Fri förfoganderätt och full äganderätt

2016-08-27 i Testamente
FRÅGA |Hej Vi är gifta och har skrivit testamente med full äganderättVad hände om vi båda två dör samtidigt? t ex bilolyckaHur fördelas egendom mellan våra särkullsbarn?Är det någon skillnad i fördelning av egendom vid testamente med full äganderätt vs fri förfoganderätt?Tacksam för ett svar
Josefine Rembsgård |Hej och tack för din fråga!Regler om arvsrätt hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Om en make dör och efterlämnar gemensamma bröstarvingar (första arvsklassen) eller föräldrar, syskon, syskonbarn osv. (andra arvsklassen) så tilldelas kvarlåtenskapen efterlevande make med fri förfoganderätt, se ÄB 3:1 st. 1. Detta gäller på samma sätt om det finns testamente som förordnar fri förfoganderätt. Detta innebär att efterlevande make har rätt att förfoga över denna egendom under sin livstid som hen vill, dock får maken inte testamentera bort den, se ÄB 3:2 st. 1. Detta eftersom gemensamma barn och arvingar i andra arvsklassen har rätt till efterarv, sk. sekundosuccession. Utgångspunkten är att särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt enl ÄB 3:1 st. 1, men de kan avstå denna rätt enl. ÄB 3:9 och har då också rätt till efterarv när efterlevande make dör. Detta innebär att särkullbarnets arvslott innehas med fri förfoganderätt av efterlevande make. Om man däremot skrivit inbördes testamente om full äganderätt så får kvarlåtenskapen testamenteras bort enligt efterlevande makes vilja. Detta innebär således att arvsrätten för arvingar efter den först avlidna kan uteslutas. Observera att det som efterlevande make får ut efter bodelning samt dennes enskilda egendom innehas med full äganderätt. Det är alltså andelen som ärvs från den döde maken som antingen kan innehas med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Viktigt att notera är också att bröstarvingar till den döde maken alltid har rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av dennes arvslott, se ÄB 7:1. Om testamente har upprättats som inskränker bröstarvinges rätt till laglott så kan testamentet jämkas enl. ÄB 7:3.Om ni båda skulle gå bort samtidigt så finns det ingen efterlevande make som kan inneha kvarlåtenskapen, vilket innebär att testamentet i denna del inte blir tillämplig. I sådant fall skulle era närmaste arvingar, alltså era respektive bröstarvingar få ta del av er respektive kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen, se ÄB 2:1. Ex. om ni har ett gemensamt barn A, och varsitt särkullbarn B och C så skulle A och B få dela på kvarlåtenskapen från sin förälder. Sedan skulle A och C få dela på kvarlåtenskapen från den andra föräldern. Skulle ni endast ha särkullbarn så tillfaller hela kvarlåtenskapen från respektive förälder dennes bröstarvingar, se ÄB 2:1.Hoppas att du fick svar på din fråga.Du är också varmt välkommen att vända dig till oss här på Lawline igen!Vänliga hälsningar.

arvsrätt för särkullsbarn

2016-08-26 i Arvsordning
FRÅGA |Min far är gift med annan och jag undrar hur arvet fördelas om min far dör?Eftersom jag förmodligen inte kommer att ha kontakt med henne efter min fars död så undrar jag om jag får mitt arv direkt efter pappas död. Om nu han dör först, jag är min pappas ända barn, hon har tre sedan tidigare.Samma gäller frågan om min far dör och om det är så att hon ärver allt försöker "gömma undan" arvet genom att tilldela detta till sina egna barn medan hon fortfarande är vid liv, blir jag utan då? är det så, så tycker jag systemet är helt åt skogen.Jag tänker inte gå tomhänt efter min fars död efter den vrede jag redan nu känner för det äktenskapet.Dem har även två fosterbarn men dem antar jag inte ärver en krona.
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga! Detta med arv är komplicerat och det finns mycket att ta hänsyn till. Därför kommer jag skriva ganska mycket text. Men för att underlätta och göra det enklare att förstå ger jag två räkneexempel längst ner!När jag besvarar denna fråga utgår jag från att din fader inte har skrivit något testamente och att din huvudsakliga fråga är vad som händer när din fader avlider före hans maka. Situationen när din fader avlider först:Det är korrekt beskrivet att huvudregeln när en gift person avlider kommer den efterlevande makan ärva hela kvarlåtenskapen, detta stadgas i 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Denna huvudregel gäller dock bara när makarna har gemensamma bröstarvingar, alltså gemensamma barn. Om det är på det viset att de inte har några gemensamma barn utan egna barn på varsin sida (så kallade särkullsbarn) kommer särkullsbarnet till den som avlider att ärva kvarlåtenskapen direkt och således kommer den efterlevande makan inte ärva något. Emellertid kan särkullsbarnet avstå arvet till förmån för makan enligt 3 kap. 9 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Om detta sker kommer särkullsbarnet senare att få ut något som kallas efterarv som ges ut när makan i sin tur avlider.Enligt ovanstående kommer du att ärva före din fars maka och eftersom du är hans enda barn ärver du hela hans kvarlåtenskap enligt 2 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). I detta fall behöver jag även förklara kvarlåtenskap då du undrar hur arvet fördelas. En gifts persons kvarlåtenskap är de tillgångar som denne får av bodelningen plus den eventuella enskilda egendomen. Innan ett arv kan delas ut måste således en bodelning ske mellan makarna för att avgöra vad särkullsbarnet (i detta fall du) ska få ärva. Om det skulle vara på det viset att din far och hans maka inte har någon enskild egendom vid hans frånfälle kommer då makan enligt huvudregeln vid en bodelning få hälften av deras gemensamma tillgångar enligt 11 kap. 3 § Äktenskapsbalken (ÄB) (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Den andra hälften är din faders kvarlåtenskap och det kommer du således erhålla som arv.Dock finns det en situation som kan göra att makan kan få del av ditt arv och det är om hon använder sig av något som heter basbeloppsregeln enligt 3 kap. 1 § 2 st ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2). Denna bestämmelse ger den efterlevande makan en rätt att totalt erhålla 4 prisbasbelopp (cirka 180 000) av de båda makarnas gemensamma tillgångar. Om det är på det viset att hon inte har någon enskild egendom eller inte får ett värde motsvarande 4 prisbasbelopp via bodelningen kan hon då få det resterande av det du ska ärva. Det som då eventuellt försvinner från ditt arv kommer du senare att få ut som efterarv. Detta gör att makan inte kan testamentera bort de tillgångarna som du ska få som efterarv men likväl kan hon om hon vill konsumera, överlåta det etc. Dock finns det en bestämmelse om makan väsentligt missbrukar din andel , ex om hon ger bort din andel till sina egna barn. Då kan du få pengar som kompensation för minskningen av din andel av de andra arvingarna, se 3 kap. 3 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P3S1).2 räkneexempel:Din far och hans maka har tillgångar på totalt 1 miljon, ingen enskild egendom och inga skulder. Om din fader avlider först genomförs en bodelning där de delar hälften på de gemensamma tillgångarna. Således får makan 500 000 kr. Det resterande är din faders kvarlåtenskap och det kommer du få i arv direkt. Din far och hans maka har tillgångar på totalt 300 000 kr, ingen enskild egendom och inga skulder. Om din fader avlider först genomförs en bodelning där de delar hälften på de gemensamma tillgångarna. Således får makan 150 000 kr. Det resterande är din faders kvarlåtenskap och det ska du få i arv, men eftersom makan bara fick 150 000 kr och hon har rätt till 180 000 kr kan hon då ”ta” 30 000 kr från det du skulle få. Således kommer du erhålla 120 000 kr och makan 180 000 kr. Dessa 30 000 kr kommer du senare ha rätt till genom efterarv.Sammanfattning:Sammanfattningsvis så kommer du som enda barn till din fader ärva före den gemensamma makan. Hon kommer således endast få tillgångar vid bodelningen. Det som din fader erhåller genom bodelning blir hans kvarlåtenskap och det kommer du ärva såvida makan erhåller mer än 4 prisbasbelopp vid bodelningen. Om hon får mindre än 4 prisbasbelopp får hon då det som saknas av ditt arv och du har senare efterarvsrätt på detta. Detta är den enda möjligheten för den efterlevande makan att hålla undan egendom till dig eftersom hon kan konsumera det, överlåta det etc. Dock kan det konsekvenser om hon ger bort egendomen till sina egna barn, då kan du få kompensation vid hennes bortgång för minskningen av din andel (se ovan).Jag kan till sist säga att fosterbarn inte ärver, utan det måste till en adoption för att de ska ärva.Hoppas detta gav dig klarhet!Med vänliga hälsningar

Hur fördelas arvet vid efterarv?

2016-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Jag undrar hur det är. Min pappa avled för 1,5 år sedan och min mor ärvde lite pengar efter honom. Nu har även min mor gått bort. Hur blir arvet då, vi är 5 syskon men de var bara min pappa, men vi har samma mamma.
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Eftersom det inte verkar finnas något testamente gäller den "legala arvsordningen" som innebär att du som din fars bröstarvinge är först på tur att ärva honom. Detta enligt 2 kap 1 § ÄB. Eftersom att din far var gift med din mor (jag antar att de var gifta eftersom hon ärvde honom) så har hon företräde till pengarna framför dig. Som bröstarvinge som även är barn till den avlidnes maka får du vänta på ditt arv till din mor avlidit, detta enligt 3 kap 1 § ÄB. Detta är alltså den situation som nu uppkommit. Det som händer när arvet skjuts upp på detta sätt på grund av att den avlidne var gift är att du som bröstarvinge får ett så kallat efterarv, se 3 kap 2 § ÄB. Efterarvet innebär att när din mor avlider kommer en kvotdel av hennes kvarlåtenskap att tillfalla dig. Kvotdelen räknas ut genom att man ser till hur stor andel arvet efter din far utgjorde av din mors totala tillgångar, 3 kap 2 § 3 stycket ÄB. Ett exempel: din fars totala tillgångar uppgick till 1000 kr. Din mor hade vid tillfället hon fick arvet också 1000 kr i tillgångar. Din mors totala förmögenhet inklusive arvet efter din far var således 2000 kr. Kvotdelen blir då 1000/2000 = 50 %. När din mor sedan avlider får du alltså inte nödvändigtvis ut 1000 kr som efterarv från din far utan 50 % av din mors samlade tillgångar. Om din mor exempelvis har tillgångar till ett värde av 3000 kr blir ditt efterarv alltså 1500 kr (50 % av 3000 kr). Denna kvotdel är det bara du som efterarvinge som får del av eftersom detta inte är din mors pengar utan arvet efter din far. Man tar alltså bort denna summa från det som ni bröstarvingar till modern ska dela på. För att fortsätta exemplet ovan: om efterarvet blir 1500 kr går detta alltså enbart till dig. Det som ska delas som arvet efter din mor är resterande 1500 kr, denna summa delar du och dina 5 syskon på.Hopppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Gäller ett testamente mellan sambor då de inte längre bor ihop?

2016-08-25 i Sambo
FRÅGA |Min sambo har en alzheimerdiagnos sedan 7 år. Vi har ett inbördes testamente med följande lydelse:"Vad som i detta testamente förordnas om vad som skall tillfalla den andre av oss, skall inte gälla för de fall vi vid den förstes bortgång på grund av söndring oss emellan, inte längre lever i ett samboförhållande eller i äktenskap."Om/när min sambo inte längre kan bo hemma tillsammans med mig utan flyttar till ett demensboende - gäller vårt testamente? - ngt jag bör beakta för att testamentet ska gälla?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Regler om definitionen av sambor finns i Sambolag (2003:376), den hittar du här. Enligt Sambolagens 1§ avses med sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Enligt Sambolagens 2§ 1 stycket 2 punkten upphör ett samboförhållande om samborna flyttar isär.I Ärvdabalkens 11 kap. 8§ 2 meningen finns bestämmelser för testamenten mellan sambor. Där sägs att om någon har upprättat ett testamente till sin sambo men samboförhållandet upphör före testatorns (testator = den som skrivit testamentet) död är testamentet utan verkan.Om ni pga. din sambos sjukdom inte längre kan bo tillsammans är ni alltså tyvärr inte längre sambor i juridisk mening eftersom ni flyttat isär och därmed inte stadigvarande bor tillsammans. Som framgår ovan av Ärvdabalkens bestämmelser är det normalt så att testamenten mellan sambor inte längre är giltiga efter att samboförhållandet upphört.Eftersom ni skrivit i testamentet att det inte ska gälla då ni inte längre lever i ett samboförhållande skulle det alltså kunna vara så att ert testamente inte är giltigt när din sambo flyttar till ett demensboende.Visserligen skriver ni ju i ert testamente att det inte ska gälla om ni pga. söndring er emellan inte längre är sambos. Det faktum att anledningen till att ni inte längre är sambos är din sambos sjukdom, och inte söndring er emellan, skulle kunna tala för att testamentet ändå kan tolkas som att det bör gälla. Men för säkerhets skull och för att undvika onödiga eventuella missförstånd den dagen någon av er går bort skulle jag alltså rekommendera att ni ser över och skriver om formuleringen i ert testamente så att det gäller även om ni inte längre är sambor. Hoppas att detta var svar på dina frågor! Om du har fler frågor angående ert testamente är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline igen. På vår hemsida finns även färdiga avtalsmallar där du och din sambo till ett fast pris kan sätta ihop ett testamente, dem hittar du här. Om du vill ha ytterligare rådgivning kan du också kontakta Lawlines egen Juristbyrå. Vänligen,

Efterarv och istadarätt

2016-08-27 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Mina föräldrar är döda. Min morbror dog 1993 nu har hans fru också dött. Dom hade inga barn.Det finns en moster till mig i livet nu undrar jag om jag och mina 2 bröder och jag har någon rätt till arvet? Vad jag förstår så är vår moster arvtagare.Behöver vi några papper för att vi är släkt med vår bortgångne morbror, i så fall vilka papper behövs? Tack på förhand om ett svar från er
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Regler om arvsrätt hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Eftersom att din morbror var gift med en kvinna och han saknade bröstarvingar så tilldelades hans kvarlåtenskap den efterlevande makan enl. ÄB 3:1 st. 1. Den efterlevande makan fick då efter bodelningen en egen del samt en del i arv från din morbror. Eftersom din morbror har arvingar i andra arvsklassen, din moster samt du och din bror, så har ni rätt till efterarv genom s.k sekundosuccesion. Detta innebär att den del som efterlevande maka fick i arv från din morbror erhåller hon med fri förfoganderätt, vilket betyder att hon har rätt att förfoga över den som hon önskar under sin livstid. Däremot har hon inte rätt att testamentera bort den, se ÄB 3:2 st. 1. Efterlevande makas egen del från bodelningen erhåller hon med full äganderätt och hon får alltså fritt testamentera bort denna delen efter sin vilja. Förutsatt att bodelningen mellan din morbror och hans fru var 50/50 så kommer således hälften av hennes kvarlåtenskap nu vid hennes död att utgöra efterarv som ska tillfalla din morbrors arvingar i andra arvsklassen enligt den legala arvsordningen, se ÄB 2:2 st. 2. Den andra delen av efterlevande makas kvarlåtenskap ska på samma sätt tillfalla hennes närmaste arvingar, alternativt om hon upprättat testamente så skall det fördelas enligt detta.Enligt den legala arvsordningen så är det i första hand den dödes föräldrar som tar del av arvet. Om föräldrarna inte är i livet så är det istället syskon till den döde som ärver. Som du beskriver ovan är det alltså din mamma och din moster som är närmsta arvingar i den andra arvsklassen. Eftersom att din mamma inte är i livet så har hennes bröstarvingar rätt att ärva i hennes ställe enligt s.k istadarätt, se ÄB 2:2 st. 2, vilket då är du och dina två bröder. Den halva av den efterlevande makans kvarlåtenskap som utgör arv efter din morbror kommer då att delas på mitten, ena halvan går till din moster och den andra halvan får du och dina två bröder dela på.Rörande ev. behov av intyg vid arvsskifte kan du läsa mer om detta på skatteverkets hemsida här. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar.

Kan min bror verkligen få 3/4 av vår fars kvarlåtenskap?

2016-08-26 i Testamente
FRÅGA |Vi är två syskon . Far är död och mor är nu också död. Kan man testamentera bort kvarlåtenskapen till bara den ena av barnen ? Jag kommer att få en fjärde del alltså laglotten . Övriga 3/4 går till min bror. Är detta lagligt ?
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Bröstarvingarna (avkommor i rakt nedstigande led från den avlidne) till en avliden har en oinskränkt rätt att få ut laglotten, vilket är 1/2 av kvarlåtenskapen. Dessa 1/2 av kvarlåtenskapen delas sedan på antalet bröstarvingar, i ditt fall får du, precis som du säger ut 1/4. Den övriga halvan som inte ingår i laglotten får disponeras via testamente på vilket sätt den avlidne behagar. Det innebär att det är fullt lagligt att testamentera den halvan som inte berörs av laglotten till din bror som då ger honom 3/4 av kvarlåtenskapen.

Enskild egendom genom gåva

2016-08-25 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vi är två makar som skrapat ihop en liten förmögenhet som våra barn skall ärva. De är gift resp sambo och vi gillar deras partners. MEN det händer ju att det bästa förhållande spricker ozh då vill vi att de pengar de ärvt efter oss skall vara resp barns enskilda egendom. Vår fråga blir därför: Kan man medan vi lever skriva ett gåvobrev där barnan ges förmögenheten i gåva som enskild egendom och med villkoret att gåvan får disponeras först efter bådas vår död?
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår att ni vill försäkra er om att era tillgångar tillägnas era barn och inte tillfalla deras partners vid ett eventuellt uppbrott av deras äktenskap/samboskap. Att skriva ett gåvobrev är ett alternativ som kan användas för att överlämna egendom till era barn efter er, dock verkar ert syfte med detta gåvobrev snarare likna syftet med ett testamente? Gåvobrev är inte helt oproblematiska då det kan bli en del komplikationer kring när gåvan ska anses fullbordad. Eftersom ni vill ge ett gåvobrev till era barn men inte vill att gåvan ska verkställas förrän efter båda er bortgång kan man tala om att ni gör en så kallad utfästelse av gåva, ett löfte om att de i framtiden kommer att få ta emot viss egendom. Huvudregeln för sådana gåvor är att de blir giltiga först efter att de fullbordats, https://lagen.nu/1936:83#P1S1 (1 kap 1 § 1 meningen, Lag angående vissa utfästelser om gåva). Detta skulle innebära att er gåva inte var fullbordat eller giltig förrän egendomen hade tillfallit era barn. Det finns en möjlighet att undvika kravet på fullbordande av gåva genom att skriva en skriftlig utfästelse och sedan överlämna det dokumentet eller skuldebrevet till mottagaren(era barn). Detta blir då giltigt under vissa förutsättningar, se https://lagen.nu/1936:83#P6S2 och https://lagen.nu/1958:637#K17P3S1 . För att en sådan gåva ska vara giltig krävs alltså att det kan likställas med testamente. Ni bör kanske överväga att skriva ett gemensamt testamente istället där ni förklarar att det är er gemensamma vilja att era barns arv ska vara enskild egendom. Testamenten är ju ämnade att användas till just reglering av kvarlåtenskapen och hur den t.ex. ska förvaltas och fördelas. Detta respekteras då av lagen vid en eventuell skilsmässa mellan era barn och deras respektive, då den egendomen då undantas från bodelningen, https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1 , 7 kap 2 § 3 p ÄktB. Detsamma gäller även för samboförhållanden, https://lagen.nu/2003:376#P4S1 4 § Sambolag. Min rekommendation till er är att istället för gåvobrev skriva ett testamente där ni förklarar er vilja. Detta är juridiskt mindre komplicerat och mer ändamålsenligt eftersom det är den form som juridiskt sätt är mest lämpad att använda för att reglera sin kvarlåtenskap. Det är alltid bra att ta juridisk hjälp när det ska formuleras ett testamente(eller ett gåvobrev) för att undvika otydligheter och på så sätt minska risken för framtida tvister.Hoppas att ni har fått svar på er fråga, Med vänliga hälsningar

Hur fungerar rätten till efterarv då efterlevande maken gift om sig?

2016-08-25 i Efterarv
FRÅGA |HejUndrar om jag och min bror har rätt att ärva vår pappa när mamma gift om sig? Kan vår arvslott testamenteras bort? Kan man gå "över" vårt arv?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Enligt 2 kap. 1§ i Ärvdabalken är det du och din bror som ska ärva kvarlåtenskapen (kvarlåtenskap = all den egendom din pappa efterlämnar) efter din pappa. Om din pappa och mamma var gifta när din pappa gick bort tillfaller kvarlåtenskapen dock först din mamma. Du och din bror får sedan ut arvet efter er pappa när även er mamma har gått bort. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 1§ och 2§. Rätten för dig och din bror att få ut arvet efter er pappa gäller även om er mamma har gift om sig. Om en bodelning (bodelning = makarnas egendom delas mellan dem) ska ske mellan din mamma och hennes nya make exempelvis pga. skilsmässa eller dödsfall så kommer er pappas arv att räknas bort från er mammas del innan bodelningen görs mellan din mamma och den nya maken. På så sätt får din mammas nya make ingen del av er pappas kvarlåtenskap. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 6§. När din pappas kvarlåtenskap tillfaller din mamma ärver hon den med fri förfoganderätt, men inte full äganderätt. Det innebär att hon får göra i princip vad hon vill med den så länge hon lever, däremot har hon inte rätt att testamentera bort någon del av den till någon annan. När din mamma går bort kommer alltså det som finns kvar av er pappas kvarlåtenskap att gå till dig och din bror. Detta går att utläsa ur Ärvdabalkens 3 kap. 2§ 1 stycket. Svaret på dina frågor är alltså att du och din bror fortfarande har rätt att ärva er pappa även om er mamma har gift om sig, er arvslott er pappan kan inte testamenteras bort och man kan inte gå över ert arv. Hoppas att detta var svar på dina frågor! Om du har fler frågor angående vad som gäller kring arvet efter din pappa är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Vänligen,