arvsrätt för syskonbarn

2016-12-10 i Efterarv
FRÅGA |Min moster som är gift men saknar egna barn, har avlidit nyligen. Vad händer med arvsrätt för 3 st syskonbarn till min moster o vad händer när hennes man avlider. DVS 2 svar önskas om arvsrätt för oss tre syskonbarn. Sitter hennes man i sk orubbat bo eller.... Tacksam för svar
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med dina frågor!Som jag har förstått det så undrar ni dels vad som händer med er mosters arv, dels vad som händer när er mosters make i sin tur avlider. Jag förstår att du är bekymmersam eftersom arvsrätt är komplicerat men jag ska så pedagogiskt som möjligt förklara hur det ligger till.När jag svarar på dessa frågor utgår jag från att det inte finns något testamente från din moster, att era föräldrar är avlidna samt att det inte finns några andra arvingar än de du har nämnt.Fråga 1: Vad händer med arvet när er moster har avlidit?När er moster avlider så säger huvudregeln att en bodelning mellan henne och hennes man ska ske innan arvet kan delas ut. Detta framgår av 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Syftet med denna bodelning är att makarnas gemensamma tillgångar ska delas lika mellan den efterlevande maken och din mosters dödsbo enligt 9 kap. 5 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K9P5S1). Om makarna inte har någon enskild egendom (enskild egendom kan upprättas bla. genom ett äktenskapsförord) och således äger allt gemensamt i äktenskapet kommer vardera make erhålla 50 % av tillgångarna. Om makarna hade gemensamma tillgångar på 1 miljon ska då varje make erhålla 500 000 kr. De 500 000 kr som din moster erhöll blir då föremål för arv. Enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1)kommer detta arv gå tillbaks till den efterlevande maken eftersom huvudregeln enligt svensk rätt är att den efterlevande maken ärver efter den avlidna makan. Men denna del kommer emellertid bli föremål för något som heter efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). När er mosters man avlider kommer ni som är efterarvingar ärva denna del (mer om det i nästa fråga).Det blir dock ett problem att genomföra en bodelning eftersom den efterlevande maken delar de gemensamma tillgångarna med sig själv. Detta är juridiskt komplicerat men enligt juridisk litteratur så kan inte en bodelning ske endast med den efterlevande maken. Jag ska försöka förklara detta nedan genom att ge ett exempel:Din Moster och Bertil är gifta och har gemensamma tillgångar på 1 miljon. Din moster avlider och således ska en bodelning genomföras och då ska hon och Bertil dela lika på tillgångarna och få 500 000 kr var. Dock blir detta problematiskt eftersom de enda arvingar som finns är Bertil själv och ni syskonbarn som är efterarvingar. Eftersom efterarvingar inte är dödsbodelägare så kommer Bertil vara själv i dödsboet. Då dödsboet ska företräda din moster när det kommer till bodelning kommer Bertil genomföra en bodelning med sig själv, vilket inte är möjligt enligt juridisk litteratur. Det är dock viktigt att kunna fastslå delen som din moster skulle fått genom en bodelning eftersom det blir föremål för ert arv senare när hennes make avlider. Lösningen är att ni som efterarvingarna kan avtala denna del med den efterlevande maken. Alltså ni kan avtala att 50 % av tillgångarna är er mosters. Om ni inte kommer avtala så kan man försöka fastställa din mosters del genom att titta på bouppteckningen som gjordes efter henne, där hennes tillgångar och skulder ska antecknas enligt 20 kap. 4 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K20P4S1).Sammanfattning på fråga 1:När er moster dör ska en bodelning ske för att bestämma hennes andel i äktenskapet, vilket är 50 % av tillgångarna om makarna inte hade någon enskild egendom. Denna del kommer maken senare ärva, således kommer maken sitta i orubbat bo eftersom han kommer äga alla tillgångar. Emellertid kommer ni efterarvingar erhålla er mosters del när den efterlevande maken avlider. Därför är det viktigt att kunna fastställa er mosters del och eftersom någon bodelning inte kan ske i detta fall så kan ni avtala med den efterlevande maken om denna del, om detta inte görs kan ni ta hjälp av bouppteckningen efter er moster.Fråga 2: Vad händer när er mosters man dör?Som jag har skrivit ovan är ni efterarvingar, det framgår av 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1) där det står att syskons avkomlingar till den avlidne ska ärva när den avlidnes make i sin tur avlider. Vad ni syskonbarn ska ärva framgår också i paragrafen där huvudregeln är hälften av den efterlevande makens tillgångar. Detta är logiskt då vi kom fram till i förra svaret att 50 % av makarnas tillgångar tilldelades er moster. Jag ger ett exempel nedan:Genom svaret i förra frågan kom vi fram att makarna hade gemensamma tillgångar på 1 miljon. Eftersom de delar lika så erhöll varje make 50 %, emellertid ärvde din mosters man hennes del. Denna del kan han senare inte testamentera bort, utan är reserverad till er efterarvingar. När han senare avlider så har hans tillgångar ökar till 1,2 miljoner. Då ska ni som huvudregel ärva 50 %, vilket är 600 000 kr. Detsamma gäller om hans tillgångar har minskat till 800 000 kr, då ska ni som huvudregel också ärva 50 %, vilket är 400 000 kr.Eftersom ni är tre syskonbarn kommer varje syskonbarn ärva 1/3 enligt 2 kap. 2 § 2 st ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S2). Om ni tillsammans som i exemplet ovan kommer få totalt 600 000 kr kommer varje syskonbarn få 200 000 kr.Sammanfattning på fråga 2:Eftersom ni är syskonbarn är ni berättigade till efterarv och det är som huvudregel 50 % av den efterlevande makens tillgångar vid hans död. Den totala summa ni ärver ska ni dela på 3 eftersom ni är tre syskonbarn.Ytterligare rådgivning:Om du vill veta mer om hur ett avtal mellan er och er mosters man ska utformas för att fastställa er mosters del av de gemensamma tillgångarna tipsar jag dig att kontakta vår telefonservice för vidare rådgivning. Anledningen till detta är att det blir svårt att göra detta i ett internetsvar där jag inte har all information, inte vet vilka tillgångar de har samt att vi på gratisavdelningen inte är pratiktiserande jurister inom ett specifikt rättsområde.Telefonrådgivning:08-533 300 04Öppetider: Mån-ons kl. 10.00−16.00Hoppas detta svar gav klarhet!Med vänlig hälsning

Fördelning av arv - särkullbarn

2016-12-09 i Särkullbarn
FRÅGA |HejOm jag har ett barn tillsammans med en annan som jag har skiljt mig med och jag nu har en ny fru hur ska jag göra för att detta barn ska få så lite så möjligt.Jag vill att min nuvarande fru och eventuella barn ska få så mycket som möjligt.Hur gör jag?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ärvdabalken (ÄB) reglerar frågor kring arv och du hittar den här. Fördelning av arv går till stor del att ”skräddarsy” genom ett testamente, men det finns vissa saker som ej går att ”testamentera bort”. När du skriver "eventuella barn" så tolkar jag det som barn ni ej har än, isåfall vill jag bara börja med att upplysa om att du inte kan testamentera till ett ofött barn såvida barnet ej är avlat än (9:2 ÄB).Du kan som utgångspunkt inte göra dina barn arvslösa, då man som bröstarvinge har rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7:1 ÄB). Om den avlidne har 100 000 kr i kvarlåtenskap och två barn så är deras arvslott 50 000 kr vardera, och deras laglott är således 25 000 kr vardera. De 25 000 kr går ej att testamentera bort. Enligt det exemplet skulle man alltså kunna testamentera 75 000 kr till det ena barnet och låta det andra barnet endast få sin laglott på 25 000 kr. Dina barn har som utgångspunkt samma rätt till arv (2:1 ÄB). Din nuvarande fru har dock rätt till arv före era eventuella gemensamma barn (3:1 ÄB). När det gäller barn från tidigare förhållande, särkullbarn, så har dem däremot rätt att få ut sitt arv direkt och behöver ej vänta på efterarv efter din fru (om särkullbarnet inte frivilligt väljer att göra det). Det finns dock en särskild regel i 3 kap. 1 § 2st. som innebär att den efterlevande maken efter bodelning och arvsskifte alltid ska ha minst fyra prisbasbelopp (prisbasbeloppet för 2016 är 44 300 kr). Makens giftorättsgods och enskilda egendom ska alltså uppgå till fyra prisbasbelopp, annars har maken rätt att få ut resterande del ur kvarlåtenskapen från den avlidne. Detta gäller även om det finns särkullbarn. Att upprätta ett testamente är ett bra sätt att kunna styra över vad som händer med sina tillgångar efter döden. Det är inte särskilt krångligt utan endast av vikt att uppfylla vissa formella krav. Testamentet ska vara skriftligt och bevittnas av två vittnen som inte får vara någon person som själv omnämns i testamentet eller skulle vara dödsbodelägare. Testamentet ska undertecknas dels av testamentatorn och av vittnena, samtidigt. Vittnena behöver dock inte ha läst testamentet och behöver heller inte veta vad som står i, utan endast att det är ett testamente de bevittnar (10:1 ÄB). Om du funderar på att upprätta ett testamente så går det att göra snabbt och smidigt via vår avtalstjänst som du hittar här: http://lawline.se/avtal/testamente.Hoppas jag gav svar på din fråga, om inte så är du varmt välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Krävs testamente till barn då man är gift?

2016-12-09 i Testamente
FRÅGA |Kan jag som gift kvinna med en äldre make skriva testamente till förmån för min enda dotteratt ihändelse av min död före maken skall hon få ut arvet efter mig.?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på om din dotter är ert gemensamma barn eller endast ditt. Ifall din make inte är far till din dotter har hon alltid rätt att få ut sin del av arvet direkt då du gått bort (3 kap 1 § ÄB). Hon kommer vid detta tillfälle att ärva all kvarlåtenskap om du inte testamenterat bort något till någon annan (2 kap 1 § ÄB). Enda möjligheten för din make att få ärva dig är ifall din dotter avstår arvet till förmån för honom. I detta fall kommer hon att få ett efterarv när din make i sin tur har gått bort (3 kap 9 § ÄB). Ifall din make inte är pappa till din dotter behöver du alltså inte testamentera till din dotter för att hon ska få ut arvet direkt. Ifall din make däremot är far till din dotter ser läget annorlunda ut. Även om det testamenterar bort din kvarlåtenskap till förmån för er dotter kommer arvet att gå till din make. Han får fri förfoganderätt över denna egendom vilket innebär att han fritt kan konsumera den men inte testamentera bort den till någon annan. När din make sedan går bort ärver din dotter efter dig, hon får ett efterarv. När detta har delats ut kommer hon även att ärva från din make/hennes pappa. Det finns vissa skyddsregler för de så kallade efterarvingarna, det vill säga din dotter. Förutom att han inte får testamentera bort din egendom får han till exempel inte skänka bort hur mycket pengar som helst. Regler om makes efterarv och skyddsreglerna hittar du i 3 kap ÄktB. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Särkullbarns rätt till arv i gemensamt ägd bostad

2016-12-08 i Särkullbarn
FRÅGA |HejVI är gifta och har två barn tillsammans. Jag har även två barn sedan ett tidigare äktenskap. Min fråga är hur gör vi med den bostadsrätt som vi äger gemensamt om jag skulle avlida?.Går det att skriva något så att min hustru får bo kvar i bostaden,och att särkullbarnen får ut sitt arv efter hennes bortgång. Undrande 51:a
Karolina Jivebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du skulle avlida skulle det till en början göras en bodelning, 9kap 1§ ÄktB. I denna bodelning ska giftorättsgods delas lika mellan parterna. En kan alltså säga att ni får rätt till halva bostadsrätten var då ni ägde den tillsammans. Efter ditt avlidande skulle dina barn från det tidigare äktenskapet ha rätt att få ut sin del av arvet på en gång, 3kap 1§ ÄB. De kan dock välja att avstå från detta tillförmån för din fru enligt 3kap 9§ ÄB. I sådant fall skulle de (precis som era gemensamma barn) få efterarvsrätt istället, och ärva (sin del av arvet efter dig) när din fru går bort.Men det finns även en undantagsbestämmelse i 11kap 8§ ÄktB där det framgår att den make som "bäst behöver" bostaden kan få denna i avräkning på sin lott. Av paragrafens 3st framgår det att detta gäller till förmån för den efterlevande maken då den andra gått bort. För att detta undantag ska vara tillämpligt behöver då alltså din fru "lösa ut" dina barn genom att betala dem genom giftorättsgods eller pengar för samma värde som de skulle ha fått i bostaden. Det går självfallet även att testamentera bostaden till din fru. Viktigt är då att poängtera att dina barn har lagstadgad rätt till sin laglott (del av arvet) och att de då måste få denna genom dina tillgångar på annat sätt. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom om du har några vidare funderingar.

Representationsrätt för testamentstagares avkomlingar

2016-12-09 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har en morbror som har testamenterat allt till oss 3 syskonbarn. Nu har en syster gått bort före min morbror. Min fråga är om hennes barn ärver hennes del?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du hur din morbrors testamente ska tolkas nu när en av de tre testamentstagarna har avlidit. I 11 kap. ärvdabalken (här) finner man lagstadgade regler om hur ett testamente ska tolkas. Av 11 kap. 1 § ärvdabalken framgår att testamentet ska tolkas i enlighet med testators vilja, när den kan utrönas. Testator är den som har upprättat testamentet. Avgörande för om din systers barn träder i din systers ställe är alltså först och främst din morbrors avsikt, eller närmare bestämt den avsikt som det kan bevisas att din morbror hade.Om testators vilja inte kan utrönas, tillämpas istället presumtionsreglerna i 11 kap. 2-9 §§ ärvdabalken. I 11 kap. 6 § ärvdabalken föreskrivs i vilka fall testamentstagarens avkomlingar träder i dennes ställe, så kallad representationsrätt. Lagtexten är ålderdomligt skriven och något komplicerad att tyda, men innebörden är att avkomlingarna ska ha representationsrätt om de ingår i den personkrets som kan vara testators arvingar. Vilka som ingår i den personkretsen framgår av 2 kap. ärvdabalken (här). I 2 kap. 2 § ärvdabalken föreskrivs att arvlåtarens syskon ärver om det inte finns några levande avkomlingar eller föräldrar. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar. Detta innebär att barnen, i egenskap av barnbarn till testators syster, ingår i den personkrets som kan vara testators arvingar. Således har de representationsrätt enligt 11 kap. 6 § ärvdabalken.Kort sammanfattat beror alltså svaret på din fråga i första hand på din morbrors vilja. Om det kan visas att han ville, eller inte ville, att barnen skulle träda i din systers ställe, så ska testamentet tolkas i enlighet med hans vilja. Bäst vore nog om han gjorde ett tillägg i testamentet och förtydligade sin avsikt, men det är givetvis upp till honom. Om hans vilja inte kan utrönas när det väl är dags att göra testamentet gällande, har barnen rätt att träda i din systers ställe enligt presumtionsregeln i 11 kap. 6 § ärvdabalken.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Ärva skulder?

2016-12-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag och min bror är efterarvingar efter att vår mors make har avlidit. Han har skulder och inga pengar alls. Han bodde i huset som min mamma ägde. Huset står nu på dödsboet. Det kommer att ta tid att sälja det. Måste vi betala vår mors avlidne makes skulder?
Jesper Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du och din bror kommer inte betala er moders avlidna makes skulder. Enligt svensk rätt ärver man inte någon annans skulder.Han skulder och tillgångar bildar ett dödsbo. Tillgångarna i dödsboet ska betala skulderna vilket innebär att det inte är dödsbodelägarna som blir personligt ansvariga för skulderna. Hans skulder måste betalas innan någon utdelning sker ur dödsboet. Om det inte finns tillräckliga tillgångar i dödsboet för att betala den dödes skulder kommer dessa att avskrivas.Hoppas du är nöjd med svaret!Vänliga hälsningar,

Preskription av fordran och arv av skuld

2016-12-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vi har fått faktura från intrum justitia som är 25 år gammal. Dom har skickat faktura då och då. Nu är han död och bouppteckningen klar. Kan vi bestrida fakturan?
Gustav Sannegård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Preskription av fordringar regleras i preskriptionslagen. Enligt 2 § är preskriptionstiden 10 år, om preskriptionen inte avbryts dessförinnan. Den part som har en fordran kan alltså avbryta preskriptionstiden för att undvika att få sin fordran preskriberad. Av 5 § följer att ett sätt att avbryta preskriptionstiden är att borgenären skickar ett skriftligt krav om fordringen. Eftersom faktura gällande er fordran skickats då och då kommer det med andra ord förmodligen innebära att preskriptionstiden avbrutits och fordran därmed inte preskriberats.Eftersom gäldenären gått bort blir förhållandena dock annorlunda. Man kan inte ärva någons skulder. Borgenären kommer dock ha en fordran i dödsboet. Regler om fordringar i dödsbon finns i Ärvdabalken. Om en ny skuld blir känd när bouppteckningen har förrättats ska en så kallad tilläggsbouppteckning upprättas enligt 20 kap. 10 §. Har arvsskifte eller bodelning skett innan den dödes skulder reglerats, ska arvsskiftet eller bodelningen gå åter. Det följer av 21 kap. 4 §. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det bara att kommentera.

Efterarvsrätt vid ökning av boets värde

2016-12-08 i Efterarv
FRÅGA |En man A dog och i testamente anges att mannens maka B (de var gifta) ska ärva allt och efter bådas död ska A:s barn C ärva. I testamentet anges att den överlevande ska erhålla all den avlidnes tillgångar. Efter bådas död ska tillgångarna fördelas på A:s barn. B har inga barn. Egendom som erhålles via testamentet inkl avkastning ska vara enskild egendom.tillgångarna efter skulder var 400 000kr varav A:s del var 300 000kr och B:s del 100 000kr. Efterarvinge C godkänner testamentet dvs väntar med att ta ut sitt arv (3/4 x 400 000kr) tills att B dör.B har nu 400 000kr.1 år går varvid B vinner 1 000 000kr på lotto dessutom placerar B pengar så att de ökar i värde.när B ytterligare 5 år senare avlider uppgår tillgångarna efter skulder till 1 500 000kr.B har då också skrivit nytt testamente där B vill att person D ska ärva allting.Hur fördelas arvet?får C 300 000kr? eller 3/4 av totalen ? eller något annat?vad får D?
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När en maka avlider ska en bodelning genomföras. Av frågan framkommer inte huruvida det har skett eller ej, d.v.s. om fördelningen 75% respektive 25% är innan eller efter att en bodelning har skett. Jag utgår från det senare i detta fall. Ett särkullsbarn (C) har i alla fall rätt att få ut sin laglott direkt om så önskas. Laglotten motsvarar halva arvslotten, i detta fall 300 000/2 = 150 000kr. C har dock valt att inte jämka testamentet och godkänner således utfallet. Allt tillfaller då As maka B. I testamentet anges dock att C ska ärva när B avlider, det innebär att B ärver As andel med fri förfoganderätt. B får fritt förfoga andelen, men inte ge eller testamentera bort den. Som huvudregel är det just en andel i den totala massan som avses och inte en specifik summa, d.v.s. 75% av kvarlåtenskapet vid den efterlevande makens död. Det finns dock undantag, som kan påverka efterarvsrätten, antingen när boets värde har minskats eller när det har ökats. I detta fall får vi titta närmare på det senare. I 3 kap 4 § ärvdabalken stadgas ett antal situationer där efterarvsrätten påverkas vid en ökning av boet, det kan t.ex. röra sig om att den efterlevande maken erhållit ett arv, tagit del av en ny bodelning eller att ökning härör från den efterlevande makens förvärvsarbete. Enligt doktrin bör paragrafens uppräkning inte tolkas utömmande, utan andra omständigheter kan komma att bli aktuella. Syftet med undantaget är att den efterlevande maken (främst dennes arvingar) ska kunna ta nytta av sin självständiga åtkomst. Avgörande bör vara om den efterlevande maken på ett aktivt sätt, som överskrider normal klok förmögenhetsförvaltning, åstadkommit värdeökningen. I detta fall kan det diskuteras kring om lotto-vinsten eller avkastningen rör sådan åtkomst som kan föranleda en andelsförskjutning. Ingen av dem är någon typ av arv eller gåva och härrör heller inte från arbetsförvärv. Frågan är om det kan ses som en sådan typ av självständig åtkomst som nämns ovan. Sannolikt är svaret nej. En lottovinst är ren tur och kan knappast anses vara klok förmögenhetsförvaltning, medan avkastningen på 100 000kr över 5 år knappast anses gå utöver normal klok förmögenhetsförvaltning. Således bör efterarvsandelen fortsatt anses vara 75%. Det innebär att C har rätt till 75% av 1 500 000kr, medan B fritt kan välja att testamentera de resterande 375 000kr till D. Observera att om en bodelning inte har skett ovan, utan A hade 300 000kr i och B 100 000kr i giftorättsgods, ska en sådan först ske. Utfallet blir då 200 000kr till dödsboet, som sedermera tillfaller B med fri förfoganderätt. Då har C endast rätt till 50% av 1 500 000kr.Noterbart är även att C måste klandra Bs testamente för att få ut sin andel. Skulle domstolen ogiltigförklara hela testamentet kan det dessutom påpekas att C har rätt till hela Bs kvarlåtenskap enligt 3 kap 8 § ÄB.Med vänlig hälsning,