Vilka krav ställs för ett testamente ska anses vara giltigt?

2016-05-26 i Testamente
FRÅGA |Kan en person som bevittnar ett testamente och en person som bekräftar att formkraven för att kunna upprätta ett testamente är uppfyllda vara en och samma person?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I 10:1 ÄB (ärvdabalken) anges formkraven för att ett testamente ska anses vara giltigt. Där stadgas att ett testamente är giltigt om- testamentet är skriftligt,- bevittnat av två vid testatorns underskrift samtidigt närvarande vittnen som skriver under med sina namn och som är medvetna om att det är ett testamente de bevittnar (de behöver dock inte veta vad testamentet har för lydelse) och - undertecknat av testatorn. Således är det inte nödvändigt att en person bekräftar att formkraven är uppfyllda, utan det väsentliga är att de tre ovan anförda punkterna är uppfyllda. Om ett testamente följer formkraven blir det automatiskt giltigt, oavsett om någon bekräftar formkraven eller inte. Om du önskar upprätta ett testamente och känner att ovan anförda svar inte är tillräckligt, eller i framtiden önskar upprätta ett testamente, kan jag rekommendera dig att använda vår prisvärda tjänst som snabbt hjälper dig att upprätta ett korrekt testamente. Länken till tjänsten finner du här: http://lawline.se/avtal/testamenteJag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan.Vänliga Hälsningar,

Begränsningar i möjligheten att testamentera

2016-05-25 i Testamente
FRÅGA |Jag skall upprätta ett testamente. Kan jag testamentera en del av kvarlåtenskapen till en förening. Hur stor del i så fall?Har 4 barn som ärver till lika delar.
Erica Leufstedt |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalk (1958:637), ÄB, och jag tänkte jag skulle redogöra generellt för möjligheterna och begränsningarna som finns för ett testamente. Genom att upprätta ett testamente frångår du den legala arvsordningen och styr själv hur du vill fördela din kvarlåtenskap. Det finns inga regler som hindrar dig från att testamentera till en förening, och som huvudregel får du fritt disponera över kvarlåtenskapen och testamentera hur stor summa som du önskar till föreningen. Ärvdabalken sätter däremot upp vissa begränsande regler om hur stor del av din kvarlåtenskap som måste tillfalla bland annat make och bröstarvingar. Du kan inte testamentera bort dina bröstarvingars laglott. Laglotten motsvarar hälften av deras arvslott, och motsvarar då i ditt fall 1/8 av din kvarlåtenskap. Dina barn måste enligt 7 kap 3§ påkalla jämkning av testamentet för att ha rätt att få ut sin laglott. Enligt 3 kap 1§ ÄB har en efterlevande make alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som vid tidpunkten för dödsfallet gäller enligt socialförsäkringsbalken. Ordningen för utdelning av ett testamente blir således följande; 1. Basbeloppsregeln - En efterlevande make har i första hand rätt att få ut denna del ur kvarlåtenskapen efter den avlidne. 2. Bröstarvingarnas laglott – Denna rätt ska tillgodoses i andra steget men måste av arvingarna begäras såsom jämkning av testamentet. 3. Testamentstagarna - Så stor del du önskar att föreningen ska erhålla kan du utan begränsning testamentera dit. 4. Om något blir över – Väljer du att inte testamentera allt överskott till föreningen fördelas resterande enligt den lagliga arvsordningen enligt ÄB. En sista begränsning i din möjlighet att testamentera är egendom som du innehar med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär just detta, att du får disponera pengarna under din livstid men inte testamentera bort. Sådan egendom kan man t.ex. ha erhållit om man har särkullbarn som eftergett sin arvsrätt från sin avlidne förälder till dig. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Efterarv och avstående av arv till förmån för den efterlevande maken

2016-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma och pappa hade då dom gifte sig egna barn med sig in i äktenskapet. Senare fick dom mig gemensamt. Min pappa avled -84 pappas dotter och jag kallades till boupptäckningen, mamma fick sitta i orubbat bo. Nu har min mamma avlidit, ska hennes 2 barn samt pappas dotter och jag kallas till bouppteckningen. Hur fördelas arvet efter min mamma.Bouppteckningen efter min pappa var tillgångar 53828,00 + lösöre 11100,00 -skulder=behållning 48761,00
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. När din pappa avled ärver din mamma honom eftersom de var gifta, vilket framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Din pappas dotter hade dock möjligheten att ta ut sitt arv direkt, men har istället blivit berättigad till efterarv eftersom din mamma fick sitta i orubbat bo, vilket jag tolkar som att dottern avstod från sin rätt till arv till förmån för din mamma för att sedan få ut sitt arv när din mamma till slut avlider. Hon har därigenom blivit efterarvsberättigad istället. Den andel av din mammas totala egendom som kommer från arv från din pappa vid tidpunkten för hans dödsfall ärver din mamma med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att hon är ägare till egendomen, men inte får testamentera bort den eller utge egendom i gåva hursomhelst (se 3 kap. 2-3 §§ ÄB). Utgångspunkten är alltså att en viss andel av egendomen inte får testamenteras eller skänkas bort, inte ett visst belopp (eftersom egendomens totala värde ofta förändras genom åren). När din mamma nu har avlidit och arvet ska förrättas efter henne räknar man på samma sätt. När din pappas arvingar, dvs hans dotter och Du, ska få ut sitt efterarv efter honom baseras detta på den andel av din mammas totala egendom som utgör arv från pappan, inte hur mycket beloppet i sig uppgick till. För att svara på frågan hur arvet efter din mamma ska fördelas måste man alltså veta hur mycket din pappas kvarlåtenskap uppgick till vid hans dödsfall samt hur mycket din mammas totala egendom uppgick till efter att hon ärvt honom. Eftersom detta inte angetts i frågan kan jag dessvärre inte ge något konkret och exakt svar. Även om jag inte vet några exakta belopp eller andelar från tidpunkten vid din pappas frånfälle ska jag ändå försöka ge ett generellt svar. Nu när din mamma avlidit börjar man alltså med att beräkna andelen som härrör från arvet efter din pappa (se resonemanget ovan). Om vi säger att hälften av din mammas totala egendom efter din pappas död utgjorde arv från honom, ska alltså hälften vid din mammas död utgå i efterarv till hans arvingar, vilket är du och din halvsyster (2 kap. 1 § ÄB). Ni delar lika på denna hälft. När detta är gjort, ska resterande del av din mammas egendom fördelas mellan hennes arvingar, vilket är du och din mammas två andra barn. Andra hälften delas alltså mellan er tre. Observera att andelen från din pappa absolut inte behöver vara hälften utan det kan vara vilken kvotdel som helst. Om du vet hur egendomsförhållandena såg ut när din pappa avled är du välkommen att kommentera svaret så jag kan svara mer exakt. Vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt till efterarv samt krav på bouppteckning

2016-05-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man var (numera avliden) särkullbarn. Pappan testamenterade en del till hustrun och särkullbarnen (2 st) gjorde ett arvsavstående till änkans förmån. Testamentet skrevs med änkans rätt till fri förfogande. Vi räknade ut att de två särkullbarnen skulle ärva 1/16 del var när änkan gick bort. Nu är änkan avliden och hennes bröstarvingar påstår att de två särkullbarnen är arvslösa. Stämmer detta? Mina barn borde väl ärva sin pappas 16del? De påstår även att en bouppteckning inte behöver göras. Är det inte lag på detta?
Erica Leufstedt |Hej och tack för din fråga!Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Särkullbarn har som huvudregel rätt att få ut sin del av arvet direkt vid sin förälders bortgång, detta är en rätt som går före makes rätt att ärva. Detta stadgas i 3 kap 1§ ÄB och av samma bestämmelse framkommer att rätten kan inskränkas om särkullbarnen efterger sin del av arvet. 3 kap 9§ ÄB stadgar vidare att ett särkullbarn som eftergivit sin rätt till arv efter sin förälders bortgång till förmån för den efterlevande maken, har rätt att få ut motsvarande del ur den efterlevande makens bo vid dennes bortgång. Beräkning av andelen görs enligt 3 kap 2§ ÄB. Av vad du anger id in fråga ser jag inga hinder mot att din man skulle ha rätt att få ut sin 1/16 av arvet efter sin far. Då din man är avliden kommer istället hans barn att enligt den så kallade istadarätten inträda i hans rätt att ta arv. Detta framkommer av 2 kap 1§ ÄB. Vid ett dödsfall ska en bouppteckning skrivas enligt 20 kap 1§ ÄB och skickas in till Skatteverket. Detta måste göras för annars saknar dödsboet legitimationshandling och det är även av denna det framkommer vem som har rätt att företräda dödsboet i olika frågor. T.ex. krävs det ofta för att banken ska tillhandahålla kontouppgifter och liknande. Läs mer om bouppteckning här. Hoppas du fått svar på din fråga!

Testamente och barnens laglott samt efterarv

2016-05-26 i Testamente
FRÅGA |Vi är särbo med två barn vardera sen tidigare. Tänker köpa hus och bli sambo. Om vi skriver inbördes testamente, vad händer då med mina barn om jag skulle avlida? Jag har alltid trott att särkullbarn automatiskt får ut sin arvs/laglott men har förstått att de ska påkalla jämkning för att få ut sin laglott när det finns testamente? Om inte detta görs, brinner då arvet inne, eller skjuts det på framtiden? Dvs om barnen inte påkallar jämkning, får min sambo då behålla hela kvarlåtenskapen med full förfoganderätt så länge han lever? Vad händer i så fall när båda är borta? Min särbo har ingen kontakt med sina barn och vill inte att de ska få något efter honom medan jag vill att mina barn ska ha det de har rätt att få ut utan att för den skull min sambo ska behöva lämna hus och hem för att lösa ut dem.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Först vill jag bara inleda med att jag kallar din särbo för sambo i svaret, eftersom jag uppfattar att ni kommer att vara sambos när testamentet blir aktuellt och du använder båda begreppen i din fråga. Det blir dessutom lättare att läsa än om jag skiftar mellan att använda särbo eller sambo om vartannat.För att dina barn ska få ut sin laglott direkt krävs det att de jämkar testamentet i enlighet med 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Det här ska göras inom 6 månader från att dina barn tog del av testamentet enligt 14 kap. ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K14). Om ni i testamentet formulerar att sambon ska tilldelas kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt kan han förfoga över kvarlåtenskapen hur han vill men inte testamentera bort den. Vill ni istället att han ska få full äganderätt kan han testamentera bort kvarlåtenskapen. Barnens rätt till laglott är absolut och sambon kan inte få barnens laglott med full äganderätt utan de kan fortfarande jämka testamentet och få sin laglott.I det fall sambon ärver med fri förfoganderätt har barnen rätt till efterarv när han avlider. Efterarvet beräknas i andelar, till exempel om hälften av sambons egendom består av arvet som tilldelades genom testamentet har barnen rätt till hälften av sambons kvarlåtenskap när han dör, som sedan delas lika mellan dina barn. Arvet dina barn får kan alltså minska eller öka beroende på hur han hanterar sin egendom.Jag vill även påpeka att sambons barn har rätt till arv från sin pappa oavsett om han vill eller inte. Den del som blir kvar sedan dina barn tilldelats sitt efterarv (om det blir aktuellt) kommer att tilldelas sambons barn. I det fall han utformar ett testamente har hans barn ändå rätt till sin laglott.Sammanfattningsvis så ja barnen behöver jämka testamentet för att få sin laglott. Om din sambo tilldelas kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt har barnen rätt till efterarv när sambon dör oavsett om de har krävt ut sin laglott eller inte. Full äganderätt genom testamentet utesluter dock efterarv. Huruvida dina barn har rätt till efterarv är alltså beroende av hur ni formulerar testamentet.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Syskons rätt till efterarv

2016-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma har gått bort, hennes make dog för ca 10 år sedan. Han var inte min far och hade inga egna barn men många syskon. Jag undrar om han syskon ärver något, dom ägde en bostadsrätt tillsammans.Nu ärver jag den, men ska även min mammas makes syskon ta del av arvet.
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Makar ärver normalt sett varandra, se 3 kap 1 § Ärvdabalken. Detta innebär att när din mammas make dog så ärvde hon honom. I och med att hon ärvde honom fick hennes makes syskon inte ut sina arv, utan de har istället rätt till efterarv. Att syskon har efterarvsrätt stadgas i 3 kap 2 § Ärvdabalken. Detta innebär att de får ut sina arv först då din mamma avlider, de har alltså rätt till en viss del av din mammas kvarlåtenskap. Hur stor del de har rätt till bestäms genom att de har rätt till en viss kvotdel. Denna kvotdel räknas ut genom att se till hur egendomsförhållandena såg ut vid din mammas makes död. Det som ska räknas ut är hur stor del av din mammas totala tillgångar som bestod av kvarlåtenskapen efter hennes make. Säg exempelvis att vid bodelningen, enligt 9 kap Föräldrabalken ska en bodelning göras då den ena maken avlider, så fick din mamma 50 000 och hennes man 75 000. Eftersom att efterlevande make ärver hade din mamma vid denna tidpunkt tillgångar till ett värde av 125 000. Av dessa 125 000 bestod 75 000 av kvarlåtenskapen efter hennes make. Kvotdelen räknas då ut genom att ta 75 000/125 000 = 60 %. I detta exempel ska makens arvingar få 60 % av din mammas kvarlåtenskap. Jag kan inte säga exakt hur stor del din mammas makes syskon har rätt till eftersom att kvotdelen beror på hur egendomsförhållandena såg ut vid makens död. Syskon har dock efterarvsrätt och de har därför rätt till en viss del av arvet efter din mor. Ärvdabalken hittar du härFöräldrabalken hittar du härHoppas att du fick svar på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Göra arv till mottagarens enskilda egendom

2016-05-24 i Enskild egendom
FRÅGA |Om jag vill att mina barns arv ska vara personlig egendom hur gör jag dåJag är ensam
Johan Waldebrink |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett arv ska utgöra enskild egendom hos mottagaren måste detta framgå av testamente (7 kap. 2 § p. 4 ÄktB). Du behöver alltså upprätta ett testamente i vilket det framgår att arvet efter dig ska vara dina barns enskilda egendom. Att egendomen är enskild innebär att den inte ingår i en eventuell framtida bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Att tänka på vid upprättande av testamente är att det är viktigt att testamentet uppfyller formkraven som lagen stadgar, annars är det inte gällande (13 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen som närvarar samtidigt och det ska undertecknas av både testator och vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Vem som inte får agera testamentsvittne framgår av 10 kap. 4 § ÄB. Det handlar bland annat om en släkting i rakt upp- eller nedstigande led till testatorn eller någon som själv ärver enligt testamentet.Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente kan du använda dig av Lawlines avtalstjänst, den hittar du här.Äktenskapsbalken (ÄktB) finner du här.Ärvdabalken (ÄB) finner du här.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Förskott på arv till efterarvsberättigat särkullbarn

2016-05-22 i Förskott på arv
FRÅGA |Min pappa var gift med en kvinna som dog 1996 och hon hade ett barn som skulle ärva henne, men han avstod till förmån för min pappa, för att som jag förstår, ta ut arvet när pappa dör. Nu säger pappa att han vill betala ut arvet till honom innan han dör. Är detta möjligt? Hur gör man och måste det registreras någonstans för att det ska gå rätt till?
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga.Kvinnans barn i den situationen du beskriver har rätt att få ut sitt arv direkt, vilket inte hade varit fallet om denne hade varit parets gemensamma barn. Detta framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). När han/hon avstod från arvet från sin mamma till förmån för din pappa blev han/hon berättigad till så kallat efterarv som utgår när den efterlevande maken, din pappa, avlider (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB). Att din pappa vill betala ut arvet innan han dör är fullt möjligt. Detta ses som förskott på arv och behöver inte registreras eller något liknande. Sådant förfarande ses i lagens mening som gåva och presumeras vara förskott på arv (se 6 kap. 1 § ÄB). Det är dock inte säkert att ett sådant förskott kommer innebära att kvinnans barn inte kommer få ut något arv alls när din pappa avlider. Detta beror på att när man räknar ut arvslotter och efterarv räknar man inte på exakta belopp utan på kvotdelar. Om din pappas totala förmögenhet har ändrats sedan kvinnan dog (vilket verkar troligt eftersom hon avled för längesen) påverkar alltså detta hur mycket barnet kommer få i efterarv. För att vara helt säker på att barnet inte kommer få något i efterarv måste alltså din pappa veta exakt hur stor hans förmögenhet kommer vara när han avlider, vilket av förklarliga skäl är svårt. För att öka förståelsen gör jag ett räkneexempel: Vi säger att när kvinnan dog uppgick hennes kvarlåtenskap till 500 000 och även din pappas egendom uppgick vid tidpunkten för hennes dödsfall till 500 000. Hennes 500 000 gick till din pappa eftersom kvinnans barn avstod från sitt arv till förmån för din pappa. Detta innebär att 50 % av pappans totala förmögenhet efter kvinnans död ska utgå i efterarv vid hans frånfälle (1 000 000/2=500 000). När din pappa sedan dör säger vi att hans egendom uppgår till bara 600 000. Detta innebär att 300 000, dvs 50 %, kommer gå till kvinnans barn i efterarv. Resterande 300 000 går till din pappas arvingar. Det är emellertid lika troligt att värdet på hans egendom har ökat från 1 000 000 istället för att minskat som det hade gjort i mitt exempel. Det är alltså väldigt svårt att veta vilket belopp kvinnans barns efterarv kommer uppgå till och därför kan man inte vara helt säker på att inget efterarv kommer utgå när förskottet på arvet ges ut. Det är nämligen så att när en arvinge får förskott på arv ska förskottets belopp subtraheras med dennes arvslott. Värdet på gåvan adderas även på den avlidnes totala förmögenhet. Hade kvinnans barn i det tidigare exemplet fått ett förskott på exempelvis 200 000 innan pappan avled hade denne alltså ändå fått ut 200 000 i efterarv (600 000 + 200 000 = 800 000. 50 % av 800 000 är 400 000. 400 000 - 200 000 = 200 000). Eftersom värdet på folks totala egendom skiftar ständigt går det alltså inte att veta om kvinnans barn inte kommer få ut något i efterarv när din pappa avlider om han har givit ett förskott på arvet till kvinnans barn. Hoppas att Du har fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,