Arvsrätt efter farbror samt avsägelse av arv

2016-09-27 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag undrar om jag har arvsrätt efter min farbror eftersom min pappa gick bort för många år sedan. Farbrodern, som aldrig varit gift eller har egna barn, har bott kvar i föräldrahemmet sedan mina farföräldrar gått bort och jag förmodar att han står som ägare på fastigheten som numera är gravt misskött.Min faster lever ännu och har två barn. Min fråga är nu vad som händer om jag avsäger mig en ev arvsrätt och hur och när gör jag det? Blir jag då befriad från att ta hand om hans fastighet och kan gå skadefri ifrån det, eller kan jag ändå tvingas att ta hand om det? Är det jag (genom min pappas arvsrätt) och min faster (i praktiken hennes barn) som är arvingar?
Christian Sörqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor! Vem ärver din farbror? De regler som finns om hur arv ska fördelas finns samlade i en lag som heter Ärvdabalken, hädanefter förkortar jag den ÄB. Eftersom din farbror inte har några egna barn och dina farföräldrar inte längre är i livet så delar som utgångspunkt din faster och din far på arvet efter din farbror. Då din far har gått bort så blir det du som tar över din fars arvslott. ÄB 2:2. Du och din faster ärver alltså din farbror med hälften var. Skulle din faster redan gått bort vid din farbrors bortgång så inträder istället barnen i hennes ställe och tar 50% var av hennes lott. Hur avsäger du dig din arvsrätt? Du har mycket riktigt en möjlighet att avsäga dig arvet efter din farbror. För att denna avsägelse ska vara giltig så skall den göras genom att skriftligen godkänna ett testamente som din farbror upprättat där det framgår att du inte ska ärva, alternativt upprätta en skriftlig handling som du överlämnar till din farbror där du avsäger dig arvet. ÄB 17:2. Konsekvensen av att avsäga dig ditt arv blir att din faster ärver allt efter din farbror. Om du inte avsäger dig arvet så kommer din farbrors kvarlåtenskap att delas upp och fördelas mellan dig och din faster. Vill du då inte ha fastigheten så kan du försöka komma överens med din faster om att hon tar över den i utbyte mot att du får annan egendom alternativt att hon betalar pengar för att lösa ut dig. Kommer ni inte till någon gemensam lösning alternativt att det inte finns någon annan egendom av värde i dödsboet så blir ni samägare av fastigheten efter arvskiftet. ÄB 23:3 2st. Lagen om samäganderätt gäller då i förhållande till er och fastigheten. Enligt 6§ i denna lag så kan du då ansöka hos tingsrätten att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. För att en försäljning då inte ska ske så krävs synnerliga skäl, det är alltså svårt för en av samägarna att motsätta sig en sådan här försäljning.SammanfattningOm det inte finns familjemedlemmar än de du nämnt så kommer du alltså att ärva hälften av din farbrors kvarlåtenskap. Du kommer då att behöva ta befattning med fastigheten men den kan trots det troligen auktioneras ut på din begäran. Gör du en arvsavsägelse så behöver du visserligen inte befatta dig med huset men ärver å andra sidan ingenting heller. Hoppas du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Fråga om fördelning av arv till bröstarvingar

2016-09-26 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag fick ett arv från min far och hjälpte då min som med hans skulder. Jag har 2 st barn och min fråga är, kan jag i ett testamente skriva att samma summa som min son redan har fått ska först ges till min dotter och därefter ska resten delas på båda mina barn? Om så är möjligt ska då min underskrift bevittnas av 2 st personer?
Johanna Bergvall |Hej, tack för din fråga!Hur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken. Dina barn är s.k. bröstarvingar och ska som huvudregel ha lika mycket var av arvet, se 2 kap 1 § ÄB. Genom ett testamente kan du dock själv välja hur din kvarlåtenskap ska fördelas, se 9 kap 1 § ÄB. Båda dina barn måste emellertid få sin laglott, dvs hälften av det arv de var för sig skulle fått om du inte hade upprättat ett testamente, se 7 kap 1 § ÄB. För att din son inte ska behöva avräkna det belopp han fått av dig för att betala av skulder, se 6:1 och 7:2 ÄB (förskott på arv), ska du skriva i testamentet att avräkning inte ska ske. Du kan alltså föreskriva att din dotter ska få motsvarande summa som din son har fått, förutsatt att hälften av resterande kvarlåtenskap täcker hans laglott. Ja, när du upprättar och undertecknar ditt testamente ska två vittnen närvara, se 10 kap 1 § ÄB. De ska veta om att det är ett testamente de bevittnar, men behöver inte veta innehållet. Vittnena ska också skriva under testamentet. Observera att det inte får vara make, sambo, syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led (tex. barn, mamma), se 10 kap 4 § 1 st. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Gåva för dödsfalls skull

2016-09-25 i Laglott
FRÅGA |För 20 år sedan köper en av två barn faderns fastighet. Fadern får bo kvar i fastigheten . Nu är fadern död och det andra barnet kräver att få ut sin laglott . Enl. bouppteckningfinns inga tillgångar. Är det möjligt att det andra barnet efter 20 års ägorätt kan begära sin laglott ?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken; nedan ÄB, se här.Om det inte finns några tillgångar i bouppteckningen, finns det ju i regel inte något att ärva. Laglotten har då inget värde. Det enda jag ser som skulle kunna komplicera det i ditt fall är om fastigheten överläts till underpris, och det således rör sig om en gåva för dödsfalls skull enligt 7 kap. 4 § ÄB. En sådan gåva kan jämkas likt ett testamente för att en bröstarvinge ska kunna få ut sin laglott. Det är dock inte troligt att denna regel kan aktualiseras i ditt fall då det var 20 års sedan överlåtelsen gjordes. Det enda som gör att jag öppnar upp för tillämpningen av 7 kap. 4 § ÄB i ditt fall är att fadern bott kvar på fastigheten. En sådan omständighet är en typisk omständighet som talar för att det rör sig om en gåva för dödsfalls skull. Men då du skriver att fastigheten köptes och inte gavs, finner jag inte skäl att gå in närmare på detta. Om bouppteckningen utvisar att det inte finns några tillgångar, finns inget att ärva. Laglotten är inte värd någonting. Då det ena barnet köpt fastigheten, är barnet ägare. Fastigheten har således i detta fall inte något med arvet att göra.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Laglott för syskon?

2016-09-25 i Laglott
FRÅGA |Antar att jag förklarade ärendet otydligt.Min moster avled nyligen. Hon hade tre syskon .Två är i livet,tredje syskonet var min mamma,som avled för flera år sedan. Min moster var änka ,utan barn. Det är alltså två syskon och jag och min bror som går in som arvingar. Nu har det dykt upp ett testamente med enbart min morbror som arvtagare. Vid testamente,faller då arvslott,laglott bort när det gäller syskons arv?
Rebecca Axelsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Paragrafen som definierar rätt till laglott återfinns i Ärvdabalken 7 kap. 1 §. Ursprungligen har din mosters tre syskon alla rätt till var sin del av arvet, vilket blir deras arvslott. Du och din bror skulle fått dela på er mammas arvslott. Det är endast bröstarvingar (barn) som har rätt till laglott, laglotten utgörs av halva arvslotten. Men eftersom det finns ett testamente kommer din morbror att ärva allt, förutsatt att testamentet är korrekt upprättat, eftersom det inte finns någon bröstarvinge som har rätt till laglott.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Testamentstagare som lider av psykisk sjukdom

2016-09-26 i Testamente
FRÅGA |Har jag som mamma rätt att skriva testamente till min pykisk sjuka dotter innan jag avlider?
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).I ärvdabalken ställs vissa krav på testatorn (dvs. den som testamenterar bort något). Testatorn måste exempelvis vara 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet är inte heller giltigt om det upprättats av en person som vid den tidpunkten var påverkad av en "psykisk störning", detta kan också vara tillfälliga psykiska störningar så som berusning (13 kap. 2 § ÄB). En psykisk störning kan också göra att man inte är ett "giltigt" vittne enligt 10 kap 4 § ÄB om den psykiska störningen innebär att man saknar insikt om vad bevittningen betyder. Däremot finns inga särskilda regler som hindrar att en person som är under psykisk störning får ta emot egendom genom testamente (dvs vara testamentstagare). Lite beroende på vad för typ av egendom det handlar om, hur allvarlig din dotters psykiska sjukdom är och hur gammal din dotter är kan det dock bli aktuellt med god man eller förmyndare/ förvaltare för att hjälpa henne att hålla koll på egendomen.Glöm inte bort att testamentet i övrigt måste innehålla övriga formkrav som finns i 10 kap ÄB.Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Rätt till laglott som särkullbarn

2016-09-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Gift par,båda har 2 särkullsbarn,inga gemensamma barn.Vad händer om ena partnern går bort?Vi bor en högt värderad lägenhet och om ena partnern går bort så är det svårt att bo kvar om särkullsbarnen kan ärva.Kan man göra nåt för att partnern inte behöver sälja bostad för att lösa ut barnen?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken; nedan ÄB, se här.Särkullbarn har alltid vid sin förälders bortgång rätt att i vart fall få ut sin laglott. Om inget testamente föreskriver annat har de dessutom rätt att få ut sin arvslott direkt. Arvslotterna består av hela förälderns kvarlåtenskap. Laglotten är hälften av arvslotten, se 7 kap.1 § ÄB. Efterlevande make ärver inte såvida det finns särkullbarn och inga gemensamma barn, se 3 kap. 1 § ÄB.Det ni kan göra i detta fall är att skriva ett inbördes testamente där ni föreskriver att den efterlevande maken ska ärva hela den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Vid båda makarnas död ska sedan kvarlåtenskapen efter båda fördelas mellan särkullbarnen på respektive sida. Vid sådant testamente måste särkullbarnen klandra testamentet för att kunna få ut endast sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Testamentet minskar således den summa som måste ges till särkullbarnen om de kräver ut sin laglott, och chansen finns att de försitter tiden begäran om jämkning av testamentet senast måste ges in, dvs. sex månader, 7 kap. 3 § 3 st ÄB. Vidare kan ni det inbördes testamentet skriva att ni önskar att särkullbarnen väntar med att få sitt arv tills dess båda makarna har gått bort. Det finns dock ingen juridisk skyldighet för särkullbarnen att följa en sådan önskan.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Bara bröstarvingar har en absolut rätt till arv

2016-09-25 i Testamente
FRÅGA |Min moster har nyligen avlidit. Hon var änka och inga barn. Två syskon i livet. Min mamma avled för många år sedan. Jag och min bror går in som arvingar i hennes ställe. Nu finns det ett testamente till min morbrors fördel. Han är verkligen hela hennes kvarlåtenskap. Gäller det ingen arvslott i det här fallet?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, se här.En person har rätt att fritt förfoga över all sin egendom genom testamente om inga bröstarvingar finns. Egendom som ärvts av en avliden make kan en efterlevande make dock inte förfoga över genom testamente, men det är inte av betydelse i detta fall. Alltså kan din moster testamentera allt till din morbror. Det är bara bröstarvingar som har en absolut rätt till arv i form av laglotten. Enligt den legala arvsordningen skulle ni erhålla ett arv, men nu har testamentet ändrat denna ordning.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Fördelning av arv efter bror

2016-09-25 i Arvsordning
FRÅGA |Vi var ursprungligen 4 syskon. Våra föräldrar är döda. En syster som har 2 barn dog 1996.En broder som var ensamstående utan barn dog nyligen. Inget testamente skrivet. Nu är vi således 2 syskon kvar. Hur fördelas arvet?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB) (se lagen här). Dessa bestämmelser gäller när det inte finns något testamente att fördela arvet efter.Huvudregeln vid arv är att den avlidnes barn är de som ärver, se 2 kap 1 § ÄB. I de fall, som i detta med din bror, då den avlidne inte har några barn är det istället dennes föräldrar som ärver enligt 2 kap 2 § ÄB. Är föräldrarna som i detta fall också avlidna är det istället syskonen som ärver. Har något syskon avlidit träder dennes barn i dennes ställe och får del av arvet.Detta innebär alltså att du och ditt syskon ärver er bror tillsammans med systerns barn. Arvet ska delas på tre (tre syskon). Du får en tredjedel, ditt syskon en tredjedel och syskonbarnen får dela på sin mammas tredjedel.Hoppas du fick svar på din fråga!