Förskott på arv

2016-07-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag har fått en möbel av en faster. Hon har nu avlidit. Ska det tas med i dödsboet?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga är du arvsberättigad efter din faster och undrar huruvida gåvan du fått av henne ska avräknas på det arv du ska motta. Förskott på arv regleras i 6:1 st 1 ärvdabalken. Bröstarvingar till din faster är hennes avkomlingar (se ärvdabalken 2:1). Du är således ej bröstarvinge till din faster. Enligt 6:1 st 1 ärvdabalken ska då gåvan avräknas på arvet endast om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs. Utan att känna till de närmare omständigheterna vid gåvotillfället är det svårt för mig att ta ställning till huruvida gåvan ska avräknas eller ej. Av bestämmelsen framgår dock att det är en utgångspunkt att gåvan inte ska avräknas. Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Ej förskott av arv?

2016-07-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga beträffande förskott på arv. Hur är det om det ena syskonet har en väldigt god relation till sina föräldrar, träffar dem varje vecka och regelbundet får stora summor pengar av dem medan det andra syskonet har en extremt dålig relation till föräldrarna, inte har besökt dem på många år och aldrig får några pengar av dem alls. Kan man inte då utgå från att föräldrarna vill gynna sitt ena barn - och att det inte är meningen att pengagåvorna ska räknas som förskott på arv?
You Jung Lee Törnqvist |Ärvdabalken (ÄB) innehåller regler som gäller arv och testamente.6 kap. 1 § ÄB stadgar att det som arvlåtaren (föräldrar) under sin livstid ger en bröstarvinge (barn) skall avräknas som förskott på arv såvida inte annat har föreskrivits eller något annat måste antas enligt omständigheterna. Regeln uttrycker en presumtion att gåvor ska ses som förskott på arv. Presumtionen kan brytas genom att arvlåtaren gör sin vilja tydlig - ett bra sätt är att skriva ett gåvobrev som tydliggör att gåvan inte är ett förskott på arv. Utan ett sådant tydligt viljeuttryck är det svårt att hävda ej förskott eftersom det är en grundprincip i svensk rätt att alla bröstarvingar skall ärva lika mycket.En annan viktig regel i svensk rätt är att bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Om en gåva ses som förskott på arv läggs dennas värde tillsammans med kvarlåtenskapen vid bouppteckningen/arvskiftet. Därifrån delas kvarlåtenskapen i antal bröstarvinge och det delade beloppet blir arvslotten. Hälften av detta utgör laglotten. I den mån kvarlåtenskapen inte räcker till att bröstarvingar får sina laglott p.g.a. att förskott på arv har skett, kan den som tog emot förskottet bli ersättningsskyldig mot den andra bröstarvingen. En bröstarvinge som vill åberopa förskottsreglerna skall väcka talan inom ett år från att bouppteckningen avslutades, 7 kap. 4 § ÄB. I ditt fall är just omständigheten att era föräldrar gynnat dig vara anledning till att ditt syskon åberopa förskottsreglerna. Om era föräldrar vill att gåvorna ska ej ses som förskott på arv skall de se till att ha detta i skrift för att undvika framtida oklarheter.Med vänlig hälsning,

Att låta fars sambo ärva lägenhet efter far

2016-07-18 i Sambo
FRÅGA |Hej! En undran. Min pappa (77år) äger en lägenhet som han och hans sambo bor i.Han hade den långt tidigare innan dom träffades. Nu är de så att han har cancer å är dålig. Vid ett eventuellt dödsfall så vill vi att sambon ska bo kvar tills att hon får en egen lägenhet. Nu undrar jag om hon kommer att ha rätt att ärva/ta över den? För pappa vill ju att vi ska ärva den. Men jag vet inte om dom har skrivit nåt om de. Min pappa har inte riktigt kraft å ork å ta tag i detta nu. Vad råder du oss att göra?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med kan jag nämna att lägenheten inte kan anses vara så kallad samboegendom som ska delas mellan samborna när förhållandet tar slut. Detta eftersom din far köpte lägenheten innan de träffades, den kan alltså inte vara ämnad för deras gemensamma bruk (se sambolagen 3 §). Det innebär att din fars sambo inte kan få lägenheten genom en bodelning vid din fars död. Vi kan nedan utgå från två scenarier: 1) att din far kan få hjälp att skriva ett testamente. 2) att du ärver lägenheten.1) Ett testamente antas utgöra testatorns vilja, det innebär att din far måste vara medveten om vad det är som skrivs i testamentet. Han måste alltså vilja införa ett villkor om att låta sambon överta lägenheten. Att din fars sambo ska få överta lägenheten till hon får en egen lägenhet framstår som ganska godtyckligt. Men det bör inte finnas något hinder för att ha ett sådant villkor i testamentet, så länge ni alla är överens om vad som var din fars vilja med villkoret. Ifall din far inte är i skick att skriva ett eget testamente kan han tillförordnas en god man som göra det åt honom (se föräldrabalken 11 kap).2) Ett mer rimligt alternativ är emellertid att du får ärva lägenheten enligt ärvdabalkens regler. När du då blir ägare till lägenheten kan du hyra ut lägenheten till din fars sambo till hon får en egen lägenhet (med förutsättningen att din fars sambo inte av någon anledning skulle anses vara helt olämplig för att hyra av bostadsrättsföreningen och hyresnämnden).Enligt mig framstår alternativ 2 som klart fördelaktigt. Där uppfylls det som verkar vara din fars verkliga vilja enligt det du skrivit. Dessutom är gränserna kring hur brett och obestämt ett testamentsvillkor kan utformas smått otydliga, därför är alternativ 2 det klart säkrare valet. Hoppas detta hjälpte dig att få klarhet i din fråga.Med vänlig hälsning,

Arv av stuga

2016-07-17 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej! Min make och jag har två gemensamma barn och min man har två barn sedan tidigare äktenskap. Vi har en stuga som står på min man. Min mans önskan är att om någon av oss dör så ska stugan tillFalla alla fyra barnen med lika stor del. Dvs 25% var. Går detta att skriva utan att det är enskild egendom. Jag vill inte att det blir enskild egendom för då får jag inget vid ev skilsmässa eller försäljning. Hur kan vi göra?
Greta Apelman |Hej och tack för din fråga!Om någon av makarna dör i ett äktenskap ärver den andre den bortgångne. Arvet består av makarnas gemensamma tillgångar ex. gemensamma bostad, möbler mm. se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, se även 10 kap. för vad som mer specifikt ingår. Om ni nu äger stugan tillsammans kommer du ärva den om din make går bort före dig. Om den ska tillfalla barnen direkt ska ett testamente upprättas och barnen ska ärva den som enskild egendom. Om de ska få den först efter er bådas bortgång behövs inget testamente och barnen kommer få 25 % vardera. Det som krånglar till det lite är särkullbarnen (din mans barn från tidigare äktenskapet). De kan vid din makes död kräva ut sitt arv direkt, se 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Det kan inte era gemensamma barn. Dock kan särkullbarnen välja att avstå från att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, men har då rätt att ta ut sitt arv när båda makarna är borta, 3 kap. 9 § Ärvdabalken. Svaret är alltså nej om de ska ärva direkt efter dig eller din makes bortgång. Barnen kommer oavsett ärva efter er bådas bortgång. Men särkullbarnen kommer få direkt tillgång till 25 % av din makes arv när denne dör. Du kommer få ärva 75 % av din makes giftorättsgods, se 3 kap. 1 § 2st. Ärvdabalken. Hoppas du är nöjd med svaret! Annars är du välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster!Vänliga hälsningar,

Makes arvsrätt och särkullbarn

2016-07-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej jag är gift med sedan tidigare förhållande 3 st barn. Min make har inga barn men syskon och mor i livet. Hela egendommen står på han. Han vill att jag ska ärva han och jag vill att han ska ärva mig. Men jag vill att barnen ska få ut sin arvsrätt när min make dör. Hur gör vi? Vid ev. skilsmässa har jag inget att hämta ur bohaget då? Är egendommens hans trots att vi är gifta?Vi har inget äktenskapsförord. Är det nödvändigt med testamente?
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Även när man är gifta så äger varje make sin egendom och är i stort sett fri att förfoga över den men all egendom räknas ändå in i boet vid en eventuell framtida skilsmässa, förutsatt att inget är enskild egendom genom t.ex. ett testamente. Dina barn kan om din make lever vid din död välja att avstå sin arvsrätt och få ut sin andel efter dig först vid hans bortgång. De kan dock få ut sitt arv vid din bortgång även om din man fortfarande lever eftersom de inte är era gemensamma barn. Det är då upp till barnen om de vill avstå arv för din mans förmån. För att ge din man större säkerhet kan du testamentera hela din kvarlåtenskap till honom och även föreskriva att dina barn ska ha efterarvsrätt enligt lag och alltså få en tredjedel var av den andel av din makes kvarlåtenskap som utgjorde arv efter dig vid din bortgång. Återkom om det inte blev klarare.

Testamente och särkullbarn

2016-07-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan,vi är ett gift par som vill säkra upp våran bostadsrätttill den överlevande av oss,vi har särkull barn.Går det på något sätt?Med vänlig hälsning, Eva
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ni kan upprätta ett inbördes testamente som anger att den efterlevande maken ska ha rätt att ha kvar bostadsrätten och den omfattas då inte av barnens arvsrätt.Om testamentet inkräktar på barnens laglott gäller dock inte testamentet utan barnen kan ansöka om att jämka det för att få ut sin laglott, dvs halva arvslotten, redan vid den första av ers bortgång. Om det saknas tillräckligt med andra tillgångar kan det alltså bli svårt att säkra bostadsrätten till den efterlevaned maken.Värt att poängtera är att barnen kan välja att avstå sitt arv tills båda a er gått bort och då ärver den efterlevande maken allt.

Gåva - förskott på arv eller inte?

2016-07-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Min sambo har 4 helsyskon och alla 5 syskonen är vuxna. Föräldrarna är gifta och äger en gård. (Dom lever inte av jordbruket utan har lite lantbruksdjur som hobby.)Nu vill föräldrarna skriva över gården värd ca 3 miljoner> på min sambos syster och hon ska inte behöva köpa ut syskonen utan hon ska få den rakt av och föräldrarna ska till en jurist innom det närmsta och ordna detta.Är detta verkligen lagligt?
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår din fråga rätt så ska din sambos föräldrar ge bort gården som gåva till din sambos syster. Det finns inget olagligt i att ge bort en gåva. Om jag förstår din fråga, så undrar du om det är okej, i relation till den arvslott som syskonen har efter sina föräldrar när de går bort. Regler kring detta finns i ärvdabalken, (ÄB). Det som gäller enligt lag är att om en gåva som den du beskriver ovan ges bort till ett av barnen, så ses det som huvudregel som förskott på arv. När väl barnen ärver sina föräldrar ska då systern räkna av värdet av gåvan som hon redan fått, 6 kap 3 § ÄB. Om föräldrarna skriver i gåvobrevet att det inte ska vara förskott på arv så kommer inte arvet att räknas av. I7 kap 4 § ÄB stadgas situationer där gåvohandlingen är att likställa med testamente och då gåvomottagaren kan bli återbäringsskyldig, ex. då arvlåtaren (din sambos föräldrar) ger bort egendom på sin dödsbädd eller ger bort egendom som arvlåtaren kan tänkas ha nytta av fram till sin död. Det sistnämnda skulle kunna vara aktuellt om föräldrarna t ex bor kvar i gården efter det att systern fått den i gåva. Om så är fallet ska värdet av gården avräknas från din sambos systers arvslott vid föräldrarnas bortgång, om något av de andra syskonen väcker talan inom ett år från bouppteckningens avslutande. Det spelar här alltså ingen roll om det i gåvobrevet är föreskrivet att gåvan inte är att se som förskott på arv. Bestämmelsen syftar till att förhindra att arvlåtare undgår laglottsreglerna. Laglott är den del av arvet som barn enligt lag alltid har rätt till. För att sammanfatta: Det är okej att ge bort gåva såsom din sambos föräldrar gör. I gåvobrevet kan de skriva att gården inte ska utgöra förskott på arv. Ska föräldrarna dock fortsätta nyttja gården kan gåvan enligt lag likställas med testamente, och kan då komma att räknas av från din sambos systers arvslott den dag föräldrarna går bort, trots sådan skrivelse i gåvobrevet. Jag hoppas att du känner att du fått lite bättre klarhet i vad som gäller. Har du mer frågor vänligen återkom till oss så ska vi hjälpa dig vidare!Ha en fortsatt skön sommar.Vänligen,

Dödsbodelägare kallas till bouppteckningen

2016-07-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Vi är 5 syskon (ALLA på pappas sida) och nu har vår pappa dött. Men vi har lite konflikter sen innan som gör att vi inte har så mkt kontakt med varandra. Hur blir det nu? Kommer vi få veta kring arvslott eller inte? Får vi veta om o när så fall? Alltså meddelas vi om vi får ärva något eller inte.
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De frågor du ställer till finns reglerade i ärvdabalken som jag hädanefter kommer förkorta ÄB (se länk till ÄB https://lagen.nu/1958:637).Eftersom ni alla är syskon och har samma far är ni alla ers far dödsbosdelägare. Detta framgår enligt 18 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1). Vad som sker när någon dör är att en bouppteckning ska göras. En bouppteckning är när alla den dödes tillgångar räknas. Denna bouppteckning görs av dödsbodelägarna och den ska göras tre månader efter dödsfallet enligt 20 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1). Den som vårdar er fars egendom efter hans bortfall ska bestämma tid för bouppteckning, samt var den ska hållas. Detta lär troligtvis vara något av ditt syskon. Detta framgår enligt 20 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K20P2S1). Det är i denna paragraf det står att alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen. Utöver detta ska även två utomstående personer utses för att hålla koll på att allt som antecknats gjort rätt. Det är vid bouppteckningen ni kommer få veta hur mycket tillgångar er far hade och hur mycket var och en av er får ärva. Jag antar att er far inte var gift, eftersom då kommer ni inte alls ärva något förrän hans fru avlider enligt 3 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Detsamma gäller även om det finns ett testamente som skulle göra att pengar ges åt någon annan. Men även om det finns ett testamente som egentligen skulle kunna göra er arvslösa så har ni rätt till att bli kallade till bouppteckningen och då kan ni begära jämkning i testamentet för att få ut er laglott enligt 7 kap. 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1).Jag vill alltså bara påpeka att det är inte möjligt för ett syskon att köra hela arvsprocessen helt själv, skulle någon av er inte kallas till bouppteckningen så kan den uteblivna föra talan i domstol och yrka att domstolen ogiltigförklarar hela arvsprocessen. För att sammanfatta, någon av er syskon kommer alltså ta hand om er fars egendom tills ni blir kallade till en bouppteckning. Där kommer ni få veta vilka tillgångar er far hade och eftersom ni är fem syskon och jag antar att det varken finns en fru i livet eller ett testamente som säger något annat så kommer ni få en femtedel av egendomens värde var.Jag bifogar en länk nedan till skatteverkets hemsida där det går att läsa mer om bouppteckningar. Jag hoppas detta besvarade din fråga, har du några ytterligare funderingar lämna en kommentar här på Lawlines hemsida så svara jag på den så fort jag kan.Länk till skatteverkets hemsida: http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/narenanhorigdor/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.htmlVänligen,