Ett testamente påverkar fördelningen av kvarlåtenskapen

2017-08-17 i Testamente
FRÅGA |Min pappa har två söner med olika mammor. Han har skrivit i sitt testamente att son nummer ett ska ha sin laglott och son nummer två ska få resterande. Hur blir fördelningen av arvet? Ingen nuvarande fru finns.
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genom att pappan upprättar ett testamente så sätter han den legala arvsordningen ur spel. Hade det inte funnits ett testamente så hade sönerna delat på hälften var enligt den legala arvsordningen vilket framgår av 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (ÄB).Nu blir fördelningen lite annorlunda. Testamentet föreskriver att den ena sonen bara ska få sin laglott (vilket testamentet måste göra att undvika en klandertalan). En laglott är hälften av en arvslott. Om de är två söner så är deras arvslott hälften var av all sin pappas kvarlåtenskap. Nu när testamentet föreskriver att den ena sonen bara ska få ut sin laglott innebär det att han kommer få 25 % av kvarlåtenskapen. Så fördelningen kommer vara som så att son nummer 1 kommer få 1/4 och son nummer 2 kommer att få 3/4 av all kvarlåtenskap. Det kan tyckas orättvist att fördelningen kommer bli såhär men det är faktiskt helt okej att föreskriva ett testamente på detta viset. Dock kan man aldrig testamentera bort en bröstarvinges (sina barns) rätt till laglott. Detta pga att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott (se 7 kap 1 § ÄB). Därav också formuleringen i testamentet.Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Barnbarn och syskonbarns arvsrätt

2017-08-17 i Arvsordning
FRÅGA |Mina Barns mor har gått bort för 5 år sedan nu har hennes föräldrar gått bort . får mina barn ärva morföräldrarnas del och deras mostrar ??
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst så ska den avlidnes bröstarvingar (d.v.s. dennes barn) ärva enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken. Om dina barns morföräldrar avlidit ska alltså dina barns mor och dennes syskon ärva. Eftersom dina barns mor avlidit så får dina barn ärva istället för deras mor, detta kallas istadarätt och regleras i 2 kap 1 § andra stycket ärvdabalken. Dina barn får alltså dela på arvet med deras mors syskon. Rörande dina barns mostrar så har dina barn möjlighet att ärva dem men det förutsätter då att dina barns mostrar inte har några egna barn då deras barn ärver allt. Förutom att mostrarna inte får ha några egna barn krävs också att deras föräldrar inte lever (vilket de inte gör om jag har tolkat din fråga rätt). Dina barns mor hade stått på tur för att ärva sina syskon men eftersom dina barns mor avlidit träder istadarätten in igen även här vilket gör att dina barn ärver deras mostrar istället för deras mor om dessa omständigheter är uppfyllda enligt 2 kap 2 § ärvdabalken. Finns ett testamente kan dock dina barns mostrar göra dina barn arvlösa även om dessa omständigheter är uppfyllda. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra för att efterlevande make ska kunna bo kvar?

2017-08-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Vår bostadsrätts värde har fördubblats - hur kan efterlevande bo kvar?Huvudsaklig förmögenhet bostadsrätt: Inköpsvärde 1. 700 000 lån 1. 500 0000 försäljning idag beräknar 3. 400 000Övriga tillgångar ca 250 000 varderagifta, med ett respektive två särkullbarnTestamente finns med önskemål om kvarboende, barnen får vid dödsfall sin laglott minus 100.000 kronor vardera (förskott på arv)
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullbarnets rätt att få ut sitt arv direktEnligt lag har särkullbarn rätt att få ut deras arv direkt. (3 kap. 1 § ÄB) Detta kan precis som du uppmärksammat göra det svårt för efterlevande make att bo kvar i den gemensamma bostaden. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sin rätt till arv till förmån för efterlevande make. Särkullbarnet ärver då en del i en framtida förmögenhetsmassa, dvs. en del i efterlevande makes kvarlåtenskap. Detta är dock upp till särkullbarnet.Basbeloppsregeln skyddar efterlevande makeEfterlevande make har dock alltid rätt att erhålla 4 prisbasbelopp, den så kallade basbeloppsregeln. (3 kap. 1 § ÄB) Efterlevande make har alltså rätt att alltid erhålla 4 prisbasbelopp när den andre maken avlider vilket innebär att särkullbarn då tvingas att delvis avstå från sin rätt att erhålla sitt arv direkt. Denna rätt för efterlevande make innefattar dock det som efterlevande make erhöll vid bodelningen + efterlevande makes enskilda egendom. Om det som efterlevande make erhöll vid bodelningen + efterlevande makes enskilda egendom överstiger 4 prisbasbelopp aktualiseras alltså inte basbeloppsregeln.Eftersom bostadsrätten har ett så högt värde kommer inte basbeloppsregeln att aktualiseras i detta fall eftersom efterlevande make kommer att erhålla mer än 4 prisbasbelopp. Möjligheten att upprätta ett testamenteEtt alternativ för att efterlevande make ska kunna bo kvar är precis som du skriver att makarna i ett inbördes testamente föreskriver att barnet/barnen efter den först avlidne maken endast har rätt till sin laglott och att efterlevande make ska erhålla den gemensamma bostaden. (9 kap. 1 § ÄB) Bröstarvingar har alltid rätt till laglotten vilken är hälften av arvslotten, dvs. hälften av det som barnet hade fått om det inte funnits något testamente. (7 kap. 1 § ÄB) Om ni vill göra det rättvist skulle ni även kunna föreskriva i testamentet att barnet/barnen till den först avlidne maken för ut resten av sitt arv vid efterlevande makes död.Bodelning(9 kap. 1 § ÄktB)Tillgångar: 3.400.000 + 250.000 + 250.000 = 3.900.000Skulder: -1.500.000Totalt: 2.400.000Hälftendelning (11 kap. 3 § ÄktB): 1.200.000 till vardera makeOm den först avlidne maken är maken med ett barn skulle alltså utan testamente 1.200.000 gå till det barnet förutsatt att det barnet inte avstår från sin rätt till arv till förmån för efterlevande make. Med testamente som föreskriver att särkullbarnet endast har rätt till sin laglott erhåller alltså barnet 600.000 istället.Detta är det enda ni skulle kunna göra för att låta efterlevande bo kvar eftersom bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Som sagt kan särkullbarn välja att avstå från sin rätt till arv och på det sättet göra att efterlevande make kan bo kvar men detta är ett val som särkullbarnet gör.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte eller om något är otydligt är du varmt välkommen att återkomma på min mail: felicia.lundgren@lawline.se. Om ni vill ha hjälp att upprätta ett testamente får du också gärna höra av dig på min mail så hänvisar jag dig vidare till Lawlines juristbyrå.Med Vänlig Hälsning

Hur får man ut sin laglott?

2017-08-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej min pappa har gått bort, han var gift med en kvinna som inte är min mamma, de har inga gemensamma barn. De äger en fastighet tillsammans. De har skrivit testamente som lyderDen av oss som överlevde den andra ska erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfogande rätt. Den efterlevande har inte rätt att testamentariskt förfoga över den kvarlåtenskap som erhållits med fri förfogande. Efter vårt bådas frånfälle ska hela den då befintliga kvarlåtenskapen fördelas enligt lag till våra bröstarvingar. Dock ska hänsyn tagas till vad som tidigare utgått enligt laglott Sen står där en del som är oväsentligt om att arvet ska vara enskild egendom mm mmNu undrar jag. Jag har rätt att som ensam bröstarvinge få ut min laglott. Hur gör jag? Behöver jag gå via tingsrätten eller räcker det att jag meddelar vid bouppteckningen att jag gör anspråk på mitt hela arv, vilket jag ju inte tror jag får utan får nöja med min laglott. Har läst att jag måste göra anspråk på min laglott inom 6 månaderSen undrar jagEftersom jag är rädd för att det kommer bli problem och jag inte får ut min laglott inom de här 6 månaderna behöver jag då ha gjort anspråk via tingsrätten för att kunna gå vidare?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag har rätt att som ensam bröstarvinge få ut min laglott. Hur gör jag?Eftersom du är särkullbarn har du alltid rätt att få ut sin laglott, dvs hälften av en arvslott (se 7:1 Ärvdabalken (ÄB)) och man kan aldrig testamentera bort en laglott. För att du ska få ut din laglott förutsätts att du begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Begäran av jämkning ska framföras inom sex månader från det att du blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st ÄB). Jämkning kan ske antingen genom att du riktar ditt anspråk direkt till testamentstagaren (dvs din pappas fru) eller genom att du väcker talan mot denna i domstol. Om du inte begär jämkning inom jämkningsfristen (dvs inom sex månader från delgivningen) förlorar du din rätt att få ut laglotten.Behöver jag då ha gjort anspråk via tingsrätten för att kunna gå vidare?Du behöver alltså inte väcka talan i domstol om din pappas fru betalar ut din laglott. Skulle det vara så att hon vägrar, så får du vända dig till domstol. De kommer då fastställa din rätt till laglott och när denna dom är fastslagen får du ut något som heter exekutionstitel. En sådan exekutionstitel kan användas för att driva in en fordran. Om inte testamenttagaren frivilligt går med på att betala din laglott så kan du få hjälp av kronofogdmyndigheten att driva in den med hjälp av exekutionstiteln. Så är du rädd för att du inte ska få din laglott rekommenderar jag dig att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Klandra testamente

2017-08-17 i Testamente
FRÅGA |Om bevittning av testamentet visar sig vara inkorrekt, hur går man då tillväga?Bevittningen av mors underskrift av testamentet gjordes av 2 personer som inte var närvarande då mor undertecknade. Dvs i efterhand och utan att dessa personer hade någon större insyn i vad de bevittnade.Kan detta räcka för att testamentet ska anses ogiltigt?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline igen med din fråga! Eftersom att du har fått din första del besvarad så tänker jag behandla frågan som berör ditt testamente. Formkrav för testamente För att ett testamente ska vara giltigt så är det viktigt formkraven är uppfyllda enligt 10 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Det ska upprättats skriftligen. Vidare ska två vittnen samtidigt närvara och skriva under med sina namn, samt vara medvetna om att det är ett testamente de bevittnar, det krävs dock inte att de känner till testamentets innehåll. Enligt 10 kap 4 § ÄB följer kraven på vilka som får vara testamentvittne. Jag förutsätter att kraven för vittnen är uppfyllda. Ska testamentet anses ogiltigt om vittnena inte närvarat under tiden som testatorn undertecknade testamentet?Ja det ska det, jag hänvisar till några rättsfall som styrker ogiltigheten. Vittnena är solentitetsvittnen vilket menas med att deras medverkan är en nödvändig förutsättning för testamentets giltighet. HD har varit strikt i sin bedömning med att vittnena måste närvara och dessutom närvara samtidigt när testorn skriver under testamentet (se NJA 1978 s. 189) Underskrifterna från vittnena behöver inte skrivas på i samband med bevittningen av testamentet utan i nära anslutning till testators undertecknande. Dock måste vittnena närvara när testorn skriver på testamentet (se NJA 1994 s. 145)Om bevittning av testamentet visar sig vara inkorrekt, hur går man då tillväga?Om formkravet inte uppfyllts, är testamentet inte gällande (13 kap 1 § ÄB). Dock sker inte ogiltigheten automatiskt utan för att göra gällande att testamentet är ogiltigt kan du som arvinge klandra det inom sex månader från att du har blivit delgiven det 14 kap 4 § ÄB. En klandertalan anses väckt när din stämningsansökan har inkommit till tingsrätten. Du väcker alltså talan om klander hos tingsrätten. Talan väcks mot testamentstagare.För att en klandertalan ska bifallas och testamentet därmed förklaras ogiltigt krävs att det föreligger en klandergrund enligt 13 kap ÄB vilket det gör i detta fallet eftersom formkraven inte är uppfyllda. Om talan inte väcks inom föreskriven tid (dvs. sex månader från delgivningen) är testamentet giltigt även om det föreligger en grund för ogiltighet. BevisbördaDet anses i princip vara testamenttagarna som har bevisbördan för att testamentet uppfyller formkravet. Däremot anses arvingarna ha bevisbördan om de vill angripa testamentet på annan grund, såsom att testorn var drabbad av en psykisk störning. I detta fall är det dock testamenttagarna som ska bevisa att formkraven var uppfyllda. Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Skatt och förskott på arv av fastighet

2017-08-17 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min far har en fastighet, ett torp i skogen, som är i såpass dåligt skick att han vill bli av med det "bara han slipper betala för det". Jag kan tänka mig att ta över det med planen att fixa i ordning det en aning för att sedan sälja det.Har dock väldigt dålig koll på det mesta kring sådant här, men vad jag förstår blir det i alla fall ingen skatt för varken honom eller mig att betala oavsett om han ger mig det som gåva eller som förskott på arv?Om jag får det som gåva får jag sedan betala försäljningsskatt när jag säljer det, baserat på något taxeringsvärde, om jag förstått rätt?Om jag får det som förskott som arv, kommer jag då bli skyldig mina halvsyskon på min fars sida del av vad jag tjänar på försäljningen vid bodelning efter min far? Är det något annat vi skulle behöva ha i åtanke angående det alternativet?Mycket tacksam för svar, det finns mycket att läsa på nätet om detta men inte helt lätt att bli klok på själv.
Jakob Perä |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SkattefråganPrecis som du skriver utlöses inte någon beskattning vid gåvotillfället av fastigheten, detta framgår av 8 kap. 2 § Inkomstskattelagen (IL) (https://lagen.nu/1999:1229#K8P2S1). Istället kommer du bli beskattad vid försäljningen och man ska då beräkna din försäljningsvinst. Försäljningsvinsten beräknas som huvudregel att man minskar den inkomst du får av försäljningen med dit omkostnadsbelopp, de utgifter du haft för att förvärva och bibehålla fastigheten, enligt 44 kap. 13 § IL (https://lagen.nu/1999:1229#K44P13S1). Vid gåvor och arv finns normalt ingen förvärvskostnad och då använder man en regel som finns i 44 kap. 21 § IL som anger att du kommer träda in i överlåtarens skattemässiga ställning. Detta innebär att du den förvärvskostnad som din far hade ska du nu använda för att beräkna din skatt på. Taxeringsvärdet är relevant om fastigheten var förvärvad innan 1952 enligt 45 kap. 28 § IL. För fastigheter finns specialreglerat vilka utgifter man får dra av och hur stor andel av vinsten som man ska skatta på i 45 kap. IL.ArvsfråganFörskott på arv är reglerat i 6 kap. Ärvdabalken (ÄB), i 6 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1) anges en huvudregel att vad en arvlåtare ger sina barn ska anses vara ett förskott på arv. Denna huvudregel kan brytas om din far vid gåvotillfället visar att det inte ska anses vara ett förskott på arv, till exempel med ett skriftligt dokument. Om fastigheten anses vara ett förskott på arv finns ingen skyldighet för dig att betala tillbaka en vinst enligt huvudregeln i 6 kap 4 § ÄB, på samma sätt som i 1 § kan man göra avsteg från huvudregeln. Det man istället gör med ett förskott på arv är att man räknar av på din arvslott. Exempel om fastigheten var vid gåvotillfället värd 50 000 kr och vid din faders död finns 100 000 kr att dela med dina syskon, (Jag räknar som om du har två syskon) kommer följande hända. Man lägger till gåvans värde med egendomen i boet och fördelar ut egendomen. Varje syskonen får då 50 000 kr men efter som du redan fått 50 000 kr i förskottet får du i exemplet ingenting. En annan sak att tänka på är reglerna om det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB. Den innebär att i vissa fall kan en gåva gå åter om den är att jämställa med ett testamente som inskränker laglotten. Exempel på detta är om din far skulle ge dig fastigheten på dödsbädden eller ange att han endast ger dig äganderätten till fastigheten men behåller nyttjanderätten och ger dig nyttjanderätten vid sin död. I bägge fallen kan gåva isåfall gå åter enligt 7 kap. 4 § ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad händer med skulder i ett dödsbo?

2017-08-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag undrar, min frus pappa har avliditår 2013, dennes fru avlider 2015.Kan dottern till sin far bli betalningsskyldig, när det visar sig att han hade en skuld på reavinst på ca 400.000 kr. Den skulden uppdagades efter hans hustrus och hans dödsbo.Ska då dottern till pappan krävas på hans skuld, dödsboet mellan pappan och mamman är ju redan klar. Dottern visste ingenting om hans skuld.Tacksam för svar så snart det går. Med vänlig hälsning
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till awline med din fråga!När någon avlider ska man undersöka hur stora tillgångar och skulder dödsboet har. Av kvarlåtenskapen den avlidne lämnar efter sig ska skulder räknas av innan arvingar får sina lotter. Detta innebär att din frus fars skulder räknas av redan innan din fru ärver kvarlåtenskapen. Även om den avlidne hade mer skulder än tillgångar kommer din fru inte att bli betalningsskyldig eftersom man inte ärver skulder. Hoppas du fått svar på din fråga!

Är testamentet fortfarande giltigt?

2017-08-16 i Testamente
FRÅGA |Min man o jag hade ett gemensamt testamente .Han dog 2008.Hans son fick pengar o allt är betalt .I vårt testamente skrev vi att arvet efter oss skulle vara enskild egendom .Detta är nu snart 9 år sen o jag har flyttat o allt efter min man är utrett .Min fråga är om testamentet fortfarande gäller mig o om det vi skrev då gäller mig när jag dör .Jag har två barn som ska ärva mig .Vill att arvet ska va enskild egendom efter mig .Jag har testamentet kvar .Måste jag skriva ett nytt testamente ??????
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det står i testamentet som du och din man skrev att 1. dina två barn skall ärva dig och 2. att arvet skall vara enskild egendom och 3. Testamentet är: - skriftligt - ni skrev under testamentet i två vittnens samtidiga närvaro eller berättade att ni hade skrivit under testamentet. -vittnena skrev under testamentet Så är testamentet fortfarande giltigt för dig och stämmer med din vilja att dina barn skall ärva och att arvet ska vara enskild egendom. Du behöver alltså inte skriva ett nytt testamente om så är fallet.Om det inte redan står så kan ett tips dock vara att skriva ”Vad som tillfaller någon på grund av detta testamente, träder istället för egendom, liksom avkastning därav, ska utgöra mottagares enskilda egendom” eller liknande. Då förtydligar du att även saker som dina barn köper för arvet efter dig ska vara enskild egendom och att även eventuell avkastning från arvet ska vara enskild egendom och inte giftorättsgods. Om du skulle vilja lägga till detta så skulle det nog vara enklast att skriva ett nytt testamente där du tar med vad jag har skrivit ovan. Glöm inte testamentsvittnen, det är ett krav för att testamentet ska vara giltigt. Om du skriver ett nytt testamente så kan det vara bra att för tydlighetens skull göra dig av med det gamla testamentet.Lycka till!VänligenJosefine