När sambolagen avtalats bort

2016-06-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej jag och min sambo ska separera med ett samboavtal som säger att vi inte ska tillämpa sambolagens regler vi separation. Hur blir det då vi skrev det när vi bodde i min gamla lägenhet men vi flyttade till en gemensam lägenhet där vi nu båda står på lånen men jag betalade hela insatsen själv. Nu vill hon göra en bodelning men jag har kvitton på alla möbler att det var jag som betalade allt själv. Kan hon kräva mig på hälften ändå? Tack på förhand.
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Sambolagen är dispositiv, den gäller om parterna inte avtalat om annat. I ert fall har ni avtalat om att sambolagen inte ska gälla vid en separation. Det innebär att reglerna om bodelning inte ska användas. Ni får alltså dela upp bohaget och den gemensamma bostaden på annat vis än hälftendelningen i lagen. Om du har köpt alla möbler och har kvitton på dem är de din egendom, och du kan ta med med dig dem i separationen. Din sambo kan inte kräva att få hälften av möblerna. Vad gäller bostaden så är det av betydelse vem som står som ägare/står på lagfarten. Är det ni tillsammans (då ni båda står på lånen antar jag att ni båda står som ägare) så får endera den ena köpa ut den andra eller så får ni sälja bostaden och dela på pengarna. Att du betalat hela insatsen finns inget lagstöd eller liknande du kan luta dig emot för att få behålla de pengarna, och det hade inte funnits det om sambolagen gällt heller. Utan har ni inte överenskommit om något innan, och det finns en revers eller skuldsedel så kan du inte kräva insatsen tillbaka. Däremot kan du naturligtvis prata med din sambo och förklara att du vill ha din insats tillbaka och se hur hon ställer sig till det. Vänligen,

Äganderätt kontra samboegendom

2016-06-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej jag och min sambo skall nu flytta till ett hus ,som jag tar lån till eftersom hon ej har haft så pass bra inkomst så hon kan stå med på lånet . vi vill gärna att bägge står på det eller äger det och det blir väll så automatiskt nä man är sambo ? men hur blir det om vi skulle gå isär ,när bara lånet /fastigheten står på mig ,har hon några skyldigheter till det ? hur bör vi skriva ? även att bostadsrätten som säljs står på mig och jag gör vinst på 1000000 kr som jag vill ha egen del av om något skulle hända och även att jag lägger in ytterligare 200000 kr som jag i min tur har lånat av mina föräldrar som vi tar till kontantinsats ,dom vill vi att mina föräldrar skall få tillbaka av huset om vi skulle gå isär .Med vänlig hälsning Niklas
Jenny Vilander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Viktigt att skilja på i denna situation är vad en person innehar med äganderätt och vad en person kan ha rätt till vid en eventuell bodelning på grund av att egendomen utgör samboegendom. Man samäger inte automatisk en bostad eller bohag på grund av att man är sambor. Den som köper något är juridiskt sett ägare av saken. Köper man något tillsammans är man istället samägare av saken. Ifall du, ensam, tar lån och köper huset blir du, ensam, husets ägare. Ifall du köper huset ensam men ni ändå vill att båda ska vara ägare till huset krävs att någon form av överlåtelse sker mellan dig och din sambo, till exempel genom köp eller gåva. Eftersom det handlar om en fastighet och alltså fast egendom gäller att formkraven i 4 kap. jordabalken är uppfyllda för att överlåtelsen ska vara giltigt. Se närmare om dessa regler https://lagen.nu/1970:994#K4P1S1. Ifall någon överlåtelse mellan dig och din sambo inte sker och du ensam köpet huset är som sagt du husets ägare. Däremot kommer huset att utgöra samboegendom i och med att du köper huset med syftet att det ska tjäna som er gemensamma bostad, se 3 § sambolagen (2003:376) (SamboL), https://lagen.nu/2003:376#P3S1. Ifall samboförhållandet tar slut och någon av personerna begär att en bodelning ska göras är det just samboegendomen som ingår och ska delas genom bodelningen. Vid bodelningen sker en likadelning av samboegendomen mellan samborna, 14 § SamboL, https://lagen.nu/2003:376#P14S1. Detta innebär i praktiken att även om det bara är den ena sambon som köpt bostaden och rent juridiskt äger den har den andra sambon vid en bodelning rätt till hälften av bostadens värde förutsatt att den förvärvats för att utgöra gemensam bostad. När det gäller lånen du tar för att finansiera husköpet så svarar din sambo inte för de så länge hon själv inte står på de.Sambolagens regler kan dock frångås genom ett så kallat samboavtal. I ett sådant avtal kan samborna avtala om att vid ett eventuellt upphörande av förhållandet ska bodelning inte ske eller att viss egendom inte ska tas med vid en bodelning, 9 § SamboL, se https://lagen.nu/2003:376#P9S1. Ett sådant avtal kan sedan ersättas med ett nytt ifall man ändrar sig. Ett samboavtal har inga formkrav utöver vad som framgår av 9 § SamboL men vid invecklade förhållanden kan det vara klokt att anlita en jurist för att ta fram ett avtal som passar er specifika situation samt för att minska risken för missförstånd mellan dig och din sambo.Jag hoppas jag kunnat ge svar på din fråga och bringa klarhet i situationen.Med vänlig hälsning,

Är det möjligt att i testamente förordna om vårdnad av barn?

2016-06-29 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Om jag dör vill jag inte pga diverse diagnoser mitt barns far har, att han ska uppfostra vår tvååriga son. Går det att testamentera bort?Med vänlig hälsning
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om vårdnad av barn regleras i6 kap. föräldrabalken (FB). Därmed kan till och börja med nämnas att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad. Detta framgår av 6 kap. 2 a § 1 st. FB. I din fråga anger du inte om du för närvarande har ensam vårdnad av er son eller om ni har gemensam vårdnad. Nedan beskriver jag därför vad som gäller i båda fallen, det vill säga vad som gäller om du har ensam vårdad och vad som gäller om ni har gemensam vårdnad.I 6 kap. 9 § 1 st. FB föreskrivs vad som gäller i vårdnadsfrågan om en förälder dör när barnet står under vårdnad av båda föräldrarna. Enligt denna bestämmelse ska i en sådan situation den andra föräldern ensam få vårdnaden. I det fall du beskriver skulle alltså er sons far få vårdnaden, om ni vid tillfället då du dör har gemensam vårdnad.Detsamma gäller dock inte enligt 6 kap. 9 § 2 st., om du dör och då har ensam vårdnad om er son. I detta fall ska ”rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare”. Om det är lämpligt eller inte att utse den andra föräldern till vårdnadshavare avgörs just utifrån barnets bästa. Enligt förarbetena till föräldrabalken beaktas i detta sammanhang barnets relation till den efterlevande föräldern och dess relation till någon annan vuxen. Skulle det anses lämpligare att förordna vårdnadshavare särskilt så utses någon eller några som är lämpade att ge barnet ”omvårdnad, trygghet och en god fostran”, enligt 6 kap. 10 a § 1 st. FB.I 6 kap. 10 a § 4 st. föreskrivs slutligen att hänsyn ska tas till föräldrars angivna vilja om vem som ska ha vårdnaden efter deras död. Detta kan ske exempelvis i ett testamente. Den person som föräldern har önskat ska då anförtros vårdnaden, om det inte är olämpligt. Denna bestämmelse avser dock det fallet att båda föräldrarna har avlidit och när vårdnadshavare ska förordnas. Om din sons far inte ansetts lämplig i enlighet med den ovan nämnda bedömningen som ska göras enligt 6 kap. 9 § 2 st. och vårdnadshavare därmed ska förordnas, bör dock din vilja ändå kunna beaktas av domstolen med stöd av denna bestämmelse. Sammanfattningsvis finns det alltså en möjlighet att påverka vårdnadsfrågan genom att i exempelvis ange i ett testamente vem man önskar ska få vårdnaden om sitt barn efter man själv avlidit. Detta är dock inte bindande, utan frågan avgörs i slutändan med hänsyn till barnets bästa och vad som är lämpligast.Hoppas du upplever att jag besvarat din fråga. Har du några ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att återkomma med dessa i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar,

Jävig bodelningsförrättare

2016-06-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej. jag och min fd. fru har sökt bodelningsförrättare och fått en utsedd av tingsrätten i samband med vår skiljsmässa och det har visat sig att denne advokat är samma som jag har varit och konsulterat med. Min fråga är advokaten jävig ? . Min fd. vill att vi byter bodelningsförrättare och jag vill att det ska vara den tingrätten har utsett.Timmy Ekstrand
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt 17 kap 1 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) ska domstolen på ansökan av en av makarna förordna om bodelningsförrättare om makarna inte kan enas om bodelningen. Endast den som samtyckt till att vara bodelningsförrättare får förordnas till det och en bodelningsförrättare ska entledigas om det finns skäl för detta enligt 17 kap 4 § ÄktB. Enbart det faktum att du konsulterat med denna advokat utgör inte ett skäl för entledigande. Det finns inga jävsregler om förordnande av bodelningsförrättare men om din före detta känner att advokaten är jävig har hon möjlighet att föreslå att en annan ska vara bodelningsförrättare. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Underhåll efter upplöst äktenskap

2016-06-30 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |skild i sverige från fillipinska sedan 8år,jag har inte varit där sedan 2007.& hon har inte varit i sverige sedan 2006.gifte oss borgerligt i fillipinerna,nu hör hon av sig och vill ha pengar.hur ska jag avsluta detta?
Jenny Vilander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att efter äktenskapsskillnad, alltså efter skilsmässan, svarar varje make själv för sin försörjning, 6 kap. 7 § 1 st. äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230#K6P7S1. Efter att ett äktenskap har tagit slut har man alltså vanligen ingen skyldighet att bidra till försörjning av sin ex. make. Från denna huvudregel finns några få undantag. Den första är ifall den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångsperiod efter det att äktenskapet upplösts, i sådana fall kan den maken ha rätt till underhåll av den andra maken utefter vad som är skäligt, 6 kap. 7 § 2 st. ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K6P7S2. Det andra undantaget kan vara ifall den ena maken har svårt att försörja sig efter ett långvarigt äktenskap, till exempel om den ena maken varit hemmavarande medan den andra arbetat, 6 kap. 7 § 3 st. ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K6P7S3. För att i en sådan situation ha rätt till underhåll från sin ex. make krävs dock att det föreligger synnerliga skäl varpå regeln tillämpas mycket restriktivt. Dessa undantagsregler torde inte vara tillämpliga i din situation med tanke på att så lång tid förflutit sedan äktenskapet upplöstes. Min bedömning är således att du inte är skyldig att utge några pengar till din tidigare maka. Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Muntligt umgängesavtal

2016-06-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Jag och sonens pappa gjorde ett muntligt avtal om umgänge, jag tror att han spelat in vårat samtal. Är avtalet bindande då? Tacksam för svar.
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Då din fråga rör umgänge finns regler om detta i föräldrarbalken, FB, som du hittar här. Föräldrar kan avtala om barnets umgänge med en förälder barnet inte bor med då en eller båda föräldrarna har vårdnaden om barnet, FB 6:15a. Ett sådant avtal kan reglera eller förändra det nuvarande umgänget. För ett avtal av denna typ gäller självklart att föräldrarna ska vara överens och godkänna det, men även att det ska vara skriftligt och undertecknat av båda föräldrarna, FB 6:15a. Vidare måste ett umgängesavtal vara så pass klart och tydligt att det kan verkställas om det skulle behövas. När detta är uppfyllt ska avtalet godkännas av socialnämnden, FB 6:15a. Avtalet gäller sedan från och med godkännandet från socialnämnden. I och med att socialnämnden godkänner avtalet blir avtalet verkställbart, FB 6:15a. Ett avtal som däremot inte godkänns av socialnämnden är inte juridiskt bindande och kan inte verkställas. Det muntliga avtalet som du och din sons pappa slöt uppfyller inte de krav som finns uppställda för avtal gällande umgänge då det varken är skriftligt eller godkänt av socialnämnden och är därför inte juridiskt bindande, FB 6:15a. Hoppas att detta gav svar på din fråga!MVH

Sambodelning

2016-06-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo separerade för 3 år sedan och hon behöll huset som vi hade i 3 år. Vi fick lånelöfte för huset och eftersom hon hade kontant insatsen så ägde hon en större del av huset.Vi gjorde aldrig en värdering vid separationen. Så jag undrar ifall man i efterhand kan begära värdering av huset i efterhand och att man ev kan få lite pengar för huset.Självklart så får man räkna marknadsvärdet vid tillfället vi separerade. // David
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När ett samboförhållande upphör ska bodelning göras om de begärts av någon av samborna. Denna bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde. Denna bägarna ska dock framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Detta framgår av 8§ Sambolagen. Följden av att bägaran om sambodelning inte görs i rätt tid är att bodelning inte kommer till stånd och parten förlorar sin rätt. Eftersom ni inte varit sambos på tre år kommer det alltså vara svårt att kräva en omvärdering och få ut pengar. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars tveka inte att höra av dig igen!

Bäst behov av gemensamma bostaden

2016-06-29 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Om man ska skilja sig men kan inte komma överens om vem som ska bo kvar i en hyresrätt, hur gör man då? Båda har fast anställning, båda vill bo kvar, bådas namn står på kontraktet. Men en är inte svensk medborgare men har uppehållstillstånd. Hur avgör man vem som har mest behov av lägenheten och vad kan man göra för att kämpa för att få behålla den?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap återfinns i äktenskapsbalken, se här. Den paragraf i lagen som rör frågan om vem som ska ha rätt till den gemensamma bostaden vid äktenskapsskillnad är 11 kap. 8 § äktenskapsbalken. I paragrafen stadgas att den make som har bäst behov av bostaden ska få denna med avräkning på sin lott. I ert fall rör bostaden en hyresrätt som inte juridiskt sett har ett värde, vilket leder till att någon avräkning på den som får bostadens lott inte ska ske. Om den ene maken vill överta en bostad som den andre maken äger (räcker med samägande), behöver även övertagandet vara skäligt med beaktande av övriga omständigheter.Behovs- och skälighetsprövningSom ovan nämnts ska den make som har bäst behov av bostaden få denna, om övertagandet i övrigt är skäligt. Skäl som kan åberopas för att erhålla bostaden kan vara att maken kommer att få ensam vårdnad om gemensamma barn om sådana finns, eller att den maken blir boförälder efter äktenskapsskillnad. Vem som har bäst möjlighet att skaffa ny bostad kan även spela in. I övrigt kan ålder, hälsa och avstånd till arbetsplats ha betydelse. Samtliga omständigheter kan i princip åberopas, även om inte alla har samma tyngd i bedömningen. Att den ene maken får ensam vårdnad om barn eller blir boförälder får anses ha avgörande betydelse. I ert fall, om inte gemensamma barn finns, har troligen respektive makes möjlighet att skaffa en ny bostad störst betydelse.Vid skälighetsprövningen tas hänsyn till ekonomiska förutsättningar att kunna behålla bostaden. Att den make som ska överta bostaden har möjlighet att lösa ut den andre har betydelse. I ert fall behöver dock inte den övertagande maken lösa ut den andre eftersom att det rör sig om en hyresrätt. Att bostaden har ett affektionsvärde för en make spelar roll. Om det är så att ni förvärvade hyresrätten tillsammans och ingendera har problem ekonomiskt att behålla bostaden samt att det inte finns något affektionsvärde, torde behovsprövningen vara det avgörande. Vid behovsprövningen kan de omständigheter jag nämnde ovan åberopas.Jag hoppas att detta var till hjälp! Om ytterligare funderingar uppkommer så återkom i kommentarsfältet nedan.