Ogiltighetsgrunder för testamente

2017-01-19 i Testamente
FRÅGA |Om huvud mannen är gravt hjärnskadad och varken kan tala eller förmedla sig kan då den gode manen skriva ett testamente till förmån för sig själv. Kan ett sådant testamente vara lagligt om dem som bevittnade varken såg när hon skrev eller erkänner att de undertecknat att hon var vid sina sinnes fulla bruk.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om hur testamenten ska upprättas och vad som krävs för att de ska vara giltiga finns i ärvdabalken (ÄB). Du kan titta närmare på lagen här. Jag kommer också beröra regler om en god mans befogenhet i föräldrabalken (FB). Du kan hitta den lagen här. Testamentets giltighet i det här fallet kan ifrågasättas på flera grunder och jag kommer i mitt svar redogöra för dem och avsluta med en sammanfattning.FormkravEtt testamente måste upprättas skriftligen och bevittnas av två personer (ÄB 10:1). Vittnena ska kunna styrka att testatorn har skrivit under testamentet eller har vidkänts sin underskrift. Om vittnen har undertecknat ett testamente presumeras det ofta att testamentet tillkommit på ett korrekt sätt, men presumtionen kan brytas (ÄB 10:2). Ett sätt att bryta presumtionen är självklart att båda vittnen hävdar att de inte har sett att testator medverkat till testamentets uppkomst genom att underteckna det. Eftersom vittnena i detta fall inte själva intygar att testatorn har undertecknat testamentet, så är vittneskravet inte uppfyllt och testamentet är inte giltigt (ÄB 13:1).Upprättande av testamente vid psykisk sjukdomEn viktig förutsättning för att ett testamente ska anses giltigt är att det faktiskt ger uttryck för testatorns vilja, att testatorn medverkat vid testamentets upprättande och att denne förstår och är medveten om testamentets innebörd. Har ett testamente upprättats under påverkan av en psykisk störning är det inte giltigt, eftersom det då kan ifrågasättas om testatorn faktiskt förstår innebörden av testamentet (ÄB 13:2). Vad som anses utgöra en psykisk störning är inte specificerat i lag, men en grav hjärnskada som påverkar personens förmåga att förstå konsekvenserna av sitt handlande och betydelsen av ett testamente bör falla under termen. Beroende på hur personen i fråga påverkas av sin hjärnskada kan giltigheten i testamentet ifrågasättas även på denna grund.God mans medverkan till testamentets uppkomstFörst och främst ska sägas att en god man ska hålla sig inom sitt förordnande. Om en god man har fått ett begränsat förordnande, så är rättshandlingar som faller utanför dennes befogenhet inte giltigt (FB 11:5). Detta kan innebära att en god man med begränsad fullmakt inte har någon möjlighet att binda huvudmannen vid rättshandlingar som testamenten eller avtal.Om en testator har blivit tvingad av någon annan att upprätta ett testamente eller om någon förmått denne att upprätta ett testamente genom att utnyttja testatorns oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning, så är testamentet inte heller giltigt (ÄB 13:3). En god man har en förtroendeställning med stort ansvar för att tillvarata huvudmannens intressen. Om en god man förmår huvudmannen att upprätta ett testamente till förmån för den gode mannen, så kan det vara ogiltigt på grund av att den gode mannen utnyttjar sin förtroendeställning. Det kan också anses ogiltigt på den grund att testatorns hälsotillstånd har utnyttjats för att förmå denne att upprätta testamentet.SammanfattningDet finns flera grunder för varför testamentet i det här fallet sannolikt inte är giltigt. För ogiltighet talar att vittnena verkar ha sett att testatorn själv har skrivit under testamentet eller att personen var fullt medveten om sitt handlande. Dessutom kan testatorn eventuellt inte upprätta ett testamente till följd av bristande förmåga att förstå handlingens innebörd. Det är dock beroende av personens hälsotillstånd i stunden för upprättandet. Vidare verkar det i det här fallet finns risk att den gode mannen har utnyttjat sin förtroendeställning och testatorns oförmåga att klargöra sin egen vilja. För att få ett testamente ogiltigförklaras måste en arvinge väcka klandertalan (ÄB 14:5). Detta måste ske inom 6 månader från det att arvingen delges testamentets innehåll enligt ÄB 14:4. Exakt när tidsfristen börjar löpa beror på under vilka omständigheter arvingarna fick del av innehållet och är därför svår att bedöma utifrån uppgifterna.Vill du eller någon arvinge i detta fall väcka en klandertalan för att få testamentet ogiltigförklarat kan det vara bra att först söka mer kvalificerad juridisk hjälp först. Då kan ni få hjälp att bedöma förutsättningen att nå framgång med en talan, att ta kontakt med domstol och utforma klandertalan på ett korrekt sätt. Är detta något ni vill göra kan ni boka tid med en jurist hos Lawline här.Jag hoppas att du med detta har fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Testamente formkrav

2017-01-19 i Testamente
FRÅGA |Kan enda arvingen i ett dödsbo godkänna att ett ej undertecknat testamentsförslag blir legalt och därmed giltigt.
Mimmi Orrenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nej tyvärr. Det föreligger strikta formkrav för ett giltigt testamente, vilka inte kan frångås för att tillgodose testators vilja. Är inte formkraven uppfyllda är inte testamentet giltigt. Formkraven för ett testamente framgår av 10:1 ÄB samt 10:4 ÄB. Det undantag som finns från dessa formkrav är nödfallstestamente vilket inte verkar vara fråga om i detta fall, se 10:3 ÄB. Mvh

Halvsyskons arvsrätt

2017-01-19 i Arvsordning
FRÅGA |Har inga barn lever ensam. Vid min död ärver ett halvsyskon mig då? Kan jag testamentera till vem jag vill?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här.Om du inte har några barn när du går bort är utgångspunkten att dina föräldrar ärver all din kvarlåtenskap, enligt Ärvdabalkens 2 kap. 2§ 1 stycket. (Kvarlåtenskap är ett annat ord för den egendom du efterlämnar då du går bort.) Om ingen av dina föräldrar lever vid din bortgång blir det istället dina eventuella syskon som får ärva din kvarlåtenskap. Det framgår av Ärvdabalkens 2 kap. 2§ 2 stycket. Finns vid din död inga helsyskon och dina föräldrar inte lever så ärver ditt halvsyskon hela arvet. Det kan utläsas ur Ärvdabalkens 2 kap. 2§ 3 stycket. Svaret på din första fråga är alltså ja, vid din död ärver ditt halvsyskon hela din kvarlåtenskap. Detta gäller så länge du inte upprättat ett testamente som säger något annat. Svaret på din andra fråga är också ja, om du inte har några barn kan du fritt testamentera hela eller delar av din kvarlåtenskap till vem du vill. Om du vill upprätta ett testamente kan det vara bra att tänka på att ett testamente måste vara skriftligt och undertecknas av dig samt två vittnen för att vara giltigt. Dessa formkrav framgår av Ärvdabalkens 10 kap. 1§. Hoppas att detta var svar på dina frågor! Om du har fler frågor är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Vänligen,

Kan min hyresgäst betraktas som min sambo och ärva min kvarlåtenskap?

2017-01-19 i Sambo
FRÅGA |Hej, Om jag hyr ut min bostad i andra hand och själv står skriven där räknas vi som sambo då? Jag bor inte i bostaden utan i husvagn. Finns det någon risk att min hyresgäst ärver efter mig vid dödsfall? Har en försäkring där det står att maka eller sambo är förmånstagare i första hand därefter barn. Vill ju att barnen ska ärva i första hand och inte en hyresgäst.
Felicia Lundgren |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att betraktas som sambor i juridisk mening måste man stadigvarande bo tillsammans, vara i ett parförhållande och ha gemensamt hushåll enligt 1§ Sambolagen (SamboL). Då sambor inte har någon arvsrätt efter varandra och då du och din hyresgäst inte kommer att betraktas som sambor finns det ingen risk att din hyresgäst skulle ärva din kvarlåtenskap. Även om du hade bott kvar i lägenheten tillsammans med hyresgästen hade ni inte varit sambor så länge ni inte ingått ett parförhållande. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Förskott på arv, annan arvinge än bröstarvinge

2017-01-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Jag har av min farbror fått en tomt genom gåva. Detta är min far och farbröders föräldrahem. Hur blir det när min farbror som gett mig gåvan dör. Kan mina andra farbröder kräva mig på nånting? Ses detta som ett förtida arv eller dylikt?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår i mitt svar från att din farbror var ensam ägare till fastigheten och att hans bröder därmed ej har något äganderättsanspråk.Arv behandlas i Ärvdabalken (ÄB). Förutsatt att din farbror ej skrivit ett testamente så ser arvsordningen efter hans död ut som så att ev. fru och barn ärver i första hand (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ÄB). Har han ej fru och barn så är det hans föräldrar som ärver honom (2 kap. 2 §), är de ej i livet så är det hans syskon, alltså dina övriga farbröder och din far. Skulle din far ej vara vid liv så skulle du ta över hans rätt till arv (2 kap. 2 st. 2). När någon under sin livstid ger bort egendom så kan det ses som förskott på arv. Förskott på arv brukar i första hand gälla bröstarvingarna (den avlidnes barn). När det kommer till andra arvingar än bröstarvingarna så gäller att avräkning pga förskott endast ska ske om det har föreskrivits eller om det på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs (6 kap. 1 § ÄB).Presumtionen för annan arvinge än bröstarvingar är därmed att avräkning inte ska ske. Det är endast om det kan, genom viljeförklaring eller omständigheterna, framgå att givaren när gåvan gavs ville att den skulle avräknas från kommande arv. Givaren kan senare (efter att gåvan givits) också välja att skriva in i sitt testamente att gåvan ska avräknas arvingens arvslott.Svaret på din fråga blir därmed att om det inte finns någon omständighet som tyder på att din farbror ville att gåvan ska ses som förskott på arv så kommer den inte heller att göra det.Hoppas du fick svar på din fråga, om inte så är du välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Bröstarvingar

2017-01-19 i Arvsavstående
FRÅGA |Om min son avstår från sin arvsrätt kan då den övertas av hans son, mitt barnbarn?
Mimmi Orrenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ja, i det fall din son väljer att avstå från arvet från dig tillfaller det hans barn, dvs ditt barnbarn. Barn och barnbarn utgör så kallade bröstarvingar och tillhör den första arvsklassen, se 2:1 Ärvdabalk. Arvsklasserna töms en gång i taget, så länge det finns en arvtagare i den första arvsklassen går man inte vidare till den andra arvsklassen (jfr 2:2 ÄB). Mvh

Särkullbarn på båda sidor, vem har rätt till landstället?

2017-01-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Min mammas man har gått bort och är nu orolig för att mannens tidigare barn ska göra anspråk på deras landställe.Vi vet ännu inte om landstället ägs av mammas före detta man eller om han har gett bort det till sina barn.Om det senare är fallet, att han har givit det till barnen, räknas det som förskott av arv då?stort tack på förhand!
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förutsätter i mitt svar från att din mamma var gift med mannen som nu har gått bort och att du inte är bröstarvinge till honom.Enligt 3 kap 1§ Ärvdabalken ÄB ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make, alltså din mamma. Gemensamma barn har sedan rätt till efterarv efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens bortgång enligt 3 kap 2§ ÄB. Vad gäller särkullbarn, alltså barn från en tidigare relation, har dem rätt att få ut sitt arv efter föräldern direkt vid dennes bortgång men de kan också välja att avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make och ärver därmed en del i en framtida förmögenhetsmassa. Mannens bröstarvingar får då ut sitt arv vid din mammas bortgång.Vid mannens bortgång sker en bodelning mellan honom och din mamma. Huvudregeln vid bodelning är att makarnas gifträttsgods läggs samman och sedan delas lika mellan dem enligt 9 kap 1§ Äktenskapsbalken (ÄktB) och 10 kap 1§ ÄktB. Just i de fall då äktenskapet upplöses på grund av en av makarnas död har efterlevande make (alltså din mamma) rätt att begära att vardera sida erhåller sin del av giftorättsgodset enligt 12 kap 2§ ÄktB. Giftorättsgods är den egendom som inte är enskild egendom enligt 7 kap 1&2§ ÄktB. Då du skriver "deras landställe" kan jag inte svara på om detta utgör giftorättsgods eller enskild egendom. Förutsatt att din mamma inte begärt att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods och att landstället är gifträttsgods ska det ingå i bodelningen men utgör den mannens enskilda egendom är huvudregeln att den inte ska ingå i bodelningen. Då jag förstår det som att även du är särkullbarn har du ingen rätt till arv av mannen som nu har avlidit förutsatt att det inte finns något testamente. Om landstället var giftorättsgods och den nu avlidne mannen har gett det till sina barn har din mamma rätt till halva då giftorättsgodset ska delas lika. Om landstället var hans enskilda egendom skulle det ändå tillfalla hans barn vid hans bortgång och det spelar därför ingen roll om han har givit det till dem tidigare. Allt som arvlåtaren under livstiden ger till en bröstarvinge ska enligt 6 kap 1§ ÄB anses utgöra förskott på arv om inte annat har föreskrivits eller om det med hänsyn till omständigheterna kan anses vara avsett. Att en bröstarvinge har erhållit ett förskott av sitt arv innebär att detta förskott senare ska avräknas på bröstarvingens arvslott. Förskott på arv avser därmed främst att arvet ska delas lika mellan bröstarvingarna. Då jag uppfattar frågan som att du inte är bröstarvinge till din mammas man som nu har gått bort har du ingen arvsrätt efter honom och att han har gett förskott på arv till sina bröstarvingar påverkar inte dig eller din mamma så länge landstället inte utgör giftorättsgods för då har din mamma som sagt rätt till hälften.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Barns rätt till arv då förälder testamenterat bort kvarlåtenskapen till sambo?

2017-01-18 i Sambo
FRÅGA |Hej. Har en fråga gällande vad som gäller för Sambo vid ett dödsfall.Det finns ett testament som sager "förodnar harmed såsom vår yttersta vilja och vårt testament att den av oss som överlever den andra skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfogande rätt"Sen har vi sett på nätet att det står " Även I de fall testament utfärdas får barnen halva sitt arv efter föräldern"Vad gäller ?innebär det att man vid ett dödsfall delar enligt nedan10050 till sambohälften av 50 till barnen och den andra hälften hos levande sambo så längeGer sambo 75barn 25eller är det 100 enligt testament till sambo så länge ?vore skönt att veta vad som gäller. testamentet är 14 år gamaltmvh
Michelle Gaudin González |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Genom testamente kan ni förordna om er kvarlåtenskap nästan hur ni vill. Men det som begränsar testamentets verkningar är den s.k. LAGLOTTEN. Det innebär att man aldrig kan testamentera bort mer än hälften av sin kvarlåtenskap om man har barn (bröstarvingar),7:1 Ärvdabalken (ÄB).Detta innebär att den först avlidne sambons bröstarvingar alltid har rätt till hälften av det arv de enligt lag skulle ha fått (om det inte hade funnits något testamente), som framgår av 2:1 ÄB. Om det inte hade funnits något testamente hade bröstarvingarna till den först avlidne sambon fått dela på hela kvarlåtenskapen. Sambor ärver inte varandra automatiskt genom lag. Exempel: A och B är sambor. B avlider och har en kvarlåtenskap på 100 000 kr. B hade ett barn som A inte var förälder till (C) och ett barn som A var förälder till (D). Om inget testamente hade funnits hade 2:1 ÄB gällt och inneburit att C och D hade fått dela på 100 000 kr, dvs. erhålla 50 000 kr var. A hade inte erhållit något ur kvarlåtenskapen.I ett fall då ett testamente som du beskrivit finns, får C och D hälften av vad de enligt 2:1 ÄB hade fått, dvs. 25 000 kr var. A hade erhållit resterande, dvs. 50 000 kr. Tänk på att när A avlider kommer B:s bröstarvingar inte erhålla något av A:s kvarlåtenskap, så som testamentet ser ut enligt din beskrivning. Laglotten måste begäras av bröstarvingarna för att de ska kunna få ut den ur kvarlåtenskapen, 7:3 ÄB. Hoppas du har fått svar på din fråga. Du är välkommen åter med fler frågor!Med vänliga hälsningar