Kräva underhåll i efterhand

2016-05-10 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag är idag 28 år men min mamma och pappa gick isär när jag skulle fylla 7. Jag bodde i stort sett hela min uppväxt hos mamma fram till att jag flyttade hemifrån när jag var 21. Min mamma har alltid haft ganska så gott ställt och är väldigt snäll och givmild av sig så hon har aldrig bett min pappa om en krona men nu är det så att hon har hamnat i lite ekonomiska bekymmer och jag undrar helt enkelt om mamma har rätt att kräva underhållsbidrag ifrån min pappa så lång tid efter då hans givmildhet inte är lika stor som min mammas?Tack på förhand
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Regler om underhåll finns främst reglerade i 7 kap Föräldrabalken (FB) och 17-19 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB).Underhåll Som utgångspunkt ska varje förälder svara för underhåll åt barnet efter var och ens förmåga, FB 7:1 st. 1. Eftersom att du bott stadigvarande hos din mamma sedan du var 7 år har din pappa varit underhållsskyldig enligt FB 7:2. Underhållsskyldigheten upphörde när du fyllde 18 år eller om du gick på gymnasiet, fram tills du fyllde 21 år, FB 7:1 st. 2.Kräva underhåll i efterhand Enligt FB 7:8 finns en möjlighet att väcka talan om att underhåll ska fastställas i efterhand. Dock får en sådan talan inte utan den bidragsskyldiges medgivande (pappan) bifallas längre tillbaka än tre år räknat från när talan väcktes. Detta innebär att i det fall din pappa inte går med på en talan om att han retroaktivt ska betala underhåll kommer din mamma tyvärr inte ha möjlighet att kräva underhåll i efterhand då det har gått mer än 3 år sedan han slutade att vara underhållsskyldig gentemot dig. Råd Här råder jag dig att prata med din pappa och berätta hur situationen ser ut. Enligt lag har din pappa hela tiden, fram tills du var 18 år (eller 21 år), varit underhållsskyldig gentemot dig. Underhållsstöd från försäkringskassan ligger idag på 1573 kr (1273 kr innan år 2015). Detta innebär att du skulle fått denna summa varje månad eller mer av din pappa under din uppväxt vilket jag tycker att du kan tala om för honom. Däremot är underhållet till för dig och inte föräldrarna. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Hur går bodelning tillväga?

2016-05-09 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag håller på och skilja mig och har undrar lite hur jag ska gå till väga? Min ex man ska bo kvar i vår gemensamma bostad rätt och köpa ut mig. Vi är överens om allt vad gäller pris ,tillgångar mm. Banken sa att vi borde göra en bodelning . Hur går jag till väga? Kan vi skriva ett avtal (jag och ex maken) och bara skriva under vad gör jag med avtalet? Känner mig jätte förvirrad. Måste jag anmäla nått till skatteverket?Hur går detta till ? Hur går jag till väga?Tacksam för hjälp!Med vänlig hälsning Petra
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. När två makar skiljer sig ska makarnas egendom fördelas genom bodelning, 9 kap 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). Bodelning ska förrättas när äktenskapet är upplöst, dvs när dom från tingsrätten om äktenskapsskillnad har vunnit laga kraft, men om någon av makarna begär det kan bodelning förrättas under tiden skilsmässan pågår och innan det finns en slutgiltig dom på skilsmässa, 9 kap 4 § ÄktB. Vid bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap. 1 § ÄktB. Egendom kan vara antingen giftorättsgods eller enskild egendom. Enskild egendom är egendom som gjorts enskild genom antingen äktenskapsförord eller tredje mans förordnande, exempelvis genom testamente. Värdet av varje makes giftorättsgods läggs därefter samman. Sedan får varje make göra avdrag för sina eventuella skulder. Därefter läggs värdet av båda makarnas giftorättsgods ihop och delas på hälften, och vardera hälft ska alltså tillfalla vardera make (11 kap. 2-3 §§). Såhär går en bodelning till enligt lagtexten. Makar kan däremot avtala om annat eftersom det precis som i övriga avtalsförhållanden råder avtalsfrihet mellan makar. Högsta domstolen har sagt att det inte uppställs något krav på ett bodelningsavtals innehåll, det enda som krävs är att man ska kunna utläsa att det skett ett skifte mellan makarna av egendom. Det bör dock erinras att det vid bodelning krävs en skriftlig handling som båda makarna ska skriva under, 9 kap. 5 §. Du behöver mig veterligen inte anmäla något till skatteverket. För att allt ska gå rätt till och för att dina intressen ska skyddas rekommenderar jag att ta kontakt med en familjejurist som är specialiserad på området. En sådan kommer ta väl hand om ditt ärende. I vissa fall kan även bodelningsförrättare förordnas på begäran av en make, 17 kap. 1 §. Hoppas att Du har fått svar på dina frågor och att Du känner att du fått saker och ting mer klargjorda! Vänliga hälsningar,

Föräldrars underhållsskyldighet efter studenten

2016-05-08 i Underhåll
FRÅGA |Jag är skild och yngsta dottern bor hos mig. Nu tar hon snart studenten och henne pappa har då meddelat att han tänker int betala underhåll som gått till att betala betala löpande utgifter för dottern vilket vi alltså jag som mamma också gjort och därtill har båda betalat halva var för hennes utgifter för träning vilket han tänkt fortsätta betala tills hon kan stå på egna ben. Han tänker inte betala sin del längre i mat och husrum, resor och det kostar att ha en 19 åring att bo hemma. Han tjänar betydligt mera än mig. Dottern har inte någon fast inkomst och kan inte stå på egna ben ännu men det är ju målet. Kan jag kräva pappan på att hjälpa till att betala löpande kostnader för dottern innan hon kan stå på egna ben? Eller hur fungerar detta. Normalt bor ju ungarna hemma längre idag och föräldrarna får hjälpa till tills barnen fått fasta inkomster men det verkar mera vara en norm, en oskriven lag.
Linda Critchley |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn tills barnet fyller 18 år, om barnet går i skolan efter det att barnet fyllt 18 år är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, 7 kap. 1 § 2 st. föräldrabalken (FB) (https://lagen.nu/1949:381#K7P1S1).När föräldrar inte kan komma överens om underhåll kan den förälder som har barnet boende hos sig få underhållsstöd från Försäkringskassan. Även denna rättighet upphör dock när barn över 18 år avslutar sina studier, 18 kap. 6 § socialförsäkringsbalken (SFB) (https://lagen.nu/2010:110#K18P6S1).Både din och din före detta makes underhållsskyldighet upphör således när hon tar studenten, det kan därför bli svårt för dig att kräva att din före detta make fortsätter att betala för din dotter om ni inte kan komma till en frivillig överenskommelse. Rätt till underhållsstöd från Försäkringskassan saknas dessvärre också.I praktiken är det självklart så att barn ofta fortsätter att bo hemma långt efter det att de tagit studenten. Om din dotter inte börjar jobba eller studera kan hon ta del av jobbgaranti för ungdomar via arbetsförmedlingen (http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Fa-extra-stod/Ar-du-under-25-ar-/Jobbgaranti-for-ungdomar.html), hon har då rätt till en mindre ersättning. Om det inte är aktuellt med insatser via arbetsförmedlingen kan hon ansöka om försörjningsstöd, möjligheten att beviljas försörjningsstöd ökar då du och hennes pappa inte längre är skyldiga att ansvara för hennes försörjning.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur begär man skilsmässa?

2016-05-06 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag registrerade ett äktenskap i Dubai för 2 år sedan i Dubai court. Sedan registrerade jag äktenskapet i Sverige. Eftersom min man inte är den jag trodde vill jag nu skilja mig! Så fort som möjligt.Hur går jag tillväga korrekt?Mvh
Måns Axnér |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om äktenskapsskillnad finns i äktenskapsbalken (ÄktB) 5 kap., se här. Jag saknar viss information för att göra en preciserad redogörelse - därför kommer jag redogöra för vad som allmänt gäller vid ansökan om skilsmässa.Om varken du eller din nuvarande man bor tillsammans med egna barn och ni gemensamt ansöker om skilsmässa, meddelar tingsrätten dom så snart det är möjligt, ÄktB 5 kap. 1 §. Att ni gemensamt ansöker innebär att ni överens om att äktenskapet ska upplösas genom skilsmässa. Om ni så önskar, kan domen föregås av betänketid.Om ni inte är överens om skilsmässa eller någon av er har barn under 16 år som bor hemma, ska skilsmässan alltid föregås av betänketid, ÄktB 5 kap. 1-2 §§. Om ni levt åtskilda i minst två år, kan tingsrätten meddela dom utan föregående betänketid, trots att bara en av er vill skiljas eller någon av er har hemmavarande barn under 16 år, ÄktB 5 kap. 4 §.Betänketid i äktenskapsmål uppgår som minst till sex månader, som mest ett år, ÄktB 5 kap. 3 §.Vill ni båda skilja er, får ni gemensamt ansöka om äktenskapsskillnad. Om bara du vill skilja dig, inleds äktenskapsmålet istället genom stämning, ÄktB 14 kap. 4 §. Stämningen eller ansökan ska lämnas in till tingsrätten i den ort där du eller din man har sin hemvist. Om ingen av er har sin hemvist i Sverige, ska handlingarna skickas in till Stockholms tingsrätt, ÄktB 14 kap. 3 §.En utförlig redogörelse för hur man går tillväga rent praktiskt, med tillhörande blanketter, hittar du här.Hoppas du fick en god överblick över situationen sett från ett juridiskt perspektiv. Vill du, eller ni, ha mer ingående juridisk rådgivning råder jag dig att vända dig till en erfaren jurist som är specialiserad på området, det hittar du här.Vänligen,

Hur ansöker man om ensam vårdnad?

2016-05-09 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag vill ansöka om enskild vårdnad på mina barn 17, 14 och 14 år alla tre vill detta. Deras far har flyttat 10 mil till annan kommun och då han inte vill ha kontakt med mig så blir det väldigt svårt med alla papper som måste skrivas under gemensamt. Hur ansöker man om enskild vårdnad på bästa sätt?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågor som rör vårdnad om barn finns i Föräldrabalken (FB) 6 kap. Det finns två sätt att ändra vårdnadsförhållandet varav det ena sättet fungerar bra om du och barnens pappa (den andra vårdnadshavaren) är överens om att du skall få ensam vårdnad om barnen och det andra sättet är tillämpligt om du och barnens far inte kommer överens om hur vårdnaden skall fördelas mellan er.Om du och barnens far (den andre vårdnadshavaren) är överens om att du skall få ensam vårdnad om barnen kan du och den andra vårdnadshavaren skriva ett avtal på detta. För att avtalet skall bli juridiskt bindande skall avtalet vara skriftligt och godkännas av socialnämnden i den kommun där barnen är folkbokförda, se 6:6 FB och 6:17a st.2 FB. I detta avtal kan ni även reglera frågor som rör barnens boende och umgänge med er som föräldrar. Avtalet kan även vara tidsbegränsat om ni vill det. I den mån du och den andra vårdnadshavaren behöver hjälp för att nå en överenskommelse angående detta kan du kontakta socialnämnden i kommunen där barnen är folkbokförda och be om hjälp. Socialnämnden kan exempelvis anordna samarbetssamtal för er tillsammans med en samtalsledare för att nå en överenskommelse. Alla kommuner är skyldiga att tillhandahålla sådan hjälp enligt 5:3 Socialtjänstlagen (SoL). Att båda vårdnadshavarna kan komma överens och skriva ett avtal (som skall godkännas av socialnämnden) angående vårdnaden är oftast det ”bästa sättet” att få ensam vårdnad på eftersom man slipper att koppla in domstolen och därmed undviker man eller begränsar kostnaderna för exempelvis advokater. Det är dock viktigt att poängtera att för att socialnämnden skall godkänna ett avtal om ensam vårdnad måste överenskommelsen vara i enlighet med ”barnets bästa”, detta följer av 6:2a FB. Det innebär att socialnämnden kommer att göra viss prövning huruvida avtalet är i enlighet med ”barnets bästa”. Vad som är barnets bästa går inte att ge något svar på eftersom det skiljer sig åt från fall till fall. I samma lagrum framgår bl.a. att vid bedömningen av vad som är barnets bästa skall man ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Eftersom alla dina barn är relativt gamla kommer deras egen vilja i denna fråga få betydelse. Om du och barnens far inte kommer överens om att du skall få ensam vårdnad om barnen kan du ansöka hos tingsrätten om att du skall få ensam vårdnad, se 6:5 FB. En sådan stämningsansökan skall skickas till den tingsrätt där barnet/barnen har sin hemvist, detta framgår i 6:17 FB. Domstolen kommer besluta om vårdnaden utifrån vad som är bäst för barnet/barnen, se 6:2a FB. Eftersom domstolen skall besluta i vårdnadsfrågan utifrån barnens bästa bör du vara medveten om att domstolen kan besluta i strid mot en av parternas vilja, dvs. besluta att vårdnaden skall vara fortsatt gemensam, att du skall ha ensam vårdnad eller att barnens far skall ha ensam vårdnad. Däremot kan inte domstolen inte besluta om fortsatt gemensam vårdnad om båda vårdnadshavarna motsätter sig det, se 6:5 st.2 FB. Som ovan beskrivits skall barnets egen vilja beaktas vid bedömningen av vad som är barnets bästa. Även domstolen skall alltså beakta barnens vilja i frågan. En domstolsprocess blir ofta tidsmässigt långdragen och ekonomiskt kostsam eftersom man kan behöva anlita ett juridiskt ombud och det tillkommer även en ansökningsavgift på 900 kr. Sammanfattningsvis - Det finns två olika sätt att ändra vårdnadsförhållandet, vilket sätt som används är högst beroende av om du och den andra vårdnadshavaren kan komma överens i frågan. Den stora skillnden är alltså att socialnämnden inte kan "besluta"/godkänna avtal mot någon av parternas vilja. Domstolen däremot kan besluta i vårdnadsfrågan mot den ena partens vilja. Att skriva avtal om att du skall ha ensam vårdnad och få avtalet godkänt av socialnämnden, med eller utan hjälp av samarbetssamtal, är det mest ekonomiska och mest tidseffektiva sättet att ändra vårdandsförhållandet. Kommer ni däremot inte överens måste du ansöka om ändring av vårdnaden hos tingsrätten. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Samboavtals giltighet vid särboende

2016-05-08 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo o jag skrev samboavtal samt testamente att vi skulle ärva varandra. 2014 blev vi särbos men vi är ett par iallafall och nu undrar vi om vårt gamla testamente samt avtal gäller då en av oss går bort? Eller måste vi skriva nytt? Hälsningar Anita
Sara Bengtsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 § sambolagen (2003:376) (SamboL) (https://lagen.nu/2003:376#P1S1) avses med sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Du och din partner är således inte längre sambor i lagens mening eftersom ni har flyttat isär. Enligt 9 § SamboL (https://lagen.nu/2003:376#P9S1) får sambor eller blivande sambor avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Samboavtalet ni har upprättat gäller alltså endast i det fall ni är sambor och separation blir aktuellt. Om en av er därför skulle avlida när ni inte är sambor så gäller inte samboavtalet.Om testamentet som ni har upprättat uppfyller formkraven enligt 10 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1) så gäller testamentet ifall en av er skulle avlida. Testamentet har inte tappat sin giltighet bara för att ni har flyttat isär, utan det gäller oavsett om ni bor ihop eller inte. Det behövs således inte upprättas något nytt testamente i detta fall.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Rättsläget kring arv och äktenskapsförord

2016-05-06 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag är gift sedan 8 år tillbaka. Min man o jag köpte ett hus för 10 år sedan o står som hälften ägare båda två. Jag har under hela tiden betalat på lånen vilket gör att vi är överens om att jag ska äga huset ensam. Vi har 3 barn vardera från tidigare äktenskap o inga gemensamma. Vi vill inte riskera att min mans barn ska ha rätt till hälften av huset ifall min man går bort före mig. Räcker det att vi kontaktar vår bank ang detta och kan sedan skriva denna överenskommelse och få det bevittnat av 2 personer.
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om äktenskap och arv regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalk (ÄB). När två makar är gifta och den ena går bort görs en bodelning innan arvsskifte äger rum. Först får bedömas vilken egendom som ska ingå i bodelningen. Som utgångspunkt är all egendom giftorättsgods och giftorättsgods ingår i bodelningen, det framgår av ÄktB 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 §. Enligt huvudregeln så ingår inte egendom i bodelningen som är ena makens enskilda egendom, det framgår av ÄktB 10 kap. 4 §. Alltså, även om ni har kommit överens om att fastigheten är din egna så kommer den ingå i bodelningen om den fortfarande är giftorättsgods. Ingår den i bodelningen så kommer den läggas ihop med all övrig egendom (som är giftorättsgods) och sedan kommer den egendomen delas på hälften, du kommer att få ena halvan och din makes arvingar kommer att få den andra halvan, det framgår av ÄktB 11 kap. 3 §. Efter bodelningen kommer din makes arvingar att ärva hans halva, hans arvingar är hans bröstarvingar (hans barn) enligt ÄB 2:1. För att undvika att din makes barn ärver halva fastigheten så kan ni antingen låta barnen ta annan egendom som motsvarar värdet av hälften av ert gemensamma giftorättsgods. Eller så kan ni göra fastigheten till din enskilda egendom och därmed så står den utanför bodelningen och den kommer då inte ingå i arvsskiftet efter din make det framgår av ÄktB 7 kap. 2 §. Ni måste i så fall avtala om ett äktenskapsförord enl. reglerna i ÄktB 7 kap. 3 §. Reglerna stadgar att äktenskapsförordet ska vara skriftligt och registreras hos Skatteverket. Förutom de lagstadgade reglerna så ska äktenskapsförordet vara tydligt och klart formulerat och fastigheten ska vara klart individualiserad, ni kan alltså inte bara skriva "min fastighet" utan ange fastighetsbeteckningen. Samt och detta är viktigt; äganderätt kan inte överföras genom äktenskapsförord. Ni har köpt fastigheten gemensamt och äger den också gemensamt. Att ni inbördes kommit överens om att du ska äga hela är inte tillräckligt utan din man måste överlåta fastigheten till dig innan ni genom ett äktenskapsförord kan göra den till din enskilda. Sammanfattningsvis, först ska ni överlåta fastigheten på dig, därefter ska ni upprätta ett formriktigt äktenskapsförord. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med frågor om överlåtelse av fastighet eller äktenskapsförord är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Makars äganderätt och lagfartens betydelse för ägande.

2016-05-06 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag är gift sedan mycket länge och vårt hus står på min make. Jag vill veta exakt vad det innebär. 1) Äger jag häften av våra tillgångar(vi har inget äktenskapsförord)? 2) vad är en lagfart? Är det detsamma som ägarbevis? Läste någonstans att om min make blir sjuk och lagfarten står på honom kan jag inte komma åt någonting av våra gemensamma tillgångar.
Linda Critchley |Den som med äganderätt förvärvat en fastighet måste inom tre månader efter förvärvet ansöka om lagfart, 20 kap. 1 § jordabalken (JB) (https://lagen.nu/1970:994#K20P1S1). Själva äganderätten till en fastighet övergår dock inte i samband med ansökan om lagfart, utan när giltiga köpehandlingar har undertecknas. I många situationer anses lagfarten medföra en presumtion om äganderätt, t ex vid ansökan om inteckning i fastigheten samt i samband med fastighetsbildning och upprättande av planer enligt plan- och bygglagen.Jag kan inte se att den omständighet att din make står på lagfarten till fastigheten skulle kunna begränsa din möjlighet att komma åt era gemensamma tillgångar. Du kan förvisso inte sälja fastigheten utan din makes medgivande, men gifta pars medgivande inhämtas alltid vid överlåtelse av fastighet om den inte utgör enskild egendom, enligt 7 kap. 5 § äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230#K7P5S1), oavsett vem som står på lagfarten. Andra tillgångar än fastigheten påverkas inte av lagfarten.När man är gift så råder var make över sin egendom och svarar för sina skulder, 1 kap. 3 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K1P3S1). Av 7 kap. 1 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1) framgår dock att en makes egendom är giftorättsgods om den inte är enskild egendom. Förutom genom äktenskapsförord kan egendom bli enskild bl a genom villkor i arv, testamente, gåva, 7 kap. 2 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1). När ett äktenskap upphör, genom skilsmässa eller dödsfall, ska en bodelning genomföras, bodelning kan också, om makarna är överens, genomföras under pågående äktenskap, 9 kap. 1 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap. 1 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter avdrag för skulder ska läggas samman och därefter delas lika, 11 kap. 3 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Det är denna regel som medför att många gifta par felaktigt anser sig ”äga” hälften av den andra partens tillgångar. Det handlar dock inte om någon faktisk äganderätt, giftorätten brukar istället ofta beskrivas som ett latent anspråk på delning av egendomens värde vid bodelning.Huset som din make äger, och hans övriga tillgångar, tillhör således honom, på samma sätt som dina egna tillgångar tillhör dig, fram till en eventuell bodelning. I en bodelning ska allt giftorättsgods ingå, även fastigheten, förutsatt att din make inte fått den i gåva, eller genom arv eller testamente och med särskilt förbehåll om att det ska vara enskild egendom. Efter avdrag för skulder ska värdet av era tillgångar läggas ihop och sedan delas lika mellan er.Med vänlig hälsning,