Hur ogiltigförklaras ett testamente?

2016-12-07 i Testamente
FRÅGA |Min sambo har ett testamente från sitt förra förhållande. De har 2 barn ihop och hade då ett hus. Var ej gifta. Nu har han och jag köpt hus ihop och ska skriva ett testamente. Vi vill då få bort det gamla testamentet. Hur gör man? Det finns endast ett exemplar och det har min sambo. De har varit separerade sen 2008. Tack på förhand.
Måns Lundvall |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är faktiskt inte svårare än att din sambo förstör testamentet. Genom att hen förstör testamenteshandlingen så förlorar det sin giltighet, detta går att utläsa i 10 kap 5§ Ärvdabalk.MVH

Fråga om tolkning av inbördes testamente

2016-12-06 i Testamente
FRÅGA |Inbördes test, A o B gifta,utan barn, A avled19-99, B 2014 , enda efterarv. syskon/syskonbarn,totalt 21 i gren A,totalt 11 i gren B. Fri förfog.rätt .Ganska "normalt" test,några stavfel. En mening svårtolkad.Citat : "Vidare skall efter bådas vår död vår egendom delas lika mellan våra syskon o våra syskonbarn, således 1/2 till B:s efterarv. o 1/2 till A:s efterarv.". I båda grenar skulle några starkt gynnas av Legal ordn. o andra starkt gynnas av " inbördes lika mellan syskon/syskonb. i samma gren.Bör ordet "således" inverka på tolkn.?1)Meningen betyder ENDAST att efterarvet delas lika MELLAN gren A o gren B, o säger inget om fördeln INOM samma gren? Det skulle betyda att "lika mellan..... p g a av ordet "således" ska tolkas "lika mellan HELA GRUPPEN syskon/syskonb. i gren B o HELA GRUPPEN syskon/ syskonb. i gren A, dvs betyda ENDAST 1/2 t. grenA A o1/2 t. gren B. 2) 1/2 t. gren B o 1/2 t. gren A o DESSUTOM " inbördes lika mellan syskon/ syskonb. INOM samma gren". Anser ni alt. 1 och alt. 2 LIKA sannolika, eller.. det lika sannolikt att alt 1 o alt. 2 skulle vara "riktig tolkning"? TACK för svar, även om ni INTE skulle kunna ha en tydlig åsikt.Bland syskonbarn råder olika åsikter. Vet ej om det beror på att några kraftigt gynnas resp missgynnas beroende på vilket alternativ som gäller.TACK för snabbt svar!
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!Utgångspunkten är att egendomen ska fördelas i enlighet med testamentet. Då det uppstår problem i hur testamentet ska tolkas finns det i 11 kap ärvdabalken regler kring hur det ska ske. Du hittar ärvdabalken här!Utifrån ordalydelsen skulle jag personligen tolka meningen som att efterarvet ska fördelas lika mellan de två grenarna, dvs 50% till gren A och 50% till gren B, och att var grens del sedan ska fördelas mellan efterarvingarna i enlighet med den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen, se 2 kap ärvdabalken, innebär att varje syskon (inkl de som eventuellt avlidit) ska dela lika på sin grens del. Detta kommer resultera i att varje syskon i samma gren får lika mycket pengar. Har något/några av syskonen gått bort träder respektives barn i stället för föräldern. Jag hoppas att detta är till hjälp för er! Behöver ni ytterligare hjälp kan ni boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad inom arvsrätt, ni kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen här till höger. Med vänliga hälsningar,

Laglott i Sverige och Danmark

2016-12-05 i Laglott
FRÅGA |jag undrar hur det fungerar med testamente mot arvsrätt.om någon testamenterar sitt arv till en person, hur fungerar det med arvsrätt?Exempel: en person testamerar sitt arv till en person men det finns ett barn till i sammanhanget som inte är en del av familjen så att säga.Har barnet fortfarande rätt till halva arvet eller är det testamentet som gäller först och främst?Har hört att det finns en minimum procentsats som gäller men stämmer det?Hur gäller detta i Sverige resp Danmark?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna du eftersöker är det som inte juridiken berör det så kallade laglottsskyddet. Laglotten innebär att en bröstarvinge (ett biologiskt eller adopterat barn) alltid har rätt till hälften av sin förälders tillgångar. Detta gäller även om föräldern testamenterat sin förmögenhet till någon annan och det görs ingen skillnad på om barnet bor med familjen eller inte. Har en förälder testamenterat att all sin egendom ska gå till person A, men person B och C är bröstarvingar till föräldern kan B och C klandra testamentet och få ut hälften av hälften (25%) vardera. Är föräldern gift och det är barn utanför äktenskapet, sker då först en bodelning och sen görs laglottsprövningen. Det betyder att om ett gift par i giftorättsgods har 120 kronor och den ena föräldern (med barn B och C utanför äktenskapet) avlider, görs först en bodelning så att makarna har 60 kronor vardera. Av detta utgör laglotten 30 kronor vilket de två barnen delar på (15 kronor vardera). Är barnen inom äktenskapet ärver de först när båda föräldrar gått bort. I Danmark ser den här rätten ut lite annorlunda, men skyddet finns där med. I Danmark ärver efterlevande make/maka och bröstarvingar hälften vardera, direkt vid föräldern/makens bortgång. Laglottsskyddet här består av en fjärdedel av arvslotten, det vill säga att både bröstarvinge och make/maka är berättigade 1/8 var av förmögenheten. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen med en ny! Med vänlig hälsning,

Arv - särkullbarn

2016-12-05 i Särkullbarn
FRÅGA |vi är ett gift par och min man har två vuxna barn och vi har en gemensam son. Vad händer om min make går bort före mig och inget testamente är upprättat?
Samuel Lindblad |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga så undrar du vad som händer med din makes kvarlåtenskap om han går bort. Det är en fråga om arv och regleras därmed i ärvdabalken, men även i äktenskapsbalken eftersom ni är gifta med varandra. När någon av makarna dör så ska en bodelning som huvudregel göras enligt 23 kap 1§. Vid en bodelning så delas giftorättsgods lika mellan makarna, medan vardera make behåller sin enskilda egendom 9 kap 1§. Vad som är giftorättsgods är i regel det som inte är enskild egendom, 7 kap 1§. Din del av bodelningen kommer att tillfalla dig med full äganderätt och är som huvudregel hälften av allt giftorättsgods. Din makes del tillfaller normalt den efterlevande maken (det vill säga du) med fri förfoganderätt enligt 3 kap 1§. Den fria förfoganderätten innebär att du kan inte testamentera iväg ditt barns del av din makes kvarlåtenskap, men du har friheten att förbruka den om du önskar. I detta fallet har din make dock två särkullbarn. Din makes del kommer därmed att till stor del att tilldelas dem. Detta beror på att särkullbarn, tillskillnad från ert gemensamma barn, har rätt att ta ut sin del av deras fars kvarlåtenskap direkt, 3 kap 1§ ärvdabalken. Din make har sammanlagt tre bröstarvingar. Arvet efter honom ska därför fördelas lika mellan alla tre barnen. Det innebär att särkullbarnen har tillsammans rätt till 2/3 delar av din makes kvarlåtenskap. Resterande del (1/3) kommer att tillfalla dig med fri förfoganderätt. Denna delen kommer att tillfalla ert gemensamma barn när du avlider.Särkullbarnen har dock möjligheten att välja att avstå sitt arv, genom att låta dig som kvarlevande maka ärva deras del tillsvidare, 3 kap 9§ ärvdabalken. De har då rätt till, så kallad, efterarvsrätt. Detta innebär att särkullbarn som avstår sitt arv, till fördel för den efterlevande maken, har rätt att ärva motsvarande kvotdel av den efterlevande när den avlider.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan.mvh,

Vad som händer med enskild egendom vid bortgång

2016-12-06 i Enskild egendom
FRÅGA |Vad händer med min enskilda egendom, (genom arv och investerat i villafastighet som jag äger 90% av) vid min bortgång? Jag har 3 barn och är omgift.
Karolina Jivebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte riktigt av din fråga om barnen är era gemensamma så jag väljer att svara genom att ställa upp olika scenarion:Om det skulle vara så att du gick bort före din make och barnen var era gemensamma skulle det till en början upprättas en bouppteckning (om inte delar av arvet ska tillkomma annan än din efterlevande make, exempelvis på grund av ett testamente - då ska även en bodelning ske), vilken innebär att samtliga tillgångar och skulder hos båda makar antecknas (ert giftorättsgods). Även förekomsten av enskild egendom och egendom av särskilt slag ska antecknas, detta enligt 20kap 4§ ÄB. Din make ärver sedan allt i från dig enligt 3kap 1§ ÄB. Era gemensamma barn får en så kallad efterarvsrätt vilken innebär att de kommer ärva sin del när din make också går bort, enligt 3kap 2§ ÄB. De har rätt till kvarlåtenskapen från dig, vilken är din enskilda egendom samt "din" hälft av det giftorättsgods som antecknats i bouppteckningen efter din bortgång. Denna del innehar då din efterlevande make med fri förfoganderätt, inte full äganderätt. Om det istället skulle vara så att du hade barn från tidigare äktenskap/förhållanden, så kallade särkullbarn i det nya äktenskapet, skulle det till en början behöva göras en bodelning efter din bortgång. Där delas ditt samt din makes giftorättsgods, och skulder hänförliga till giftorättsgods, mellan din efterlevande make och dödsboet. Ditt/dina särkullbarn skulle dessutom ha rätt att ta ut sitt arv på en gång, enligt 3kap 1§ ÄB. Skulle det vara så att du enbart har särkullbarn (inga barn med din nuvarande make) skulle dessa ärva hela din kvarlåtenskap, det vill säga din del av bodelningen samt din enskilda egendom. Skulle det även finnas gemensamma barn med i bilden skulle din efterlevande make ärva deras del av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och så skulle dessa barn få ut detta när också han gick bort. Hoppas att detta gav ett bra svar på din fråga! Återkom om du har några vidare funderingar.

Fördelning av arv, och livförsäkring utan förmånstagare

2016-12-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Min svärmor har gått bort. Nu undrar vi hur arvet fördelas. Har försökt läsa på nätet men det mest känns som rena Grekiskan när man försöker tolka lagtexten. Svärmor var gift och dom har två gemensamma barn. Inget testamente finns upprättat och ingen förmögenhet finns heller, hus eller bilar. Det finns en livförsäkring som vi inte kan se att det är skriven någon förmånstagare på. Det vi har pratat om är att maken ärver hälften av svärmor och att barnen får dela på den andra hälften. Eller ärver maken allt?
Tova Andersson |Hej och tack för din fråga!Jag uppfattar två frågeställningar:- Vad gäller angående livförsäkringen? - Hur ska arvet efter din svärmor fördelas?Gällande livförsäkringen ska det utfallande beloppet helt enkelt anses ingå bland din svärmors tillgångar som ett kontantbelopp, eftersom det inte satts in någon förmånstagare. Detta belopp ska räknas med i samband med bodelning och fördelning av arv. (Försäkringsavtalslagen 14 kap. 7 § första stycket motsatsvis)Med anledning av din svärmors bortgång, ska först makarnas gemensamma egendom fördelas mellan dem genom bodelning. (Äktenskapsbalken 9 kap. 1 §) Här ska alltså livförsäkringsbeloppet ingå.Som huvudregel ska egendomen delas lika mellan dem (enligt Äktenskapsbalken 11 kap. 3 §), och den halva som tilldelas din svärmor är det som utgör arvet efter henne.Bestämmelser om fördelning av arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Eftersom de två barnen är din svärmors närmsta arvingar, och så kallade bröstarvingar, ska arvet fördelas lika mellan dem och de har alltså rätt till hälften var. (ÄB 2 kap. 1 §) Till följd av att din svärmor var gift med barnens andra förälder, har denna däremot en makesrätt vilket betyder att hela arvet ska tilldelas maken. (ÄB 3 kap. 1 § första stycket) Maken får ett slags företräde i barnens delar av arvet.Därmed får maken både hälften av makarnas gemensamma egendom vid bodelningen, och den andra hälften i makesarv.Barnen får i sin tur en efterarvsrätt till arvet från deras mor, vilket betyder att de får ut arvet när deras andra förälder går bort. (ÄB 3 kap. 2 § första stycket) Då ska även arvet efter den andra föräldern fördelas lika mellan dem på samma sätt som ovan.Sammanfattning:- Livförsäkringen ska ingå bland din svärmors tillgångar vid bodelningen och fördelningen av arvet. - Hela arvet ska tilldelas din svärmors make. Barnen får ut hälften var av arvet när maken går bort, då får de även ut hälften var av arvet från denna förälder. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Testamentsbehörighet

2016-12-05 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min bror står som förmånstagare till ett testamente som vår styvpappa skrev för många år sedan nu. Har nu hört att detta testamente skulle kunna bestridas eftersom gården vi skall få ärva är min styvpappas släktgård. Tydligen finns det en lag som heter ärvdabalken som reglerar hur man kan testamentera bort gårdar. Vet att han fick hjälp av banken att skriva testamentet för cirka 40 år sedan. Tacksam för hjälpAnna.
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Först och främst vill jag beklaga er styvfars bortgång. Angående din fråga är det så att det i ärvdabalken inte finns särskilda regleringar om hur man får testamentera släktgårdar i allmänhet. Det finns dock regler om vad och hur mycket någon får testamentera. Om er styvfar hade egna bröstarvingar (biologiska eller adopterade barn) har de rätt till hälften av arvet efter honom oavsett vad som skrivits i testamente. Likaså finns regler för efterlevande make/maka och det är en möjlighet att han upprättat ett nytt testamente. Sammanfattningsvis finns det dock inget specifikt i ärvdabalken som berör släktgårdar. Det finns regler om vad som händer när man ger bort en del mark man måste stycka av, och regler som skulle föranleda en annan bedömning om det varit hans make/makas släktgård och som då skulle lägga detta på hennes ”lott”. Det sista jag kan tänka mig är om er far själv ärvt/fått/köpt gården med ett förordnande om att den ska stanna inom släkten eller att han själv inte ägde den och därför inte hade rätt att testamentera bort den. Utan mer information kan jag tyvärr inte ge ett säkrare svar. Min rekommendation är att ni kontaktar en jurist som får titta på testamentet och bistå er vid bodelning. Vill ni komma i kontakt med våra jurister kan ni kontakta dem på www.lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Särkullbarns rätt till halva bostaden vid makens död

2016-12-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min styvfar har nyligen avlidit och han var då gift med min mamma sen 43 år. Han har två barn och mamma mig och min bror. Vad jag förstått ärver mamma och hans två barn vilket är logiskt. Men nu till min fråga: Mamma och styvfar ägde en bostadrätt tillsammans, hur fördelas det arvet? Mamma har vad jag förstår rätt till sin halva, men hur fördelas den andra halvan som var min styvfars? Vår familjejurist säger att särkullsbarnen ärver hela hans halva, stämmer detta verkligen? Trodde min mamma ärvde halva hans del.
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det inte finns något testamente eller liknande ska din styvfars bröstarvingar ärva efter honom, alltså hans två barn (2 kap 1 § ÄB). Då det finns bröstarvingar ärver dessa hela kvarlåtenskapen och den delas mellan dem. Enligt 3 kap 1 § ÄB ska din mamma ärva din styvfar. Hon har dock bara rätt till detta om särkullbarnen avstått från sin rätt till enligt 9 §. I 9 § står det att särkullbarn kan avstå arvet till förmån för den efterlevande maken och sedan få rätt till efterarvet efter denne. Särkullbarnen kan i detta fall alltså välja att inte ta ut sin andel nu utan när er mamma dör istället. De får då rätt till en viss andel av hennes kvarlåtenskap. Då en make dör ska en bodelning göras (9 kap 1 § ÄktB). Vid en bodelning tar man som huvudregel makarnas giftorättsgods och delar på två, de har alltså rätt till hälften var. Ägde man en bostadsrätt tillsammans kan man säga att parterna får rätt till hälften var. Det som ska anses vara styvfaderns vid denna punkt är det som särkullbarnen sedan ärver av honom. Detta kan alltså innebära att de har rätt till halva bostadsrätten efter bodelningen. Det finns dock en undantagsbestämmelse i 11 kap 8 § ÄktB som kan ge den efterlevande maken rätt att överta parets gemensamma bostad, om man kan anses vara "den som bäst behöver den". Detta innebär dock att man måste "lösa ut" den andra parten, alltså betala denne värdet av bostadsrätten. Sammanfattningsvis kan man säga att särkullbarnen ärver hela din styvfars förmögenhet, om det inte finns något testamente eller liknande. Detta innebär att de kan få rätt till halva bostadsrätten om inte din mamma löser ut dem genom att ge dem giftorättsgods eller pengar för samma värde. En annan möjlighet är också att särkullbarnen avstår sitt arv till förmån för din mamma enligt 3 kap 9 § ÄB och sedan får rätt till s.k. efterarv då din mamma dör. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning