Olika alternativ för sambor att trygga varandra för det fall att någon av dem avlider – särskilt om inbördes testamente

2016-06-19 i Sambo
FRÅGA |Hej!Vad är det bästa sättet att trygga varandra om den ena parten går bort? Varit sambor i många år menhuset ägs av den ena parten. Inga gemensamma barn finns. Båda har särkullbarn.Mvh
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I det följande förklarar jag först vilket skydd som redan samboende eller äktenskap kan ge er om någon av er dör. Därefter tar jag upp det i min mening bästa sättet för er att trygga varandra för enbart det fallet att någon av er dör. Under den tredje rubriken uppmärksammar jag ett till alternativ som står er till hands, men som jag inte skulle allmänt rekommendera. Slutligen följer en sammanfattning där jag ger ett kort svar på din fråga mot bakgrund av det jag sade tidigare.Grundskyddet för makar och samborDet huvudsakliga skyddet för sambor när den ena sambon dör tillgodoses genom de begränsade bodelningsreglerna isambolagen (2003:376). I 18 § andra stycket sambolagen (2003:376) finns en särskild regel som garanterar att den efterlevande sambon kan få ut ett minimibelopp.Ett sätt genom vilket ni skulle kunna ge varandra bättre skydd är äktenskap. En bodelning med anledning av att en av er dör kommer då att omfatta all egendom som inte är särskilt undantagen (s.k. enskild egendom), se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken (1987:230) (förkortad ÄktB). Observera dock att giftermål har den nackdelen att bodelningsreglerna gäller även om ni separerar utan att någon av er dör, se 9 kap. 1 § ÄktB.Makar tryggas vanligtvis också av en ömsesidig arvsrätt, men den är inte aktuell för er eftersom ni saknar gemensamma barn, 3 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) (förkortad ÄB).Inbördes testamenteInbördes testamente är nog det bästa alternativet för att ni ska kunna trygga varandra, oavsett om ni förblir sambor eller gifter er. Ett inbördes testamente innebär att ni ömsesidigt testamenterar till förmån för varandra, dvs A testamenterar till förmån för B och B testamenterar till förmån för A. På det viset kan ni garantera att den av er som lever längst kan få hälften av den dödes egendom. Även om ni enligt 9 kap. 1 § ÄB kan testamentera all er egendom till varandra så bör ni dock räkna med att era arvingar kommer att kräva ut deras laglott, vilken kommer att vara hälften av den dödes egendom (7 kap. 1 § ÄB).Det som kan vara värt att uppmärksamma vid ett inbördes testamente är att ni inte glömmer bort att ändra det om ni t.ex. skulle separera före någon av er dör.Andra alternativDet finns vissa alternativ som på ett eller annat sätt kan vara sämre än ett inbördes testamente. Ett av dessa är att ni ger varandra samäganderätt till all egendom någon av er äger. Nackdelen med det alternativet är dock att ni rubbar ägandeförhållandena och att det kan kräva onödigt mycket arbete i jämförelse med t.ex. ett äktenskap.Ett tredje alternativ är att ni tecknar livförsäkringar med ömsesidiga förmånstagarförordnaden, dvs A tecknar en livförsäkring där B är förmånstagare och B tecknar en livförsäkring där A är förmånstagare. Det enda som dock kommer att utgå då är försäkringsbeloppet, samtidigt som ni kommer att behöva betala en premie för försäkringen – som alla andra försäkringar. Vilka villkor som gäller för försäkringen beror dock mestadels på försäkringsavtalet. Vissa regler finns dock också i försäkringsavtalslagen (2005:104).Bland tidigare svar på Lawline om livförsäkringar finns följande: Får mina efterlevande ut från samtliga livförsäkringar jag har? och Om livförsäkring ingår i avlidens kvarlåtenskapSammanfattningDet bästa alternativet för er att trygga varandra för just det fallet att någon av er dör är ett inbördes testamente. Det innebär att ni ömsesidigt testamenterar till förmån för varandra.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med att trygga dig och din partner för det fall att någon av er skulle dö är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Efterlevande makes rätt till arv

2016-06-19 i Efterarv
FRÅGA |Jag har en fråga angående min mors bortgång. Min mor och far var gifta när hon gick bort. Men ärver jag och min bror något efter henne, eller går allt till vår far? Jag och min bror är helsyskon
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar denna fråga utgår jag från att både du och din bror är gemensamma barn till din mor och far samt att det inte finns något testamente efter din mor.Arv och dess fördelning regleras i ärvdabalken (ÄB) (se här). Enligt 2 kap. 1 § 1 st ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) är du och din bror bröstarvingar och har således arvsrätt efter er mor. Detta arv ska delas lika mellan er enligt 2 kap. 1 § 2 st ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S2). Tiden när ni ska få ut ert arv kommer dock att fördröjas eftersom er far fortfarande i livet. Det är nämligen så att den efterlevande maken ärver före de gemensamma barnen enligt 3 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) .Det er far ärver av er mor kommer ni således få ut när er far avlider. Detta kallas efterarv och hur stor detta efterarv kommer vara när ni ska få del av det beror på vad er far gör med arvet efter er mor. Han ärver denna förmögenhetsmassa med något som heter fri förfoganderätt. Detta innebär att han kan exempel konsumera eller sälja denna förmögenhetsmassa. Dock kan han inte testamentera bort denna förmögenhetsmassa utan ni har rätt att få ut denna massa vid er faders död till det värde den då har.Sammanfattningsvis kommer ni inte ärva något nu utan er far kommer ärva efter er mor. Emellertid kommer ni att ärva efter er mor vid er fars bortgång.Hoppas detta svar gav klarhet!Med vänliga hälsningar

Halvsyskons arvsrätt

2016-06-17 i Arvsordning
FRÅGA |Vår far och mor är båda döda,jag och min bror var på pappas sida,mamma hade 3 barn med en annan man som också har dött.Min bror ligger nu för döden och jag undrar om mina 3 halvsyskon kan ärva min helbror?Han har ej barn.Tacksam för svar.
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår din fråga och förutsättningarna rätt så är det du, din bror och dina tre halvsyskon som är kvar vid livet. Samt att din bror inte har några barn.Ärvdabalken (ÄB) heter lagen som reglerar fördelning av arv. I 2 kap. ÄB förklaras arvsordningen, vari det klargörs att arvlåtarens (din brors) barn, (bröstarvingar) är de som i första hand ärver. Då din bror inte har några barn blir det inte aktuellt här, 2:2 1 st. ÄB. Är också arvlåtarens föräldrar avlidna, faller arvet istället på arvlåtarens syskon, 2:2 2 st. ÄB. I 2:2 3 st. ÄB framgår att också halvsyskon till arvlåtaren ärver, om er gemensamma förälder (er mor) är avliden, vilket du nämner i frågan att hon är. Jag ger ett exempel för att du lättare ska förstå.Om din bror lämnar kvar 100 kr. vid sin död, ska det i första hand fördelas på dennes barn. Då han inte har några barn, ska de i andra hand fördelas på hans föräldrar. 50 kr. till mor och 50 kr. till far. Då din far är död, fördelas de 50 kr. på din brors helsyskon (till dig). Resterande 50 kr. som skulle ha gått till er mor, fördelas lika mellan din brors helsyskon (dig) och halvsyskon. 50 kr. delat lika till dig, och dina tre halvsyskon. Jag hoppas att jag har förklarat begripligt och att du förstår. Har du ytterligare frågor tveka inte med att återkomma så ska vi hjälpa dig vidare. Ha en bra dag!Vänligen,

Tidsfrist att utkräva laglott

2016-06-17 i Laglott
FRÅGA |Mina färäldrar gav bort sin fastighet till min bror för 42 år sedan,Jag som syster köpte fastigheten 1977 och har bott här i 39år.Kan resterande syskon kräva ut sin laglott då?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då jag inte riktigt uppfattar frågan ger jag ett generellt svar som förhoppningsvis klargör rättsläget. Varje arvsberättigad har en arvslott, alltså det som personen erhåller av arvet. Det finns dock ett speciellt skydd för bröstarvingar (barn/barnbarn) så att de inte blir lottlösa om föräldern har testamenterat bort hela eller delar av arvet till någon annan. Detta skyddet är laglotten och är hälften av arvslotten enligt 7 kap 1§ Ärvdabalken (1958:637) (ÄB), laglotten har alltså bröstarvingar alltid rätt till oavsett om arvsgivaren testamenterat bort deras arvslott. För att få ut sin laglott måste bröstarvingen begära jämkning i testamente inom 6 månader från det att personen tog del av testamentet enligt 7 kap 3§ ÄB. Om dina föräldrar har givit bort fastigheten till din bror innan de har avlidit är gåvan att se som förskott på arv om de inte i gåvobrev eller liknande klargjort att gåvan inte ska vara att se så som förskott på arv enligt 6 kap 1§ ÄB. Om gåvan var förskott på arv skulle denna avräknats din brors arvslott, var gåvan inte förskott på arv skulle fastigheten helt bortses från vid boupptäckningen. Om det istället var så att din bror erhöll fastigheten genom arv och att fastigheten alltså föll på hans arvslott borde detta ha kompenserats så varje bröstarvinge fick lika lott enligt 2 kap 1§ ÄB om det inte i testamente är förordnat på annat sätt, i så fall har bröstarvinge i vart fall rätt till hälften av arvslotten, alltså laglotten.Rätten till laglott kan alltså endast åberopas inom 6 månader från det att dina syskon fick del av testamentet. Har laglotten inte åberopats inom denna tidsfrist har dem förlorat rätten till denna.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Makars arvsrätt och efterarv

2016-06-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Två makar som är gifta. Den ene dör. Den överlevande maken skriver ett testamente. Kan den överlevande maken skriva bort arvsrätten för den avlidna makens arvingar (syskon) i ett testamente?
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en gift person avlider ska det först göras en bodelning. Detta innebär att den efterlevande maken och dödsboet efter den avlidna maken, om det inte finns någon enskild egendom, delar lika på makarnas sammanlagda egendom vid dödstillfället. 3:1 Ärvdabalken stadgar att makar ärver varandra vilket leder till att även den halvan av egendomen som i bodelningen tillfaller dödsboet tillfaller den efterlevande maken men nu som arv. Den efterlevande maken har således fått 50% av sin egendom genom bodelning och 50% i arv. Den andel som erhålls i arv får man med något som kallas fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevde maken kan fritt t.ex. sälja eller ge bort den men inte testamentera bort den. Värt att poängtera kan vara att inskränkningen i testationsrätten gäller andelen och inte viss egendom. När den efterlevande maken sedan avlider har den först avlidnes syskon rätt till efterarv i kvarlåtenskapen efter den sist avlidne maken. Detta efterarv är då den andel som erhölls i arv vid den först avlidna makens bortgång, dvs 50% om det saknades enskild egendom. Situationen regleras i 3:2 Ärvdabalken där även ett par undantag finns.Svaret på din fråga är nej, den efterlevande maken kan inte testamentera bort den först avlidnes arvingars arvsrätt.

Förskott på arv; förekommer gåvoskatt?

2016-06-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Jag undrar, om mor delar ut arvet medans hon lever. Vad är det för gåvoskatt, hur mycket?
Adrian Nylén |Hej!I fallet som ni beskriver skulle er mor dela ut delar av sitt arv medan hon fortfarande är i livet, ett så kallat "förskott på arvet". När det gäller fall om förskott på arv skall man vända sig till kapitel 6 i ärvdabalken (ÄB)(1958:637). Enligt 6:1 1st i ÄB är det möjligt för en arvlåtare att under sin livstid ge egendom till arvingar.Viktigt att poängtera är att om det finns flera arvingar kommer detta förskott på arvet avräknas vid dödsbodelningen, för att se till så alla arvingar ärver lika mycket. Denna situation kan dock undvikas om arvlåtaren i ett gåvobrev anger att egendomen skall anses vara en gåva och inte ett förskott på arvet. Görs detta kommer egendomen inte behöva avräknas vid dödsbodelningen.Vad gäller skattefrågan är det mycket enkelt; sedan den 01/01- 2005 är både gåvoskatt, arvsskatt och förmögenhetsskatt avskaffad. Hoppas ni fått svar på er fråga!

Jämkning av testamente

2016-06-17 i Laglott
FRÅGA |Hur, när bestrider man en laglottskränkning i form av ett testamente
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna kring hur man bestrider ett testamente som kränker bröstarvinges laglott finns i ärvdabalken (ÄB), 7 kap. Som bröstarvinge har man alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten. Laglotten kan inte testamenteras bort. Har så gjorts kan bröstarvinge påkalla att testamentet ska jämkas så att denne får ut den fulla laglotten. Bröstarvingen måste påkalla jämkning inom sex månader från det att denne tagit del av testamentet, 7:3 ÄB.Bröstarvingen måste ge testamentstagaren sitt anspråk om jämkning till känna, alternativt väcka talan mot denne. Väcka talan görs enligt reglerna i rättegångsbalken (RB) 13:4, skriftligen till tingsrätten. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på det du undrade över. Har du ytterligare frågor är det bara att du återkommer så ska vi hjälpa dig vidare. Ha en fortsatt trevlig dag!Vänligen,

Enskild egendom och äktenskapsförord

2016-06-16 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej.Min man driver ett aktiebolag där jag äger 2% och han resten. Vad händer om han avlider? Ärver jag bolaget då tillsammans med hans två söner, eller räknas bolaget som "enskild egendom"?
Maria Pettersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses antingen genom skilsmässa eller dödsfall, ska en bodelning göras mellan makarna. Om inget annat är förordnat är all egendom giftorättsgods vilket innebär att all denna egendom ska ingå i bodelningen, 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken. Egendom kan göras enskild på olika sätt, det vanligaste är att makarna själva upprättar ett äktenskapsförord i vilket man skriver vilken egendom som man avser ska vara enskild och därmed inte ska ingå i en framtida bodelning. Egendom kan också bli enskild genom ett tredjemansförordnande, alltså att någon utanför äktenskapet bestämmer att exempelvis en gåva eller ett arv från denna tredje man ska vara enskild egendom för den personen som gåvan eller arvet avser. De situationer som gör egendom enskild stadgas i 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Om din mans bolag varken har gjorts enskilt genom ett äktenskapsförord eller genom att han exempelvis fått eller ärvt det med bestämmelsen att det ska vara enskild egendom, kommer bolaget att ingå i bodelningen. Dock är det så att även om inte viss egendom ska ingå i bodelningen, alltså att egendomen är enskild, kommer du som maka ändå ärva denna eftersom den utgör din mans kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen, 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Detta är förutsatt att din man inte upprättat något testamente som sätter denna legala arvsordning ur spel. Man kan alltså sammanfattningsvis dela upp ett arv mellan makar i det som den efterlevande maken erhåller genom bodelningen (alltså när allt giftorättsgods delas lika) och det som efterlevande make erhåller som är den avlidne makens kvarlåtenskap. Den avlidne makens kvarlåtenskap är det som denna får genom bodelningen tillsammans med denne makens enskilda egendom. Skillnaden är att det som efterlevande make erhåller genom bodelningen erhålls med full äganderätt (egendom som är okej att testamentera bort), medan det som efterlevande make erhåller från den efterlevande makens kvarlåtenskap förutsatt att det inte finns något testamente, erhålls med fri förfoganderätt (egendom som inte är okej att testamentera bort). Hoppas att detta gav klarhet i frågan!