljning av fastigheten även om den andra sambon motsätter sig detta. Förutsättning för din sons ex-sambo att göra detta är således att hon är samägare till fastigheten. Din son har då rätt att köpa hennes andel men som du nämner har han svårt att ta över låneskulden vilket tyvärr kan göra det problematiskt för honom här.Med vänliga hälsningar

Anspråk på gemensam bostad vid samboseparation

2015-05-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag undrar vilken rätt jag har till lägenheten som jag och min sambo flyttat in i gemensamt - vid en separation. Det var HANS lägenhet som byttes mot denna och hans namn står på kontraktet. Men jag var med när kontraktet skrevs och står inom parentes på kontraktet. Det är en privatvärd. Vi har hela tiden bott i den tillsammans, men jag har endast varit skriven i lägenheten en månad. Om vi nu skulle separera, har jag rätt att göra anspråk på lägenheten eller att vi ska byta den mot två mindre så att vi får varsitt kontrakt eller tillfaller lägenheten automatiskt honom?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!När man är sambor har man i och för sig ett visst skydd vid separationen, men inte lika omfattande som om man hade varit gifta. Detta regleras i Sambolagen (https://lagen.nu/2003:376). Enligt dess 8 och 3 § § skall faktiskt en bodelning göras även när sambor separerar, och i den ingår "samboegendom". Enligt 5 § omfattar samboegendom bland annat en gemensam botad, och detta gäller oavsett vem som skaffade den och vem som står på kontraktet så länge den skaffades för gemensamt bruk (och så är det ju, vad jag förstår, i ditt fall).En hyresrätt anses rent juridiskt inte ha något ekonomiskt värde. Den påverkar därför egentligen inte "storleken" av bodelningen, men naturligtvis måste ändå hyresrätten hamna hos någon. Enligt 16 § Sambolagen skall bostaden tillfalla den sambo som bäst behöver den så länge det är skäligt. Oskäligt kunde vara att man fick ta över sin sambos bostad efter att bara ha bott ihop en mycket kort tid, så länge man själv inte står med på kontraktet eller liknande (särskilt om det t.ex. rör sig om en bostadsrätt som den andra sambon ensam äger och har haft länge).Det går inte exakt att avgöra hur frågan skulle bedömas i ert fall, men vad som kan spela in är till exempel möjlighet att hitta ny bostad, ekonomiska skäl och så vidare vilket sedan vägs mot vilka svårigheter den som blir utan bostaden kommer att få.Avslutningsvis är det också naturligtvis möjligt att göra upp sinsemellan om hur man skall göra; det går faktiskt att redan medan förhållandet består skriva samboavtal om hur bodelning skall ske på annat sätt än i lagen (se 9 § Sambolagen). Kortfattat är det alltså den av er som bäst behöver lägenheten som enligt lagen skall få den vid en separation så länge ni inte har kommit överens om annat.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Gemensam bostad och bodelning

2015-05-01 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Hoppas få ett förslag på följande fråga, med lite bakgrundsinformation först Jag är gift sedan femton år i andra äktenskapet, har två äldre barn (24-25) två i nuvarande 10+ 12 år gamla.Min fru är invandrad och väl anpassad till vårt samhälle, med lite hjälpfått ett bra arbete, jag är pensionär och har fastighet ägd till 100%Jag är den som försörjer familjen, uppehälle, boende m.m. min fru har yrkesarbetat 7-8 år och har hyggligt bra lön som hon hemlighåller, ochbidrar inte till familjens uppehälle, placerar barnbidragen på okänd plats.Naturligtvis har detta lett till diskutioner och osämja, det har talats om skilsmässa, hon har erhållit erbjudanden , accepterat och senare avvisat dem, ett problem är bostadsfrågan som är "het" i Stockholmmed förorter. vissa människor är svåra att nå överensommelse med ,då de anser sig att alltid ha rätt. Jag har bolån, inte så stort, men jag kan inte låna pengar i bank med min låga pension. Om det är svårt att förklara hur giftorätt fungerar, så tolkas den efter egna regler,Jag kan knappast ge bort fastigheten till mina äldre döttrar då det erfordras hennes samtycke(påskrift) i det här läget är jag beredd att gåganska långt när det gäller att på ett juridiskt sätt "säkra" min fastighetoch mitt boende, då jag hört antydningar om att "jag vet min rätt" mendå jag blivit endast en ekonomisk resurs och respektlöst behandlad,vilka alternativ har jag ? (Självmord uteslutes)
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom fastigheten med byggnaden du äger är avsedd som din och din makas gemensamma hem och den tycks huvudsakligen innehas för detta ändamål så utgör den er gemensamma bostad, vilket framgår av Äktenskapsbalk (1987:230) 7:4 första stycket, punkt 1. Som du har sagt så kan du inte avhända dig den gemensamma bostaden till dina äldre döttrar utan din makas samtycke (Äktenskapsbalk 7:5 första stycket, punkt 1).Eftersom du skriver att du utesluter självmord så tolkar jag det som att du ändå befinner dig i ett väldigt upprört tillstånd med hänseende till hur din maka har behandlat dig. Med hänseende till att du ändå umgås med den tanken kanske det bästa vore att snarast få till stånd äktenskapsskillnad så att du kommer ifrån den negativa situation i vilken du befinner dig. En fördel med äktenskapsskillnad och den bodelning som följer är att du kan begära att din maka svär en ed inför domstol om riktigheten av den upprättade bouppteckningen. Visserligen ska makar under äktenskapet fördela utgifter mellan sig och upplysa varandra om de uppgifter som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden ska kunna bedömas, men någon bestämmelse för att framtvinga dessa upplysningar saknas (Äktenskapsbalk 1:4). Vid bodelning i samband med äktenskapsskillnad kan dock domstol förelägga och döma ut vite om en make vägrar att svära eden om riktigheten i bouppteckning, vilket kan tjäna som ett påtryckningsmedel för att din maka ska lämna ut de upplysningar om ekonomiska detaljer som hon har hemlighållit från dig under äktenskapet (Äktenskapsbalk 17:5 andra stycket).Vid äktenskapsskillnad vidtas bodelning där ert giftorättsgods fördelas (Äktenskapsbalk 9:1 första stycket och 10:1). Eftersom du beskriver att ”det är svårt att förklara hur giftorätt fungerar” så förutsätter jag att fastigheten är giftorättsgods enligt huvudregeln och ska ingå i bodelning. Visserligen kan fastigheten som du äger göras till enskild egendom genom äktenskapsförord och därmed som huvudregel undantas från bodelningen, men eftersom ett äktenskapsförord kräver skriftlighet och undertecknande av båda makar och du och din maka har samarbetssvårigheter så bedömer jag det som osannolikt att ni kan få till stånd en sådan uppgörelse (Äktenskapsbalk 7:2 första stycket, punkt 1 och 7:3 andra stycket). Frågan är därför vilka möjligheter du har att få fastigheten i samband med bodelningen.Efter att andelsberäkningen i bodelningen har genomförts, det vill säga vad vardera make ska tilldelas av giftorättsgodset i värdet i kronor, så bestäms vem av makarna som ska ha vilken egendom genom lottläggning. I första hand ska vardera make få sin egendom eller de delar av den som han eller hon vill ha (Äktenskapsbalk 11:7). Dock finns en specialregel rörande den gemensamma bostaden, nämligen att den av makarna som bäst behöver den har rätt att få den på sin lott (Äktenskapsbalk 11:8 första stycket). Behovet prövas genom en bedömning av en rad faktorer, dock särskilt om ni även i fortsättningen kommer att ha gemensam vårdnad om barnen eller om någon av er får ensam vårdnad. Den som får ensam vårdnad anses i regel ha störst behov av bostaden, men skulle vårdnaden vara fortsatt gemensam så anses ofta den som rent faktiskt har hand om barnen ha störst behov. Övertagandet av bostaden är dock också förenat med en skälighetsbedömning. Även om din maka skulle anses ha störst behov så måste också övertagandet vara skäligt i förhållande till dig och dina personliga och ekonomiska förutsättningar. Faktorer som din ålder, hälsa, låga pension och eventuell affektion för fastigheten kan tala för att hennes övertagande ska anses oskäligt, varav det inte kommer till stånd. Skulle hon ändå anses ha rätt att överta fastigheten så får du kompensation genom annan egendom i bodelningen, och om denna inte förslår, pengar (Äktenskapsbalk 11:10). Får du ändå inte ut din andel genom lottläggningen vare sig i egendom eller pengar så får du en fordran på mellanskillnaden på henne (Äktenskapsbalk 11:11). Notera dock att om bolånet belastar fastigheten i form av panträttslån så är en ytterligare förutsättning för att din maka ska kunna överta fastigheten att hon också övertar ansvaret för lånet (Äktenskapsbalk 11:8 andra stycket).Sammanfattningsvis kan du i samband med en bodelning försöka övertyga din maka om att bland annat din ålder, hälsa och begränsade ekonomi är faktorer som talar mot att hon skulle anses ha rätt att överta bostaden, varav ni istället kan nå fram till en uppgörelse där du löser ut den andel hon får i fastigheten genom bodelningen. Jag är medveten om att du har en låg pension och har svårt att få till stånd ett banklån för att lösa ut din maka i ett sådant fall, men det måste också vägas mot det faktum att ditt välbefinnande uppenbarligen tar stryk av att du tycks leva i ett destruktivt förhållande. En möjlig lösning är kanske att du får till stånd ett lån från dina äldre barn eller att de står som borgensmän för att möjliggöra ett banklån.Jag hoppas att situationen har klargjorts för din del. Skulle något vara fortsatt oklart eller ytterligare hjälp behövas så är du givetvis välkommen att ta kontakt med vår samarbetspartner Familjens Jurist via http://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning

Frågor om enskild egendom och sambos arvsrätt

2015-04-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vi har testamenterat hela vår kvarlåtenskap som enskild gåva till våra barn.Om vår dotter och hennes sambo köper en bostad för arvet efter oss och hon sedan dör - kan då sambon bo kvar eller har deras gemensamma barn rätt till värdet som motsvarar den enskilda egendomen?Måste de vidta någon åtgärd så han kan bo kvar så länge han lever?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!I Sambolagen 3 § framgår vad som räknas som samboegendom, och där innefattas sambos gemensamma bostad. Men i 4 § finns en uppräkning av vad som inte är samboegendom, och i punkt 2 undantas egendom som en sambo har fått genom testamente med villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, samt i punkt 4 att det som har trätt i stället för egendom som avses i 1-3 inte heller är samboegendom om det inte föreskrivits annat i t ex testamentet. När egendom träder istället för annans egendom kallas det för surrogat, och om din dotter använder pengar hon ärvt av er och som enligt testamente ska utgöra hennes enskilda egendom så blir fastigheten surrogat till pengarna och fortsätter att vara enskild egendom. Observera att detta gäller om er dotter betalar hela fastigheten med de pengarna. Om däremot hon tar en del av pengarna från arvet, och sambon skjuter till en del kan det bli problem. Jag har i dagsläget inte hittat något klart svar för vad som gäller för sambos i en sådan situation, men när det gäller äkta makar har fastslagits att om enskild egendom investeras i egendom som utgör giftorättsgods så förlorar den enskilda egendomen karaktären av just enskild egendom. Man kan förenklat säga att den enskilda egendomen försvinner och blir giftorättsgods. Det är troligt att en liknande bedömning skulle göras avseende samboegendom.Vad gäller frågan om dotterns sambo kan bo kvar i huset om hon dör, så i dagsläget har sambos ingen arvsrätt enligt Ärvdabalken. Hon ärver alltså inte sin sambo, och han ärver inte henne. Utan om en av dem dör så ärver barnen allt så länge inget testamente finns som säger annat. För makar däremot så om den ena maken dör och det enbart finns gemensamma barn så har den efterlevande maken fri förfoganderätt över den avlidne makens kvarlåtenskap. De gemensamma barnen får alltså vänta tills båda föräldrarna har dött innan de får ut sitt arv. Någon sådan rätt finns inte för sambo.Då de har gemensamma barn så är dotterns sambo i egenskap av barnens far även deras förmyndare, och ska som sådan förvalta barnens tillgångar. Men ärver barnen tillgångar till ett högt värde ställs egendomen under överförmyndarens kontroll, och då behöver barnens förälder tillstånd för överförmyndaren att använda tillgångarna. Tillgångarna ska alltid användas för barnens bästa och på det sätt som ger bäst avkastning. Sålänge barnen är minderåriga så är det möjligt att överförmyndare skulle anse att det är för barnens bästa att de får bo kvar i huset tillsammans med sin pappa. Det skulle i så fall vara ett sätt för honom att få bo kvar där åtminstone tills vidare. Det hjälper honom dock inte att bo kvar så länge han lever eftersom huset då tillhör barnen och de kan välja att sälja det när de är myndiga. Naturligtvis kan de avstå från att göra det, men det är inget den efterlevande sambon kan kräva.För att sambos ska ärva varandra krävs att de upprättat inbördes testamente. Ett sådant kan aldrig avse alla tillgångar eftersom barnen alltid har rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (vad de skulle ärvt utan testamente). Som ni ser finns det en rad aspekter att ta hänsyn till, och jag har bara berört dem ytligt. För att så långt som möjligt tillförsäkra både er, dottern och hennes sambo samt gemensamma barnen att det blir så bra som möjligt samt så långt som möjligt blir såsom önskat och tänkt, så rekommenderar jag både er och samboparet att ta hjälp av en erfaren jurist för att hitta den bästa lösningen för er situation.Hos Lawlines sponsor Familjens Jurist kan ni få hjälp både med att ta ett helhetsgrepp på situationen och hitta bästa lösningen, samt att upprätta testamenten och liknande. Ni kan boka tid på ett kontor nära er via den här länken.Vänligen,