Efterarv, arvslott

2016-05-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Visst stämmer det inte att ett särkullbarn, som valt att ta ut sin laglott, ingen rättslig rätt att få dela den återstående styvpappas arv efter att denna gått bort sen?Den avlidna kvinnan hade 1 bröstarvinge. Hennes arv har testamenterats till hennes make som har två egna bröstarvingar.Det finns inga fler arvingar. Tack på förhand Karina
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, se här. Ett särkullbarn har alltid vid sin förälders bortgång rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Arvslotten är arvingens del av förälderns kvarlåtenskap. Den avlidnes barn i detta fall har alltså rätt till hela den först avlidnes kvarlåtenskap efter att båda makarna gått bort, det sk. efterarvet. Arvingen behöver ju inte dela arvet med någon då den efterlevande makens barn inte är arvingar till den först avlidne. Det är bara den del som härrör ifrån den först avlidne som kan utkrävas av dennes arvinge. Alltså stämmer det inte att arvingen har rätt till en likadel i styvfaderns dödsbo. Arvingen har dock rätt till den kvotdel som härrör från den först avlidne. Kvotdelen, dvs den del i den sist avlidnes dödsbo som den först avlidnes arvinge har rätt till, räknas ut genom att dela det den efterlevande maken ärver av den först avlidne genom boets totala behållning (alla tillgångar som den efterlevande äger + arvet från den först avlidne). Exempel:A är gift med B. A har ett särkullbarn. B har två särkullbarn. A dör. B ärver A:s egendom, vilken utgör 200 000 kr. A:s särkullbarn S begär ut sin laglott, alltså 200 000/2 = 100 000 kr (hälften av arvslotten, se ovan). B ägde vid A:s död totalt 500 000 kr. Kvotdelen utgör då 100 000 (arvet B får från A) / 600 000 (boets totala behållning) = 1/6.När B avlider har S rätt till resterande del av sin arvslott. Denna utgör 1/6 i B:s dödsbo.Alltså har särkullbarnet till modern som först avled en rätt till arv i styvfaderns bo, även om denne begärt ut sin laglott vid moderns bortgång. Hur stor del denne har rätt till beror på kvotdelen, vilken beräknas som i exemplet ovan.Jag hoppas att detta var till hjälp. Om ytterligare funderingar uppstår så återkom gärna i kommentarsfältet nedan.

Ärver adopterade barn?

2016-05-02 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Styvmor som var gift med far adopterade mig o min bror.Varken far eller styvmor lever.Nu har syster till styvmor avlidit.Ärver adopterade barn på samma sätt som biologiska barn?Tuse tack för Er vägledning
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag utgår ifrån att din styvmors syster inte hade skrivit något testamente, som isåfall hade gått före de regler som finns om arv i ärvdabalken. Men som svar på din fråga är adopterade barn absolut likställda biologiska barn. Däremot kommer du och din bror inte ärva er moster ifall hon hade egna barn, föräldrar eller något annat syskon i livet vid tiden för dödsfallet (se här). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Testamentera bort all egendom till särbo

2016-05-01 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har inga barn och inga föräldrar i livet. Har två bröder som har barn. Jag vill kunna testamentera allt till min särbo. Kan jag det? Måste vi gifta oss?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, du kan testamentera allt till sin särbo och ni behöver inte gifta er. Om du hade haft bröstarvingar (barn alt. barnbarn) hade du inte kunnat testamentera bort allt då bröstarvingar har rätt till laglott enl. 7 kap 1§ Ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Dina bröder och deras barn är inte bröstarvingar varför det inte finns något hinder för att testamentera bort all din egendom till din särbo. Om du hade varit gift hade du inte heller kunnat testamentera bort allt då detta inskränker makens rätt enl. 3 kap 1§ 1st ÄB. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Testamentes roll i ett samboförhållande

2016-05-01 i Sambo
FRÅGA |Jag och min sambo ska separera och jag ska lämna in anmälan om bodelning och att bodelare utses. Vi har även ett inbördes testamente. Spelar detta någon roll?
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett samboförhållande tar slut och ni utför en bodelning, då ingår endast samboegendom enligt Sambolagen 1 kap. 3 §. Det innefattar bostad och bohag som ni har köpt för gemensam användning. Det inbördes avtal som skulle kunna ändra denna ordning är ett samboavtal. Ert testamente tar sikte på situationen att någon går bort och får inte verkan förrän det skulle hända. Ni har rätt att återkalla ert testamente enligt Ärvdabalk 10 kap. 5 §, den rätten är tvingande vilket innebär att den rätten har ni kvar oavsett vad ni kommit överens om inbördes. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med testamente eller återkallelse av testamente är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.seVänliga hälsningar

Vilket testamente gäller?

2016-05-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Har en svärfar som gick bort för 2 år sedan. 1979 skrev han och hans fru ett testamente som innebar att frun ärvde allt efter hans död. Så långt är allt OK. Min fru som är en av 4 döttrar har en diskussion med sin ena syster om följande; Anta att deras mamma skrev ett eget testamente EFTER 1979 där mamman efterlämnar sin del till sin syster och inte till sina döttrar, vad gäller då. Min fru påstår att det är mammans testamente som gäller och att det enda de har rätt till är respektive systers del till laglotten, min frus syster påstår att det är pappans testamente som gäller, d.v.s. att efter att deras mamma ärvde allt för 2 år sedan så är det döttrarna som står i tur när deras mamma en dag går bort.Tacksam för svar då detta är ett stort diskussionsämne. Det hör till saken att svärmor har svårt för att läsa och skriva. Min fru vet att mamman har undertecknat ett papper, som mammans syster kom med efter svärfars död, utan att veta vad det var. OM det skulle vara ett testamente, så vill min fru att mamman skriver ett nytt testamente för att eliminera risken för foul play. Relationen inom släkten på min frus sida är inte den bästa. Detta handlar om att de 4 döttrarna skyddar sig själv.Med vänlig hälsning,Walter
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga! Vad som gäller i ert specifika fall beror lite på vad som står i det första testamentet. Knäckfrågan i detta fall är om svärmodern ärvt maken med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Jag kommer nedan förklara skillnaderna och hur det skulle kunna appliceras på ert ärende. Allmänt fungerar det så att efter att den avlidnes kvarlåtenskaps fastställts ska detta fördelas i arv. Utgångspunkten enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken(förkortas ÄB) är att den avlidnes barn har bäst rätt till arvet, och får då dela lika på hela kvarlåtenskapen. Det finns däremot ett undantag i 3 kap. 1 § som ger efterlevande make rätt att ärva barnens del med fri förfoganderätt. När sedan den andre maken går bort har barnen rätt till vad som kallas efterarv. Det innebär att när den andre maken går bort ska barnen först ärva från den först avlidna. Och därefter fastställs kvarlåtenskapen hos den maken som avled sist och slutligen ska även detta bli föremål för arv. Principen med fri förfoganderätt innebär alltså att den andre maken får förfoga över arvet men denne får exempelvis inte skänka bort alla pengar då de arvingar som egentligen ska få arvet(barnen) ska få sin del då den andre föräldern går bort. Alltså, om svärfadern testamenterade sin kvarlåtenskap med fri förfoganderätt ska först hans arv fördelas innan svärmoderns arv fördelas. Då spelar det således ingen roll vart hon väljer att testamentera sitt arv, då barnen ändå kommer ha rätt till sin del från sin far först. Om däremot testamentet anger att arvet ska ges med full äganderätt blir utgångsläget lite annorlunda. Om något ges med full äganderätt får mottagaren rätt att göra vad hen vill med egendomen/pengarna. Som ni däremot känner till har barn alltid rätt till sin laglott, vilket enligt 7 kap. 1 § ÄB är hälften av den totala kvarlåtenskapen. Resultatet av detta blir att svärmodern fått ärva hälften(laglotten) med fri förfoganderätt och den andra halvan med full äganderätt(det som inte är laglotten). Då svärmodern sedan går bort har barnen fortfarande rätt till efterarv, men inte till lika stor del. Det vill säga, när svärmodern går bort ska först arvet från maken fördelas på barnen, vilken motsvarar laglotten. Vad som sedan blir kvar är det som utgör svärmoderns kvarlåtenskap som sedan ska bli föremål för arv. Här gäller samma regler som tidigare att barnen fortfarande har rätt till sin laglott även från sin mor. Den del som svärmodern har ”rätt att” testamentera bort är således det som blir kvar då makens arv och barnens laglott är avdragna.Sammanfattningsvis innebär detta att båda testamentena gäller. Då svärmodern går bort har barnen rätt till efterarv av fadern, hur mycket beror på formuleringen i testamentet. Därefter ska svärmoderns kvarlåtenskap fördelas och då gäller hennes testamente. Som du säkert förstår är detta ett ganska invecklat område och jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du behöver ytterligare juridisk rådgivning rekommenderar jag dig att kontakta någon av de jurister Lawline samarbetar med, här kan du boka tid http://lawline.se/bokaBästa hälsningar

Inbördes testamente. Värderingens påverkan på boet.

2016-05-01 i Testamente
FRÅGA |Min fråga gäller bouppteckning.Vi är 2 särkullsbarn och ett "vanligt" barn, och vår mamma (den avlidna) har skrivit testamente med min styvfar. Han ska sitta i orört bo. Gäller det bara hus och inventarier, eller gäller det kontanta medel också?Det fanns t. ex 80 000 kronor kvar från ett arv från mormor. Tillfaller de boet?Undrar också om det spelar någon roll vad vi sätter för värde på huset? Det kan ju dröja upp till 20 år innan det säljs.Tacksam för svarVänliga hälsningar
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, här. Som utgångspunkt ska all egendom, inklusive kontanta medel, ingå i boet efter er mors frånfälle. Eftersom att testamente upprättats i detta fall, tillfaller därmed all egendom er styvfar. Ni blir inte arvslösa för det dock, mer om detta nedan. Beroende på vad testamentet innehåller erhåller er styvfar antingen egendomen efter er mor med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Jag ska förklara vad dessa begrepp betyder och vad de har för betydelse för er situation.Fri förfoganderättOm egendomen efter er mor är testamenterad till er styvfar med fri förfoganderätt innebär detta enligt 3 kap. 2 § ärvdabalken att egendomen tillfaller honom med den begränsningen att han ej får förfoga över den genom testamente. Efter båda makars bortgång tillfaller arvet er, samt det gemensamma barnet. Detta kallas efterarv. Fri förfoganderätt är det mest förmånliga för er som särkullbarn.Full äganderättOm testamentet föreskriver att egendomen ska tillfalla er styvfar med full äganderätt innebär det att ni inte har rätt till efterarv (om inte er styvfar skulle testamentera ett arv till er förstås). För att testamentet med giltig verkan ska föreskriva full äganderätt får det inte samtidigt finnas ett förordnande om sekundosuccession. Det betyder att det inte samtidigt får stå något om hur arvet ska fördelas efter båda makarnas bortgång. Om det skulle göra det, blir föreskrivandet om full äganderätt inte giltigt, utan räknas som fri förfoganderätt istället.Jämkning för att utfå laglottSom jag nämnde ovan blir ni inte arvslösa för att testamentet föreskriver att all egendom ska tillfalla er styvfar. Ni behöver inte heller, om ni inte vill, vänta tills dess att er styvfar avlider för att få ut er laglott. Den har ni rätt till redan nu vid er mors frånfälle, se 7 kap. 3 § ärvdabalk. Er laglott är hälften av er arvslott, dvs. hälften av den tredjedel ni vardera skulle erhållit vid en likadelning mellan bröstarvingarna. För att begära jämkning räcker det med att ni påtalar detta till er styvfar, eftersom att han är testamentstagare.Värdet på husetVärdet ni sätter på huset påverkar storleken på er laglott, dvs. den del ni kan begära ut nu. Ju högre värdering desto mer anses boet vara värt. Då boets värde ökar, ökar även er laglott. För att värdera huset så korrekt som möjligt rekommenderas att låta en mäklare göra värderingen.Hoppas du har fått klarhet kring vad som gäller angående din fråga! Om ytterligare funderingar uppstår så återkom gärna i kommentarsfältet nedan!

Enskild egendom och arvsskifte

2016-05-01 i Enskild egendom
FRÅGA |S och T är gifta. T dör. Tillsammans har de tre barn. T har även ett särkullbarn. S äger fastigheten de har bott i. Oklart om det är enskild egendom eller ej. Vad krävs för att det ska vara enskild egendom? Hur fördelas arvet i och med särkullbarnet?
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att makars egendom är giftorättsgods och att giftorättsgods ska ingå i bodelningen, det framgår av Äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 §. Enskild egendom ingår inte i bodelning om parterna inte uttryckligen kommit överens om det. För att fastigheten ska anses vara enskild egendom så ska något av följande kriterier i ÄktB 7 kap. 2 § vara uppfyllda: Parterna har skrivit ett äktenskapsförord där de angett att fastigheten ska vara enskild egendom. Maken fått fastigheten i gåva av annan än den andra maken och gåvan har givits med villkor om att den ska vara makens enskilda.Maken har fått fastigheten genom arv och arvlåtaren har angett i testamentet att den ska vara mottagarens enskilda. Maken har haft annan enskild egendom, sålt den och köpt fastigheten för pengarna som inbringats från försäljningen.Angående frågan om hur arvet kommer att fördela sig. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver sin partner med "fri förfoganderätt". Det innebär att maken fritt får förfoga över egendomen men att denne inte får testamentera bort den. Barnen efter den först avlidna maken har efterarvsrätt och erhåller sitt arv efter att den andra maken går bort. Särkullsbarnet har enligt Ärvdabalk 3 kap. 1 § rätt att få ut sin del av arvet direkt om barnet inte avstår från detta. Skulle barnet välja att avstå sin rätt har särkullsbarnet samma rätt som makarnas gemensamma till efterarv istället. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med frågor om arv är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.seVänliga hälsningar

Hur ser man till att hustrus barn ärver istället för bror?

2016-04-30 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är gift har inga egna barn, hustrun har 2 barn. Har en bror som har 1 barn. Hur gör jag för att hustruns barn skall ärva mej när jag dör. Inget skall gå till min bror eller hans barn.
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Med anledning av att du skriver att du har en "hustru" så utgår jag från att ni är gifta. Om du avlider upplöses därigenom äktenskapet, och en bodelning ska i så fall göras, enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken. Den egendom som tillfaller dig genom bodelningen, tillsammans med din enskilda egendom, utgör din kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap tillfaller enligt lag din hustru med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, eftersom du inte har några särkullbarn. När din fru sedan avlider erhåller din bror eller hans barn (beroende på om din bror är vid livet) ett s.k. efterarv från dig, vilket innebär att de erhåller en andel i din frus kvarlåtenskap. Detta framgår av 3 kap. 2 § Ärvdabalken.Enligt din fråga vill du emellertid undvika denna lagstadgade ordning. Du kan då antingen skriva ett testamente där du anger att din fru ska ärva all din kvarlåtenskap med full äganderätt. På så sätt kommer inte din bror eller hans barn att få någon rätt till efterarv. Istället kommer din frus barn då att sedermera ärva din kvarlåtenskap när din fru dör (tillsammans med din frus kvarlåtenskap såklart).Om du istället önskar att din frus barn ärver din kvarlåtenskap direkt vid din död kan du istället testamentera din kvarlåtenskap direkt till dem. En begränsning finns enligt 3 kap. 1 2 st. ärvdabalken uppställd här: den efterlevande maken har nämligen alltid rätt till egendom som motsvarar 4 prisbasbelopp. På denna regel får inte ett testamente inkräkta. I denna summa på 4 prisbasbelopp inräknas emellertid den efterlevande makens enskilda egendom och den egendom som han eller hon erhöll vid bodelningen.Önskar du att få hjälp att skriva ett testamente på ovan angivet sätt enkelt få sådan hjälp via får avtalstjänst, som du hittar här.Hoppas du anser att jag besvarat din fråga. I annat fall är du välkommen tillbaka med nya frågor eller funderingar i kommentarsfältet nedan. Med vänliga hälsningar,