Särkulbarn - vad händer när min man dör?

2017-08-21 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej Min man och jag har precis köpt ett hus. Vi har 3 barn tillsammans och han har redan ett barn från ett annat förhållande. Barnet är inte dagligen i min mans liv. Dem träffas då och då.Vad hände med huset om min man dör?Ärver hon också trots att hon kommer aldrig att veta att vi köpte hus..Finns det möjlighet att skriva på papper att hon ska inte ärva någonting om min man dör?
Anna Runelöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att bröstarvingar (barn) ärver lika andel av den avlidne förälderns kvarlåtenskap. I ert fall innebär det att varje barn ärver en fjärdedel. Eftersom ni är gifta och tre av barnen är gemensamma kommer deras andelar av arvet att tillfalla dig med fri förfoganderätt. Era gemensamma barn får ut sitt arv först när du går bort. Detta innebär att om din man går bort har du rätt till tre fjärdedelar av tillgångarna, och din mans dotter har rätt till en fjärdedel. Din mans dotter är ett så kallat särkullbarn (dvs. ett barn som endast den ena maken är förälder till). Särkullbarn har alltid rätt att direkt efter förälderns död få ut sitt arv, till skillnad från gemensamma barn som alltså inte ärver förrän den efterlevande maken går bort. Särkullbarn kan avstå sin rätt att få ut sitt arv direkt efter förälderns död, till förmån för den efterlevande maken. Det låter dock inte som att detta alternativ är aktuellt i ert fall. Det finns möjligheter för er att på laglig väg minska din mans dotters andel. Din man kan till exempel skriva ett testamente som innebär att dottern endast har rätt till sin laglott, det vill säga hälften av arvslotten. I ditt fall innebär det att dottern ärver en åttondel av din mans kvarlåtenskap. Ni har även möjlighet att skriva ett äktenskapsförord och förordna om att det du äger ska vara din enskilda egendom. Om din man går bort görs en bodelning där allt giftorättsgods delas lika mellan dig och dödsboet efter avdrag för skulder. Genom att förordna om att det du äger ska vara enskild egendom undantas detta från bodelningen.Exempel om ni skriver ett testamente samt äktenskapsförord; Ni äger 50 % vardera av huset.Du har rätt till 50 % av huset (genom enskild egendom) + 25 % (genom giftorätt).Alla fyra barn har rätt till en fjärdedel av de återstående 25 %, dvs. 6.25 % var. Ni begränsar dotterns andel till att endast omfatta laglotten, dvs hälften av arvslotten.Dottern har rätt till 3,125 % av huset. - Du köper ut dottern. Sammanfattningsvis har din mans dotter rätt att få ut sitt arv direkt efter din makes död. Det finns dock olika ”knep” för att minska dotterns arv, men det går inte att göra henne arvlös. Om ni väljer att gå vidare med detta föreslår jag att ni kontaktar en jurist som hjälper er att upprätta dokumenten. Det är viktigt att den här typen av handlingar upprättas på ett korrekt sätt, för att undvika framtida bekymmer. Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka.

Testamente om efterarv

2017-08-20 i Testamente
FRÅGA |Min far lever i ett samboförhållande sedan 10 år tillbaka. Han äger ett hus, vilket köptes långt innan dess att samboförhållandet startade. Huset kommer, enligt testament, att ärvas av min fars bröstarvingar. I testamentet som upprättats dem emellan, står följande: "Vid den först avlidnes frånfälle skall också den efterlevnades tillgångar och skulder antecknas o värderas enligt samma principer som gäller för värdering av den avlidnes kvarlåtenskap. Dessa anteckningar skall tillsammans med bouppteckningen ligga till grund för lottfördelningen mellan våra resp. arvingar vid den sist avlidnes frånfälle. Reglerna i 3 kap och 4 §§ ärvdabalken om vederlag o förkovran skall därvid äga motsvarande tillämpning."Innebär detta att om min far avlider först kommer hans sambo erhålla hans fullständiga kapital tills dess att hon själv avlider. Först då kommer vad som antecknades som min fars kapital återgå till bröstarvingarna? Dvs. vi erhåller således inte hans fullständiga kapital den dagen han dör utan måste invänta sambons bortgång? Om kapitalet går med ytterligare vinst, efter hans bortgång, kommer vi inte heller att få ta del av detta den dagen samtliga har avlidit?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har förstått testamentet helt rätt - din fars sambo kommer ärva kvarlåtenskapen när din far gått bort och först när sambon gått bort får du ut din del av arvet. Eftersom du är bröstarvinge har du rätt till hela arvet eller som minst laglotten när din far dör. I ditt fall har din far testamenterat att allt ska gå till hans sambo för att tidigast efter hennes bortgång gå till bröstarvingarna. Eftersom du alltid har rätt till din laglott kan du klandra testamentet, och på så sätt få ut din laglott direkt. Resterande får du isåfall ut efter din fars sambo dör. Ifall du väljer att inte klandra testamentet utan väntar med att få ditt arv tills din fars sambo dött så kommer din del av arvet att räknas på den egendom som finns vid detta tillfälle. Detta innebär att du inte är garanterad viss egendom. Om egendomen vid din fars sambos bortgång har ökat innebär ärvdabalkens 3kap 4§ att denna ökning enbart ska tillfalla hennes arvingar, inte dig, om ökningen tex beror på förvärvsarbete, arv osv. Om sambon däremot orsakar väsentlig minskning av egendomen genom tex gåva eller liknande så kommer den del hon gjort av med att räknas till kvarlåtenskapen så att du trots det får del av den egendom du har rätt till.Hoppas du fått svar på din fråga!

Inbördes testamente mellan sambor

2017-08-20 i Sambo
FRÅGA |Hej. Kan jag och min sambo skriva ett testamente där vi ärver varandra? Vi har inga barn någon av oss.
Victoria Nygren |Hej och vad trevligt att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är det möjligt att upprätta ett testamente mellan er? Svaret på din fråga är ja, ni kan absolut skriva ett testamente där ni ärver varandra. Eftersom sambor enligt huvudregeln inte ärver varandra, 2 kap. 4 § Ärvdabalken, krävs att ni upprättar ett inbördes testamente för att egendomen ska övergå på den andre. Hur upprätta inbördes testamente? Då ingen av er har barn kan ni testamentera om samtlig egendom eftersom ingen bröstarvinge kan göra anspråk på den laglott denne annars hade haft rätt till. Det finns ett antal aspekter att ta hänsyn till vid upprättande av testamente. I testamentet kan ni reglera hur äganderätten av egendomen ska tilldelas den andre. Ni kan ange att ni ska ärva varandra med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Att din sambo ärver dig med fri förfoganderätt innebär att denne kan göra vad den vill med egendomen under sin livstid, förutom att själv testamentera vidare egendomen. Skulle testamentet däremot stadga att ni ärver varandra med full äganderätt innehar ni rätten att göra vad ni vill med egendomen i fråga, inkluderat att eventuellt testamentera eller skänka den vidare. Vidare krävs att vissa formkrav beaktas för att testamentet ska vara giltigt. Observera att om samtliga formkrav inte är uppfyllda är testamentet ogiltigt. Testamentet ska upprättas skriftligen och undertecknas av er båda samtidigt som två samtidigt närvarande vittnen skriver under, 10 kap. 1 § ÄB. Vittnena ska vara införstådda i att det är ett testamente de bevittnar. De får inte vara under 15 år, lida av en psykisk störning och inte vara närstående till er (make, syskon, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag), 10 kap. 4 § ÄB. Jag vill även understryka vikten av att utforma testamentet på ett så klart och tydligt sätt som möjligt, detta för att undvika utrymme för annan tolkning än vad som avsågs vid upprättandet av testamentet. Behöver ni hjälp med just upprättande av testamente kan det vara en god idé att ta kontakt med en jurist. Önskar ni hjälp av Lawlines jurister kan ni läsa mer om skräddarsydda avtal här eller höra av er på mailadressen info@lawline.se, alternativt telefon 08-533 300 04. Önskar er lycka till och jag hoppas att du fått svar på din fråga! Tveka inte att höra av dig till Lawline igen vid ytterligare frågor! Med vänliga hälsningar,

Till vem ska arvet gå om testamenttagaren är död före testorn?

2017-08-19 i Testamente
FRÅGA |Äkta makar en med bröstarvingar och en utan, den utan arvingar avlider först och testamenterar maka i orubbat bo, och hälften till Metodisternas fond för yttremission efter att maka i orubbat bo avlidit. Metodisterna finns inte kvar i Sverige, vem ska den arvslotten tillfalla när organisationen/fonden inte längre existerar?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Detta är ett ganska inveklat område inom testamenträtten. Därför kommer jag först ge dig mitt svar och därefter resonemanget och tolkning av juridiken. Vem ska den arvslotten tillfalla när organisationen/fonden inte längre existerar?Troligtvis ska arvslotten tillfalla de två bröstarvingarna såvida ingen annan omständighet talar för att testorn velat något annat. Tolkning av testamente och fördelning av utebliven lott när testamenttagare inte längre finnsProblemet är enligt din fråga att en av de universella testamentstagarna inte längre finns innan den siste av makarna hann avlida. I en sådan situation gäller att man skall ge testamentet den tolkning som kan antas stämma överens med testators (den avlidnes) vilja (11 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Det blir kort sagt i princip fråga om att tolka testamentet, men även vad makarna kan ha sagt om fördelningen medan de levde. Om det exempelvis framgår av testamentet eller man vet om att testatorn haft en tanke med sin fördelning, exempelvis sagt att han eller hon ville att arvet i andra hand skulle gå till någon annan person, är det alltså det som skall gälla. Testatorn kan under något tillfälle ha sagt att arvet i andra hand skall gå vidare till sin makes bröstarvingar (det behöver inte stå i testamentet)Går det inte att utröna någon tolkning av testamentet eller det inte finns några omständigheter som tyder på vad testatorn velat, får man använda sig av tolkningsreglerna i 11 kap ÄB. Vanligtvis i denna situationen hade man använt sig av 11 kap 6 § ÄB som hade sagt att testamenttagarens arvingar hade fått ta del av arvet om en testamenttagare hinner dö före testorn. Men eftersom att testamenttagen i detta fallet är en organisation så blir paragrafen inte tillämplig. Därmed skulle möjligtvis 11 kap 7 § ÄB vara tillämplig. Bestämmelsen i 11 kap 7 § ÄB är liksom tolkningsregeln i 11 kap 6 § ÄB en presumtionsregel som tillämpas endast om inte annat kan anses följa genom en tolkning enligt 11 kap 1 § ÄB av testators faktiska eller hypotetiska vilja. Paragrafen säger att för det fall testamentet inte kan verkställas beträffande en testamenttagare ska övriga universella testamenttagres lotter ökas. En vanlig situation där regeln tillämpas är när kvarlåtenskapen enligt testamentsförordnandet ska delas mellan ett antal underversella testamenttagare och en av dem avlidit före testorn. I första hand ska testamentslotten i ett sådant fall tillfalla den som enligt 11 kap 6 § ÄB har rätt att träda i testamenttagarens ställe. Om sådan saknas, vilket det gör i detta fallet, ska i andra hand, kvarlåtenskapen fördelas mellan övriga universella testamenttagare, dvs makan och där bröstarvingarna i sin tur ärver efter denne. Det finns ett rättsfall på området som behandlar situationen när en förening har testamenttagare:NJA 1948 s. 768 . Testator hade som universella testamentstagare insatt en förening för sjukvård i fattiga hem och ett barnsjukhus i en viss församling. Då testator genom överkorsning ansågs ha återkallat sitt förordnande till stiftelsen uppkom fråga om den överblivna lotten skulle tillfalla föreningen eller de legala arvingarna. Bestämmelsen i 7 § var inte direkt tillämplig enär testator själv genom återkallelsen uteslutit barnsjukhuset. HD anförde bl.a. att huvudsyftet med förordnandet var att tillgodose fattiga och sjuka inom en viss församling och att testator avsett att låta föreningen även med den ledigblivna lotten förverkliga detta huvudsyfte. Med hänvisning härtill och till att testamentslagens allmänna grundsats att universella testamentstagare bör jämställas med arvingar ansåg HD att testamentet borde ges den tolkningen att föreningens andel i kvarlåtenskapen skulle ökas med den egendom som enligt den ursprungliga lydelsen av testamentet skulle ha tillfallit stiftelsen. HD synes ha gjort en egentlig tolkning av förordnandet.Sammanfattningsvis borde det vara så att allt ska gå till den efterlevande makan men eftersom att hen är död så träder bröstarvingarna i dennes ställe. Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Överlåtelse av fastighet till barn

2017-08-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag kan inget om arv, skatt, fastigheter osv. Därför vänder jag mig till er.Mina föräldrar bor i ett hus som värderas till två miljoner. Nu vill de sälja huset och flytta ner till sitt andra hem i Serbien.Kan de överlåta huset till mig för, i princip, 0 kronor? Sen tar jag ett lån på en miljon kronor (med huset som säkerhet) och ger till min storebror. Således har han fått sitt arv och jag har köpt ut honom från huset.För jag vet att min storebror vill inte bo i det huset.Hoppas att ni förstod hur jag tänkte :)Ser framemot att höra ifrån er.MvhStefan
Anna Ståhlklo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget hinder för en fastighetsägare att sälja en fastighets under marknadsvärde det vill säga till "underpris". Det finns inte heller något hinder att ge bort en fastighet som gåva, däremot finns vissa formkrav som måste vara uppfyllda för att gåvan ska vara giltig. Gåvomottagaren inträder i gåvogivarens skattemässiga situationI inkomstskattelagen uttrycks kontinuitetsprincipen som gäller vid arv, testamende, gåva och liknande förvärv (44 kap. 20 § IL). Den principen innebär att ifall en tillgång förvärvas genom exempelvis gåva inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Med andra ord innebär denna princip att ifall dina föräldrar skulle överlåta deras hus till dig som gåva och du senare säljer huset kommer du inte bara beskattas för den värdestigning som skett sedan du tog över fastigheten utan även för den värdestegring som skett sedan dina föräldrar köpte fastigheten. Beskattningen av kapitalvinsten övergår därmed till dig. Gåvobrevs krävs för att överlåtelsen ska vara giltigVid gåva av en fastighet krävs att ett skriftligt gåvobrev upprättas. Gåvobrevet ska undertecknas av gåvogivaren och gåvomottagaren och det ska innehålla en förklaring om att egendomen överlåtes på mottagaren (4 kap. 29 §, 4 kap. 1 § JB).Ifall dina föräldrar istället säljer fastigheten till dig till underpris uppstår enligt praxis samma skattemässiga konsekvenser som gäller vid gåva det vill säga att beskattningen övergår till dig. Fastighetsvärdet avräknas på resterande arvPrecis som du säger anses en gåva som denna utgöra förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Det innebär att när dina föräldrar går bort ska fastighetsvärdet avräknas på ditt resterande arv. Eftersom tanken är att gemensamma barn ska ärva lika mycket uppstår inte detta problem ifall fastigheten överlåtes som gåva till både dig och din bror och du sedan "köper ut" honom på så vis som du ovan tänkte. Ifall fastigheten inte överlåts till er båda och att du därefter köper ut din bror kommer gåvan anses utgöra ett förskott på arv - detta går dock att förhindra genom att dina föräldrar uttrycker en vilja om att gåvan inte ska utgöra ett sådant förskott. Det krävs inte något skriftligt papper på att gåvan är undantagen som arvsegendom men det underlättar mycket i bevishänseende. Hur du går vidare med din frågaMin rekommendation är att fastigheten överlåts till er båda och att du därefter köper ut din bror. Detta för att gåvan inte på något vis ska kunna avräknas på enbart din arvslott. Glöm inte att upprätta ett gåvobrev för att gåvan ska vara giltig. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad händer vid ett arvskifte med särkullbarn och om make är medlåntagare på enskild egendom?

2017-08-20 i Enskild egendom
FRÅGA |Ägande av fastighet och medlåntagare - vad händer vid ett arvskifte med särkullbarnMin man och jag är gifta och har två gemensamma barn samt att min man har ett särkullbarn i tidigare förhållande. Vi har skrivit testamente och äktenskapsförord som innebär att allt vi äger är enskild egendom. Detta har vi gjort då jag äger företag och fastighet i Sverige som jag inte vill ska ingå i arv till särkullbarn då detta skulle innebära att jag får sälja både bostad och företag för att lösa ut särkullarvet.Så långt är nog alltid under kontroll men nu funderar jag på att köpa en fastighet i Spanien. Fastigheten kommer att bekostas, både vad gäller kontantinsats som löpande kostnader av mig. Jag vill då att fastigheten ägs i enbart mitt namn pga arvssituationen med särkullbarn men den spanska banken som skall belåna 70% av fastigheten kräver att både jag och min man står på lånet. Eventuellt kan de godkänna att jag står för lånet men min man står med som borgenär.Kan detta på något sätt innebära att den spanska fastigheten skulle ingå i min mans arv mot särkullbarn eller är den enskild egendom då den står i mitt namn, trots att min man står med på lånet ?Innan jag förvärvar den spanska fastigheten vill jag försäkra mig om att det inte kan innebära en arvstvist som gör att jag måste lösa ut särkullbarnet då det i en framtid skulle kunna bli en ekonomisk katastrof med försäljning av fastigheten till följd.
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enskild egendom och bodelningEnskild egendom är egendom som inte ska ingå vid en eventuell bodelning. (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB) Eftersom ni har upprättat både testamente och äktenskapsförord som föreskriver att allt ni äger är vardera makes enskilda egendom kommer varken en bodelning med anledning av makes dödsfall eller skilsmässa vara ett krav. Däremot skulle bodelning kunna bli aktuellt om någon av er begär det eftersom den make som bäst behöver den gemensamma bostaden kan ha rätt att överta denna. (9 kap. 1 § och 11 kap. 8 § ÄktB)Om make avliderFörst på tur att ärva är arvlåtarens bröstarvingar.(2 kap. 1 § ÄB) Om arvlåtaren var gift tillfaller dock kvarlåtenskapen efterlevande make och gemensamma barn får alltså vänta på sitt arv till efterlevande make avlider. (3 kap. 1 § ÄB) Särkullbarn till den avlidne maken har dock rätt att få ut sitt arv direkt tillskillnad från gemensamma barn som alltså har rätt till så kallat efterarv. Om någon av er avlider behöver det alltså inte ske någon bodelning eftersom det endast finns enskild egendom. Om din make avlider först ska hans kvarlåtenskap (dvs. hans enskilda egendom) delas lika mellan hans tre barn förutsatt att det inte finns ett testamente som fördelar kvarlåtenskapen annorlunda. Särkullbarnet har då rätt att få ut sin del direkt eller avstå från sin del till förmån för dig som är efterlevande make. Särkullbarnet ärver då en del i en framtida förmögenhetsmassa, dvs. en del i din kvarlåtenskap.BasbeloppsregelnDet finns dock en regel som säger att efterlevande make alltid har rätt att erhålla 4 prisbasbelopp ur den efterlevande makes kvarlåtenskap. För att regeln ska kunna aktualiseras krävs dock i ert fall att efterlevande makes enskilda egendom inte överstiger 4 prisbasbelopp. (3 kap. 1 § ÄB) Basbeloppsregeln går före särkullbarnets rätt att få ut sitt arv direkt och särkullbarnet kan alltså på så sätt tvingas avstå från hela eller del av sitt arv till förmån för efterlevande make. Särkullbarnet ärver då en del i efterlevande makes kvarlåtenskap precis som ovan.Fastigheten Det som är relevant för hur något ses som enskild egendom eller inte är vad ni skriver i äktenskapsförordet. (7 kap. 2 § ÄktB) Om det inte står närmare preciserat i äktenskapsförordet än att ”allt ni äger är enskild egendom” skulle ni kunna skriva i äktenskapsförordet att även fastigheten i Spanien ska ses som din enskilda egendom trots att han står med som låntagare för att det inte ska bli någon tvist om detta längre fram. Oavsett om ni skriver till detta i äktenskapsförordet är fastigheten i Spanien din enskilda egendom om du står som ensam ägare eftersom äktenskapsförordet föreskriver "allt ni äger är enskild egendom". Fastigheten kommer då alltså inte att ingå i din mans arv trots att han står med på lånet eftersom det är din enskilda egendom.Hoppas detta besvarade dina frågor, om inte eller om något är otydligt är du varmt välkommen att kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med Vänlig Hälsning

Gäller ett testamente efter att makarna har skiljt sig?

2017-08-19 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min fd make dog i juniNär vi var ett par skrev vi ett testamente med varandra som huvudsakliga arvingar.Det verkar som om han dog utan att skriva ett nytt testamente.Gäller vårt testamente fortfarande, fast vi var skilda när han dog?
Karolina Larsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ert gamla testamente gäller inte längre. Anledningen till detta är att det enligt ÄB 11 kap. 8 § framgår att ett testamente upphör att gälla om makarna skiljer sig innan någon av dem dör.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar,

Efterlevande make ärver allt om det inte finns några särkullbarn eller något testamente

2017-08-18 i Make
FRÅGA |Jag är gift. Maken har inga barn, hans föräldrar är döda. Han har syskon i livet. Vi har inte äktenskapsförord och inte testamente. Vem ärver maken om han dör före mig?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är du som kommer ärva efter din make enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Hade din make haft barn från ett tidigare förhållande så hade de ärvt före dig. Hade det varit så att ni hade haft ett äktenskapsförord som hade föreskrivit att viss egendom skulle varit enskild så hade det inte spelat någon roll. Att egendom är enskild påverkar inte rätten att ärva sin avlidne make utan det är en del av den totala kvarlåtenskapen. Att något är enskild egendom har bara betydelse vid en bodelning. Eftersom det inte finns något testamente så påverkar detta heller inte din rätt. Du kommer att ärva med något som heter fri förfoganderätt. Det innebär att du får full dispositionsrätt över din makes kvarlåtenskap. Du får använda, förbruka, sälja och göra princip vad du vill med kvarlåtenskapen. Det enda du inte får göra är att testamentera bort det du ärver av honom. Detta eftersom att hans del ska tillfalla systern när du dör. Hon har efterarvsrätt till hans kvarlåtenskap vilket framgår av 3 kap 2 § ÄB.Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar