Kan ett barn kräva att få ut mer i arv än det som en förälder testamenterat till hen?

2017-04-25 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag behöver lite hjälp för min sjuka väns uppsättning av testamente. Det finns enbart ca 10K på banken och lite möbler i hans bostad (hyresrätt). Hans önskan är att: -Pengarna är det enda som skall tillfalla hans enda barn, inga andra tillhörigheter;-Hans önskan är att enbart hans syskon skall ha nyckel/tillgång till bostaden och ta hand om alla privata saker, avsluta abonnemang, osv.; -Resten av hans (få) tillhörigheter (möbler, tv, foton, inget av större värde, kanske max. 20.000kr) skall tillfalla syskonen att fördela sinsemellan. Kuratorn har använt lite osäker formulering i ett testamente-exempel och det finns lite oklarheter, ifall dennes formulering är korrekt, enligt lag, så att inga missförstånd kan uppstå efter hans bortgång (och dottern kan kräva mer än hennes laglott/arvslott)."Min vilja är att min dotter skall få de pengar som jag månadsvis sparat ihop till henne, via överföring från mitt konto på Swedbank. Jag vill att denna summa skall utgöra hennes laglott. Om summan överstiger 50 % av det sammanlagda värdet i dödsboet, så önskar jag att dessa pengar ändå skall tillfalla min dotter upp till en gräns på 10.000kr". Kan hans barn enligt lag kräva något mer utöver de 10K där möblerna kan vara värda upp till 20K kronor? Tack vänligen i förskott för all hjälp vi kan få.
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag håller med om att formuleringen i testamentet inte är helt tydlig. Precis som du skriver är det bra om ett testamente är så tydligt som möjligt för att undvika framtida missförstånd. När ett testamente formuleras är det även viktigt att tänka på reglerna kring laglotter. Reglerna fungerar såhär:Din väns dotter har en laglig rätt att få ut sin laglott efter pappan, det framgår av Ärvdabalkens 7 kap. 1§. Av samma paragraf kan utläsas att laglottens storlek alltid är hälften av arvslotten. Detta kan illustreras med ett exempel. Om din vän efterlämnar tillgångar som är värda 100 kr när han går bort, inte har skrivit något testamente och endast har en dotter så ärver hon dessa 100 kr. De 100 kr utgör då hennes så kallade arvslott. Laglotten är alltid hälften av arvslotten. I detta exempel blir alltså dotterns laglott 50 kr (100/2). Reglerna om laglotter påverkar din väns testamente såhär:Din vän kan inte i ett testamente bestämma vilken summa som ska utgöra dotterns laglott. Hur stor dotterns laglott är beror på hur stor hennes arvslott är. Om dottern är din väns enda barn så utgör hela det sammanlagda värdet av dödsboet hennes arvslott. Dotterns laglott blir därmed hälften av det sammanlagda värdet av dödsboet. Kan din väns dotter kräva något mer utöver de 10 000 kr på banken om möblerna är värda 20 000?Om din vän efterlämnar 10 000 kr på banken och möbler som är värda 20 000 kr så blir det sammanlagda värdet av dödsboet 30 000 kr (10 000+20 000). Dotterns laglott blir då 15 000 kr (30 000/2). Om din vän endast testamenterat 10 000 kr till dottern har hon alltså inte fått ut hela sin laglott, det saknas 5 000 kr. Om dottern inte får ut hela sin laglott kan hon inom 6 månader från att hon tog del av testamentet välja att begära jämkning av testamentet, enligt Ärvdabalkens 7 kap. 3§. Dottern har då rätt att få ut de 5 000 kr som saknas för att hon ska få ut hela sin laglott. Svaret på frågan om dottern enligt lag skulle kunna kräva något mer än de 10 000 kr är alltså ja, om hennes laglott blir mer än 10 000 kr så har hon rätt att kräva så mycket att hon får ut hela laglotten. Värt att tänka på är dock att även ifall dotterns laglott är mer än 10 000 kr och hon därmed har rätt att kräva mer är det inte självklart att hon faktiskt väljer att göra det. Det finns med andra ord egentligen inget som hindrar din vän från att testamentera de 10 000 kr till sin dotter, trots att hennes laglott är större än 10 000 kr, i hopp om att dottern inte begär jämkning av testamentet. Hoppas att detta var svar på din och din väns fråga! Om du eller din vän har fler frågor är ni givetvis välkomna att vända er till oss på Lawline igen. Vänligen,

Möjlighet att testamentera till utomstående barn

2017-04-25 i Testamente
FRÅGA |Frågan gäller särkullebarn. En man avlider som har två adopterade barn.Han har ett biologiskt barn med ny fru och nya frun har med sej ett eget barn från tidigare. De äger gemensamma affärsverksamheter. Hur blir arvet för för alla barn? Kan de skriva testamente så att alla fyra barnen ärver lika trots att de inte är syskon?Med vänlig hälsning, Undrande mamma
Douglas Nordström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Arvsrätten generelltArvsrätten regleras i Ärvdabalken (ÄB). Arvingarna delas in i arvsklasser där arvlåtarens barn utgör den första arvsklassen och har bäst rätt till arvet enligt2 kap. 1 § ÄB. Dessa kallas bröstarvingar.Adoptivbarn anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar enligt 4 kap. 8 § Föräldrabalken. Finns det inget testamente tar alla arvingar lika stor del av arvet. Makes arvsrättOm arvlåtaren är gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär att maken fritt kan förfoga över kvarlåtenskapen men får inte testamentera bort den. Vid den efterlevande makens död kommer den del av kvarlåtenskapen som härstammar från den först avlidne maken att tillfalla dennes arvingar.Särkullbarn har rätt att få ut sin del av kvarlåtenskapen direkt enligt 3 kap. 1 § ÄB. LaglottEn arvinge i första arvsklassen kan aldrig göras helt arvlös genom testamente då arvingen alltid har rätt till sin laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten utgör halva arvslotten dvs. hälften av det som arvingen hade haft rätt till om testamente inte fanns.TestamenteI ett testamente kan man fördela arvet hur man vill så länge man inte inskränker bröstarvingarnas laglott och man följer de formkrav som ställs upp i 10 kap. ÄB. Sammanfattningsvis så måste testamentet upprättas skriftligen med två närvarande vittnen som undertecknas av såväl upprättaren som av vittnena.Svar på din frågaDå det efter mannens död endast finns 3 arvingar till honom kommer kvarlåtenskapen att delas mellan dessa om inte testamente upprättas.Den del som tillfaller hans barn med frun kommer tillfalla frun med fri förfoganderätt tills hennes död. Genom ett testamente kan mannens kvarlåtenskap fördelas mellan alla fyra barnen så länge man inte inskränker hans bröstarvingars laglott. Detta innebär att mannen kan fördela hälften av all sin kvarlåtenskap hur han vill. Han skulle alltså i ett testamente kunna fördela kvarlåtenskap så att varje barn får 25 % var i och med att detta överstiger laglotten som bröstarvingarna har rätt till, så länge testamentet upprättas med de formkrav som ställs upp. Hoppas du fick svar på din frågaVänligen,

Bevisbörda för ogiltighet av testamente

2017-04-24 i Testamente
FRÅGA |Om ett holografiskt nödtestamente är datorskrivet och undertecknat, på vem faller bevisbördan om egenhändigt upptecknande?Faller det på den som för klandertalan att bevisa icke egenhändigt upptecknande eller faller det på motparten att bevisa egenhändigt upptecknande? Vilken styrka av bevis kan tänkas krävas?Frågan är en följdfråga på tidigare inlägg där den avlidne aldrig tidigare använt dator och var mycket gammal. Ingen annan får väl skriva ett holografiskt testamente åt testatorn som sedan bara behöver underteckna?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! På vem faller bevisbördan om egenhändigt upptecknande?Enligt allmänna processrättsliga grundsatser brukar bevisbördan ligga på den som påstår att ett testamente är ogiltigt. Att ha en omvänd bevisbörda anses vara väldigt ovanligt. Dvs bevisbördan ligger på den som påstår att det är ett icke egenhändigt upptecknande. I övrigt bör man inte kunna kräva mer än en övertygelse i bevishänsende om att det är eller inte är testatorn som har skrivit testamentet. Med tanke på att det är ett nödtestamente kanske kraven skulle kunna ställas ännu något lägre. Det viktiga är att man ska kunna känna sig säker på att förordnandet härrör från testatorn och hans vilja i testamentet är tillräckligt tydlig. Ingen annan får väl skriva ett holografiskt testamente åt testatorn som sedan bara behöver underteckna?Nej det är just det som är kravet på egenhändigt upptecknande. Ingen annan än testatorn själv får skriva testamentet eller underteckna det. Det viktiga är att man ska kunna känna sig säker på att förordnandet härrör från testatorn och hans vilja i testamentet är tillräckligt tydlig. Har inte testatorn möjlighet att skriva ett holografiskt testamente bör den andra typen av nödtestamente väljas, dvs ett muntligt nödtestamente inför två vittnen. Med vänliga hälsningar

Ärver barn förälders skuld?

2017-04-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vår mamma bodde på och ägde en jordbruksfastighet. Hon har nu avlidit. Ärver vi barn hennes skulder? Och måste vi sälja gården för att betala dessa?
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand svarar dödsboet för den avlidnes skulder. När en person dör en bouppteckning upprättas. (20 kap. 1 § ÄB). Bouppteckningen är en sammanställning av den dödes tillgångar och skulder och är den handling som sen avgör hur eventuellt arv fördelas.Det finns dock några specialfall då dödsbodelägarna kan göras personligt ansvariga. Om arvskifte görs innan alla skulder har blivit betalda ska arvskiftet gå tillbaka (21 kap. 4 § ÄB).JordbruksfastighetenNär det gäller jordbruksfastigheten så ska dödsboet avveckla denna om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Detta ska i så fall ske senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade (18 kap. 7 § ÄB).Om du vill ha mer hjälp kan du gärna kontakta Lawline igen!

Om gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet

2017-04-25 i Laglott
FRÅGA |Jag har 4 särkullbarn och 2 barn med min nuvarande fru.Ett par av mina särkullbarn har jag inte haft nån kontakt med på flera år.De har inte haft nåt intresse av kontakt med mig efter skilsmässan från deras mamma...Fråga: finns det några regler m.a.p. gåvor till vissa av mina nuvarande barn i max-summor eller den tidpunkt de ges innan jag går bort? Jag vill inte att eventuella gåvor (transfers via internetbank) ska räknas som förskott på deras arv.Är det kanske bättre att jag ger gåvorna i kontanter istället tillsammans med ett gåvobrev?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en gåva presumeras vara förskott på arv:När du ger en gåva till din bröstarvinge presumeras den vara ett förskott på arv (se 6 kap. 1 § ärvdabalken). Detta är dock bara en presumtion vilket innebär att om det framgår att din faktiska vilja är att det inte ska betraktas som ett förskott på arv är det det som gäller. För att det inte ska råda några tvivel om din faktiska vilja (efter att du gått bort) är det klokt att lämna ett gåvobrev i samband med överlämanndet av gåvan. I gåvobrevet bör du skriva att gåvan inte är ett förskott på arv. Hur du faktiskt överlämnar gåvan (via internetöverföring eller kontanter) är oväsentligt så länge du lämnar ett gåvobrev i samband med överlämnandet. Man kan även skriva i sitt testamente hur de olika gåvor man delat ut ska betraktas så att det står klart för alla arvingar vad som gäller.Det förstärkta laglottsskyddet:Vad gäller storlek på gåvan och tidpunkten för gåvans överlämnande är utgångspunkten att det inte finns några gränser därom. Om man däremot lämnar en gåva med syfte att kringgå laglottsreglerna kan det så kallade förstärkta laglottsskyddet slå in (se 7 kap. 4 § ärvdabalken). Laglottsreglerna syftar till att ge bröstarvingarna en minimumrätt till i vart fall halva kvarlåtenskapen. Om man har gett bort gåvor som väsentligen snedfördelar laglotten kan detta liknas vid ett testamente - och man kan ju inte testamentera bort laglotten. I e sådana situation riskerar gåvotagaren att få lämna tillbaka gåvan. För att en gåva ska liknas vid testamente krävs det inte att gåvogivarens/arvlåtarens konkreta avsikt var att jämställa gåvan med testamente. De gåvor som klassificeras in under det förstärkta laglottsskyddet består i huvudsak av två stycken typfall:1. Det första fallet är situationer där arvlåtaren get bort gåva under sådana omständigheter att den är att jämställas med testamente. I typfallet är arvlåtaren på väg att dö inom en förhållandevis kort tid och därför har han eller hon inte längre samma intresse av sin egendom. Tidsrymden mellan gåvotillfället och dödstillfället är därför intressant vid bedömningen. Men även situationer där arvlåtaren tror sig dö inom en kort tid och därför ger bort en gåva kan omfattas av skyddet även om arvlåtaren inte dör förrän en tid senare. Generellt kan man säga att arvlåtarens ålder vid gåvotillfället och hur lång tid som gått innan mellan gåvotillfälle och dödstillfälle är relevanta faktorer vid bedömningen.2. Det andra fallet är situationer där gåvan getts på sådana villkor att den ska jämställas med testamente. Till denna grupp hör fall då arvlåtaren satt upp sådana villkor för gåvan som innebär att han eller hon får behålla nyttan av egendomen. Typexemplet är att ge bort sin bostadsfastighet men villkorat en rätt att få bo kvar där fram till sin död. I den här typen av fall beaktas visserligen tiden mellan gåvotillfälle och dödstillfälle men är inte lika central som i typfall 1. Sammanfattningsvis:En gåva presumeras vara ett förskott på arv om inte annat kan visas. Det är därför klokt att uttryckligen skriva ner sin vilja angående gåvorna i ett gåvobrev och/eller testamente. En gåva ändå återbäras genom det förstärkta laglottsskyddet om gåvan kan jämställas med ett testamente. Storleken på gåvorna är då inte det mest väsentliga. Istället är det avgörande under vilka omständigheter gåvorna lämnats och på vilka villkor de lämnats. Gåvor som lämnats i nära anslutning till arvlåtarens död eller som inneburit att arvlåtaren egentligen inte förlorat nyttjanderätten till den bortgivna egendomen löper större risk att jämställas med testamente.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Hälsningar

Varför kan det vara fördelaktigt att skriva testamente till någon som redan ska ärva?

2017-04-24 i Testamente
FRÅGA |Vi har två stugor och våra döttrar ska få varsin. Men just nu har de inte råd. Kan man skriva att dessa stugor inte ska ingå i arvslotten efter min man och mig. Ifall vi skulle avlida innan vi hinner skriva över stugorna på dem. Vi är gifta och de är våra gemensamma barn
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! I detta fall bör det bästa vara att skriva ett testamente som beskriver hur ni vill att stugorna ska delas upp när ni går bort. Jag kommer i mitt svar gå igenom vad som gäller angående arvet när ni går bort då detta är relevant för situationen. Jag tänkte även gå igenom vad som gäller för testamenten. Mitt svar kommer att ha utgångspunkt i ärvdabalkens regler. Vem ärver om ni går bort? Om vi börjar med arvet så är huvudregeln att barn ärver först (se 2 kapitlet 1 § https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Detta gäller dock inte om det finns en maka/make, då ärver denna före och så får barnet ut sitt arv först när båda föräldrarna har gått bort (se 3 kapitlet 1 § https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). I ert fall så förstår jag det som att ni har två barn och enligt lag kommer alltså dessa två att ärva er när ni båda gått bort. Detta betyder i sin tur att era barn kommer att ha rätt till stugorna oavsett om ni skriver det i ett testamente eller inte. Barnen har nämligen rätt att dela på hälften av allt det arv ni lämnar efter er. Fördelen om ni skriver ett testamente och hur ett testamente upprättas Det kan dock vara fördelaktigt att skriva ett testamente trots det jag skrev ovan. Detta för att vara säkra på att de får varsin stuga eftersom arvet är rätt till en andel och inte till viss egendom. Ett testamente ska vara skriftligt och undertecknat av parterna. Det ska även vara med två vittnen som skriver under testamentet (se 10 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K10P1S1). När ni upprättar ett testamente kan ni då skriva vilken stuga som ska tillfalla vilken dotter. Detta betyder att stugorna blir så kallade legat när arvet sedan ska utgå. Med legat menas att man har testamenterat en bestämd egendom till någon och inte bara en andel. Legat ska utgå först och innan resten av arvet fördelas (se 11 kap 2 § https://lagen.nu/1958:637#K11P2S1). Sammanfattning Om ni då skriver ett giltigt testamente så kommer stugorna att delas ut till era döttrar innan något annat arv delas ut. Om inget annat står i testamentet så kommer döttrarna dock att ärva resten av arvet också. Detta delas upp mellan dem men då har de inte rätt till viss egendom utan bara hälften som en andel av arvet. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Fråga om arv av lägenhet som en av bröstarvingarna nyttjat.

2017-04-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag är frsk och har tre barn som ska ärva mig, Ett av barnen har i 17 år bott i en bostadsrätt tillhörig mig o endast betalt avgiften som är mycket låg under denna tid. Det finns/har inte funnits några lån på lägenheten. När jag dör ska arvet delas, men hur beräknar man värdet av ovanstående. De båda andra barnen har egna bostadsrätter idag och lån på dessa. Ytterligare tillgångar finns.Allt för att undvika bråk.
Elin Gustavsson |Hej! Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag ska försöka svara så gott jag kan! Regler om arvNär någon dör så fördelar man dennes kvarlåtenskap enligt ärvdabalken, du kan hitta den här. Arvlåtarens barn delar lika på arvet. Fördelningen går till på så sätt att man kommer dra av alla dina tillgångar kommer värderas till ett marknadsvärde, sedan kommer dina skulder dras av från dessa och resultatet blir din kvarlåtenskap som delas lika mellan dina barn. Gällande bostadsrättenEftersom att ditt barn inte fått lägenheten så kommer även dennes marknadsvärde räknas ut och läggas på tillgångssidan. För själva fördelningen av arvet så spelar det ingen roll att ett av dina barn nyttjat lägenheten. Om ditt barn vill välja att bo kvar i lägenheten så kan hen köpa ut sina syskons delar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man göra sitt barn arvlös?

2017-04-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa har ytterligare ett barn, förutom mig, men har inte haft kontakt med honom på ca 25 år. Nu börjar pappa bli till åren och har börjat fundera över vad som händer när han dör. Han har 200 000:- på banken men inget annat som har något värde. Han vill inte att min bror ska få några pengar. Vad gäller?
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I Ärvdabalk (1958:637) (ÄB) finns regler om arv. I ÄB finns en regel som säger att en bröstarvinge (den avlidne personens barn) alltid har rätt till laglott, 7:1 ÄB. Laglotten utgör hälften av de kvarvarande tillgångarna. Barnen ska ta lika stor del i arvet. Om din pappa har tillgångar till ett värde av 200 000 kronor ska du och din bror dela på 100 000 kronor. Ni får således 50 000 kronor vardera. De resterande 100 000 kronorna får din pappa göra vad han vill med, exempelvis testamentera bort. Om din far skulle testamentera bort all sin egendom måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få sin laglott. Begäran om jämkning måste ha skett inom sex månader från delgivningen av testamentet. Om bröstarvingen inte begärt jämkning inom sex månader förlorar han eller hon sin rätt till laglott, 7:3 ÄB.Dessutom har var och en enligt svensk rätt att själv bestämma vad man vill göra med sin egendom under sin livstid. En person har alltså ingen skyldighet att ha sparat pengar eller andra tillgångar som kan fördelas mellan barn, partner eller andra släktingar efter att man avlidit. Är den kvarvarande summan efter personen 0 kronor kommer ingen att ärva. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,