Två gemensamma bostäder för sambor?

2015-04-11 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo ska separera. För några år sedan skaffade vi, som komplettering till vår gemensamma bostadsrätt, en hyresrätt. Aviskten var att kunna ha en annan lägenhet i vilken vi växelvis kunde bo när andan föll på (för att "avlasta" förhållanden kan man säga). Så har det också varit.Hyresrätten har hela tiden stått på min sambo och jag undrar nu om det innebär att den är att betrakta som hennes eller om, med tanke på vårat samboskap och syftet för vilken vi skaffade den, jag har lika stor rätt till den?Stort tack på förhand!Hälsningar A
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. När sambor flyttar isär, så upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efter en separation kan en sambo påkalla bodelning. Bodelning mellan sambor är en rättighet, och inte en skyldighet. Ni som sambor kan undgå att begära bodelning och istället komma överens enligt era önskemål. Vill en sambo att bodelning ska ske, måste en begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphört (8 §). Om ingen av er begär bodelning, behåller ni det ni själva äger.Vid en bodelning ingår de tillgångar som fanns den dagen då samboförhållandet upphörde. Tillgångar och skulder som uppstått efter denna dag, är undantagna från bodelningen. Det är enbart samboegendom som ingår i bodelningen (8 §). I samboegendomen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om inte de gjorts till enskild egendom genom exempelvis gåva (3 och 4 §§). Samboegendomen måste även vara förvärvad i syfte att ni gemensamt ska använda den. Detta innebär att egendom som ni själva ägde innan samboförhållandet är som huvudregel inte samboegendom.I ert fall är kärnfrågan huruvida båda era bostäder ska ingå i bodelningen. Det är enbart bostaden/bostäder som används som permanentbostad som ska ingå (5 §). Endast undantagsvis kan sambor anses ha två permanentbostäder. Detta kan föreligga om ni på grund av yrkesverksamhet bor halva året på en ort och andra halvan av året i en annan ort. Är ni folkbokförda i en lägenhet (bostadsrätten), har en sambo bevisbördan för att den andra bostaden (hyresrätten) ska ses som gemensam och därmed ingå i bodelningen. Om bostaden inte kommer ingå i bodelningen, blir det den som innehar hyresrätten som har rätten till den. I ditt fall kan det vara vanskligt att hävda att den andra lägenheten ska anses vara en gemensam permanentbostad för er båda. Sammanfattningsvis så ska bodelning ske mellan sambor, om ena eller båda samborna begär det. I bodelningen ska samboegendom ingå, det vill säga den gemensamma bostaden och bohaget. Bostadsrätten bör ses som er gemensamma bostad och därför ska den ingå i en eventuell bodelning. Det är desto mer tveksamt om hyresrätten ska betraktas som gemensam bostad. Antagligen faller den utanför bodelningen.Vänliga hälsningar,

Avgift och värderingstidpunkt - äktenskapsskillnad

2015-04-11 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Förutsättning: Vi lämnar in skilsmässoansökan till TR den 27 april genom att gå dit och lämna den.Fråga 1: Kan vi betala avgiften på plats till TR?Fråga 2: Per vilket datum ska vi då värdera t ex aktier, fonder mm till bodelningshandlingen?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom ni vill begära äktenskapsskillnad så kommer en avgift att tas ut vid ansökan, vilket framgår av Förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna 2 § första stycket. För äktenskapsmål, inklusive äktenskapsskillnad, uppgår ansökningsavgiften till 900 kronor (Förordning om avgifter vid de allmänna domstolarna, Bilaga ansökningsavgifter kategori A, femte stycket). Huruvida avgiften kan erläggas kontant på plats vid tingsrätten beror på den specifika tingsrättens praxis. Som utgångspunkt betalas avgiften endast via tingsrättens plusgirokonto, men vissa tingsrätter accepterar också betalning i receptionen, exempelvis Östersunds tingsrätt. För att ta reda på vilken tingsrätt din kommun tillhör, och därmed dess praxis för ansökningsavgifter, kan du använda funktionen ”Sök domstol” på Sveriges Domstolars hemsida.Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag talan om äktenskapsskillnad väcks, det vill säga den dag då du och din make lämnar in ansökan till tingsrätten, vilket framgår av Äktenskapsbalk (1987:230) 9:2 första stycket. Det innebär att det giftorättsgods som ni vardera äger på denna dag kommer att ingå i bodelningen, men inte egendom som ni förvärvar därefter. Skulder som uppkommer efter denna dag beaktas inte heller vid bodelningen. Mellan denna dag och bodelningen så råder ni fortfarande över era respektive egendomar, men både du och din make har redovisningsplikt för den egendom ni vardera ägde på ansökningsdagen samt egendom som den ene maken har hand om men som tillhör den andra (Äktenskapsbalk 9:3). Denna redovisningsplikt omfattar även avkastning, exempelvis från aktier. Det kan tänkas att värdet på aktierna och fonderna förändras dramatiskt under denna period, och det är också anledningen till att ni båda har redovisningsplikt. Enligt praxis brukar värderingstidpunkten för dessa egendomar vara den tidpunkt då boet är utrett, vilket ofta ligger nära själva bodelningen i tiden eller praktiskt taget vid själva bodelningstillfället. Bodelning ska göras när äktenskapet har upplösts genom dom som har meddelats och vunnit laga kraft, men det finns ingen tidsfrist för när den senast måste ha genomförts (Äktenskapsbalk 9:4).Med vänlig hälsning

Byte av bostad och övertagande av bostad

2015-04-10 i Bodelning
FRÅGA |hej Ja är gift sedan 6 år tillbaka och står på hyreskontracktet med värden.min fru insjuknade i stroke ett år innan vi flyttade hit så hon kom hit en vecka efter ja flyttat in. mm frågan vid bodelningen hur långt ska ja ta hänsyn vid skilsmässa om att försöka byta (hr försökt under ett år utan att lyckas med detta men nu kräver hon att ja ska byta lägenheten obs.vi har inga gemensamma barn men ja har ett sedan tidigare å det är inte lätt då att sätta sej i en mindre lägenhet som kanske är det troligaste senariumet vid ett måste byta . måste ja byta enligt lag eller kan ja förlora lägenheten vid skilsmässa om ja står som ensam på hyrskontracktet?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Som huvudregel gäller att en make inte får avhända sig (ex. sälja eller byta) den gemensamma bostaden som makarna har, utan att samtycke föreligger från den andra maken (7 kap. 5 § äktenskapsbalken). En bostad räknas som gemensam om den är avsedd som makarnas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål (7 kap. 4 §). Det krävs sålunda inte att båda makarna ständigt och endast bor i denna bostad, utan det är huvudsakliga syftet med bostaden som är det väsentliga. Det finns inget i din fråga som starkt antyder att hyresrätten inte skulle betraktas som er gemensamma bostad (trots att du står skriven på hyreskontraktet), varför jag utgår ifrån detta. Byte av gemensam bostad och bäst behov av bostadSom jag nämnde ovan, är utgångspunkten att en make inte får byta den gemensamma bostaden mot en annan bostad, om den andra maken inte lämnar sitt samtycke till detta. Emellertid kan ett byte äga rum, trots bristande samtycke, om den andra maken inte kan lämna giltigt samtycke (ex. pga. sjukdom) eller om bodelning med anledning av äktenskapsskillnad har skett (7 kap. 7 §). Genom bodelningen uppkommer vanligen frågan om vem som ska överta en bostad. Här gäller principen om bäst behov. Utgångspunkten är att det är den som bäst behöver bostaden som ska få den i avräkning på sin lott (11 kap. 8 §). Detta innebär, kort och gott, att den som har störst behov av bostaden ska tilldelas den och bostadens värde ska avräknas på makens lott, det vill säga så kompenseras maken som inte får bostaden (för hyresrätter kan en kompensation dock ofta inte komma i fråga, eftersom en hyresrätt inte åsätts något värde). Vid behovsprövningen beaktar domstolen bland annat makarnas möjlighet att skaffa annan bostad, makarnas hälsa och ålder, om det finns barn och att den ena maken har ensam vårdnad om barnet samt avståndet till makarnas arbetsplats. I din situation har din maka en sjukdom, vilket kan tala för att hon bör överta lägenheten. Dock har du ett barn och detta är en omständighet som talar till din fördel. Det går inte att klart svara på vem som kommer få ta över lägenheten om ni skulle skilja er, utan en helhetsbedömning måste göras av samtliga relevant omständigheter.Sammanfattningsvis så finns det inget krav på att du måste byta er hyresrätt. Ditt samtycke ska finnas för att byta ska kunna genomföras. Om ni väljer att skilja er, så kan du förlora bostaden om din maka anses ha störst behov av den. Det viktigaste är inte vem som står skriven på hyreskontrakten, utan vad lägenhet är avsedd att användas till. Om din maka skulle överta hyresrätten, har hon rätt att träda i ditt ställe som hyresgäst, även om hon alltså inte är skriven på kontraktet (12 kap. 33 § jordabalken).Hoppas att svaret var till hjälp. Har du följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via mail.Vänliga hälsningar,

Avräkning av skulder vid bodelning

2015-04-09 i Bodelning
FRÅGA |HejMin son är nu skild och de skall upprätta en bouppteckning. För att förenkla frågan så kan man säga att de har en gemensam skuld till oss på ganska stora pengar. Även en mindre skuld till sin före detta svärmor. Var och en har också andra småskulder. Det finns också en fastighet som ägs av min före detta sonhustru och hennes mamma med 50% vardera. Denna fastighet har ett värde på ungefär samma belopp som det finns skulder och därmed förmodligen inget överskott att fördela. hon vill nu skriva ett bodelningsavtal där fastigheten och deras tillgångar och skulder fördelas med undantag av deras skulder till oss och hennes mamma. Dessa skall regleras senare oss emellan enligt henne. Detta kan väl inte vara riktigt? Alla skulder skall väl tas upp innan man skriver på ett bodelningsavtal? Känns som att vi blir blåsta på möjligheten att få våra pengar om de skrivs in i bodelningen. Vi har dessutom kontrakt på våra summor som bägge har skrivit på. Vad jag har förstått förenklat i en bodelning så skriver var och en alla sina tillgångar specificerat och lika så sina olika skulder. Det är ju det enda sättet att se om det finns något överskott att fördela som giftorätt. I deras fall lär det inte göra det då bägge har större skulder än tillgångar. Detta förutsatt att deras skulder till oss ingår. Jag misstänker att hon vill undanta dessa skulder bara för att undkomma framtida betalning eller åtminstone försvåra möjligheterna för oss att få tillbaka dem.
Amanda Dyberg |Hej och tack för din fråga!Du har alldeles rätt i det du säger. Regler om bodelning hittar du i 9-11 kap Äktenskapsbalken. Vid bodelning ska varje makes giftorättsgods ingå och från det sammanlagda giftorättsgodset ska de skulder som finns dras av. Återstående giftorättsgods (om sådant finns) delas därefter lika mellan makarna. (10:1, 11:2 och 11:3 ÄktB) Makarna kan givetvis avtala sinsemellan hur bodelningen ska ske, men detta förutsätter att båda parter är ense.Med vänlig hälsning,

Begäran om bodelning och redovisningsskyldighet

2015-04-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej igen!Vi gift oss den 16 nov 2007. Vi har inte äktenskapsförord. Vi har ett gemensamt barn. Jan. 2009 öppnat han ett bolag och jag arbetade med honom och jag är styrelsesuppleant i bolaget. Juli 2013 köpt vi ett hus.Min exman ansökte en skilja mässan augusti 2014 mot mig. Äktenskapsskillnad dom var den 30 mars 2015 vunnit lag kraft men vi fortfarande bor tillsammans nu. I oktober 2014 visste jag han har annan kvinna i utland och han kostade massa pengar för resa till träffas med den kvinnan i december 2014 och mars 2015. Efter dom vunnit lag kraft använde han jätte mycket pengar för bygger om vårt hus. Frågor:6. Han använder jätte mycket pengar bygger om huset efter äktenskapsskillnad vunnit lag kraft och innan bodelning. Om finns skulder är det bli gemensamma skulder? 7. Finns tidsgränsen om bodelning? Jag mena att efter skilja oss hur lång tid man måsta göra en bodelning? Finns skillnad tidsgränsen med fastighet och lösa anläggningar?8. 2013 har vi sålde del av bolaget 1,25miljoner, men det pengarna spara i sin bolaget kontoret. Nu han säger att han har använder upp det pengarna. Behöver han tillbaka det pengarna och har jag rätt bodelning det pengarna?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du åter vänder dig till oss på Lawline med din fråga. 6. I ett äktenskap är huvudregeln att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Detta innebär att om din make har skulder, så svarar endast han för dessa. Du kan inte, om inget annat avtalats, bli betalningsskyldig för hans skulder. När ni valt att skilja er, ska bodelning ske. I bodelningen ska de tillgångar och skulder, som ni hade på den kritiska tidpunkten, ingå (9 kap. 2 §). Den kritiska tidpunkten är dagen då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Tillgångar och skulder som uppstått efter den kritiska tidpunkten, ska inte ingå i bodelningen, utan dessa behåller ni själva. Från och med den kritiska tidpunkten till dess bodelning sker, åläggs båda makarna en redovisningsskyldighet. Då måste ni redovisa för varandra hur värdet på er egendom ändras vid exempelvis en försäljning eller en reparation (9 kap. 3 §). I denna redovisningsskyldighet följer att makarna har att sköta och förvalta sin egendom på ett omsorgsfullt och aktsamt sätt. Om ena maken förbrukar eller undandrar den andra maken sina tillgångar, under tiden från den kritiska tidpunkten tills bodelningen är genomförd, kan detta påverka bodelningen på så sätt att denna oaktsamma make får ut mindre vid bodelningen. På så sätt kompenseras den andra maken. Detta betyder att om din make nonchalant gör sig av med pengar innan bodelningen, bör du få mer tillgångar från bodelningen, men detta är inte säkert att det blir på detta vis om det är så att du får del av värdeökningen av huset som förmodligen sker i och med renoveringen. 7. Det finns ingen tidsgräns för när bodelning kan begäras. Dock blir det mer tvivelaktigt att en bodelning ska få förrättas om mycket lång tid fortlöpt. I ett fall från Högsta Domstolen ansågs en make inte ha förlorat sin rätt till bodelning, fast tio år hade gått sedan äktenskapsskillnaden (NJA 2000 s. 437). I ett annat fall hade en make väntat i tjugofyra år med att påkalla bodelning, vilket ansågs vara för länge (NJA 1993 s. 570). Du kan sålunda vänta lång tid innan du begär bodelning, men det är bäst att göra bodelningen relativt snabbt. Det kan i annat fall vara svårt att veta vad som ska och inte ska ingå i bodelningen. 8. Huruvida du har rätt till pengar från försäljningen av bolaget, beror bland annat på vad ni avtalat. Om du hade en viss andel (tillsammans med din make) som ni senare sålde, bör du få pengarna från försäljningen av din andel. Pengarna för din makes andel som han sålde, får han använda som han vill (varje make råder över sin egendom och får i princip göra vad han eller hon vill med den). Har maken gjort sig av med pengar för din andel, kan detta påverka bodelningen på så sätt att du får ut mer (se punkt 6). Hoppas att svaren var till hjälp! Om du har några följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via mail.Vänliga hälsningar,

Bodelning, underhållsbidrag m.m.

2015-04-11 i Bodelning
FRÅGA |HejVi gift oss den 16 nov 2007. Vi har inte äktenskapsförord. Vi har ett gemensamt barn. Jan. 2009 öppnat han ett bolag och jag arbetade med honom och jag är styrelsesuppleant i bolaget. Juli 2013 köpt vi ett hus.Min exman ansökte en skilja mässan augusti 2014 mot mig. Äktenskapsskillnad dom var den 30 mars 2015 vunnit lag kraft men vi fortfarande bor tillsammans nu. I oktober 2014 visste jag han har annan kvinna i utland och han kostade massa pengar för resa till träffas med den kvinnan i december 2014 och mars 2015. Efter dom vunnit lag kraft använde han jätte mycket pengar för bygger om vårt hus. Frågor:1. Han har annan kvinna under äktenskap skulle han få några straff i lagen? 2. Jag är arbetslös nu, kan jag få ekonomi stöd från exman?3. Vi är gemensam vårdnad om barn, men om barn bara bor hos mig behöver han betala underhållsbidrag till barn?4. Jag har arbetade hos honom i 5 år. Han köpte tjänstpensionsförsäkring till själv men han inte köpte tjänstpensionsförsäkring till mig. Nu kan jag få den pengarna tillbaka?5. Han säger han vill ha det hus. Nu är vårt hus nästan högt skulder 2,7miljoner, när vi köpt det huset betalade vi 10 % första pengarna 145 000kr sedan varje månad betala tillbaka lånen ca 10 000kr. Jag vill fråga att om värdring det huset är bara 2,5miljoner, hur mycket pengarna kan jag få? 0,2miljoner är det bli gemensamma skulder?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. 1. Först och främst så kan din man inte straffas för att han har ett annat förhållande under ett annat pågående äktenskap. Skulle din make vara gift med någon och alltså ha två äktenskap samtidigt (så kallat tvegifte), så är detta ett brott. Då kan maken (och den han gifte sig med) dömas till böter eller fängelse i högst två år (7 kap. 1 § brottsbalken). Men att endast ha ett annat förhållande med annan utanför sitt äktenskap är alltså inget brottsligt. 2. Ett ekonomiskt stöd kan ske i form av underhållsbidrag. Under ett pågående äktenskap har vardera maken, efter sin förmåga, en skyldighet hjälpa till med olika utgifter. Båda makarna bör leva på samma ekonomiska standard (6 kap. 1 § äktenskapsbalken). När ett äktenskap upplöses, försvinner denna skyldighet till stora delar. I ett sådant skede ansvarar makarna, som huvudregel, för sina egna ekonomiska angelägenheter (6 kap. 7 § 1 st.). Ett undantag från ovannämnda huvudregel är att ena maken för en övergångsperiod under vissa förutsättningar kan ha rätt till underhållsbidrag från andra maken (6 kap. 7 § 2 st.). En första förutsättning är att den betalande maken har en förmåga att utge ett bidrag. Det finns ingen tydlig gräns när en make anses ha tillräcklig betalningsförmåga, utan det får avgöras från fall till fall.En andra förutsättning är den andra makens behov av bidraget. Generellt har en make ingen rätt att kräva att leva på samma standard som den andra maken. Underhållsbidrag kan komma i fråga om den underhållskrävande maken överhuvudtaget inte klarar av sin försörjning. Huruvida den andra maken anses ha tillräcklig försörjning får bedömas med hänsyn till olika omständigheter. Av relevans är bland annat de faktiska och förväntade inkomsterna samt olika bidrag och andra förmögenhetstillgångar. En typisk situation där underhållsskyldighet kan förekomma är där det finns ett orsakssamband mellan den andra makens bristande försörjningsförmåga och äktenskapet. Ett exempel på detta är att den andra maken ägnat avsevärd tid åt skötsel av barn och hem och därigenom har svårigheter att skaffa sig en förvärvsinkomst. Till slut så har du inte automatiskt är en rätt till underhåll enbart på den grunden att du är arbetslös och därav har svag ekonomi. Dina möjligheter att få ekonomiskt stöd är mycket små. Självklart får din före detta make frivilligt ge dig ett ekonomiskt bidrag.3. Föräldrarna har, efter sin ekonomiska förmåga och efter barnets behov, en skyldighet att svara för barnets underhåll (7 kap. 1 § föräldrabalken). Om föräldrarna har gemensam vårdnad, men barnet varaktigt bor endast hos en förälder, ska den andra föräldern betala underhållsbidrag (7 kap. 2 §). Om barnet är folkbokfört hos dig, talar detta för att den varaktigt bor hos dig, men det är även av betydelse hur mycket barnet faktiskt vistas hos dig samt var den förvarar sina tillhörigheter. Och bor barnet under minst sex dagar (eller fem sammanhängande dagar) på en månad hos den andra föräldern, så har den föräldern rätt att tillgodoräkna sig ett avdrag för varje dag som barnet spenderar hos denne (7 kap. 4 §). Detta innebär att den andra föräldern i sådant fall betalar ett längre underhållsbidrag. Svaret på din fråga blir följaktligen att du har rätt till underhållsbidrag om barnet endast bor hos dig. Du kan få mer information om underhållsbidrag hos Försäkringskassan här.4. En tjänsteförsäkring är en försäkring som syftar till att trygga arbetstagarens framtida pension. Då betalar arbetsgivaren samtliga premier för försäkringen. Arbetsgivaren kan i många fall välja tjänstepensionsförsäkring och det är inte obligatoriskt för arbetsgivaren att teckna en tjänstepension. Om arbetsgivaren har ett kollektivavtal där det föreskrivs att tjänstepension ska betalas, måste arbetsgivaren följa detta. Finns ingen försäkring, kan du inte få några pengar från någon försäkring.5. Huvudprincipen i ett äktenskap är att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Detta innebär att om din make har skulder, så svarar endast han för dessa. Du kan inte, om inget annat avtalats, bli betalningsskyldig för hans skulder. När ni skiljer er, ska bodelning ske. Vid bodelning ska ert giftorättsgods (all egendom som ni äger som inte gjorts till enskild egendom) ingå. Era skulder avräknas först från era egna tillgångar. Det som blir över efter att skulderna avräknats, det vill säga överskottet, ska ni delas lika mellan er (9 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 2 §). Sålunda är utgångspunkten att ni ska dela lika på värdet av huset. Om han övertar huset, har du rätt att få kompensation för detta. Hoppas att svaren var till hjälp! Om du har några följdfrågor, är du åter varmt välkommen att kontakta mig via mail.Vänliga hälsningar,

Önskemål om ny vårdnadshavare vid föräldrars bortgång

2015-04-10 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej.jag undrar om man på något sätt kan bestämma vem som tar hand om barnen om båda föräldrarna skulle gå bort? Tex genom testamente?Undrar också om det går att försäkra så att om en förälder går bort att dennes familj (syskon och föräldrar) får umgängesrätt med barnen?
Anton Peterzén |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga!Regler om vårdnadshavare, förmyndarskap och umgänge finner du i föräldrabalken (FB). Barnets vårdnadshavare, vanligtvis barnets föräldrar, har enligt 6:10a och 10:7 FB möjlighet att uttrycka och få beaktat önskemål om vem eller vilka som i händelse av deras frånfälle ska få vårdnaden (det ”personliga” ansvaret) och/eller förmyndarskapet (det ”ekonomiska” ansvaret) över deras barn. I de absolut flesta fall är vårdnadshavaren och förmyndaren samma person. Har föräldrarna uttryckt en sådan önskan som avses i lagen så kommer alltså domstolen efter deras bortgång att fastställa en ny vårdnadshavare/förmyndare i enlighet med denna, såtillvida önskemålet inte skulle anses som olämpligt. Detta kan vara fallet om det den utsedda personen eller barnet självt, sen det uppnått tillräcklig mognad, motsätter sig utnämningen. Det finns inga formkrav för denna typ av viljeyttringar, så som det exempelvis finns för testamenten. Det enda som behövs är att önskan är bevisbar, vilket såklart underlättas av skriftlig dokumentation. Förslagsvis råder jag er att upprätta en separat handling som ni förvara på en säker plats, och informerar er/era tilltänkta vårdnadshavare om dokumentets förekomst.Angående din andra fråga kan generellt sägas att närstående till barn, exempelvis morföräldrar, släktingar eller liknande inte har någon lagstadgad umgängesrätt. Barnet ifråga kan dock med stor sannolikhet bedömas ha ett faktiskt behov av att umgås med sina släktingar. Om en vårdnadshavare utan godtagbara skäl då omöjliggör ett tillgodoseende av detta behov kan socialstyrelsen träda in och efter domstolsprocess utkräva en slags umgängesrätt för barnet med släktingarna, se 6:15a FB. Denna process inleds ofta genom att berörda släktingar hör av sig till socialstyrelsen i den kommun där de bor. Det finns dock inte samma rättsliga möjlighet för vårdnadshavare att på förhand uttrycka önskemål om vilka personer barnet ska få umgänge med vid deras eventuella frånfälle, utan bedömningen kommer utgå från vad som anses lämpligt för barnet vid det givna tillfället. Hoppas att det här gav svar på din fråga! Om du undrar över något mer är du alltid välkommen att skicka en ny fråga, eller kommentera nedan! Mvh

Ensam eller gemensam vårdnad

2015-04-08 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Min sambo vägrar låta mig vara vårdnadshavare för vår nu 3-månader gamla dotter. Jag kan ingenting om lagen och vet inte vad jag ska ta mig till. Jag sålde min egen bostadsrätt för att få pengar till vår dotter flyttade in i flickvännens hyresbostad tillfälligt, trodde jag. Detta för att vi skulle kunna köpa nåt gemensamt sen. Nu visar det sig att hon nästan aldrig jobbat utan är sjukskriven hela tiden så vi kommer aldrig med min lilla heltidslön och hennes två söner sen tidigare att få lån till en bostad som räcker för oss. Jag känner mig sviken och sårad. Finns det en chans att hon lyckas manipulera familjerätten eller vad det heter, att inte låta mig få bli vårdnadshavare? Hennes familj är mycket kontrollerande och har en stark religion och jag är rädd att det kommer bli mycket svårt att samarbeta, då hon manipulerat mig från första början och bestämt och kontrollerat allt. Jag känner mig helt maktlös. Vad ska jag ta mig till? /anonym far som älskar sin dotter
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du och din sambo sammanbor med varandra men inte ingått äktenskap, med andra ord är ni inte gifta med varandra. Av vad jag kan utläsa är det din sambo som står som ensam vårdnadshavare i dagsläget och att du har en önskan om att vårdnaden ska bli gemensam. Enligt Föräldrabalkens 6 kapitel 3 § har modern ensam vårdnad över barnet om föräldrarna inte är gifta vid barnets födsel eller senare ingår äktenskap med varandra. Om jag uppfattat din situation på korrekt sätt är alltså din sambo ensam vårdnadshavare till er dotter enligt lagens regler. Om du vill ha gemensam vårdnad över er dotter och därmed bli vårdnadshavare till henne finns det en möjlighet att ändra vårdnaden från ensam till gemensam genom att vända sig till rätten. I Föräldrabalkens 6 kapitel 5 § stadgas att en ändring av vårdnaden kan ske om talan härom väcks. Du har alltså en rätt att bli vårdnadshavare till din dotter om rätten godkänner det. Vad rätten bland annat kommer bedöma ifall vårdnaden ska bli gemensam är huruvida din och din sambos förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet fungerar. Beslutet kommer i grund och botten att grundas på vad som är bäst för er dotter. Sammanfattningsvis har du alltså en rätt att få gemensam vårdnad över er dotter under förutsättning att samarbetet i frågor som rör er dotter fungerar väl mellan dig och din sambo samt att gemensam vårdnad är det bästa för er dotter. Hoppas jag gav klarhet i frågan! Vänliga Hälsningar,