Vilken lag gäller vid internationella arv?

2017-12-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har bott i Sverige 28 år och sen 24 år tillbaka är Svensk medborgare.För över ett år sedan fick ett brev från domstol i Polen att jag kan ärva min mors skulder. Jag har inte vetat något alls varken om skulder eller att man har 6 månader på sig att avsäga sig arsrätten.Jag har ingen som helst kontakt med min syster som bor i Polen.Jag undrar vilken lag som gäller? Jag er Svensk och undrar vilken lag som gäller? Den I Polen eller den i Sverige? MVH.
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I förhållandet mellan Sverige och Polen så som medlemsländer i EU tillämpas Arvsförordningen för att fastställa vilket lands lag som är tillämplig. Enligt artikel 21.1 ska lagen i det land där din mor hade hemvist vid sin bortgång tillämpas. Undantag från denna regel är om det framgår av alla omständigheter att din mamma hade en uppenbart närmare anknytning till annat land vid sin död. (artikel 21.2) Lagen som är tillämplig styr även ansvaret för skulderna (artikel 23.2g). Utifrån din fråga kan jag inte avgöra vilket lands lag som är tillämplig men om din mor bodde i Polen och inte hade en uppenbart närmare anknytning till annat land är det polsk lag som ska tillämpas. Angående polsk rätt har jag inte tillräckliga kunskaper för att uttala mig om vad som gäller men vad jag kan utläsa är arvtagare i princip obegränsat ansvarig för den avlidnes skulder enligt polsk rätt. Som arvtagare kan man begränsa sitt ansvar genom att acceptera arvet under förutsättning att dödsboet skulder inte överstiger tillgångarna. Precis som du skriver måste man dock göra detta inom 6 månader från det att du blev medveten om arvet. Eftersom arvtagare är solidariskt ansvariga för den avlidnes skulder ansvarar du, din syster och fler eventuella syskon gemensamt för skulderna. Jag skulle dock råda dig att kontakta en jurist i Polen för att ta reda på om du kan begränsa ditt ansvar nu i efterhand.Hoppas detta besvarade dina frågor och gav klarhet i rättsläget! Om något är otydligt är du varmt välkommen att kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med Vänlig Hälsning

Värdering av egendom samt hantering av uppskov vid arvskifte

2017-12-18 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Vår far har gått bort och det fanns ett testamente där sambon ska sitta i orubbat bo och ha fri förfoganderätt. Vi är 6 syskon som ska dela på en fjärdedel eftersom hon ska ha tre delar.Nu har vi kommit till arvskifte och jag undrar om det värde som togs upp i bouppteckningen vilket var taxeringsvärdet ska gälla, eller om vi kan hävda att marknadsvärde ska gälla. Jag undrar också vad uppskovsbelopp innebär eller min fråga är egentligen om vi ska betala någon avgift/kostnad för den skatt hon sen får betala när hon säljer på värdeökningen.Tack på förhand!
Jennifer Vestin |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Värdering av egendom ska ske i anslutning till arvskiftet och det är det reella värdet som är avgörande, det vill säga marknadsvärdet. Att det är taxeringsvärdet som framkommer i bouppteckningen spelar egentligen ingen roll men nu när det är dags för arvskifte bör ni ta upp egendomen till marknadsvärdet för att få ett så korrekt utfall som möjligt. Gällande uppskovsbeloppet så är det er fars sambo som kommer att stå för detta om hon väljer att sälja bostaden vid ett senare tillfälle. I och med att hon ska sitta kvar i orubbat bo så följer även uppskovsbeloppet med bostaden. Ni ska alltså inte betala någon avgift till följd av det uppskovsbelopp som belastar bostaden. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem ärver efter pappa och kan min fru ärva min del om jag skulle gå bort först?

2017-12-18 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver min pappa som är änkling? Vi är två syskon. Jag är gift men min fru och jag har inga barn. Om jag dör före min pappa, ärver min fru min hälft av arvet när pappa går bort?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Vem som ärver din pappaJag utgår i mitt svar ifrån att du och ditt syskon är helsyskon och alltså har samma mamma och pappa. Då någon avlider är det dennes barn som ärver i första hand (2 kap 1 § ÄB). Om det finns något eller några barn så ärver dessa allt, man går alltså inte "vidare" efter detta och ger till andra arvingar också. I ert fall är ni två syskon och ni kommer då att dela lika på er pappas kvarlåtenskap, det vill säga få hälften var. Detta gäller ifall det inte finns något testamente, i så fall kan fördelningen se annorlunda ut. Det man kan ha i åtanke i ert fall är att det antagligen ska fördelas ett arv efter er mamma också. Ifall er mamma och pappa var gifta när er mamma gick bort så har hennes arv gått till er pappa med fri förfoganderätt. Detta innebär att ni barn har rätt till ett så kallat efterarv efter henne då er pappa senare går bort. När er pappa går bort räknar man ut hur stor andel av hans kvarlåtenskap som är er mammas och hur stor andel som är hans egna. Först fördelas arvet efter er mamma och sen efter er pappa. Eftersom det inte finns några särkullbarn eller något testamente inblandande i bilden så får detta inte så stor betydelse i praktiken (det är ju ändå bara ni två som ärver, lika delar), men kan vara värt att nämna. Vad som händer om du går bort före din pappaOm du eller ditt syskon skulle ha gått bort före er pappa kommer olika saker att ske beroende på om ni har egna barn eller inte. Ifall någon av er går bort och inte har egna barn så kommer det andra syskonet att ärva allt. Arvet går alltså inte vidare till era respektive, din fru ärver inte i detta fall. Arvet kan endast "gå vidare" till just barn om man själv skulle ha gått bort. Om någon av er går bort och har egna barn kommer arvet att delas lika mellan det syskon av er som lever samt det avlidna syskonets barn (2 kap 1 § 2 st ÄB). Om exempelvis ditt syskon har gått bort och hen har två stycken barn kommer du att få hälften och de två barnen kommer att få dela på den andra hälften, det vill säga få 1/4 var. SammanfattningsvisOm din pappa skulle gå bort så kommer du och ditt syskon att ärva hälften var av hela hans kvarlåtenskap. Det är endast ni två som har arvsrätt efter honom så länge det inte finns något testamente som säger annorlunda. Om du skulle ha gått bort före din pappa och inte själv har några barn så kommer inte din fru att ärva din del. Din del kommer istället att gå till ditt syskon som då ärver allt efter er pappa. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vem blir arvinge efter barnlöst par?

2017-12-17 i Arvsordning
FRÅGA |Om en part i ett äldre par utan barn avlider.Vem blir då arvinge vid en bouppteckning?Båda parterna har syskon varav några är döda med efterlevande barn.
Ronja Westlin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar ifrån att paret är ogift, och eftersom att det är ett äldre par så utgår jag vidare ifrån att deras föräldrar är döda, men om inte det är fallet så är det föräldrarna som är arvingar (2 kap 2 § 1 stycket ärvdabalken). Är bägge föräldrarna avlidna så ärver däremot ens syskon. Om ett av flera syskon är avlidna så träder syskonets barn i dess ställe (2 kap 2 § 2 stycket ärvdabalken).Så arvinge blir därmed efterlevande syskon, och i de fall några syskon är döda, deras efterlevande barn.Jag hoppas att du känner att du fått ett tydligt svar på din fråga, om det är något du undrar över eller har en annan fråga är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen,

Underprisöverlåtelse av fastighet till bröstarvinge

2017-12-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej Lovisa Nilsson och tack för din redogörelse.Jag anlitade juristbyrå när det framkom att min bror fått ut ett hemligt gåvobrev. Han hade även sett till att gåvobrevet till mig inte kom till min kännedom. Juristerna granskade det hela och kom fram till att det sju år gamla gåvobrevet var ogiltigt. Denna ogiltighet sa man att jag var tvungen enligt lag att informera min bror om. När jag gör det kommer den försäljning jag frågade om i startfrågan. Då skriver juristbyrån att det är gynnsammare för mig med försäljning än det tidigare försöket med gåvobrev. Orsaken skulle vara att gåvobrev har sin värderingspunkt i gåvodatumet, medans försäljning har den värderingspunkten i min fars dödsdag. Jag betalade dyrt för den här processen som resulterade i att ett ogiltigt gåvobrev på halva fastigheten övergick i en försäljning av hela fastigheten. I ditt svar till mig står att värderingspunkten vid köp är vid köpedatum. Jag har två svar från duktiga jurister som inte är lika. Vilket av dessa är rätt? Köpedatum eller dödsdag?
Lovisa Nilsson |HejTack för att du återkommer och ställer din fråga här på Lawline.Jag vill påminna om att jag är juriststudent, men detta är hur jag ser på saken. När det kommer till gåvor till en bröstarvinge ses detta som ett förskott på arv, detta för att man förutsätter att den avlidne önskar att alla bröstarvingar ska få lika stor del av dennes kvarlåtenskap. Om ett förskott på arv föreligger ska man värdera egendomen enligt värdet som föreligger vid gåvotillfället. Detta framgår av 6 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken. En gåva där ett gåvobrev är utfäst är helt klart en gåva enligt lagrummet ovan. Dock sträcker sig denna regel längre än till endast rena gåvor. I fallet du beskriver har din bror fått införskaffa en fastighet till ett underpris, enligt tolkning av paragrafen ska även underprisöverlåtelser anses som förskott på arv. Skillnaden mellan de 500 000 kr han skulle betala och vad fastigheten faktiskt var värd vid gåvotillfället ska räknas av som förskott på arv. Som jag tolkar dig i denna fråga är gåvobrevet inte giltigt, men överlåtelsen i sig är det. Då överlåtelsen är en problematik nu vid arvsfördelning är det arvsreglerna som ska tillämpas. Jag ser att överlåtelsen har skett till ett underpris och på grund av detta ska den hamna under kategorin förskott på arv och din brors arv ska därför korrigeras genom ett avdrag för att ni ska få ärva lika stor del. Jag ser alltså överlåtelsen av fastigheten som ett förskott på arv och på grund av det ska värderingen av avdraget på arv göras med utgångspunkt i värdet vid överlåtelsen. Hoppas att detta svar förtydligade det något för dig! :)Med vänliga hälsningar,

Kan kostnad för bouppteckning belasta dödsboet?

2017-12-18 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Kan man ta pengar från dödsboets konto till kostnad för bouppteckningen ? Med vänlig hälsning.
Anna Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kostnaden för en bouppteckningen ska i regel belasta dödsboet. Det är därför möjligt att låta dödsboet betala kostnaden för bouppteckningen. I praktiken kan det eventuellt innebära att man som beställare av tjänsten får ligga ute med pengar och att detta senare jämnar ut sig när man tar upp kostnaden i samband med arvsskiftet.

Vad ärver den avlidne sambons arvingar om man inte begär bodelning?

2017-12-18 i Sambo
FRÅGA |Hej.Vad händer om en sambo inte begär bodelning inför bouppteckning när hens sambo har avlidit? Tillfaller då halva bohaget den avlidnes arvingar? Sambons fördel med att begära bodelning är väl att sambon då har rätt till att behålla värde för två basbelopp? Men om bohaget kan värderas till 400 000 och ingen bodelning begärs , vad ärver då den avlidnes släktingar?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då en sambo avlider har den andre sambon rätt att begära bodelning, om hen vill (8 § SamboL). Om bodelning begärs Om bodelning görs ska samborna dela lika på all samboegendom (14 § SamboL). Samboegendom är gemensamt bohag och bostad som är förvärvade för gemensam användning (3 § SamboL). I detta fall går alltså hälften av samboegendomen till den avlidne sambon och hälften till den kvarlevande sambon. Det som tillfaller den avlidne sambon kommer att fördelas mellan dennes arvingar, sambor ärver inte varandra. Arvingarna får i detta fall totalt hälften av samboegendomen samt övrig egendom som sambon kan ha ägt vid sin död. Precis som du nämner så finns det en regel om att den efterlevande sambon har rätt att få minst 2 prisbasbelopp i bodelningen. Detta motsvarar år 2017 ca 88 000 kr. När samboegendomen har fördelats har den efterlevande sambon med andra ord rätt att få ut minst 88 000 kr som sin del. Denna del får den efterlevande sambon med full äganderätt. Om samborna exempelvis bara får 70 000 kr var i bodelningen så kommer den efterlevande sambon att få 18 000 kr av den avlidnes andel för att kunna komma upp i denna summa (88 000 kr). Detta innebär att den avlidnes arvingar får ärva lite mindre än vad de skulle ha gjort annars. Om bodelning inte begärsOm det INTE görs någon bodelning så får vardera sambo behålla det dem själva äger. Den som har köpt eller fått (förvärvat) en viss sak får helt enkelt behålla just det. Den avlidnes arvingar får i detta fall ärva allt som den avlidne ägde. Ifall samborna ägde något tillsammans (delat på kostnaderna för något till exempel) har de rätt att få "sin del" av egendomen. Ifall de betalat hälften var har de rätt till hälften, om en sambo betalt 1/3 och den andre 2/3 så har de rätt till 1/3 respektive 2/3, och så vidare. Denna egendom är då samägd och regleras av samäganderättslagen. I detta sammanhang ska jag även nämna att det finns en så kallad presumtionsregel för när sambor äger vissa saker tillsammans. Om båda sambor har inkomster och hjälps åt med hushållets utgifter så utgår man ifrån att bohag som införskaffas under relationen är samägd. Som huvudregel ska man alltså anses äga hälften var av allt bohag som införskaffas under denna tid. Denna huvudregel kan dock brytas om man kan visa att så inte var tanken. Bohaget kanske var köpt just för att en av samborna skulle använda det, kan man visa detta ska egendomen inte anses vara samägd. SammanfattningsvisSom svar på din fråga kan det konstateras att den efterlevande sambon kan välja om hen ska begära bodelning eller inte. Om inte någon bodelning begärs så får varje sambo behålla SIN egendom, det vill säga den egendom som sambon äger på grund av köp, arv, gåva och liknande. Egendom kan exempelvis vara samägd då samborna betalat hälften var vid köpet, då de fått egendomen tillsammans eller när de köpt bohag under relationen (om de båda hade inkomster/delade på utgifter). Om egendomen är samägd ska de få ut "sin andel" av denna egendom. Hur mycket en sambo får av samboegendomen i detta fall beror helt enkelt på vad denne ägde av detta. Den avlidne sambons arvingar ärver det som ägdes av den avlidne vid dennes död.Om den efterlevande sambon däremot begär bodelning ska samborna få hälften var av samboegendomen. Den avlidnes arvingar ärver då den avlidnes hälft av detta samt övrig egendom denne kan tänkas ha. Den efterlevande har i detta fall rätt att få ut minst två prisbasbelopp som sin andel i bodelningen. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Om du har någon ytterligare fundering får du gärna kommentera i fältet nedan!Med vänlig hälsning

Kan nödtestamente godtas utan underskrift?

2017-12-17 i Testamente
FRÅGA |HEJ min bror tog livet av sej och lämnade ett självmords brev efer sej självmords brevet är ej undertecknat .Han skrev ett testamente året innan han dog.Gäller självmords brevet eller testamentet som är bevittnade.
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns möjlighet för en person i nödfall att upprätta ett nödtestamente utan vittnen. Även kallat holografiskt testamente. Självmord har i tidigare rättsfall ansetts vara ett sådant nödfall. Denna handling måste dock vara skriven för hand och undertecknad. Eftersom din bror inte undertecknade nödtestamentet gäller detta inte. (10 kap 3§ Ärvdabalken)Det finns däremot en möjlighet att brevet påverkar det tidigare skrivna testamentet. En återkallelse av testamente har inga formkrav vilket gör att man kan ta brevet i beaktning när man ska tolka det tidigare testamentet. Detta beror helt på omständigheterna och i vilken mån brevet överensstämde med testamentet så jag kan inte svara på detta. Med vänliga hälsningar,