Försäljning av fastighet i syfte att göra bröstarvinge arvslös

2016-02-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min mormor vill inte att hennes dotter, min mamma ska ärva efter henne och har därmed sålt av sin värdefulla egendom till sin son, min mammas bror för att uttyckligen undvika att min mamma får ta del av den efter hennes bortgång. Morfadern är avliden och egendomen har som sagt blivit såld (troligen till underpris) och ej givits som gåva el dylikt. Har min mormor lyckats göra min mamma arvslös genom detta?
Farah Wali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som utgångspunkt gäller att var och en har rätt att fritt förfoga över sin egendom vilket innebär att man får sälja eller ge bort det man äger till vem som helst. Inom svensk arvsrätt finns dock ett starkt skydd för bröstarvingars rätt till laglott. Laglotten utgör 25 procent av den avlidnes totala kvarlåtenskap. Det finns två fall där en bröstarvinge kan kräva att få ut sin laglott. Det ena är vid s.k dödsbäddsgåvor och det andra vid gåvor som inte varit betungande för givaren. Som dödsbäddsgåvor räknas gåvor som ges när givaren faktiskt ligger för döden eller tror att döden är nära och exempel på det andra är när en gåva ges utan att givaren faktiskt förlorar något på det t.ex. vid överlåtelse av en fastighet men med rätt för givaren att bo kvar i den till dödsdagen. Enligt lagen är sådana gåvor att likställa med testamente, gåvan har givits i syfte att testamentera egendomen, 7:4 ÄB.I ert fall har egendomen överlåtits mot ersättning och det förstärkta laglottskyddet i 7:4 ÄB skulle kunna bli tillämpligt förutsatt att det går att bevisa att egendomen faktiskt sålts till underpris. En underprisöverlåtelse räknas som gåva. Om han däremot betalat marknadsvärde för fastigheten blir laglottskyddet inte tillämpligt och ni kan inget göra. Om ni kan påvisa (t.ex. genom köpekontrakt) att fastigheten överlåtits till lägre värde än marknadsvärdet kan din mor få ut laglotten. Dvs 25 proc av fastighetens värde minskat med ersättningen som sonen betalat.För att få ut laglotten måste ni väcka talan senast ett år från det att bouppteckning efter arvlåtaren gjorts.Eftersom arvlåtaren fortfarande är i livet finns det inte mycket ni kan göra. Frågan om gåvan kommer att kunna likställas med testamente (vilket krävs för att få ut laglotten) beror bland annat på när mormodern går bort, tiden mellan gåvan och bortgången påverkar bedömningen av om gåvan är att likställa med testamente eller inte. När man bedömer detta tittar man på omständigheter som talar för att syftet med försäljningen av fastigheten varit att göra din mor arvslös. Sammanfattningsvis, för att ni i framtiden ska ha framgång med att få ut laglotten måste det bevisas att fastigheten överlåtits till underpris och att syftet med gåvan varit att testamentera bort egendomen, i sådana fall får ni ut laglotten. Det som talar för att det ska likställas med testamente är att mormodern sålt fastigheten vid hög ålder eftersom hon då är nära sin bortgång.Hoppas att ni fått svar på er fråga och hör gärna av er igen om något är oklart.Med vänlig hälsning

Förskott på arv och beloppsgräns

2016-02-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Vad är arvsförskott och hur går det till att få ut det? Hur mycket kan det vara?
Marianna Vergari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förskott på arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) vilken du kan hitta här.Huvudregeln vad gäller arvsrätt är att alla bröstarvingar (barn, sen barnbarn etc) ska behandlas lika och tilldelas en lika stor del av den avlidnes kvarlåtenskap. Av denna anledning stadgas i 6:1 en presumtion för att gåvor som den avlidne under sin livstid gett till någon av sina bröstarvingar räknas som förskott på deras arv, och ska således räknas bort från arvslotten i samband med arvsskiftet. Om gåvans värde skulle vara så stort att det inkräktar på övriga arvingars laglott (det de har lagligt reglerad rätt till) så kan gåvotagaren till och med bli återbetalningsskyldig till dem. Detta är dock endast en presumtion som kan brytas om den avlidne skriver ett testamente eller gåvobrev som reglerar arvskiftet på något annat vis. När man drar av en gåva som räknas som förskott på arv från en bröstarvinges arvslott värderar man vanligtvis gåvan till det värde som den kan bedömas ha haft då bröstarvingen mottog den (och inte till det värde som gåvan har vid arvskiftet). Det finns ingen särskild beloppsgräns eller procentsats som avgör om en viss gåva ska anses vara förskott på arv. Det är dock "större" gåvor och inte vanliga t.ex. presenter som dras av som förskott.Jag hoppas detta besvarar din fråga! Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se. Du kan också använda dig av vår betaltjänst och få en juridisk utredning av din fråga inom 3 dagar. Den hittar du här.

Frågor om arv, testamente och särkullbarn

2016-02-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är gift. Vi har 2 barn och min fru ett barn från tidigare äktenskap. Nettotillgångarna är exempelvis 12 miljoner kronor. Vi har testamente. Vi väntar oss att den först avlidnes barn tar ut sin laglott, dvs 2,5 miljoner kronor, vilket inte är något problem. Vi vill att barnen ska få i princip ha fått lika efter vid den sist avlidnes död, med hänsyn tagen till laglotten vid den först avlidnes död, och måste i så fall förstås skriva det i testamentet. 1) Hur bör detta formuleras? 2) Hur beräknar man i praktiken detta? Antag t.ex. att kvarlåtenskapen efter den sist avlidne uppgår till 9 miljoner kronor. 3) Vilken hänsyn tas till ändrat realvärde över tid. Används konsumentprisindex? Hur ska man skriva in detta i testamente? 4) Hur fördelas kvarlåtenskapen om man inte anger i testamente att de tre särskullebarnen ska få lika mycket efter den sist avlidnes död, med hänsyn till laglotten?
Robert Lindström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår den som bestående av följande delfrågor:1. Hur kan ett testamente formuleras så att era två gemensamma barn erhåller lika mycket efter er båda i arv som din frus särkullbarn?2. För det fall att särkullbarnet tar ut sin laglott av arvet vid sin förälders död hur beräknas värdet av den laglotten i förhållande till det arv som utgår när den efterlevande maken så småningom avlider?3. Tas det någon hänsyn till pengars relativa värde i förhållande till tiden?4. Hur fördelas arvet enligt den legala arvsordningen om särkullbarnet tar ut sin laglott vid moderns död?När någon som har ingått äktenskap avlider kommer äktenskapet först upplösas och en bodelning ska göras där det ska klargöras vad som tillhör den efterlevande maken och vad som tillhör dödsboet. När detta sedan är klart ska arvet fördelas mellan den avlidnes arvingar. Detta sker antingen enligt den legala arvsordningen eller enligt testamente.Eftersom ni båda har barn har ni båda även bröstarvingar att ta hänsyn till när ni upprättar testamente. Eller rättare sagt behöver ni inte ta hänsyn till dem men om testamentet kränker deras laglott kan de begära jämkning av testamentet och likväl få ut sin laglott enligt 7:1 och 7:3 ÄB. Således står det er fritt att testamentera er egendom till vem ni vill så länge ni inte kränker era bröstarvingars laglotter. I din frus fall är det oproblematiskt eftersom hennes kvarlåtenskap även utan testamente hade fördelats lika mellan hennes tre barn.När det gäller dig så vill du testamentera en del av din kvarlåtenskap till någon som inte är din bröstarvinge och det måste då utredas om detta kränker dina bröstarvingars laglott eller ej. Laglotten utgörs utav halva arvslotten enligt 7:1 ÄB. Det står dig alltså fritt att testamentera bort halva din kvarlåtenskap utan att detta kränker dina bröstarvingars laglott och eftersom den del du vill testamentera endast utgör 1/3 av din kvarlåtenskap så är detta möjligt.Om särkullbarnet väljer att ta ut sin laglott vid dennes mors död har han rätt till 1/6 av hennes dåvarande förmögenhet. I och med detta har han även rätt till ett efterarv som sedan ska beräknas när den efterlevande maken sedan avlider. Efterarvet beräknas genom att en kvotberäkning görs när frun avlider där det räknas ut vad den efterlevande maken erhåller med fri förfoganderätt och hur stor denna del är i förhållande till den efterlevande makens totala förmögenhet. Låt mig för tydlighetens skull exemplifiera med siffror.Frun avlider och hennes kvarlåtenskap uppgår till 6 000 000 kr. Därefter erhåller särkullbarnet sin laglott om 1/6 vilket innebär att särkullbarnet får 1 000 000 kr. Resterande 5 000 000 kr ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt enligt testamente. Den efterlevande maken har en total förmögenhet efter han erhållit arvet om 10 000 000 kr. Det innebär att 1/2 av hans förmögenhet innehas med fri förfoganderätt.När han sedan går bort så ska 5/10 av hans förmögenhet fördelas mellan den tidigare avlidne makans arvingar. Detta oberoende av om hans förmögenhet nu ökat eller minskat, med vissa undantag men mer om det nedan, vilket återigen kräver en del uträkningar.Låt säga att den efterlevande makens förmögenhet på dödsdagen uppgår till 12 000 000 kr så har hans tidigare avlidne frus arvingar rätt att få 1/2 av detta alltså 6 000 000 kr. Medans resterande del ska fördelas mellan den efterlevande makens arvingar. Detta skulle innebära att särkullbarnet efter sin mor kommer ärva 1/6 i efterarv medans dennes syskon kommer erhålla resterande 5/6 av moderns efterarv då de inte fick ut något när hon avled.Den efterlevande maken har dock genom testamente förordnat att kvarlåtenskapen ska fördelas jämnt mellan de tre barnen varför de erhåller 1/3 vardera. Detta ger att barnen genom arv får:Gemensamt barn 1: 1/3 av faderns kvarlåtenskap + 5/12 av moderns efterarv = 5 500 000 kr.Gemensamt barn 2: 1/3 av faderns kvarlåtenskap + 5/12 av moderns efterarv = 5 500 000 kr.Särkullbarn: 1/6 av moderns efterarv = 1 000 000 kr.Någon hänsyn tas inte till pengars relativa värde och det räknas normalt inte upp med hjälp av något index även om detta går att reglera genom exempelvis ett prisindex i ett testamente som du beskriver i frågan.När de gäller de exakta formuleringarna för att uppnå dessa resultat så är det något som faller utanför tjänsten med expressfråga men vi kan givetvis bistå med upprättande av testamente om det är något ni vill ha hjälp med.Jag hoppas detta var svar på din fråga.Vänligen,

Bouppteckning; skyldigheter och rättigheter

2016-02-02 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Då man blivit kallad till bouppteckning ett visst datum men är förhindrad att närvara, kan man då önska/kräva att datum för denna flyttas fram?
Adam Lund |Hej,Tack för att du ställer frågan till oss på Lawline, jag ska göra mitt bästa för att presentera dina rättigheter och skyldigheter som deltagare i en bouppteckning. Om du inte är intresserad av det lagtekniska jag presenterar kan du hoppa till den sista paragrafen för ett kortfattat svar! Lagen som är tillämplig är Ärvdabalken, specifikt kapitel 20, och myndigheten som står som ansvarig är Skatteverket. Syftet med bouppteckningen är att utreda vilka personer, företag, etc, som kan vara berättigade till någonting ur dödsboet, samt att klargöra vilka faktiska tillgångar och skulder (inklusive dess värde) som finns. Bouppteckningen är också till för att visa vem som har rätt att företräda dödsboet. Registrerad bouppteckning behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den avlidna personens konto eller era gemensamma konton. Då du inte skrev i frågan vilken relation du har till dödsboet kan jag inte specifikt svara på vilken rätt till kallelse du har, så jag svarar generellt på frågan, och belyser vissa speciella roller som lagen pekar ut. Tidsgränsen på när en bouppteckning sker i 20 kapitlet, 1 § Ärvdabalken och har följande lydelse: "1 § Bouppteckning skall förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger tiden."Den avgörande tidsgränsen är alltså att det måste ske inom 3 månader från dödsfallet, så att inga väsentliga förändringar av tillgångarna kan ske. Så länge förskjutningen sker inom denna tid kan inga lagstadgade konsekvenser heller ske, mer om detta nedan. Vilka som har rätt att kallas till bouppteckningen stadgas i 20 kapitlet, 2 § Ärvdabalken vilken har följande lydelse: "2 § Dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutör skall bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den. Samtliga delägare skall kallas i god tid till förrättningen. Den avlidnes efterlevande make eller sambo skall alltid kallas. Skall lott i kvarlåtenskapen åtnjutas först sedan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit, skall även den kallas som vid tiden för bouppteckningen är närmast att sålunda ta arv eller testamente." Att bli kallad till bouppteckningen är generellt något som kommer att ske när man är närstående till den avlidne (vilket man har som ovan visat lagstadgad rätt till i vissa fall), men det är egentligen tillåtet att kalla vem som helst. Det väsentliga ur dessa två paragrafer är egentligen att bouppteckningen måste ske inom 3 månader från dödsfallet, så länge inte skatteverket medger anstånd av olika skäl, och att vissa personer måste kallas till den inom god tid. Det finns i lagen inga lagkrav på när bouppteckningen ska ske inom dessa 3 månader, och därför är det fullt möjligt för dig att be dem skjuta på uppteckningen så att du kan delta så länge det inte drar över tiden. Du som eventuellt närstående eller arvtagare har rätt att bli kallad, men ej en lagstadgad rätt att delta, så att du kräver att det skjuts upp är inte möjligt. Därför tycker jag att du ska kontakta de ansvariga för bouppteckningen och be om att det ska skjutas upp så att du kan delta, men dessvärre tror jag inte att du kan kräva det utav dem. Hoppas du fick svar på din fråga, och jag önskar dig en trevlig dag! Med vänliga hälsningar,

Avliden saknar barn och testamente finns - vem ärver?

2016-02-04 i Testamente
FRÅGA |HejLäser i en bouppteckning där den avlidne inte har egna barn att broderns dotter ärver enligt lagDet finns ett testamente där hustruns systers barn ska ärvaFrågan ärver brorsdotternHälsningar
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. En person kan disponera sina tillgångar i princip som denne vill. Den får härigenom även, genom ett testamente, fördela arvet efter sig. De enda egentligen betydelsefulla inskränkningar som finns är barnens rätt till laglott (hälften av arvet) samt makes rätt till att utfå minst fyra prisbasbelopp (ca 180 000 kr). Saknar den avlidne barn och en make (eller om maken redan genom bodelningen erhållit egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp) finns alltså inga legala hinder för att genom testamente låta någon annan ärva än den som skulle ha ärvt, enligt lag, om ett testamente inte existerat. Detta innebär att brorsdottern inte har rätt till arv om ett testamente finns, som föreskrivet något annat. Vänliga hälsningar,

Om möjlighet att fördela kvarlåtenskap genom testamente

2016-02-03 i Testamente
FRÅGA |Svärfar inledde ett förhållande med en redan gravid kvinna på 50 talet. Senare har de också fått gemensamma barn. Nu vill svärfar att även den numera vuxna kvinnan även ska dela arvet efter honom på lika villkor som sina halvsyskon. Går det att bara formulera det i ett enkelt testamente ?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Det står var och en fritt att testamentera om sin kvarlåtenskap. Det ska därför inte vara några problem att i ett testamente fördela kvarlåtenskapen så att alla barn delar lika på kvarlåtenskapen. Ett alternativ kan exempelvis vara att specificera de personer som ska ärva och skriva att kvarlåtenskapen ska fördelas med lika andelar mellan dem. Dock så måste laglottsskyddet tas i beaktande. Bröstarvingar (halvsyskonen) har alltid rätt till sin laglott, hälften av vad de skulle ha ärvt om arvet fördelats genom den legala arvsordningen. För laglott se kap 7 Ärvdabalken. Så länge som testamentet inte inkräktar på laglotten kan din svärfar genom testamente fördela sin kvarlåtenskap på det sätt han önskar.Hoppas att detta svarade på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning

Testamente och syskons rätt

2016-02-03 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag är ensamstående.Dom närmaste släktingar jag har är två bröder med familjer.Om jag dör utan att lämna något testamennte,ärver då mina bröder mig?Eller blir det allmäna arvsfonden?Om jag skrivit testamente till förmån för en god vän,kan då mina bröder bestrida det testamenntet och eventuellt få hela arvet och lämna min vän helt utan något av arvet?Tacksam för svar.
Marianna Vergari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB) vilken du kan hitta här.Dina bröder är i vad som kallas för den andra arvsklassen, och är alltså de som lagligen ärver dig i det fall du är ogift och inte har barn (vilket skulle utgöra första arvsklassen). Allmänna arvsfonden inträder då det inte finns någon som är berättigad arv i någon av de tre arvsklasserna, och blir således inte aktuellt i ditt fall då du har som du beskriver, flera bröder. Om du vill göra avsteg ifrån hur rätten ser ut på området, och frånträda arvsordningen kan du göra detta genom att upprätta ett testamente. Man kan testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller en viss andel, vilket benämns universellt förordnande, men det finns vissa begränsningar som främst rör om i fallet du har bröstarvingar (dvs. barn) då de har rätt till laglott enligt 7 kap 1§ ÄB. I ditt fall verkar inte detta hinder finnas, du kan alltså testamentera bort din kvarlåtenskap till någon annan än dina bröder om du så önskar, till exempel din vän. Har en avliden person upprättat ett testamente, trots att denne har släktingar som enligt lag är arvsberättigade, så är huvudregeln att dessa lagstadgade arvingar ska delges testamentet. Arvingarna har därefter sex månader på sig att väcka klandertalan, ifall de anser att testamentet inte är giltigt vilket stadgas i 14 kap 5§. Ogiltighetsgrunderna står i 13 kap ÄB och är förkortat (1§) om testatorn inte var behörig att överlåta kvarlåtenskapen eller det är något formfel i testamentet, eller (2§) om det upprättats under psykisk störning, eller (3§) om det upprättats under tvång eller vilseledande. Hoppas detta besvarar din fråga!Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se. Du kan också använda dig av vår betaltjänst och få en juridisk utredning av din fråga inom 3 dagar. Den hittar du här.

Gåva inte att se som förskott på arv

2016-02-02 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min mor gav bort en fastighet för cirka tio år sedan till min syster.Värdet på fastigheten uppgår i dagsläget till ett antal miljoner,Min bror fick en annan fastighet - jag fick ingenting.I gåvohandlingarna står det att gåvorna ej ska anses som förtida arv. Nu är vår mor avliden och då uppstår frågan huruvida jag trots det skrivna i gåvobreven kan gör ett anspråk på att de har fått ett förtida arv?Värdet av dödsboet enligt bouppteckning uppgår till några tusenlappar.Är det någon mening att röra i det hela eller är det en fruktlös kamp?/Britt-Mari
Johan Waldebrink |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 6 kap. 1 § ärvdabalken står att det som en arvlåtare under sin livstid ger till sina bröstarvingar ska avräknas som ett förskott på deras arv om inget annat har föreskrivits. Detta är enbart en presumtion och gäller inte när någon som i detta fallet har uttryckt att den inte vill att en gåva ska räknas som förskott på arv. Det är alltså tillåtet för en arvlåtare att på detta sätt gynna en eller flera av sina bröstarvingar. I 7 kap. 4 § ärvdabalken finns en bestämmelse som innebär att sådana gåvor som kan likställas med testamente under vissa omständigheter kan angripas av en laglottsberättigad bröstarvinge. Detta gäller dock bara gåvor som lämnas på en arvlåtares dödsbädd eller som är sådana att arvlåtaren fram till sin död kan räkna med att ha nyttan av den bortgivna egendomen. Av din fråga att döma verkar ingen av gåvorna falla in under denna bestämmelse. Tyvärr är jag tvungen att meddela att jag bedömer det vara en fruktlös kamp.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,