Arvsordning för halvsyskon

2017-10-19 i Arvsordning
FRÅGA |Inbördes TestamenteMin halvsyster har gått bort. Hennes make avled för 30 år sedan. Det finns inga barn.Hennes makes syster har 6 barn i Sverige och vi halvsyskon är 3.Hur kommer arvet att fördelas? Vet att det finns ett inbördes testamente mellan makarna men vi hittar inget testamente efter min halvsyster. Min halvsyster bodde i Sverige och var svensk medborgare, vi 3 halvsyskon bor i Finland och är finska medborgare.Tacksam för svar
Andreas Grundstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem ärver i normalfall?Huvudregeln inom arvsrätten är att kvarlåtenskap ärvs av bröstarvingar (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Bröstarvinge är samma sak som avkomma i rakt nedstigande led från den avlidna, alltså barn och barnbarn. Och med kvarlåtenskap menas den egendom som tillhörde den avlidne, i detta fallet alltså det som din halvsyster ägde.Finns det inga barn eller andra bröstarvingar så är nästa på tur i arvsordningen föräldrar till den avlidne. Eftersom det är relativt ovanligt att föräldrar överlever sina barn så betyder detta i praktiken oftast att arvet går till den avlidnes syskon. Här kan det vara värt att flika in att halvsyskon endast ärver efter den gemensamma föräldern (2 kap. 2 § Ärvdabalken).Makes arvsrättEtt undantag från reglerna jag skrivit om ovan är att om den avlidne var gift så ärver den efterlevande maken/makan kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Detta gäller alltså även om det inte finns något inbördes testamente. Det som ärvs av en efterlevande make ärvs med så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt betyder att den efterlevande maken (i detta fallet alltså din halvsyster) har rätt att göra vad hon vill med egendomen med ett enda undantag, hon har inte rätt att testamentera bort den. När hon sen avled ska det som hon ärvde efter sin make (vanligtvis hälften av deras gemensamma egendomar vid makens död om det inte fanns enskild egendom) i sin tur ärvas av den först avlidne makens arvingar (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Behovet av inbördes testamente minskade när reglerna om efterlevande makes arvsrätt inträdde men fyller dock en viktig funktion för sambos. I ditt fall tyder allt i din fråga på att det är av mindre betydelse då det borde få samma innebörd som lagreglerna (detta säger jag med reservation för att jag inte läst testamentet). I ditt fallI ditt fall så ska alltså kvarlåtenskapen efter din halvsyster delas upp. Hälften ska gå till den avlidne mannens syster och om även hon är avliden ska detta delas lika mellan hennes barn. Den andra hälften ska delas mellan dig och er avlidne halvsysters andra halvsyskon till lika stora delar. Slutligen kan även sägas att det inte spelar någon roll arvsmässigt att ni halvsyskon är finska medborgare utan ni ärver lika som svenska medborgare (1 kap. 3 § Ärvdabalken)Här kommer ett väldigt förenklat exempel:Om vi säger att din halvsyster och hennes man hade egendomar värda 100 000 kr när mannen avled. När din syster 30 år senare avled så hade hon egendom till ett värde av 200 000 kr. Då ska detta alltså delas upp så att den avlidne mannens syster ärver 100 000 kr (och om hon inte lever längre så får hennes barn 100 000 / 6 = 16 666 kr var).Resterande 100 000 kr delas då till lika delar mellan dig och dina halvsyskon (100 000 / 3 = 33 333 kr).Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor och om du har några fler funderingar så lämna en kommentar här så ska jag svara så fort jag kan.Med vänliga hälsningar,

Avtala bort presumtionen om förskott av arv

2017-10-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Mina föräldrar äger ett torp som de vill ge bort som gåva till mig och mina tre syskon innan de går bort. Med i bilden finns ytterligare ett halvsyskon som min far fick "vid sidan om" under vår uppväxt. Detta halvsyskon kommer naturligtvis vara med i arvsfördelningen när det är dags men eftersom han inte haft kontakt med oss under alla år och inte har någon relation till torpet vill mina föräldrar att det skall tillfalla oss fyra syskon (helsyskon). Vi har inget agg mot vår halvbror men han bor i en helt annan landsända och kommer inte kunna bruka torpet. Jag tror att en sådan gåva kommer räknas som ett förskott på arv men vad säger lagen? Vi tycker alltså att han självklart skall vara med när boningshuset och andra tillgångar skiftas men går det att undanta torpet?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om förskott av arv finns i 6 kap ärvdabalken (här). Inom arvsrätten är en gåva till bröstarvinge principiellt att presumeras (antas) som förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Undantag från denna princip kan dock göras, om det av föreskrift eller annars av omständigheterna framgår, att arvlåtarens avsikt varit att gåvan inte skulle ses som förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det räcker med att en särskild föreskrift intas i gåvobrevet, som anger att gåvan inte skall ses som förskott på arv. Detta räcker för att gåvan skall undantas från principen om förskott på arv.Det tycks även vara så, enligt din fråga, att det finns fler tillgångar, varför ert halvsyskons rätt till laglotten inte kommer inskränkas när er far avlider.Ni kan alltså avtala att gåvan inte ska vara förskott av arv.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Fråga om syskons anspråk på arv från förälder och enskild egendom

2017-10-17 i Testamente
FRÅGA |Jag har 2 syskon och vill skriva våran fars lägenhet som enskild egendom i ett separat testamente för att kunna säkra lägenhet för mina barn. Finns möjligheten att göra så utan att dom(syskona) kan göra anspråk på den efter våran fars bortgång.
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Regler angående arv återfinns i ärvdabalken(ÄB).Om jag har förstått din fråga rätt så ska du alltså få ärva din fars lägenhet efter hans bortgång. Detta görs då smidigast genom att han upprättar ett testamente där han testamenterar lägenheten till dig. Om ett testamente inte upprättas har nämligen alla barn rätt till lika stora delar av arvet (2 kap. 1 § ÄB).Det man bör tänka på här är att man i Sverige inte kan göra sina barn arvlösa. Oavsett vad som står i förälderns testamente så har barnen rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En förälder kan alltså inskränka sina barns arvsrätt till hälften genom ett giltigt testamente. Om testamentet där du har rätt till lägenheten inskränker dina syskons arvsrätt så kan de begära jämkning enligt 7 kap. 3 § ÄB. Dina syskon måste då meddela om detta inom sex månader från dess att testamentet delgavs, annars förlorar de rätten till sin laglott. Om jag misstolkade din fråga på så sätt att ni alla tre ska dela på lägenheten så är det ändå så att det är dina bröstarvingar som har rätt till din del efter dig. Om vi då utgår från att du fått hela lägenheten så har inte dina syskon sen rätt till den efter dig utan det blir då dina barn som har rätt till den. Vad gäller att testamentera lägenheten som enskild egendom så har det ingenting att göra med dina syskon utan detta skyddar mot ens make. Enskild egendom betyder att maken inte har rätt till egendomen vid en eventuell skilsmässa, den ingår inte i giftorättsgodset. (7 kap. 2 § Äktenskapsbalken)Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ärver mina syskonbarn mig?

2017-10-17 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver mina 2 syskonbarn mig när jag går bort, eller kan jag i testamentet ange att mina tillgångar skall gå till andra ändamål, t.e.x allmänna arvsfonden? Har själv inga barn.
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en person dör ska personens kvarvarande tillgångar fördelas. Tillgångarna kan fördelas på olika vis. Om personen efterlämnar ett giltigt testamente kommer tillgångarna att fördelas i enlighet med det. Finns inget testamente används arvsordningen i Ärvdabalk (1958:637) (ÄB). I ÄB finns tre arvsklasser. Det är enbart den första arvsklassen, som består av arvlåtarens barn, som inte kan göras helt arvlösa. Barn har nämligen alltid rätt till sin laglott. Om den avlidne personen inte har barn ärver personer i den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar. Om föräldrarna inte är vid livet ärver den avlidne personens syskon. Om arvlåtaren inte heller har syskon vid livet ärver syskonets barn. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar, 2:1-3 §§ (ÄB).Eftersom att du inte har barn kommer personer i den andra arvsklassen ärva. Om dina föräldrar är vid livet ärver dem dig. Är dina föräldrar inte vid livet ärver dina syskon dig. Har du inte heller några syskon i livet ärver dina syskonbarn dig. Sammanfattningsvis kan man säga att du kan testamentera dina tillgångar till vem du vill eftersom att du inte har några barn. Om du inte skriver ett testamente kommer dina tillgångar att fördelas enligt ÄB:s regler. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Kan man upplösa släktband till syskon?

2017-10-19 i Testamente
FRÅGA |Kan man upplösa släktband till syskon?
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kan tyvärr inte själv upplösa släktband med ett syskon i det att ni juridiskt och reellt sett slutar att vara syskon. Däremot så kan du reglera arvsrätten efter dig själv så att ditt syskon inte får något arv efter dig genom släktband.Om du har barn så ärver de automatiskt istället för ditt syskon, men om du vill vara säker på att ditt syskon inte ska ärva dig så kan du upprätta ett testamente där du uttryckligen skriver att ditt syskon inte ska få rätt till arv efter dig.För att testamentet ska bli giltigt så måste följande vara uppfyllt.1. Testamentet ska vara skriftligt2. Du måste framför två oberoende vittnen förklara att det är ditt testamente och framför dem underteckna det eller berätta att du har skrivit under det.3. Låta de oberoende vittnena skriva under testamentet.Vittnena måste vara över 15 år och får inte vara dina syskon, svågrar, barn, föräldrar, make eller sambo, se 10 kap 1 §, 4 § ärvdabalken.Lycka till!Vänligen

Hur mycket ärver min mans särkullbarn?

2017-10-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående arv. Jag och min man äger ett hus tillsammans, värt ca 2 miljoner. Vi har ett gemensamt barn och ett varsitt särkullbarn. Hur mycket ärver hans barn om han skulle avlida?Mvh
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!HusetHuset som jag förmodar utgör er gemensamma bostad kommer att ingå i bodelningen och hälften kommer att tillfalla din man, och därmed utgöra en del av hans kvarlåtenskap.Särkullbarn och efterlevande make ärverOm din man avlider så ska hans arv fördelas mellan hans barn, dvs. ert gemensamma barn och hans särkullbarn, 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Du ärver med förtur framför ert gemensamma barn, 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Ert gemensamma barn får sedan sitt arv i form av efterarv när du går bort, 3 kap. 2 § ÄB. Det innebär att din mans särkullbarn kommer att ärva hälften direkt och den andre hälften kommer du att ärva med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att du får disponera egendomen hur du vill men du får inte testamentera bort den. Detta då ert gemensamma barn som tidigare nämnt, ska få denna del i efterarv efter dig.Förutsättningar för att särkullbarnet ska ärva direktAtt särkullbarnet ska ärva sin del direkt förutsätter att barnet inte avstår från sitt arv, och att du har egendom till värde av 4 x prisbasbeloppet efter bodelningen som skett till följd av din mans död. I annat fall har du rätt att få så mycket som saknas, ur din mans kvarlåtenskap. Denna del som du i sådana fall ärver, får din mans särkullbarn sedan i efterarv när du går bort. Detta framgår av 3 kap. 1 § 2 st. och 3 kap. 2 § ÄB.Prisbasbeloppet motsvarar 44 800 kr år 2017.Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vem ärver mig?

2017-10-17 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har inga barn inga föräldrar eller syskonÄrver mina systersbarn mig automatiskt?
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en person avlider ska personens kvarvarande tillgångar fördelas. Tillgångarna kan fördelas på olika vis. Om personen efterlämnar ett giltigt testamente kommer tillgångarna att fördelas i enlighet med det. För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättats i skriftlig form. Dessutom måste handlingen undertecknas av testator och två samtidigt närvarande vittnen. Finns inget testamente fördelas tillgångarna enligt arvsordningen i Ärvdabalk (1958:637) (ÄB). I ÄB finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen består av arvlåtarens barn. Har den avlidne personen inga barn ärver personer i den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar. Om föräldrarna inte är vid livet ärver den avlidne personens syskon. Om arvlåtaren inte heller har syskon vid livet ärver syskonets barn. Det kallas för istadarätt. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes mor- och farföräldrar, 2:1-3 §§ (ÄB).Sammanfattningsvis kan man säga att dina syskonbarn kommer att ärva dig om du inte upprättar ett testamente. Hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Få bort testamentstagare som dödsbodelägare

2017-10-17 i Testamente
FRÅGA |Mina söners far har i sitt testamente skrivit att hela hans gård och ytterligare förmögenhet ska gå till en stiftelse som ska bildas vid hans bortgång. Antingen utgick han ifrån att pojkarna skulle avstå sin laglott till förmån för stiftelsen eller så förstod han inte att pojkarna har rätt till sin laglott, 50%. Testamentet har inte överklagats då det är formellt riktigt upprättat. Stiftelsen ingår som dödsbodelägare tillsammans med sönerna. Pojkarna kräver nu att få ut sin laglott. I och med det kan inte stiftelsen uppnå det som stipuleras i stadgarna utan måste genomföra försäljningar av egendom. Den förmögenhetsöverlåtelse som hela stiftelsen bygger på enligt testamentet kan därmed inte genomföras. Finns det någon möjlighet att få bort stiftelsen som dödsbodelägare? Pojkarna behöver ett juridiskt ombud som kan företräda dem i talan mot stiftelsen. Har ni något tips var vi kan hitta en sån?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Deras far har rätt att välja vad som händer med hans egendom när han går bort. Detta är testamentsrätten som vi alla har enligt lag. Barn till en arvlåtare har däremot en laglott som ger barnen rätt till hälften av kvarlåtenskapen. Detta förutsätter att de har jämkat det testamente som inskränker på deras laglott - dvs. åberopar deras laglott. Möjligheten att påverka kvarlåtenskapen till den del som överskrider laglotten är tämligen begränsad. För att ett arvskifte ska gå igenom och ett testamente godkännas krävs att samtliga dödsbodelägare undertecknar arvskifteshandlingen. Detta ger dina sönder tid att undersöka rättsliga alternativ. Om dina sönder vill undersöka möjligheten att jämka testamentet fullt ut eller så långt det går så kan de vända sig till deras respektive försäkringsbolag för att få hjälp att anlita ett juridiskt ombud. En försäkringstagare har normalt ett rättsskydd genom sin hemförsäkring. Rättsskyddet täcker rättsliga kostnader i samband med en tvist som försäkringstagaren har med annan. Vanligtvis utgår inte rättsskydd vid allmän juridisk rådgivning, för att upprätta avtal, överklaga myndighetsbeslut eller andra tvister i förvaltningsrätten, vid brottsmål eller vid arbetsrättstvister. Rättsskyddet kan alltså täcka kostnader som de bär på grund av tvister i samband med arv och bodelningar. Detta är endast vad som gäller rent allmänt, kolla med försäkringsbolaget för närmare villkor för just er hemförsäkring.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar