Testamente vid samboförhållande och särkullbarns rätt till laglott

2016-05-16 i Laglott
FRÅGA |Jag är sambo med man som har ett barn. Vi har inga gemensamma barn. Vi har en fastighet som vi äger 50/50. Totala värdet ca 2 milj, skuld finns på 1 milj. Min sambo äger ensam bilen.Han har skrivit ett testamente som lyder:"Samtlig min kvarlåtenskap skall med full äganderätt tillfalla min sambo ,,,,,=(undertecknad), att av henne förfaras med efter gottfinnande".Vad innebär ovanstående skrivning för mig? Vi är medvetna om att hans barn i vart fall har rätt till laglott. Hur stor blir den?Hur snabbt har barnet rätt att påkalla och få ut sin laglott?Finns det några möjligheter att "skjuta upp" sådan begäran?MVH/ Monica
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du och din partner är sambos och inte gifta ärver ni inte varandra ''automatiskt'', vilket är fallet vid äktenskap (se 3 kap. 1 § ärvdabalken). Den närmste arvingen till din sambo är således dennes barn som träder in som ensam arvinge vid din partners frånfälle enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Precis som du anger har barnet en oinskränkt rätt på att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvlåtarens (din sambos) kvarlåtenskap, 7 kap. 1 § ÄB. Skulle din sambos kvarlåtenskap uppgå till exempelvis 1 miljon kronor har alltså barnet rätt till minst 500 000 kronor. Resterande del av kvarlåtenskapen kan fritt testamenteras bort av barnets förälder. Det bör dock påpekas att om det finns testamente som avviker från barnets legala rätt till laglott (vilket det testamente du beskriver i frågan verkar göra) måste barnet påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, 7 kap. 3 § ÄB. Påkallar barnet ingen jämkning kommer alltså hela kvarlåtenskapen tillfalla dig i enlighet med testamentet. Påkallas jämkning kommer barnet få ut hälften av kvarlåtenskapen och resterande hälft går till dig. Det finns mig veterligen ingen möjlighet att ''skjuta upp'' barnets rätt till begäran av sin laglott utan rätten att kräva sin laglott tillkommer barnet ensamt som själv väljer om denne vill hävda sin rätt eller inte. Hoppas att Du har fått svar på dina frågor! Vänliga hälsningar,

Bröstarvingars rätt till laglott

2016-05-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |vår mamma är bortgången och vår far har efter det gift om sig. Nu har vår pappa också gått bort.Hur mycket har jag och min syster rätt till ? Arv efter mamma och pappa ? Vad kan ett testamente betyda ? När är det värt att jämka ?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom du frågar vad ni kan få ärva efter både er far och mor utgår jag från att er far och mor var gifta då er mor gick bort. Innan bodelning görs mellan er fars dödsbo och hans efterlevande make kommer det han har ärvt efter er mor att tilldelas dig och din syster (se ärvdabalken 3 kap. 6 §). Beloppet ni tilldelas bestäms efter den kvotdel som arvet utgjorde i er fars totala tillgångar då han fick det efter er mor, summan kan alltså vara en annan än den er far ärvde. Efter det görs en bodelning mellan dödsboet efter er far och hans nya make. Delas tillgångar slås ihop och delas mellan dem, ni får ärva dödsboets halva.Ett testamente kan innebära att du och din syster får ärva allt efter er far. Till exempel skulle han kunna ha testamenterat bort hälften av sin kvarlåtenskap till sin efterlevande make. Du och din syster får i så fall endast dela på hälften. Jämkning kan aktualiseras ifall er far skulle ha testamenterat bort mer än hälften av sin kvarlåtenskap och därmed kränkt er så kallade laglott. Som bröstarvingar (barn) har du och din syster nämligen rätt till halva arvslotten (kvarlåtenskapen). Ifall er far till exempel har testamenterat bort 60 % av sina tillgångar är det värt för er att påkalla jämkning och därmed få ut er laglott.Med vänlig hälsning,

Värdering av kvarlåtenskap

2016-05-15 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Är det viktigt att "rätt" värde av en bil tas upp i en bouppteckning? Eller är det "brukligt" att den värderas hos bilfirma först vid arvskifte?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Vanligtvis används marknadsvärdet då en bouppteckningen upprättas. Men dödsbodelägarna är inte bundna av detta värde och kan, om de kommer överens, bestämma ett annat värde. Exempelvis kan värdet på bilen ha förändrats mellan förrättningen av bouppteckningen och arvskiftet. Dödsbodelägarna kan då komma överens om att värdet på bilen vid arvskiftet ska användas. Ett sätt att uppskatta värdet på en bil är hos bilfirmor, detta är dock inget krav och som sagt kan dödsbodelägare bestämma värdet på bilen. Hoppas att svaret var till hjälp. Du är välkommen att kontakta Lawline igen för fler frågor.Hälsningar

Syskonbarns efterarvsrätt

2016-05-15 i Efterarv
FRÅGA |Min farbror gift men inga barn, frun har inga släktingar. Han avlider först. Ärver hans syskonbarn ? När frun avlider.
Johan Waldebrink |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB) som du finner här.Kvarlåtenskapen efter en arvlåtare som var gift tillfaller den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Din farbrors fru ärver alltså hela hans kvarlåtenskap. Den efterlevande maken erhåller kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne står fri att förfoga över egendomen på alla sätt utom att testamentera bort den (3 kap. 2 § ÄB). När den efterlevande maken går bort har dem med den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken rätt till efterarv. Det innebär att de har rätt till en kvotdel av den sist avlidnes förmögenhet (3 kap. 2 § ÄB). Säg att den efterlevande maken har egendom till ett värde av 200 000 och erhåller 100 000 med fri förfoganderätt efter den först avlidne. Då har den först avlidnes arvingar rätt till 1/3 (100 000/300 000) av den efterlevande makens kvarlåtenskap.Vilka som har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken fastställs enligt den legala arvsordningen. Om arvslåtaren som i detta fallet inte har några barn tar dennes föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. Om ett syskon har gått bort tar syskonets barn över rätten att ärva och delar på syskonets arvslott (2 kap. 2 § ÄB). Förutsatt att din farbror varken har föräldrar eller syskon i livet kommer alltså hans syskonbarn vara dem som har bäst arvsrätt efter honom. Det som finns kvar av arvet efter din farbror när hans fru går bort kommer då att tillfalla hans syskonbarn. Eftersom att hans fru inte har några släktingar i livet kommer arvet efter henne att tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Syskons efterarvsrätt samt om kopia på bouppteckning

2016-05-16 i Efterarv
FRÅGA |Min syster dog i dec 2015. Hon var gift. Min syster och hennes man hade inga barn.Det finns inga testamenten.Våra föräldrar är döda. Min syster och jag var de enda syskonen.Jag antar att min systers man har rätt till alla tillgångar så länge han lever och kan disponera tillgångarna, även min systers enskilda egendom, så som han vill.Fråga 1. När min systers man dör, ärver jag (eller mina barn om jag inte lever) hälften av tillgångarna?Fråga 2. Jag blev kallad till bouppteckningen men avstod att närvara. Jag kände som om jag gjorde intrång i min svågers personliga förhållanden. Har jag rätt att se bouppteckningen?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är precis som du säger att din systers man ärver alla tillgångarna, detta framgår av 3 kap 1 § Ärvdabalken. Enligt 3 kap 2 § Ärvdabalken har din systers arvingar efterarvsrätt. Detta innebär att du får ut ditt arv efter din syster när din systers man går bort. Du får en kvotdel av hans kvarlåtenskap och denna bestäms genom att räkna ut hur stor del av din systers makes tillgångar som utgjordes av arvet efter din syster. Hur stor kvotdelen är bestäms utifrån egendomsförhållandena så som de såg ut vid din systers bortgång. Säg att efter bodelning blev din systers kvarlåtenskap 100 000 och hennes makes tillgångar uppgick till 50 000. Han ärver din syster och har då totalt 150 000. Din kvotdel blir då 100 000/150 000 = 2/3. Detta innebär att när din systers make avlider så får du 2/3 av hans kvarlåtenskap och hans arvingar får 1/3. Värt att tilläga är att din systers man ärver med fri förfoganderätt. Detta innebär att han får disponera över egendom i princip så som han önskar. Han får däremot inte testamentera bort den samt att det finns restriktioner gällande att ge bort egendomen som gåva. Vad gäller bouppteckningen har du rätt att få ut en kopia på den. En bouppteckning ska lämnas in till Skatteverket för registrering senast 4 månader efter dödsfallet, se 20 kap 1 § Ärvdabalken i kombination med 20 kap 8 § Ärvdabalken. När bouppteckning väl har registrerats blir den en offentlig handling, detta innebär att vem som helst har rätt att få ut en kopia på den. Med tanke på att din syster avled i december 2015 bör bouppteckningen nu vara registrerad. Du kan alltså vända dig till Skatteverket för att beställa en kopia på bouppteckningen.Ärvdabalken hittar du här Hoppas att du fick svar på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågorVänligen

Syskonbarns rätt till efterarv

2016-05-15 i Efterarv
FRÅGA |Skrivet för en vän:Min morbror dog 1980 han var gift och hade inga barn. Hans fru satt i orubbat bo. Nu har hans fru dött. Hon har upprättat ett testamente där all kvarlåtenskap ska ärvas av hennes syskonbarn. Inget går till oss som är hans syskonbarn. Kan hon verkligen testamentera bort allt till sina syskonbarn?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv och testamente finner du i Ärvdabalken (här). Eftersom att din morbror inte hade några barn, är det hans föräldrar och därefter hans syskon som har rätt att ärva efter honom. Om din morbror varken hade föräldrar eller syskon i livet vid hans död, är det ni syskonbarn som har rätt att ärva honom. Ni syskonbarn har rätt till lika stora arvsandelar. Ovanstående framgår av Ärvdabalken 2 kap 2§ 1-2st. Eftersom att din morbror var gift, ska dock hans kvarlåtenskap först tillfalla hans fru, Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st. Eftersom att ni är er morbrors syskonbarn, har ni rätt till efterarv enligt Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Det innebär att ni ska få ut era arv efter er morbror nu när även den efterlevande makan avlidit. Eftersom att ni har rätt till efterarv fick din morbrors fru hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande makan fritt får disponera över sin makes kvarlåtenskap under sin livstid, men att hon inte får testamentera bort sin makes kvarlåtenskap till nackdel för makens efterarvingar, Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Din morbrors fru har alltså inte haft någon rätt att testamentera bort era arv efter er morbror. Istället har ni rätt att nu få ut era arvsandelar efter er morbror ur den efterlevande makans kvarlåtenskap, innan hennes kvarlåtenskap fördelas på hennes egna arvingar.Hoppas att det här svaret har varit till någon hjälp, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänlig hälsning,

Kusiners rätt till arv och testamettagares rätt

2016-05-15 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag hade en kusin i England som dog 2009 och som inte hade någon familj (men förmodligen engelska kusiner). Om inget testamente fanns vem ärver då?Hur kan man ta reda på om något testamente fanns?Om inget sådant finns upprättat är det då för sent att åberopa del av arvet? (Jag fick nyligen veta att han var avliden då vi inte har haft kontakt på länge).Med vänlig hälsning, Eva
Greta Apelman |Hej och tack för din fråga!Enligt de svenska lagarna om arvsrätt har kusinerna ingen rätt till arv. De som har rätt till arv finns att utläsa i 2 kap ärvdabalken. Om inget testamente finns ärvs enligt 2 kap. ärvdabalken. Du säger att kusinen inte har någon familj. Om ingen familj eller testamente finns går arvet till allmänna arvsfonden.Testamente ska delgivas arvingarna enligt 14 kap. 4 § ärvdabalken. Om det inte gick att hitta arvingen som testamenterats en andel i dödsboet ska det anmälas till Skatteverket som ska annonsera i Post- och Inrikestidningar och uppmana testamenttagaren att göra sin rätt gällande inom fem år efter kungörelsen infördes i tidningen. Dock finns en rätt att göra sin rätt gällande inom 10 år efter dödsfallet enligt 16 kap. 4 §. Det här är hur lagen ser ut i Sverige, det kan vara annorlunda i Storbritannien. Jag föreslår att du hör av dig till din kusins kusiner för att se hur läget är. Om du vill ha mer hjälp kan du vända dig till våra betaltjänster, men obesrvera att vi inte är insatta i engelsk lagstiftning. Vänliga hälsningar

Äktenskapsförord och särkullbarn

2016-05-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min man har skrivit äktenskapsförord där två fastigheter är min enskilda egendom. Jag har två barn och han har ett. Vad händer om han skulle avlida, ingår fastigheterna i delningen efter honom då hans barn ska ha ut sin del eller är de mina? Vad händer om jag avlider före honom? Till saken hör att jag har lagt in större delen av kontantinsatserna och betalat stora renoveringar för pengar jag ärvt som enskild egendom av mina föräldrar.
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom fastigheterna är din enskilda egendom enligt ert äktenskapsförord ingår de inte den bodelning mellan er som görs då någon av er går bort. Om din man går bort först har alltså hans arvingar ingen rätt till fastigheterna. Om du skulle gå bort före din man ingår fastigheterna fortfarande inte i bodelningen men väl i din kvarlåtenskap. Dina barn rätt att få ut sitt arv direkt efter dig eftersom din man inte är deras far och de delar då på din kvarlåtenskap där fastigheterna alltså ingår. Det finns dock ett lagstadgat skydd för din man i den här situationen. Det han erhåller genom bodelning, alltså efter man slagit ihop era tillgångar och sedan delat på dem, måste uppgå till fyra gånger prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet uppgår år 2016 till 44 300 kronor. Uppnår inte hans andel i bodelningen till detta har han rätt att erhålla egendom så han når upp till detta belopp från din kvarlåtenskap oavsett om dina barn väljer att ta ut sitt arv direkt eller inte. Dina barn kan också välja att avstå arvet tills din man avlider och då ha rätt till en andel ur hans kvarlåtenskap som motsvarar det han ärvde av dig, så kallat efterarv. De har då rätt att få fastigheterna eftersom de tillhört dig om de finns kvar vid din mans död. Din man erhåller då fastigheterna vid din bortgång med fri förfoganderätt vilket innebär att han är fri att t.ex. sälja dem. Däremot får han inte testamentera bort dem.Detta är vad Ärvdabalken säger. Ni är fria att testamentera för att hitta en lösning som passar er familj. Ni kan få hjälp med det av vår onlinetjänst, se här. Hoppas detta var svar på din fråga!