Vem ärver enskild egendom?

2017-03-21 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej. Arvsrätt gällande Enskild egendom. Min make har fått ut sin del på 25 % vid en försäljning av egendom. Denna del var Enskild egendom. För dessa pengar köptes en annan egendom där vi står på 50% var, vi är gifta med gemensamma barn.Om maken avlider, ärver då barnen hans del som var egen egendom, eller ärver jag som äkta maka. Kan barnen kräva ut något medan någon av oss föräldrar är i livet. Kan någonsin den enskilda egendomen gå tillbaka till makens föräldrar? Vi känner inte till eller har sett några skrivna papper, det nämns inte öppet. Tacksam för svar!
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att det bara är den enskilda egendomen du undrar över, att ni bara har gemensamma barn och att inget testamente finns. En av dina frågor är om egendomen kan gå tillbaka till makens föräldrar. Jag tolkar denna frågeställning som att den enskilda egendomen varit en gåva från dina svärföräldrar till din make med förbehåll att den ska vara enskild. Vad händer om man köper annan egendom med pengar som är enskild egendom? Regler om enskild egendom finns i äktenskapsbalken. När man köper annan egendom med pengar man fått efter man sålt enskild egendom ska som huvudregel även den nya egendomen vara enskild egendom. (7 kap. 2§ 6 punkten äktenskapsbalken). Detta kallas för surrogat-egendom. Detta gäller om ingenting annat avtalats när egendomen blev enskild. Eftersom din make fått egendomen genom gåva kan sådant ha avtalats i ett gåvobrev. Du skriver själv att ni inte hittar några papper, så jag antar att inget annat avtalats. Det faktum att ni står 50% var på den nyligen köpta egendomen spelar alltså ingen roll – den är din makes enskilda egendom ändå.Vem ärver den enskilda egendomen vid dödsfall? Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken och regler om arv finns i ärvdabalken. Om din make avlider upplöses ert äktenskap och en bodelning ska ske. (1 kap. 5§ och 9 kap. 1§ äktenskapsbalken) I bodelningen ska ert giftorättsgods ingå, medan din makes enskilda egendom hålls utanför bodelningen. (10 kap. 1§ äktenskapsbalken) Du kan alltså inte få den enskilda egendomen genom bodelning. Eftersom ni är gifta med gemensamma barn har du rätt att få ut arvet efter din make. (3 kap. 1§ ärvdabalken) Det är alltså du som ärver den enskilda egendomen före dina barn. Era gemensamma barns arv skjuts därför upp och de har inte rätt att få ut arvet efter din make så länge du är i livet. Barnen har dock rätt till efterarv när du går bort. (3 kap. 2§ ärvdabalken) Kan den enskilda egendomen gå tillbaka till makens föräldrar? Regler om gåvor finns i gåvolagen. Om jag tolkar din fråga rätt och den enskilda egendomen var en gåva från din makes föräldrar till din make uppkommer frågan om dina svärföräldrar kan kräva tillbaka den. Gåvan fullbordades när din make fick den av sina föräldrar och är därför bindande. (1§ och 2§ Gåvolagen) Eftersom den är bindande har dina svärföräldrar ingen rättslig möjlighet att ta tillbaka gåvan. För att hans föräldrar ska få egendomen krävs att din make testamenterar den till dem.Sammanfattningsvis - Din makes enskilda egendom förblir enskild egendom även om ni sålt den och köpt annat för pengarna. - Eftersom ni bara har gemensamma barn ärver du i egenskap av make när din make dött och era barn har ingen möjlighet att få ut sitt arv så länge du är i livet. - Dina svärföräldrar kan inte kräva tillbaka gåvan.Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Testamentera bort all kvarlåtenskap när bröstarvingar inte finns

2017-03-21 i Testamente
FRÅGA |Min bror har avlidit. Han hade inga barn eller sambo eller hustru. Vår mor lever fortfarande. Kan min bror välja att testamentera allt han ägde till en vän?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, eftersom att er mamma inte är bröstarvinge till din bror, har han rätt att testamentera bort all sin kvarlåtenskap till någon annan. Det är bara bröstarvingar (arvlåtarens barn, barnbarn etc.) man måste ta hänsyn till när man testamenterar bort sin egendom eftersom att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Din brors önskan enligt testamentet är alltså i sin ordning.Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Fördelning av arv när särkullbarn avstått från sitt arv till förmån för efterlevande make

2017-03-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Jag har frågor gällande ett dödsbo. En väns pappa har nyligen avlidit, han efterlämnar fyra biologiska barn samt ett särkullbarn. Hans hustru (mor till särkullbarnet) är sedan tidigare avliden, särkullbarnet avstod då från sin laglott till förmån för sin icke biologiska pappa.Vad jag kan förstå så är särkullbarnet nu delägare i det aktuella dödsboet.Hur ska skiftet se ut? Hur ska arvet fördelas?Ska boet delas lika mellan alla fem eller är det laglotten som gäller för särkullbarnet?Hur beräknas det?
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Eftersom särkullbarnet avstod från sitt arv till förmån för sin styvpappa, har särkullbarnet rätt att ta del i sin styvpappas bo när han avlidit (3 kap. 9 § ärvdabalken). Som huvudregel kommer hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap från den först avlidna maken (3 kap. 2 § ärvdabalken). Det framgår inte av din fråga om pappans biologiska barn är gemensamma barn till honom och hans avlidna hustru. Om de fyra barnen är makarnas gemensamma ska mammans halva av kvarlåtenskapen delas på alla fem barnen. Pappans halva ska delas på hans fyra barn, eftersom särkullbarnet inte är hans arvinge. Är det i stället så att pappans hustru inte var mamma till hans fyra barn blir fördelningen så att pappans barn får en fjärdedel var av pappans halva och mammans barn får hela hennes halva. Laglotten är hälften av en bröstarvinges (barn, barnbarn osv.) arvslott. Laglotten går inte att testamentera bort. Om det inte finns något testamente som berör arvsfördelningen i din väns fall, gissar jag att du menade att skriva arvslott.Vänliga hälsningar,

Ärver jag min morbror som inte har barn och varken föräldrar eller syskon vid liv?

2017-03-20 i Arvsordning
FRÅGA |Hej jag undrar om jag ärver min morbror ? Han har inga barn, inga föräldrar som lever, Min mor är också död så det är jag och min bror kvar så att säga
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att direkt svara på din fråga: Ja, du ärver efter din morbror. Du och din bror har rätt till lika delar av hans kvarlåtenskap.Jag förutsätter att din morbror inte heller är gift. Eftersom att han inte har några arvingar i första arvsklassen (barn, barnbarn, o.s.v.) så ska arvet fördelas i andra arvsklassen (Ärvdabalken 2 kap. 1-2 §). Här ärver i första hand föräldrar och därefter syskon, men med tanke på att inga av dessa är vid liv så träder du och din bror in deras ställe. Ni två har rätt till hela kvarlåtenskapen/arvet och ska dela lika på allt.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Förvaltning genom boutredningsman

2017-03-21 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |bouppteckning efter min far skall göras av min bror som är delägare i dödsboet samt skött min fars ekonomi i minst fem år utan någon som helst redovisning till oss syskon .det är bråttom hur förhindrar jag detta jag vill ha en opartisk
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om du är dödsbodelägare har du rätt att ansöka om att tingsrätten ska förordna en boutredningsman som ska ta hand om all egendom som tillhör dödsboet och sköta om förvaltningen av denna. Förvaltning genom boutredningsman är en utväg när ni dödsbodelägare inte kan enas om dödsboets förvaltning, avveckling och arvsskifte. Här har du en blankett för ansökan om boutredningsman.Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur avstår man sitt arv?

2017-03-21 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej jag har en morbror som dött och ska få ett arv.Jag har skulder hos kronofogden och vill överlåta min del av arvet till min dotter. Går detta och hur gör jag då ? Mvh
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du kan avstå ditt arv till förmån för din dotter. Isåfall måste du berätta för dödsboet att du vill göra det och det gör du genom att ge en avståendehandling till boutredningsmannen, testamentsexekutorn, eller om någon sådan inte finns, till de övriga dödsbodelägarna. Du kan också anmäla vid själva bouppteckningen att du vill avstå arvet och då ska det antecknas i bouppteckningen och på så vis anses de övriga dödsbodelägarna vara underrättade. Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur gör en så att gemensamt barn och särkullbarn ärver lika?

2017-03-20 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej mi fru &jag har ett gemensamt barn och ett som hon har sen tidigare. Hur gör man så att dom ärver lika .
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Enligt den legala arvsordningen ska barnen ärva lika delar efter din fru eftersom de båda är hennes barn, men endast det gemensamma barnet ska ärva efter dig eftersom det är ditt enda barn. (ÄB 2 kap. 1 §)Du bör skriva ett testamenteFör att barnen ska ärva lika efter er båda skulle jag rekommendera att ni antingen gemensamt eller att du själv skriver ett testamente om detta. Arvet efter din fru ska ändå delas lika mellan barnen och är oproblematiskt i situationen. Arvet efter dig behöver däremot regleras. Du bör alltså skriva ett testamente där det framgår att barnen ska ärva lika delar efter dig. Om du enkelt vill upprätta ett testamente kan du göra det genom vår avtalstjänst här. Testamentet ska vara skriftligt och bevittnas av två personer. (ÄB 10 kap. 1 §)Att notera är att ditt egna barn alltid har rätt till dennes laglott, vilket motsvarar halva arvslotten, och du får alltså inte testamentera bort mer än denna halva. (ÄB 7 kap. 1 §) I detta fall är denna laglottsrätt inte ett hinder eftersom din avsikt ändå bara är att ta ifrån ditt barn halva arvslotten efter dig, till förmån för din frus andra barn. Sammanfattningsvis råder jag dig alltså att skriva ett testamente om att de två barnen ska ärva lika efter dig. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur skyddas bröstarvingars rätt till efterarv?

2017-03-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Tack för en jättebra sida.Jag har en farmor som nyligen gått bort. Hon har två barn varav den ena (min far) gått bort sedan tidigare och hennes man (min farfar) är även han avliden sedan flera år tillbaka. Detta lämnar min farmors dotter (min faster) och jag och min syster kvar som arvtagare.För 7 år sedan gav min farmor bort sitt hus samt all mark till min faster. Detta var skrivit som en gåva och inte ett förskott på arv. Vad gäller i detta fallet, kan man ge bort fastigheter och ägor som man vill?Vidare undrar jag också om min farmor kan (på lagligt vis) ha skänkt hela arvet till min faster eller till min fasters barn?När min farfar gick bort fanns det cirka 4,9 miljoner i tillgångar så jag är lite nyfiken på hur mitt och min systers arv kan se ut.Tack igen för en bra sida.Mvh
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att din farmor gav bort sitt hus efter din farfars bortgång. Jag utgår även ifrån att din farmor och din farfar var gifta när din farfar gick bort samt att inget testamente finns. Om det förhåller sig på något annat sätt kan du komplettera din fråga genom kommentarsfältet nedan.Jag kommer först och främst att redogöra för vem som ärver. Därefter kommer jag att redogöra för hur en gåva kan påverka arvet. Jag vill även klargöra att beloppen jag hänvisar till i mitt svar inte nödvändigtvis behöver stämma i ert fall eftersom en rad olika omständigheter kan påverka hur stora beloppen blir i slutändan (eventuell enskild egendom i ett äktenskap kan t.ex. påverka andelarna). Beloppen bör dock ge en fingervisning om hur en fördelning kan komma att se ut.SammanfattningFör att kunna besvara dina frågor behövde jag först klargöra en del bakomliggande faktorer och därefter redogöra för de olika möjligheterna som finns. Eftersom mitt svar av den anledningen blev långt har jag sammanfattat vad som gäller:Du och din syster ärvde en fjärdedel var och din faster ärvde hälften av din farfars egendom. Denna egendom tillföll dock din farmor med fri förfoganderätt (som innebär att hon inte får testamentera bort egendomen). Hon fick även, efter en s.k. fiktiv bodelning, hälften av makarnas totala förmögenhet med full äganderätt. När din farmor avled hade du, din syster och din faster rätt till sammanlagt hälften av hennes egendom i efterarv efter din farfar.Som utgångspunkt hade din farmor rätt att ge bort egendom som hon ville. Din farmors gåva till din faster kan dock ha inneburit att din och din systers rätt till efterarv kränktes. Om din faster insåg eller borde ha insett att er rätt till efterarv kränktes kan hon bli skyldig att ge tillbaka fastigheten (eller betala motsvarande värde i pengar) till dödsboet. Detsamma gäller om din farmor har gett egendom till din fasters barn. Denna möjlighet försvinner dock fem år efter gåvotillfället.I vissa fall kan en gåva även innebära en återbetalningsskyldighet om en arvtagares laglott (hälften av arvslotten) kränks. Vem ärver?Vem ärver din farfar?Som utgångspunkt är det den avlidnes (arvlåtarens) barn som ärver (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Om ett av barnen har avlidit före arvlåtaren ärver eventuella barnbarn dennes del (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). De som är närmast arvsberättigade i nedstigande led kallas bröstarvingar. Eftersom din far avled före din farmor är det du, din syster och din faster som är bröstarvingar till din farmor.Om arvlåtaren var gift ska som utgångspunkt en bodelning göras när arvlåtaren avlider (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). En bodelning ska då göras mellan dödsboet och den efterlevande maken. Bodelningen mellan din farmor och din farfars dödsbo skulle dock innebära att din farmor (som är den enda dödsbodelägaren och således ensam företräder dödsboet) skulle göra en bodelning med sig själv, vilket inte är möjligt. Man kan dock i sådana situationer göra en s.k. fiktiv bodelning (en efterhandsberäkning av hur en "vanlig" bodelning hade sett ut). Om din farfar och din farmor tillsammans hade giftorättsgods som var värd 4 900 000 kr (och inga skulder finns) skulle en bodelning innebära att dödsboet får 2 450 000 kr och din farmor får 2 450 000 kr.Din farfars del ska i första hand tillfalla din farfars bröstarvingar. Varje barn tar lika stor del, och om ett barn har avlidit tillfaller barnets andel dennes barn. I ditt fall innebär det att du och din syster ärver en fjärdedel var (612 500 kr) och din faster ärver hälften (1 225 000 kr).Vem har rätt till efterarv efter din farfar?Efterlämnar arvlåtaren inga barn från tidigare förhållanden (så kallade särkullsbarn) ärver dock den efterlevande maken all kvarlåtenskap från arvlåtaren med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen, men i övrigt kan den efterlevande maken som utgångspunkt sälja, använda, ge bort eller förbruka egendomen.Ovanstående innebär att din farmor, efter bodelning och arv av din farfars egendom, fick 2 450 000 kr från bodelningen (med full äganderätt) och 2 450 000 kr i arv (din och din fasters del) med fri förfoganderätt. Den del som din farmor fick med fri förfoganderätt har din far och din faster efterarvsrätt i (3 kap. 2 § ärvdabalken). Efterarvet bestäms till en kvotdel av den efterlevande makens egendom (3 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken). Eftersom din fars (numera din och din systers) andel i din farfars kvarlåtenskap var 1 225 000 kr har du och din syster rätt till en åttondel var av din farmors kvarlåtenskap när hon nu har avlidit. Din faster har rätt till en fjärdel.Vem ärver din farmor?Först och främst ska efterarvet utgå till efterarvingarna. Om din farmor inte efterlämnar några andra arvingar än dig, din syster och din faster ärver du och din syster en fjärdedel var och din faster ärver hälften av den del som kvarstår när efterarvet har utbetalats (3 kap. 2 § och 2 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom efterarvet utgör en kvotdel av den efterlevande makens tillgångar påverkas efterarvet som huvudregel av värdeförändringar i den efterlevande makens egendom. Om t.ex. en fastighet har ökat i värde ökar också efterarvets storlek. Detsamma gäller eventuella värdeminskningar i egendomen.Hur påverkar en gåva arvet?Förskott på arvEn gåva till en bröstarvinge är som huvudregel att betrakta som förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Om arvlåtaren har tydliggjort att gåvan inte ska räknas som förskott på arv bryts dock denna presumtion. Din farmors gåva till din faster är alltså enligt min uppfattning inte att betrakta som ett förskott på arv. Om din farmor har skänkt bort egendom till din fasters barn (som inte är bröstarvingar) är presumtionen den motsatta (gåvan räknas som huvudregel inte som förskott på arv). Gåvor utan tillbörlig hänsyn till efterarvningarDen efterlevande maken får inte skänka bort egendom som denne innehar med fri förfoganderätt hur som helst. Om den efterlevande maken har gett bort egendom utan tillbörlig hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar kan efterarvingarna kompenseras (genom att efterarvingarnas rätt till förmögenhet från den efterlevande maken ökas, så kallat vederlag). Detta förutsätter att gåvan har inneburit en väsentlig minskning av den efterlevande makens förmögenhet. (3 kap. 3 § första stycket ärvdabalken.) Det framgår inte i din fråga hur mycket fastigheten var värd, men i Högsta domstolens praxis har en minskning med 25 % av den totala förmögenheten ansetts utgöra en väsentlig minskning (NJA 2013 s. 736).Ovan nämnda skydd för efterarvingarnas rätt gäller även om din farmor har skänkt bort egendom till din fasters barn, såvida kraven beträffande dessa gåvor också är uppfyllda.ÅterbäringsskyldighetOm vederlag enligt ovanstående inte räcker för att kompensera efterarvingarna (om det helt enkelt saknas förmögenhet i dödsboet) kan den som mottog gåvan bli tvungen att återbära denna eller betala motsvarande värde i pengar. En sådan återbäringsskyldighet föreligger om (1) gåvomottagaren insåg eller borde ha insett att efterarvingarnas rätt kränktes och (2) det var max fem år sedan gåvan mottogs (3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken). Eftersom talan inte kan väckas förrän den efterlevande maken har avlidit innebär detta att en gåva som fullbordades tidigare än fem år före den efterlevande makens död inte kan återbäras på denna grund.Bröstarvingars rätt till sin laglottHur stor är laglotten?Hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge utgör hans eller hennes laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom du och din syster är bröstarvingar efter din farmor har ni alltid rätt till minst hälften av den arvslott ni skulle få enligt lag, oavsett vad ett eventuellt testamente säger.Det förstärkta laglottsskyddetDet framgår inte av din fråga, men om din farmor skänkte bort fastigheten med förbehåll om att själv få utnyttja fastigheten fram till sin död kan detta innebära att det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt (7 kap. 4 § ärvdabalken). Detsamma gäller om arvlåtaren har skänkt bort egendom när han eller hon antog att döden började närma sig. Man kan säga att paragrafen är tillämplig i sådana situationer där det framstår som att arvlåtaren har försökt ordna med sitt arv redan under sin livstid och på så vis kringgå laglottsskyddet. Även om gåvan inte är ett formellt testamente liknar den ett testamente och utlöser därför detta skydd.Om egendom har skänkts bort under sådana omständigheter ska egendomen återbetalas till dödsboet (till den del gåvan kränker rätten till laglott) om inte särskilda skäl talar emot det. Särskilda skäl kan t.ex. vara att gåvomottagaren har jobbat för gåvogivaren under en längre tid och fått en låg lön för sitt arbete (NJA 1942 s. 609). Enligt min bedömning är det osannolikt att särskilda skäl föreligger i ditt fall.Fler frågor?Har du fler frågor rekommenderar jag att du bokar en tid med en av våra jurister för att få hjälp i ditt ärende. Du är även varmt välkommen att ställa frågor i kommentarsfältet nedan om du har någonting du vill förtydliga eller tillägga.