Skillnaden mellan skiftat och oskiftat dödsbo samt är det möjligt att "delskifta" ett dödsbo?

2017-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |vad är skillnaden om ett oskiftat dödsbo säljer en bostadsrätt och att de 2 arvingarna säljer efter skifte ??? Kan man "delskifta" ett dödsbo ???
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst.Som jag förstår ditt ärende så har du två frågor och jag kommer att svara på dem var för sig. Dessa är tydligt avgränsade genom rubriker så att du får en enkel översikt. Laghänvisning:Inkomstskattelagen (1999:1229) - Du hittar den här, vidare förkortad "IL". Fråga 1: Vad är skillnaden om ett oskiftat dödsbo säljer en bostadsrätt relativt att arvingarna säljer efter arvsskiftet? - Svar: Skillnaden blir vem som beskattas för eventuell kapitalvinst.Om ett oskiftat dödsbo säljer sin bostadsrätt till någon som inte är dödsbodelägare är det dödsboet som blir skattepliktiga och ska beskatta för eventuell uppkommen kapitalvinst vid försäljningen. Väljer däremot arvingarna att efter arvsskiftet sälja, så är det istället de två arvingarna som personligen får bära skatteansvaret. Egentligen spelar det inte så stor roll, eftersom skattesatsen vid båda tillfällen är densamma, 22% av kapitalvinsten. (Beräkningen görs genom att det som huvudregel är 30% skatt på kapitalvinster, men det finns något som kallas för "kvotering" vilket gör att skattesatsen endast blir 22% vid en försäljning av bostadsrätt, du kan se mer under 65 kap. 7 § IL samt 46 kap. 18§ IL). Det som skiljer är alltså endast vem som får ta ansvaret för beskattningen. Önskar arvingarna sälja bostadsrätten, så skulle jag rekommendera det genom att göra det genom dödsboet. Ett juridiskt ombud kan då lättare hjälpa till med skatteberäkningen vid arvsskiftet, dödsboet får stå för beskattningen och arvingarna slipper tänka på att deklarera eventuell kapitalvinst i sina egna deklarationer. Fråga 2: Kan man "delskifta" ett dödsbo? - Svar: Ja.Normalt sätt omfattar ett arvsskifte hela kvarlåtenskapen. Men det finns möjlighet att genomföra ett delskifte, eller som det även kallas partiellt skifte beträffande viss egendom. De kan alltså välja att exempelvis skifta kontanter som finns på bankkontot hos den avlidna men välja att behålla annan egendom, såsom en bostadsrätt, oskiftad. Det finns alltså inga formella hinder för att genomföra ett "delskifte" av dödsboet. Hoppas att du har fått svar på din fråga men finner du något oklart i mitt svar är du varmt välkommen att kontakta mig på: johan.hakansson@lawline.seAllt gott och trevlig helg,Med vänliga hälsningar

Vem ärver avlidet särkullbarns arvslott?

2017-03-24 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver min make? Min man har två barn från tidigare förhållande, varav det ena barnet är avlidet och saknade egna barn. Vi har sedan två gemensamma barn. Min fråga är vem som egentligen ärver det avlidna barnets del? Det avlidna barnets andra förälder lever.
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att utgå från att din man inte har upprättat något testamente. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Barn från tidigare förhållande brukar kallas för särkullbarn, och de är i detta fall precis som era gemensamma barn din mans närmsta arvingar - s.k. bröstarvingar. Det innebär att alla fyra barnen befinner sig i det som kallas den 1:a arvsklassen och därmed får ärva först, 2 kap 1 §, 1st ÄB. Alla barnen ska dela lika på arvet, 2 kap 1 §, 2st ÄB. Nu har emellertid ett av särkullbarnen avlidit, och har inte några egna avkomlingar. Så länge det fortfarande finns arvingar kvar i den 1:a arvsklassen ska dessa dela lika på arvet, vilket innebär att de tre återstående barnen får dela lika på det avlidna särkullbarnets arvslott. Det hela kan illustreras genom ett exempel. Säg att din makes kvarlåtenskap uppgår till 100 000 kr. Hans fyra barn ska alltså få 25 000 kr var. Eftersom ett särkullbarn har avlidit och inte har några egna avkomlingar får de tre andra barnen dela lika på de 25 000 kr som särkullbarnet skulle ärvt. Delar vi 25 000 på tre får varje återstående barn ytterligare ca 8 300 kr, vilket ger dem totalt 33 300 kr vardera (25 000 + 8 300). Du som maka ärver hela kvarlåtenskapen med försteg framför era gemensamma barn, 3 kap 1 § ÄB. Era gemensamma barn får alltså inte ut arvet efter deras far direkt, utan först när du dör, 3 kap 2 § ÄB. När det gäller särkullbarnet som finns kvar kan denne däremot välja att plocka ut sitt arv direkt, och behöver alltså inte vänta tills du dör, 3 kap 1 § ÄB.Sammanfattningsvis kan det konstateras att eftersom det avlidna särkullbarnet inte har några egna avkomlingar ska de tre återstående barnen dela lika på dennes lott. Eftersom du var gift med din man ärver du hela hans kvarlåtenskap framför era gemensamma barn, men särkullbarnet som finns kvar kan välja att ta ut sitt arv direkt. Det avlidna särkullbarnets andra förälder har ingen arvsrätt alls eftersom hen inte längre var gift med pappan. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan man inskränka särkullbarns rätt till arv genom 12 kap. 2 § äktenskapsbalken?

2017-03-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Anna och Bertil är gifta. De har inga gemensamma barn. Bertil har två barn från ett tidigare äktenskap (särkullbarn). A har inga barn.Om Bertil avlider först har särkullbarnen rätt att få ut sin arvslott, dvs Bertils del av förmögenheten. Dock har dom rätt till minst hälften av arvslotten = laglotten.Anna och Bertil har tillsammans 100 000 på banken enligt bouppteckningen. Hälften är Annas och resterande 50 000 ärver barnen dela på (inget testamente finns).Men 90 000 av förmögenheten finns på ett konto som är Annas och hon åberopar Äktenskapsbalken kap 12 2 paragrafen och vill behålla sitt giftorättsgods. Det innebär att hon skulle få 90 000 och barnen bara 10 000 att dela på.Kan man verkligen göra så?Detta är ju ett sätt att göra särkullbarn mer eller mindre arvslösa och rimmar illa med Ärvdabalkens bestämmelser att skydda särkullbarnens rätt.
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att Anna har 90000 kr som är hennes på ett konto som senare tas med i bodelningen, och att Bertil har 10000 kr som är hans och som tas med i bodelningen. Om så är fallet så stämmer det som du säger, att Anna kan begära att få behålla sitt giftorättsgods och Bertils arvingar får bara hans tillgångar utan en hälftendelning. Om det istället är så att de faktiskt äger precis 50000 kr vardera, och pengarna bara råkar befinna sig på Annas konto, så kan hon inte använda 12 kap. 2 § i äktenskapsbalken för att få behålla alla tillgångar på kontot. Hon får bara behålla tillgångar som är hennes egna.Om den här regeln rimmar illa med särkullbarnens rätt eller inte är en fråga om personlig åsikt. Men man ska inte glömma att om Anna hade varit ogift så hade hon haft rätt till sina 90000 kr, särkullbarnen har rätt att ärva Bertils tillgångar - inte hans frus. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Gåva till barn utan att vara förskott på arv

2017-03-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej har en särbo som har 3 bröstarvingar. Kan han ge bort sin husbil till sin ena dotter nu medan han lever . Han vill ej den ska ingå i arvet pga de andra barn fått jätte mycket ekonomiskt stöd genom åren, vilket denna dotter ej fått .Hur gör han isåfall? Tacksam för snar svar MV
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här sortens frågor regleras ärvdabalken.Av 6 kap 1 § 1 stycket ÄB framgår att gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott på arv. Den som har fått förskott på arv, får sin arvslott minskad med gåvans värde vid arvsskiftet.Men detta är som sagt endast en presumtion. I samma stycke står det att presumtionen endast gäller om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Alltså, om din särbo skriver i gåvobrevet att det inte ska räknas som förskott på arv så kommer det inte heller att vara det! Viljeförklaringen behöver inte ens uttryckas i anslutning till gåvan. En sådan viljeförklaring, att gåvan inte ska räknas som förskott på arv, kan även ges i testamente eller muntligen.Hoppas det gav svar på din fråga!

Fråga om arvsrätt för syskon till sedan 50 år död make

2017-03-24 i Arvsordning
FRÅGA |Min mans 97-åriga faster har avlidit, hennes make avled redan på 50-60-talet. Inga gemensamma eller särkullsbarn fanns i äktenskapet. Fastern har inte gift om sig eller fått andra barn efter detta.Inga av hennes syskon finns heller i livet endast några barn till syskonen, min man, hans syster och en kusin. Bouppteckningsmannen hävdar nu att fasterns (för länge sedan) avlidna makes syskon har arvsrätt. Kan det verkligen stämma? Det handlar om en hel del pengar.Fastern har dessutom skrivit testamente där någon av fd makens släkt inte nämns alls.Ett syskon till fastern emigrerade till USA för länge sen (avliden nu) - hans son går inte att få kontakt med. Ingen vet var den personen finns. idag
Karl Montelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du skriver att fastern hade upprättat ett testamente. Genom att göra det kan man frångå den legala arvsordning som stadgas i ärvdabalken (ÄB), men undantag till egna barns rätt till laglott (ÄB 7 kap 1 §). Som jag förstår din fråga hade fastern inga barn, och då ska kvarlåtenskapen fördelas helt enligt testamentet där den avlidna makens släkt inte nämns alls. Om inget testamente hade funnits skulle barnen till fasterns syskon ha fått dela på hela arvet, vilket jag uppfattar som din man och hans syster (ÄB 2 kap. 2 §). Som jag bedömer situationen har bouppteckningsmannen ingen grund för sitt påstående att den avlidne makens syskon har arvsrätt.Med vänliga hälsningar,

Gåva och förskott på arv

2017-03-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Min far avled 2008 då en bouppteckning gjordes med följden att min mor ärvde allt. Nu har min mor avlidit, under sin livstid gav hon som gåva (utan att vilja skriva gåvobrev) alla sina pengar till 2 av sina döttrar (det finns 3 st). Den som inte fick något nämns i ett inbördes testamente skrivet 1999 med undantaget 'vår dotter xx skall endast erhålla sin laglott". I testamentet står också "tidigare erhållna gåvor skall inte avräknas som förskott på arv", Min fråga är om min mor med dessa förutsättningar hade rätt att ge bort alla sina pengar till endast 2 döttrar utan att skriva gåvobrev, det handlar om 1200000 kr till varje dotter?
Amelie Demelew |Hej!Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om din mor kan ge bort stora delar av sin egendom till dina 2 systrar utan gåvobrev när det finns föreskrivet att gåvorna inte ska betraktas som förskott på arv. Först och främst så spelar det inte någon roll i det här fallet om gåvobrev har utfärdats eller inte då det utgör en giltig gåva redan då den överlämnats och fysiskt sett finns hos gåvotagaren, se 2 § gåvolagen. Enligt 6 kap 1 § 1 st. ärvdabalken (ÄB) presumeras gåvor till bröstarvingar utgöra förskott på arv. Den som erhållit gåvan ska därigenom minska sin arvslott motsvarande värdet på gåvan vid arvsskiftet. Undantag till den här huvudregeln finns i samma paragraf och säger att presumtionen inte gäller om annat har föreskrivits. I ditt fall har din mor uttryckligen föreskrivit i sitt testamente att gåvorna inte ska betraktas som förskott på arv och då ska dessa inte avräknas. Dock finns det möjlighet att göra en invändning beroende på om din mors kvarlåtenskap till stor del utgjorde ett arv från din far. Enligt 3 kap 1 § ÄB har den efterlevande maken rätt att behålla de gemensamma barnens arvsandel med fri förfoganderätt. Detta innebär att er mor har rätt att avyttra, förbruka och ge bort egendomen utan att behöva redovisa detta. Det hon inte har rätt till, avseende er faders efterlämnade egendom, är att testamentera bort det. Trots den fria förfoganderätten finns en viss begränsning. Har den efterlevande maken i väsentlig omfattning minskat sin egendom kan vederlag utgå till den drabbade arvingen, enligt 3 kap 3 § ÄB. Kravet i bestämmelsen innefattar också att den efterlevande maken inte ska ha tagit tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skriva i kommentarsfältet så kan jag försöka förklara ytterligare.Med vänliga hälsningar,

Vem ärver min syster?

2017-03-24 i Arvsordning
FRÅGA |Min syster bor ensam sedan hennes make gick bort 2004. De hade inga gemensamma barn i äktenskapet. Han hade 2 barn då de gifte sig.Vid hans död gjordes en bodelning med hus och tillgångar.Jag är hennes ende bror och hon har inga barn.Vem ärver henne om hon går bort?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att inget testamente finns och att din syster inte har gift om sig.Eftersom din syster inte har några egna barn ska som huvudregel dina föräldrar ärva henne när hon går bort. (2 kap. 2§ 1 stycket ärvdabalken) Detta innebär att om båda era föräldrar lever kommer de ärva din syster. Skulle någon av era föräldrar inte vara i livet går den avlidne förälderns arv till din systers syskon, alltså du. (2 kap. 2§ 2 stycket ärvdabalken) Detta innebär att om en förälder inte är vid liv får du som enda syskon den delen av din systers arv som egentligen skulle tillfalla den döda föräldern. Om ingen av era föräldrar är vid liv ärver du som enda syskon allt.Som en liten avstickare vill jag också nämna möjligheten att din systers avlidne makes barn kan ha rätt till efterarv. Detta kan vara bra att kolla upp, eftersom det kan påverka hur arvet fördelas. Eftersom barnen inte är deras gemensamma barn utan enbart din systers avlidne mans barn kallas de för särkullbarn. Särkullbarnen hade rätt att ta ut sitt arv när deras pappa dog. (3 kap. 1§ 1 stycket ärvdabalken) Men särkullbarnen kan också avstå från arvet till sin pappa så att den efterlevande maken får detta. Skulle barnen avstått från arvet från sin pappa så att din syster fått det istället har de rätt att ta del av din systers arv när hon dör. De har i så fall rätt att få ut lika stor andel av din systers arv som de avstod från sin pappas arv. Detta kallas att de har rätt till efterarv. (3 kap. 2§ och 9§ ärvdabalken) Du bör alltså kontrollera om särkullbarnen tog ut arvet efter sin pappa eller inte, eftersom detta kan påverka hur arvet fördelas.Sammanfattningsvis, om vi bortser från möjligheten att särkullbarnen kan ha rätt till efterarv, är det dina föräldrar som ärver din syster. Skulle någon av dem inte vara i livet ärver du istället för den föräldern. Lever ingen av era föräldrar ärver du allt.Med vänlig hälsning

Har särkullbarn rätt till arv och att närvara vid bouppteckning?

2017-03-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Mina barns far är omgift. Nu har han avlidit. Änkan tänker göra boupptäcningen själv o hennes syster ska vara förrättningsman. Är det tilllåtet? Änkan säger även att särkullbarnen inte har något arv att hämta. Vad kan hindra barnen att ärva? Måste även änkans tillgångar o skulder redovisas i boupptäckningen? Änkan har även sagt att särkullbarnen inte behöver närvara vid boupptäckningsförrättningen. Korrekt?
Marika Moberg |Hejsan!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Sammanfattningsvis har barnen rätt till arv efter sin pappa och de har rätt att närvara vid bouppteckningen där även änkans tillgångar och skulder ska tas upp. Jag kommer börja svara på dina frågor angående särkullbarn eftersom de andra frågorna bygger på svaret på dessa. Lagreglerna gällande arv finns i ärvdabalken (ÄB). Det finns få saker som hindrar dina barn i egenskap av bröstarvingar från att ärva sin pappa, (i extrema fall försvinner rätten vid uppsåtligt dödande av arvlåtaren ÄB 15 kap. 1 §) men även ett testamente kan inskränka rätten till arv. Även om testamente finns har de dock rätt att få ut sin laglott vilket är hälften av arvslotten (alltså vad de skulle varit berättigade till om testamente inte fanns), ÄB 7 kap. 1 §. I egenskap av särkullbarn har de rätt att få ut sitt arv efter sin pappa direkt, de behöver inte vänta tills änkan avlider, ÄB 3 kap. 1 § st. 1. Du frågar också vad som gäller för bouppteckningen. Eftersom vi inledningsvis har konstaterat att barnen troligtvis har rätt till arv är de s.k. dödsbodelägare och ska tillsammans med den efterlevande makan ha hand om den dödes egendom under boets utredning, ÄB 18 kap. 1 §. Det finns inget som i sig hindrar den efterlevande makan att själv vara s.k. boutredningsman, ÄB 19:3 st. 2. Eftersom ni inte verkar helt överens gällande dessa frågor finns det dock möjlighet för dina barn att begära att tingsrätten istället utser en boutredningsman, ÄB 19 kap. 1 §. Det är då boutredningsmannen som ska förvalta egendomen och göra de åtgärder som krävs för att dödsboet ska kunna utredas, ÄB 19 kap. 11 §. Dödsbodelägare som har hand om egendom efter den avlidne eller boutredningsmannen ska bestämma tid och plats för bouppteckningen, samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den, ÄB 20 kap. 2 §. Det räcker därför inte att änkans syster är förrättare. Enligt samma paragraf ska samtliga dödsbodelägare kallas i god tid till bouppteckningen. Det stämmer visserligen som den efterlevande makan säger att barnen inte behöver vara med under själva förrättningen men de har alltså rätt att bli kallade. Slutligen så ska även änkans tillgångar och skulder antecknas vid bouppteckningen, ÄB 20 kap. 4 §. Jag hoppas att du fått de svar du behöver och om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Vänligen