Arvsskifte mellan bröstarvingar

2016-07-23 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Mina föräldrar är skilda sen länge och jag har 2 halv syskon på pappas sida , hade en helbror som avled på 80 talet,han testamenterade allt till mig vad händer när min pappa går bort? Ska jag ärva min helbrors del då eller ska det delas lika på mig och mina halvsyskon?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt Ärvdabalken 2 kap 1 § st 2 ska du och dina halvsyskon ärva din far. Den lott som din helbror skulle erhållit tillfaller dig och dina halvsyskon. Alltså kommer ni ärva en tredjedel vardera av din far.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Arv efter farfar

2016-07-22 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min man har en farfar som han endast har träffat en gång. Min mans fader är redan bortgången. Om min mans farfar går bort, får då min make ärva sin pappas "del" eller får han ingenting? Undrar oxå hur och om man får reda på när farföräldern har gått bort?Vill endast ha svar på mail så vänligen ring inte.
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § ÄB så är din mans farfars närmsta arvingar hans barn. Om ett barn har dött, så som din mans far, så träder dess barn i avkomlingens ställe. Din man, och hans eventuella syskon, träder därför i sin fars ställe när deras farfar avlider. Din man ärver alltså sin "pappas del". Eftersom din man är bröstarvinge till sin farfar har han alltid rätt till den så kallade laglotten, dvs hälften av arvslotten, oavsett om hans farfar skulle ha testamenterat bort sina tillgångar, så länge han jämkar ett sådant testamente enligt 7 kap. 1 § ÄB och 7 kap. 3 § ÄB. Finns det inget testamente alls kommer det inte bli några problem utan då ska din man ärva hela sin "pappas del". När en person dör så är huvudregeln att en bouppteckning ska göras. Detta innebär att de som är dödsbodelägare skriftligen gör en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder, vilket sedan blir till underlag för bodelning och arvsskifte. Enligt 18 kap. 1 § ÄB kommer din man vara dösbodelägare eftersom han är arvinge i sin farfars dödsbo och samtliga delägare ska kallas till bouppteckningen enligt 20 kap. 2 § ÄB. Han ska därför få en kallelse till boupteckningen när den äger rum, vilken ska ske senast tre månader efter dödsfallet enligt 20 kap. 1 § ÄB. Om han inte får reda på att hans farfar dött på annat sätt så kommer han få reda på det genom en kallelse till bouppteckningen. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

arvsrätt för tredje arvsklassen då det finns kvarlevande i andra arvsklassen

2016-07-21 i Arvsordning
FRÅGA |Min bror gick bort för några år sedan och han hade en son, vars mor han aldrig umgicks med. Vid arvet efter min bror tilldelades jag och min syster hälften av boet, andra halvan tilldelades min brors son. Nu har sonen avlidit, utan bröstarvingar men med modern i livet. Nu undrar jag om jag och min syster har någo del i sonens kvarlåtenskap
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!För att kunna veta hur arv ska fördelas måste de tre arvsklasser som uppställs i lagen förklaras då dessa reglerar vilken turordning arvingarna ska få ärva. Den första arvsklassen är den avlidnes bröstarvingar (avkomlingar) och dessa ska ärva först enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Om ingen bröstarvinge finns i livet går arvet vidare till nästa arvsklass vilket menas att föräldrar och föräldrars avkomlingar ska ärva enligt 2 kap. 2 § ÄB. Om det inte finns några föräldrar eller syskon till den avlidne står mor- och farföräldrar och deras barn (mostrar, fastrar etc.) på tur enligt 2 kap. 3 § ÄB.I din fråga handlar det om andra arvsklassen (er brorsons moder) och tredje arvsklassen (ni som är farbror och faster till er brorson). Enligt informationen ovan kommer således er brorsons moder ärva före er eftersom hon tillhör andra arvsklassen. Eftersom ni tillhör en senare arvsklass kommer ni då inte ha någon del i sonens kvarlåtenskap. Man skulle kunna tänka sig att ni har arvsrätt genom att ni träder i er brors ställe, men enligt juridisk litteratur kommer hela arvet gå till modern eftersom arvsklassen måste vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Detta framgår också av lagen där det står i 2 kap. 2 § 3 stycket ÄB "Finns inga syskon eller avkomlingar till dem (syskonbarn till den avlidne), men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet". För att sammanfatta mitt svar kommer ni tyvärr inte ha någon del i er brorsons kvarlåtenskap. Detta kan kännas orättvist eftersom en del av sonens kvarlåtenskap kan komma från den avlidne fadern. Juridisk litteratur har kritiserat detta, men ingen förändring i nuläget har skett.När jag har svarat på denna fråga har jag förutsatt att denna son inte har upprättat något testamente eftersom ni inte har nämnt det i frågan. Om det skulle finnas ett testamente och sonen har testamenterat till er har ni då självklart en del i kvarlåtenskapen.Hoppas detta svar gav er klarhet!Om du vill läsa de paragrafer jag hänvisar till finns Ärvdabalken här: ÄrvdabalkenMed vänliga hälsningar

Utjämna barnens arv

2016-07-21 i Testamente
FRÅGA |min frus son är skyldig oss 50000 kr genom "lån" och stölder i vårt hem. Hur gör vi arvet rättvis gentemot hans syster, som han också har utnyttjat ekonomiskt?
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns flera sätt att lösa ert problem. Det ena sättet är att kräva tillbaka pengarna och gå till domstol om han vägrar betala. Detta kan även dödsboet (er dotter) göra efter er död, om skulden inte har preskriberats, eftersom er fordran på sonen övergår till dödsboet.Det kan dock vara svårt att bevisa skulden och dyrt att genomföra processen. Det förutsätter också att han har pengar att utmäta.Det lättaste sättet att lösa problemet är att ni testamenterar bort 50 000 kr till dottern och skriver att sonen och dottern ska dela lika på resten av arvet. Ni bör också tillägga att den eventuella skulden sonen har till er därmed också avskrivs.Ni kan skriva ett juridiskt bindande testamente online med Lawlines avtalstjänst här.Mvh

Ge bort ärvd egendom

2016-07-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.I höstas avled min farfar och i hans testamente stod det att hans arvingar ska ärva honom och att min farmor inte har någon rätt i dödsboet eftersom ägodelarna delades upp mellan farfar och farmor när dom skildes för snart fyrtio år sen.Saken är den att min farbror planerar att ge massa saker till min farmor fast det stod i farfars testamente att hon inte hade någon rätt till detta. Är det inte ett brott mot min farfars testamente? Min pappa vill inte att farmor ska ha några saker men min farbror struntar i vad han tycker. Vad ska man göra i detta fall?Tacksam för svar.MVHJennifer
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rent juridiskt går det till så att det sker ett arvsskifte efter din farfar där hans kvarlåtenskap fördelas mellan hans arvingar. Din farbror kommer få sin del, din pappa sin del och eventuella övriga arvtagare sin del. Allas respektive arv är sedan denna personens egendom. Din farbror får göra vad han vill med sin egendom, testamentet kan inte hindra honom från att ge av sin egendom till din farmor. Testamentet innebar endast att din farmor inte hade någon arvsrätt efter din farfar och därför inte skulle vara med och dela på arvet vid arvsskiftet. Det enda ni kan göra är att prata med varandra och se om det går att komma fram till en lösning där alla känner att det känns okej.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Efterarv för andra och tredje arvsklasserna

2016-07-22 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min man är gifta, jag har barn sedan tidigare men det har inte han. Vi har inga gemensamma barn. Om min man dör först ärver jag. Men vad händer sedan när jag har dött? Mina barn ärver efter mig men vad händer med den delen som är efter min man?
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga.Precis dom Du har angett ärver du din man om han avlider eftersom ni är gifta, vilket framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). När du sedan avlider kommer helt riktigt dina barn att ärva dig (2 kap. 1 §). Arvingarna efter din man kan i sin tur göra anspråk på så kallat efterarv. Det är bara arvingarna i första eller andra arvsklasserna som kan få efterarv, alltså barn eller barnbarn, föräldrar och syskon eller syskonbarn. Eftersom din man inte har några barn kan alltså vid din död hans föräldrar, syskon eller syskonbarn få efterarv, förutsatt att de är vid liv vid ditt frånfälle. Reglerna om efterarv framgår av 3 kap. 2 § ÄB. Den andel av din totala förmögenhet som härrör från din man har alltså efterarvingarna rätt till. Detta innebär att du ärver din man med fri förfoganderätt, vilket innebär att du inte får testamentera bort det du har ärvt från honom. När Du sedan avlider ska den andel av din totala egendom som utgjorde arv från din man vid dennes död gå till din mans efterarvingar. Observera dock att efterarvingarna måste vara vid liv för att ha rätt till efterarv. Finns inga efterarvingar, går allting till dina arvingar, alltså dina barn. Hoppas att Du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vem träder i avliden dödsbodelägares ställe?

2016-07-21 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Änkan X har avlidit. X har två barn (Y och Z). Men Z är också avliden och har ett barn (W). Z var gift med R när han avled. Min fråga: Ska änkan till Z, d.v.s. R, tas med som dödsbodelägare i bouppteckningen efter X?
Axel Strandborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nedan redogör jag först för rättsläget generellt och kommenterar slutligen just ditt fall.Rättsläget Bestämmelser om bouppteckning, dödsbodelägare och arv finns i ärvdabalken.Bouppteckningen efter en avliden person ska ges in till Skatteverket för registrering (se 20 kap. 8 § ÄB). Bouppteckningen ska innehålla uppgifter om vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar (se 20 kap. 2-3 §§ ÄB) samt den dödes tillgångar och skulder (se 20 kap. 4 § ÄB), liksom eventuella bilagor i form av t.ex. testamente eller äktenskapsförord (se 20 kap. 5 § ÄB).Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare (se 18 kap. 1 § ÄB). Den som ska åtnjuta lott i kvarlåtenskapen först sedan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit är efterarvinge (se t.ex. 3 kap. 2 § och 20 kap. 2 § ÄB). Utgångspunkten är att den avlidnes barn (bröstarvingar) ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap. Om ett barn är dött, träder dess avkomlingar i dess ställe (se 2 kap. 1 § ÄB).Det enskilda falletJag utgår från att det inte finns något testamente som gör R till testamentstagare. Det ovan nämnda innebär då att R inte är dödsbodelägare i dödsboet efter X. Det är W som träder Z:s ställe.Med vänliga hälsningar

Hur ska kvarlåtenskapen fördelas?

2016-07-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min far äger en sommarstuga som han byggt själv. När han går bort så vill han att jag tar över stugan eftersom det är jag som mest bor där. Men jag har två syskon som antagligen kommer vilja sälja stugan eller kräva att jag löser ut dom. Enligt arvsrätten så har dom ju också rätt till stugan, vilket jag förstår. Men dom visar inget som helst intresse för stugan nu och därför vill min far se till att det blir jag som får stugan, dels på grund av att han vet att jag kommer få problem med dom sen. Hur kan man gå tillväga? Kan han testamentera stugan till mig eller skriva över det på mig redan nu? Eller ska jag köpa det av honom, för då har väl inte mina syskon rätt att kräva försäljning sen? Taxeringsvärdet ligger på ca 700 000:- och han har belånat det en gång på ca 200 000:-Tacksam för svar!
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ArvsreglerEnligt arvsrätten har dina syskon inte rätt till sommarstugan i sig men dem har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen som dig då varje barn tar lika lott enligt 2 kap 1§ 2st Ärvdabalken (ÄB). Om din far inte vill att kvarlåtenskapen ska fördelas på detta sätt kan han i testamente fördela sin kvarlåtenskap så som han önskar. Att observera är dock att bröstarvingar (alltså din fars barn) alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten vilket är det som en bröstarvinge skulle erhållit om det inte funnits något testamente enligt 7 kap 1§ ÄB. Bröstarvinges rätt till laglott kan alltså inte inskränkas genom testamente. Då jag inte vet hur din fars tillgångar ser ut i övrigt blir mitt svar ganska generellt utformat men om din far har tillgångar så att du kan erhålla sommarstugan och dina syskon kan erhålla sina lagotter utan att du behöver köpa ut dem kan han föreskriva detta i sitt testamente. Han kan exempelvis göra detta genom att skriva att du erhåller sommarstugan och att dina syskon ska erhålla sina laglotter. Om det sedan visar sig att hans tillgångar inte räcker till deras laglotter kommer du behöva "köpa ut" dem så de erhåller sina laglotter, detta kan ju då tyvärr innebära att du måste sälja sommarstugan. Om din far inte föreskrivit att dina syskon endast ska erhålla sina laglotter tillämpas ärvdabalkens regler om likadelning och varje barn har då rätt till sin arvslott. Då din far har 3 barn innebär detta att varje barn erhåller 1/3 av kvarlåtenskapen. Angående att din far skriver över sommarstugan på dig Att han i dagsläget skulle skriva över sommarstugan till dig innebär ju att han ger dig den. Detta skulle ses så som förskott på arv då allt som arvgivaren ger till bröstarvinge under livstiden ska beaktas som detta enligt 6 kap 1§ ÄB om inte annat är föreskrivet i gåvobrev. Om han i gåvobrev skriver att sommarstugan inte ska ses så som förskott på arv skulle dock en undantagsregel bli aktuell då jag förutsätter att sommarstugan utgör en stor del av hans tillgångar. I 7 kap 4§ ÄB stadgas nämligen att om arvlåtaren under livstiden ger bort egendom på sådant sätt att gåvan till syftet är att likställa med testamente har bröstarvingar fortfarande rätt till sin laglott. Om du alltså erhåller sommarstugan av din far nu skulle troligen dessa regler kunna tillämpas och du kommer ändå att behöva "köpa ut" dina syskon då din far avlider då de har rätt till sin laglott. För att erhålla denna måste dina syskon dock påkalla jämkning i testamente inom 6 månader enligt 7 kap 3§ ÄB.Om sommarstugan är att se så som förskott på arv kommer samma regler bli tillämpliga då värdet av sommarstugan vid gåvotillfället kommer avräknas på din arvslott. Inskränker gåvan dina syskons laglott får du "köpa ut" dem om dem påkallar jämkning. Angående att du köper sommarstuganOm du köper sommarstugan rekommenderar jag att du tar in en mäklare som gör en värdering av sommarstugan, gärna flera för att vara på den säkra sidan. Om du köper sommarstugan till taxeringsvärdet kommer skillnaden mellan taxeringsvärdet och marknadsvärdet ses som förskott på arv. Köper du sommarstugan till marknadsvärdet innan din far avlider är det du som äger sommarstugan och dina syskon kan då självklart inte kräva försäljning när din far avlider då det är du som är ägare.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning