God man och gåvor

2016-02-12 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga ang. Förskott på arv.En person 86 år (Ulla) har alzheimers och ligger på ett hem, maken och enda sonen är avlidna.Barnbarnen 2 st vill gärna ha ett förskott på arvet. Testamentet står att makan ärver maken, därefter går det till barnbarnen. Överförmyndarnämnden säger nej, inget förskott fås tas ut. Ulla har förstås en god man, som tycker att del av arvet ska delas ut. Ulla själv vill också, men hon är så borta att hon sekunden senare inte kommer ihåg. Finns det nåt kryphål. Ulla har flera miljoner och äger ett radhus så det är ingen brist på pengar, hon har så hon klarar sig.Tacksam för svar!
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om gode män finns i föräldrabalken (FB). Enligt 14 kap. 12 § FB så får goda män inte ge bort den enskildes egendom om det inte handlar om personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till den enskildes ekonomiska villkor. Den gode mannen kan därför inte bestämma att ge ut ett förskott på arv till Ullas barnbarn eftersom det skulle innebära att ge bort hennes egendom. Ett förskott på arv torde ha ett större värde än att det ses som en personlig present.Trots att Ulla har god man har hon full rättshandlingsförmåga och kan själv bestämma över sin egendom och därmed ge bort den som förskott på arv, i teorin. Eftersom hon är ”så borta” så kan hon förmodligen inte ta ställning till vad det innebär att ge bort egendom. Skulle någon få henne att skriva på ett gåvoavtal skulle det förmodligen vara möjligt att åberopa att det ska vara ogiltigt med hjälp av lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning. Psykisk störning är ett brett begrepp och omfattar bland annat demenssjukdom. Skulle det ogiltigförklaras innebär det att barnbarnen skulle behöva lämna tillbaka vad de mottagit. Eftersom den gode mannen inte får ge bort Ullas egendom och hon inte verkar i stånd att själv kunna ta ett sådant beslut så får barnbarnen vänta på arvet till den dag Ulla går bort. Jag förstår att det kan kännas tråkigt i det enskilda fallet när Ulla har mycket pengar men lagstiftningen är generell och ska skydda de som inte är vid sina ”sinnes fulla bruk” från att bli av med egendom. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Tillämpning av skollagen och föräldrabalken

2016-02-12 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Min före detta fru åkte iväg på en längre semester utan att jag godkänt ledighetsansökan till skolan, Vi har delnad vårdnad och barnet är tio år. Jag har varit i kontakt med utbildningschefen och därmed den ansvarige för ledighet längre än tio dagar. Han har inte så mycket att tillägga när jag frågar honom om de inte ska följa skollagen. De tog även emot mitt barn utan jag godkänt flytt av skola,dvs ej underskriven ansökan av båda vårdnadshavare. Vad kan jag göra åt detta?
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör om ett barns ena vårdnadshavare kan fatta större beslut såsom längre utlandssemestrar och skolbyte utan att konsultera den andra vårdnadshavaren. Jag tolkar din fråga som om du även undrar om du kan angripa skolans hantering av frågan.I mitt svar kommer jag först ge en allmän redogörelse av rättsläget. Därefter kommer jag tillämpa regler utifrån de förutsättningar du angivit. Slutligen kommer jag ge dig en sammanfattning samt en rekommendation på hur du bör gå vidare. Allmän redogörelse av rättsläget.Inledningsvis kan konstateras att ni har gemensam vårdnad enligt Äktenskapsbalken (FB) 6 kap 3 eller 4 § §. Det innebär att ni som vårdnadshavare gemensamt har en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Detta framgår av 6:11 och 6:13 FB.I alla beslut som fattas som rör barnet så skall den viktiga 2 a § i 6 kap FB beaktas. Där framgår att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut som rör vårdnad boende och umgänge.Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och den ena föräldern vill få till en ändring i vårdnaden så skall rätten bestämma om vårdnaden skall vara delad eller anförtros åt den ena föräldern. Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet.Vad gäller ledighet från skolan så regleras det mycket riktigt av skollagen, se skollagen 7 kap 18 §. För ledighet under tio dagar så kan klassföreståndaren eller någon annan bevilja detta. För ledighet längre än tio dagar är det rektor som skall bevilja detta. Rektorn kan inte uppdra åt någon annan att besluta om detta. När bedömningen för om ledighet skal beviljas så är det en samlad bedömning av elevens skolsituation som görs. Om föräldrar efter avslag väljer att trots detta ta med barn utomlands blir det inga konsekvenser för dem. Det är också rektor som beviljar befrielse från obligatoriska moment enligt 7 kap 19 § §.Beslut om befrielse kan överklagas enligt 28 kap 9 §§ skollagen. Tillämpning i ditt fall.Att barnets mamma tar med barnet utomlands eller byter skola utan din tillåtelse är definitivt fel enligt föräldrabalken. Främst enligt 6:11 och 6:13 FB. Att skolan beviljat ledighetsansökan kan vara fel dels eftersom det är rektor som skall bevilja ledighetsansökningar och befrielse från obligatoriska moment och dels eftersom det krävs båda föräldrars underskrift.Jag har dock svårt att se hur du skulle överklaga beslutet eftersom det är gynnande för den som ansöker. Det blir en problematik där eftersom är svårt att i efterhand överklaga gynnande beslut.Rekommendation.Barnets mamma har definitivt gjort fel som fattat besluten utan din medverkan. Det kan i förlängningen leda till att du kan ansöka om att få ensam vårdnad. Det bygger då på att barnets mamma vid upprepade tillfällen inte iakttar kravet på att ni skall besluta gemensamt om viktiga angelägenheter som rör barnet. Du bör först och främst påtala detta för mamman och försöka komma fram utan att blanda in domstolen. Du ska också dokumentera alla beslut mamman fattar utan dig så gott det går, spara sms och mail. Försök ha någon med dig när du pratar med mamman om sådant som rör barnet. Du kan behöva ha någon som kan styrka vad som sagts vid ett senare tillfälle.Om det blir en vårdnadstvist så är föräldrarnas förmåga att samarbeta oerhört viktigt. Om den ena parten inte samarbetar och inte gjort det historiskt sett talar det definitivt, i det här fallet till din fördel. Du skall också vara medveten om att man aldrig på förhand kan veta hur utfallet av en domstolsprövning blir. Särskilt i mål som rör barn för där beaktar de i huvudsak barnets bästa och det är inte alltid domstolens bild av barnets bästa sammanfaller med din bild av vad som är bäst för barnet.Vad gäller att skolan godkände ledighetsansökan kan det visserligen vara fel med i och med att det är ett gynnande beslut så är det svårt att överklaga det. Påtala ändå detta för skolan. Påtala också att rektor skall besluta om ledighet över 10 dagar.Hälsningar

Egendom som ingår i bodelning

2016-02-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag undrar hur lång tid efter att äktenskapsskillnaden har gått igenom som bodelningen måste göras? Om man är överens som om uppdelning och det bara är fastigheten som måste köpas ut, kan man göra så eller måste allt som ägs räknas in? Tack för svar.MvhSandra
Maria Pettersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bodelning ska göras när äktenskapsskillnaden har gått igenom, alltså när den har vunnit laga kraft, 9:1 ÄktB. Det är ett krav i lagens mening att en bodelning ska förrättas, men det finns ingen speciell tidsperiod som detta måste ske inom. Dock är det i de allra flestas intresse att en bodelning förrättas så snart det är möjligt - vilket det är så fort äktenskapsskillnaden gått igenom. Lagen ställer som sagt upp att en bodelning ska ske vilket innebär att allt ni äger som är giftorättsgods ska delas upp mellan er. Enda gången en bodelning inte behöver förrättas är om ni endast har enskild egendom och ingen av er begär övertagande av bostad. Har ni inte upprättat något äktenskapsförord eller har ett tredjemansförordnande som säger att viss egendom är enskild, är all egendom ni har giftorättsgods.(Ett tredjemansförordnande kan exempelvis vara att någon av er har fått ett arv med förbehåll om att den egendomen ska vara enskild). Det som ska gå till delning är alltså egendom som utgör giftorättsgods. Har ni ingen enskild egendom betyder det att allt ni äger ska gå till delning. Formkraven för detta hittar ni i 9:5 ÄktB, vilka är att ni ska förätta bodelningen tillsammans, en handling ska upprättas och denna ska skrivas under av er båda. Under förutsättning att ni inte har någon enskild egendom är alltså svaret på din fråga att allt ni äger ska tas upp i bodelningen. Hoppas du fick svar på din fråga och du är varmt välkommen att återkomma!

Hur skriver jag ett samboavtal?

2016-02-10 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har skaffat ett nytt hus.Jag har mitt gamla hus till salu. Vi har inte lagt några kontaner i nya huset än utan min vinst från mitt gamla hus skall användas till det. Nu vill vi att jag aka äga hela huset eftersom det är jag som har pengarna. Vi står på halva lånen var men det är ok för min samboHur skriver vi avtal om det?
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga!För att du ska äga hela huset krävs att ni skriver ett samboavtal. Utan ett sådant avtal blir huset samboegendom (se 3 § Sambolagen) , vilket innebär att huset tillfaller både dig och din sambo vid separation eller dödsfall. Innebörden av ett samboavtal blir alltså att huset inte räknas som samboegendom och ska därav endast tillfalla dig. Du och din sambo kan lätt upprätta ett samboavtal via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/avtal/samboavtalHoppas att du fick svar på din frågaBästa hälsningar

Äktenskapsskillnad och fullföljd

2016-02-12 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vad innebär att tingsrätten uppger "klart för dom" som status på mitt ärende? Målet gäller äktenskapsskillnad, ansökan om fullföljande efter betänketid är sedan länge inskickad. Ansökan är inte gemensamt inskickad.
Matilda Crone |Hej och tack för din fråga!Jag vet inte vad uttrycket ”klart för dom” har för exakt innebörd och i vilken situation du fått det beskedet men jag ska försöka förklara hur ansökan om äktenskapsskillnad fungerar i de fall då ansökan inte är gemensam.Frågor om äktenskapsskillnad regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt 1:5 ÄktB upplöses ett äktenskap antingen genom den ene makens död eller genom äktenskapsskillnad. Om bara den ena av makarna vill att äktenskapet ska upplösas har denne enligt 5:2 ÄktB bara rätt till äktenskapsskillnad efter betänketid. Betänketiden är 6 mån. Av 5:3 ÄktB framgår att när betänketiden gått ut krävs det att en av makarna begär fullföljd av skilsmässan för att dom på äktenskapsskillnad ska meddelas. Detta måste göras inom max 1 år från att betänketiden börjar löpa. Om du, som du anger, lämnat in ansökan om fullföljd inom nyss angiven tid så bör det innebära att dom på äktenskapsskillnad meddelats. När domen vunnit laga kraft är äktenskapet upplöst, detta framgår av 5:6 ÄktB.Vänligen,

Fördelning av samboegendom

2016-02-12 i Bodelning
FRÅGA |Hej.flytta in i ett hus som min sambo ägde bodde där ca 6 år laga måla reparera satte in nytt värmesystem mm hon sålde huset köpte lägenhet jag flytta med,hon sa efter ca 1 år sen att jag skulle flytta ,jag har kvar all post är skriven där möbler säng mm, har nycklar har jag rätt till några pengar från huset eller lägenheten. Med vänlig hälsning,
Soroosh Parsa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 3 § sambolagen delas gemensam bostad och bohag (saker i hemmet) lika mellan er, om egendomen har köpts för gemensam användning.Huset hade din sambo köpt innan ert samboförhållande inleddes och den köptes därför inte med avsikt att ni skulle använda den gemensamt. Huset är inte samboegendom och den delas inte lika mellan er. Värmesystemet räknas sannolikt som fastighetstillbehör och hör så att säga till huset. Målning och reparation är så nära förknippat med huset att de också bör anses tillhöra huset. Du kan med största sannolikhet inte rätt till några pengar här.Bostadsrätten har köpts för gemensam användning eftersom ni gemensamt flyttade in dit. Det spelar ingen roll om du bidrog till köpet ekonomiskt; värdet av bostadsrätten delas lika mellan er vid en bodelning. Möbler, säng och all annan egendom av liknande slag, t.ex. TV, radio, köksprylar, soffa osv. utgör bohag och delas lika mellan er, om det har köpts för gemensam användning. Om din sambo t.ex. tog med sig möbler från det gamla huset, och hon köpte möblerna innan ni inledde ert samboförhållande, så ingår dessa alltså inte i bodelning. Du har endast rätt att ta del av din sambos egendom om det är köpt för gemensam användning. Sammanfattningsvis så har du sannolikt inte rätt till några pengar från huset. Du har rätt till halva värdet av bostadsrätten och alla möbler och annat lösöre i hemmet som du är ägare till och sådant som har köpts för gemensam användning, oavsett vem som har betalat för det. Jag rekommenderar dig att begära att bodelning förrättas så att ni kan värdera allt och dela samboegendomen mellan er. Denna rätt framgår av 8 § sambolagen. Stöter du på motstånd och behöver hjälp med att hävda din rätt hänvisar jag dig till vår samarbetspartner Familjens jurist som är experter på området. Du kan boka en tid här.Om du tycker något är oklart i mitt svar kan du höra av dig till info@lawline.se.Med vänlig hälsning,

Vad som händer med egendom då sambo går bort

2016-02-10 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejOm min särbo ärver sin fars hus, och vi flyttar in där tillsammans. Om han går bort före mig ärver jag halva huset eller går hela huset till hans barn?
Johan Waldebrink |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du och din särbo flyttar ihop blir ni sambor i lagens mening (1 § sambolagen). Sambor ärver inte varandra enligt svensk rätt, för att ärva varandra måste man vara gifta (3 kap. 1 § ärvdabalken). Då en sambo avlider upphör samboförhållandet och på begäran av den efterlevande ska all samboegendom fördelas genom bodelning (2 § p. 3 och 8 § sambolagen). Vid en bodelning delas samboegendomen lika mellan samborna efter att var och en har fått täckning för sina skulder (14 § sambolagen). Med samboegendom åsyftas sambors gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Särskilda undantag görs för sådan egendom som en sambo erhållit genom gåva, testamente eller arv med villkoret att den ska vara mottagarens enskilda egendom (4 § sambolagen). Det är möjligt att huset skulle ingå i en eventuell framtida bodelning. När ni flyttar in i huset utgör det er gemensamma bostad (5 § p. 1 sambolagen), förutsatt att bostaden har förvärvats för gemensam användning utgör det alltså samboegendom och du har i sådana fall rätt till halva huset vid en bodelning. Problemet i det här fallet är att sådan egendom som har förvärvats innan samlevnaden normalt inte anses ha förvärvats för gemensam användning. Förvärv som har skett i nära samband med att samlevnaden inleds kan dock anses vara avsedda för gemensam användning. Det avgörande är avsikten med förvärvet, men det ska ligga nära i tiden (prop. 1986/87:1 s. 257). När det gäller arv blir bedömningen än mer komplicerad då egendom som förvärvas genom arv mer sällan ska anses avsedd för gemensamt bruk (prop. 1986/87:1 s. 105). Att din särbo har ärvt huset och att förvärvet dessutom har skett innan ni flyttar ihop pekar alltså i riktningen att huset inte ska utgöra samboegendom och där med inte ingå i en framtida bodelning. Skulle din särbo gå bort tillfaller i sådana fall huset hans bröstarvingar, alltså hans barn (2 kap. 1 § ärvdabalken).Skulle huset ändå anses utgöra samboegendom har den sambo som bäst behöver bostaden rätt att få den i avräkning på sin lott vid en bodelning (16 § sambolagen). En förutsättning är dock att ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Umgänge mellan syskon

2016-02-10 i Barnrätt
FRÅGA |hej jag är en kille på 21 år min mamma och min lillasysters pappa har haft en vårdnadstvist och mamma förlorade vårdnaden men hon har rätt till umgänge med min lillasyster och då är min fråga om jag som storebror kan ansöka om umgängesrätt?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!I egenskap av vårdnadshavare så har din lillasysters pappa en skyldighet att se till så att din lillasysters behov av umgänge med människor som står henne särskilt nära förutom hennes föräldrar tillgodoses så långt som möjligt. Detta framgår av Föräldrabalk (1949:381) 6:15 tredje stycket. Med andra ord så har din lillasysters pappa redan ett ansvar för att möjliggöra umgänge, så långt det går, mellan henne och dig i er egenskap av närstående syskon.Om din lillasysters pappa mot förmodan inte tar sitt ansvar så kan du vända dig till socialtjänsten och underrätta dem angående detta. Socialtjänsten kan i sin tur kontakta pappan för att försöka få honom att beakta sin dotters behov av kontakt med dig. Om en överenskommelse inte kan uppnås så kan socialnämnden väcka talan i domstol för att se till så att rätten fattar beslut om umgänge mellan dig och din lillasyster (Föräldrabalk 6:15 a andra stycket). Om det sedan tidigare har funnits en god och nära kontakt mellan er så ökar chansen att rätten i en sådan situation anser att ett umgängesavbrott kan gå ut över din lillasyster, varav ett beslutat umgänge blir mer befogat utifrån den allmänna och avgörande principen om barnets bästa (jämför Föräldrabalk 6:2 a första stycket). Med vänlig hälsning