Fastighetsköps giltighet då köpeskilling ej blivit betald samt förskott på arv

2017-12-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vi är två bröstarvingar efter vår far som nyligen gått bort. 2007 köpte min bror (mot min vilja) vår skogsfastighet.( Vår mor hade gått bort 2003.) Köpeskillingen var 500 000 kr trots att fastigheten innehöll strandtomter. 2007 var varje strandtomt värd 700 000 kr i dag har strandtomterna taxeringsvärdet 1 000 000 kr. Nu 2017, visar det sig att betalning av beloppet för köpet 2007 aldrig har genomförts. Är affären giltig? Och i så fall, vem ska den betalas till när nu säljare är avliden?
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid fastighetsköp krävs att en köpehandling upprättas skriftligen. Denna handling ska innehålla en förklaring om fastighetsöverlåtelsen samt köpeskillingen, priset på fastigheten, och till sist ska även handlingen skrivas på av båda parter. Detta följer av 4 kap. 1 § jordabalken. Finns en handling som denna och den är upprättad korrekt föreligger ett avtal mellan din bror och din fader, affären är då giltig.När en person avlider upprättas ett dödsbo av dödsbodelägare. Dödsbodelägare är make/ maka, arvingar samt testamentstagare. Det är dödsboet som ska förvalta över den avlidnes tillgångar och skulder. Skulden din bror har till din far blir alltså en tillgång som måste betalas in till dödsboet. Man utreder först vilka tillgångar och skulder som finns och uträttar därefter arvsfördelningen. Se 18 kap. 1 § ärvdabalken. Dock ska tilläggas att en skuld kan preskriberas vilket innebär att den avskrivs och inte längre existerar. Detta uppstår enligt 2 § preskriptionslagen efter 10 år. Det krävs dock att det inte har uppstått något preskriptionsavbrott, erkännande av att skulden finns i form av delbetalning, att säljaren kräver betalning eller liknande. Sker ett avbrott på detta vis börjar preskriptionstiden löpa på nytt från dess att avbrottet gjordes, den blir alltså längre. Då du säger att köpet gjordes 2007 föreligger risk att preskriptionstiden faktiskt har löpt ut och då kan pengarna inte längre begäras från din bror. Jag antar att du också funderar över hur arvsfördelningen blir med tanke på att din bror fått köpa fastigheten till ett underpris. Huvudregeln vid arvsfördelning framgår av 2 kap. 1 § ärvdabalken och är att den avlidnes kvarlåtenskap ska delas lika mellan, om sådana finns, bröstarvingar. Du och din bror ska alltså dela lika mellan din avlidne fars kvarlåtenskap. Av 6 kap. 1 § ärvdabalken framgår att man räknar av förskott på arv vid denna fördelning. Att köpa en fastighet till ett underpris är att anse som förskott på arv och avräkning ska därför göras. Avräkningen sker enligt 6 kap. 3 § ärvdabalken efter värdet vid tidpunkten för överlåtelsen och inte efter värdet vid arvlåtarens död. Skillnaden på det din bror fått betala och marknadsvärdet ska alltså dras av från hans arv. Din del kommer därav bli större av det din far efterlämnar än vad din brors del kommer att bli vid själva arvsfördelningen. Hoppas att detta svar hjälpte dig! :)Med vänliga hälsningar,

Fråga om förskott på arv och möjlighet till arv för resterande bröstarvinge

2017-12-15 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min farfar har gett bort sitt hus som gåva till min faster och farbror och därmed uteslutit att min far får en del av arvet. Min farfar är 95 år och skröplig praktiskt sett blir detta som att utesluta ur sitt testamente. Är det tillåtet? Har min far någon chans att få en del av sitt arv eller är det uteslutet när farfar gjort såhär?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en presumtion om att det en arvlåtare (din farfar) ger bort till sina bröstarvingar under sin livstid ska räknas som förskott på arvet. För att bryta presumtionen och gynna någon av bröstarvingarna kan arvlåtaren bestämma att gåvan inte ska vara ett förskott på det framtida arvet, ärvdabalken 6 kap. 1 § 1 st. Ett sätt att göra detta är att upprätta ett gåvobrev där det framgår att gåvan inte ska vara ett förskott på arvet.Oavsett om din far blir utesluten ur testamentet eller inte så har han rätt till sin lagtlott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, ärvdabalken 7 kap. 1 §. Dvs. om din farfar har tre bröstarvingar, så har din far rätt till minst 1/6 av arvet (arvslotten är 1/3 och laglotten därmed 1/6).Din faster och farbror kan bli ersättningsskyldiga och behöva lägga till värdet av huset till kvarlåtenskapen vid din farfars död för att kunna beräkna laglotternas värde. Situationer då detta skulle kunna bli aktuellt är om din farfar har gett bort huset på sin dödsbädd eller om din farfar fortfarande kan dra nytta av gåvan under sin livstid, trots att den är bortskänkt. Det skulle vara t.ex. om din farfar bor i huset som han har gett bort till din faster och farbror. Är så fallet måste din far väcka talan vid domstol inom ett år från bouppteckningens avslutande, ärvdabalken 7 kap. 4 §.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Särkullbarn och makesarv

2017-12-15 i Make
FRÅGA |Arvsproblematik:Moder till 5 barn dog 1992. Ett av barnen fick då ut sin laglott. Idag har även maken gått bort. Han har testamenterat arvet att delas lika mellan två särkullebarn och tre gemensamma barn. Hur fördelas arvet då ett av särkullebarnen fått ut sin laglott efter modern?
Julia Stenslund |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Till att börja med vill jag bara klargöra att jag tolkar din fråga som att de två särkullbarnen är makans barn och inte makens, och att dessa två barn därmed inte har någon laglig rätt att ärva fadern. När en make dör och den andra således ska ärva så beräknas hur stor del av den efterlevande makens totala egendom som arvet utgör. När sedan den andre maken dör så ska det göras en bouppteckning, vid vilken man först tar bort den delen av den då avlidnes egendom som utgjorde arv efter maken. Detta arv ska då fördelas mellan den först avlidnes arvingar. Så som jag förstått det så ska alltså arvet efter makan fördelas mellan de fem barnen då alla är hennes bröstarvingar. En laglott utgör det som en bröstarvinge lagligen har rätt att ärva och är hälften av dennes arvslott. Arvslotten räknas ut genom att dela summan av kvarlåtenskapen mellan antalet bröstarvingar. Laglotten är således hälften av detta. En bröstarvinge som fått ut sin laglott redan vid moderns död kan nu vid den efterlevande makens död ha rätt till så pass mycket att han får ut sin arvslott, om inte något testamente efter modern finns som säger annorlunda. Finns ett testamente som säger att bröstarvingen inte ska ha mer än sin laglott så gäller detta. Efter att arvet efter modern fördelats så ska faderns kvarlåtenskap fördelas. Eftersom han har skrivit testamente så är utgångspunkten att det ska följas. Som bröstarvinge kan man dock invända mot detta och kräva att få ut sin laglott. Laglotten i detta fallet blir dock en sjättedel av faderns kvarlåtenskap vilket är mindre än vad som tilldelats enligt testamentet (en femtedel). Hoppas svaret var till hjälp!

Arvsavstående särkullbarn

2017-12-15 i Arvsavstående
FRÅGA |En fråga som fortfarande är obesvarad.Vid en bodelning är det totala värdet 4 milj. Änkan ärver hälften = 2 milj. Den avlidne mannen testamenterar med fri förfoganderätt ¼ till sin maka = 1 milj. Mannens särkullbarn ärver ¼ dvs deras arvslott = 1 milj. Ärver då mannens särkullbarn 1 milj i efterarv av änkan eller ⅓ av hennes dödsbo? Om änkan förvaltat arvet efter maken bra så skulle de i efterarv då ist för 1 milj istället kunna få typ 12milj.?
Emma Rathsman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) ska särkullbarnens del av kvarlåtenskapen tillfalla dem direkt vid pappans död. Om särkullbarnen avstår sitt arv enligt 3 kap. 9 § ÄB har änkan rätt till hela kvarlåtenskapen, varpå särkullbarnen får ut sitt arv efter pappan först när änkan avlider.Om särkullbarnen väljer att avstå arvet enligt 3 kap. 9 § ÄB har de ett latent anspråk på en kvotdel av änkans kvarlåtenskap. Änkan kommer ärva särkullbarnens andel av arvet med fri förfoganderätt vilket innebär att hon kan spendera pengarna (men hon får inte testamentera bort dem). Värdet på pengarna kan alltså öka, minska eller vara detsamma.Ponera att när bodelningen är klar efter mannens död utgör hälften av änkans totala egendom arvet från särkullbarnens far. Särkullbarnen kommer då kunna göra anspråk på 50% av änkans totala egendom när hon avlider.Om det är något i svaret som är oklart hänvisar jag till kommentarsfältet nedan. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Genomföra arvsskifte

2017-12-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far dog för 1,5 år sedan. Jag och min halvbror kommer dela på tillgångarna. En bouppteckning är gjord och vi står redo för arvsskifte. Jag har vid ett flertal tillfällen försökt kontakta min halvbrors ombud men hon återkommer inte och arvsskiftet glider i tiden. Vad har jag för maktmedel att sätta in när de inte vill komma till bordet och prata?Finns det någon klocka som tickar som kan vara anledningen till att de förhalar processen?Erbjuder ni tjänster för att hantera arvsskiften?Vänlligen
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Det du kan göra är att vända dig till allmän domstol som kan utse en skiftesman som hjälper er att få till arvsskiftet. Denna skiftesman kan även verkställa ett tvångsskifte om det skulle behövas. Jag kan inte se någon direkt anledning till varför de skulle förhala processen utifrån din information. Jag rekommenderar dig att ta hjälp av vår juristbyrå som är behjälpliga vid arvsskiften. Mejla mig på johan.hakansson@lawline.se så hjälper jag dig att få kontakt med vår byrå.Allt gott,Med vänliga hälsningar

Preskription av barns rätt till arv när barnet inte står med i bouppteckningen

2017-12-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Min pappa stod inte med i min farfars bouppteckning. Farfar träffade en ny fru och fick fyra barn med henne, sedan flyttade dom till Skåne och min pappa skrevs inte med i kyrkoböckerna där.( men i Värmland står min farfar som pappa till min pappa i kyrkoböckerna) Så han blev arvlös när farfar gick bort. Min pappa fick aldrig träffa sin pappa. Min farfars fru lever än, som jag förstår det sitter hon på arvet tills hon dör? Och då delas arvet ut till barnen? Hur blir det då med min pappas arv? Jag har tagit fram bouppteckningen från 1962 då farfar dog, och där står inte min pappa med som son. Kan men göra något åt detta?
Anna Dalevi |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Vad som blir avgörande för utgången i din fråga är att din farfar dog 1962 eftersom det är så pass länge sedan. Som jag förstår det har ingen väckt någon talan eller dylikt angående det här ärendet innan så mitt svar kommer utgå från att ingen har gjort det.Preskriptionstider av arvsrätt finns i 16 kap. Ärvdabalken. Där finns lite olika varianter varav två skulle kunna passa in på din fråga. Den första är att om en okänd arvinge framgår av bouppteckningen ska detta publiceras i post- och inrikestidningar av skatteverket. Den som har rätt till arv har då 5 år på sig att göra sin rätt gällande, 16 kap. 2 § Ärvdabalken. Om en okänd arvinge inte framgår av bouppteckningen och en sådan publikation alltså inte har gjorts gäller i övrigt en generell preskriptionstid på 10 år från och med då den okända arvingens rätt inträder enligt 16 kap. 4 § Ärvdabalken. Eftersom din pappa har en annan mamma är han ett särkullebarn i din farfars nya relation, vilket gör att din pappa hade haft rätt att få ut sitt arv direkt när din farfar dog, 3 kap. 1§ Ärvdabalken. Detta innebär att hans rätt till arv inträdde vid din farfars bortgång 1962, och hans rätt att göra anspråk på arvet är preskriberat sedan 1972, 10 år där efter. Det verkar med andra ord som att det kan vara försent för din pappa att göra sin rätt till arv gällande. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Särkullbarns arvsrätt

2017-12-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Om man har barn innan man gifte sej med en annan och avlider får bara nuvarande maka ärva eller får tidigare barn ärva eller båda
Emma Rathsman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 3 kap. 1 § ÄB ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (alltså den som personen är gift med). Om den som avlider efterlämnar någon bröstarvinge, som inte är barn till den nya makan/maken, har de rätt att få ut sin del av arvet på en gång.Enligt 2 kap. 1 § ÄB har barnen alltid rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten. Dock har makar ingen legal arvsrätt och det går att testamentera bort allt arv så att maken/makan inte får någonting. Observera dock att det finns en regel i 3 kap. 1 § st. 2 ÄB som säger att maken/makan alltid har rätt till fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ SFB.Om det är något i svaret som är oklart hänvisar jag till kommentarsfältet nedan. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Begära ut en kopia av en bouppteckning

2017-12-14 i Testamente
FRÅGA |Min kvinnliga kusin är avliden och endast en person ärver enligt lag - hennes brorsdotter. Kvarlåtenskapen uppgår till mer än 10 MSEK. Vid tidigare samtal med den nu döde förklarade hon att hennes kvarlåtenskap skulle fördelas till inte bara hennes brorsdotter, utan även till välgörande ändamål, samt lite till några nära vänner. Arvet verkar nu ha utbetalats till bröstarvingen. Finns det möjlighet att få information om testamentets innehåll för nära vänner eller organisation som förväntat sig del av arvet?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För varje dödsbo ska en bouppteckning upprättas. Bouppteckningen är en förteckning över alla tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen, 20 kap. 4 § ärvdabalken. En bouppteckning ska som huvudregel upprättas inom tre månader från dödsfallet och inom en månad därefter ges in till Skatteverket för registrering. Om det finns ett testamente efter den avlidne ska testamentet i original, eller en bestyrkt kopia, bifogas till bouppteckningen, 20 kap. 5 § 1 st ärvdabalken. Bouppteckningar som är upprättade från och med 1 juli 2001 förvaras hos Skatteverket. En registrerad bouppteckning är en offentlig handling. Det innebär att vem som helst kan begära ut en kopia av den.Vill du beställa en bouppteckning från Skatteverket kan du klicka här. Sammantaget kan du alltså begära ut en kopia av bouppteckningen för att få information om ett testamentes innehåll. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!