Vem ärver efter delägare i ett dödsbo?

2016-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina syskon och jag är dödsbodelägare. Min make och jag har tre gemensamma barn. Han har ett äldre barn (särkullebarn). Vem ärver dödsboet? Hur skriver man ett äktenskapsförord eller testamente?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Enligt Ärvdabalkens 2 kap. 1§ 1 stycket är det dina barn som slutligen kommer att ärva all din kvarlåtenskap (kvarlåtenskap = all den egendom du efterlämnar) när du går bort. Dina barn kommer alltså att ärva din del av dödsboet som en del i din kvarlåtenskap. Eftersom du är gift kommer dock din kvarlåtenskap först att tillfalla din make, och dina barn kommer sedan att få ut arvet efter dig (inklusive dödsboet) när även din make har gått bort. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 1§. Enligt Ärvdabalkens 3 kap. 2§ 1 stycket får din make fri förfoganderätt, men inte full äganderätt, till din kvarlåtenskap. Det innebär att han kan använda egendomen som han vill under sin livstid, men han har inte rätt att testamentera bort någon del av den eller liknande. Kvarlåtenskapen efter dig kommer istället att tillfalla dina barn när maken avlider. Svaret på frågan vem som ärver dödsboet är alltså att först din make och därefter era gemensamma barn kommer att ärva dödsboet. Eftersom det är du, och inte din make, som är dödsbodelägare kommer din makes äldre barn inte att ärva någon del av dödsboet. Vad gäller hur man upprättar ett testamente finns regler för det i Ärvdabalkens 9-10 kap. Här står bland annat att man måste ha fyllt 18 år för att få skriva ett testamente och att det måste vara skriftligt samt bevittnas av två personer. Regler för vad som gäller vid upprättande av äktenskapsförord finns i Äktenskapsbalkens 7 kap. 3§. Äktenskapsförord måste bland annat vara skriftliga, undertecknade av båda makarna och registrerade hos Skatteverket för att vara giltiga. På Lawlines hemsida har vi färdiga avtalsmallar där ni till ett fast pris själva kan sätta ihop både äktenskapsförord och testamenten. Dem hittar ni här. Hoppas att detta var svar på dina frågor!Har du fler frågor är du välkommen att ställa dina frågor till oss på Lawline igen.Vänligen,

Villkorat testamente till barnbarn

2016-08-19 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag kan testamentera till mitt barnbarn som hon kan få först efter min makes bortgång även om jag dör innan min manVänligen Inger
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, du kan ange i testamentet att ditt barnbarn får egendomen, under förutsättning att din make har nyttjanderätt till egendomen under hans livstid. Detta är det bästa valet om det är en specifik sak som du vill ska gå till ditt barnbarn.En annan möjlighet är att i testamentet ange att din kvarlåtenskap ska gå direkt till ditt barnbarn efter att din man dör. I det fallet får ditt barnbarn rätt till den kvotandel i din makes kvarlåtenskap som kommer från dig, vanligen 50 %. Ett sådant testamente skulle dock kunna klandras av dina barn till den del den inkräktar på dina barns laglott, vilket är hälften av andelen som kommer från dig. De har dock även möjlighet att avstå från att klandra om de vill respektera ditt beslut.Du kan upprätta ett juridiskt bindande testamente genom Lawlines avtalstjänst här: http://lawline.se/avtal/testamenteMvh

Försäljning av fastighet till underpris - arvrättsliga konsekvenser

2016-08-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag vill köpa mina föräldrars hus för taxeringsvärdet och det är de med på. De får sen bo kvar så länge de vill. Min bror vil inte ha huset men kan han ställa krav på att det ska säljas för marknadsvärdet och sen kräva pengar eller tycka taxeringsvärdet är okej som köpeskilling men ändå kräva pengar av mig?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inget hinder mot att dina föräldrar säljer fastigheten till dig för taxeringsvärde. Det är fastighetsägarna som själva bestämmer vilket pris huset skall säljas för. Din bror kan alltså inte påverka prissättningen eftersom han inte är fastighetsägare. Under förutsättning att fastighetens taxeringsvärde är lägre än fastighetens marknadsvärde kommer fastigheten säljas till underpris till dig. En sådan försäljning kan få arvsrättsliga konsekvenser när köpet sker mellan föräldrar och bröstarvingar (barn). Frågor som rör arv och testamente regleras i Ärvdabalken (ÄB).Om ingen av dina föräldrar inte har skrivit något testamente vid sin död skall kvarlåtenskapen efter respektive förälder fördelas med ledning av arvsreglerna. Den starka huvudregeln är då att arv skall fördelas lika mellan arvlåtarens arvingar, detta framgår av 2:1 ÄB. Du och din bror har då varsin arvslott som motsvarar ½ av kvarlåtenskapen av er mamma respektive er pappa. Eftersom att arvsreglerna är uppbygga utifrån att varje arvinge skall ärva lika mycket finns en särskild presumtionsregel i 6:1 ÄB. Av denna regel framgår att vad arvlåtaren har gett i gåva till bröstarvinge skall avräknas som förskott på arv från bröstarvingens arvslott. Det innebär att värdet av gåvan räknas bort från det som barnet ska få i arv och gör att de andra barnen får mer i arv än den som redan fått en gåva. Barnet som mottagit gåvan anses alltså redan ha fått en del av arvet. Värdet av gåvan skall beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens död. Detta framgår av 6:3 ÄB. I begreppet ”gåva” innefattas även försäljning till underpris. Under förutsättning att fastighetens taxeringsvärde är lägre än fastighetens marknadsvärde kommer fastigheten att säljas till underpris till dig. Mellanskillnaden mellan marknadsvärdet av fastigheten och fastighetens taxeringsvärde kommer alltså anses utgöra en gåva från din pappa och din mamma till dig. Om huset utgör giftorättsgods för dina föräldrar finns en särskild regel i 6:1 andra stycket ÄB som innebär att förskottet skall avräknas som förskott från den förälders arvslott som avlider först. Observera dock att regeln i 6:1 ÄB är en presumtionsregel vilket innebär att om dina föräldrar faktiskt vill gynna dig och inte vill att gåvan skall anses som förskott på arv kan dem upprätta ett gåvobrev där det framgår att gåvan inte skall anses som förskott på arv – då bryts presumtionen. Sammanfattningsvis - din bror kan inte kräva pengar direkt av dig eller ställa krav på att fastigheten skall säljas till marknadspris. Eftersom arvsreglerna bygger på att barn skall ärva lika mycket från sina föräldrar kan dock en underprisförsäljning generera arvsrättsliga konsekvenser. Om du köper fastigheten till ett pris som understiger fastighetens marknadsvärde kommer mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och köpeskillingen anses utgöra en gåva från dina föräldrar till dig. Värdet av gåvan kommer då att avräknas från din arvslott efter den först avlidne föräldern. Om dina föräldrar inte vill att gåvan skall avräknas som förskott på arv måste detta uttryckligen framgå exempelvis i ett gåvobrev. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Översiktliga skillnader mellan arvsfördelningen för makar och sambor

2016-08-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag & min sambo har inga gemensamma barn. Han har 2 & jag har 1. Alla vuxna och utflugna. Vi äger halva huset var + hälften var i lån. Vad händer om någon av oss dör? Och vad händer om vi gifter oss? Vi ser gärna att respektive barn ärver sin förälder,därför har vi inte gift oss,men vi kanske vill gifta oss. MVH
Frida Österlind |Hej och tack för din fråga!Här kommer en översiktlig sammanställning av hur rättsläget ser ut vid ett dödsfall när ni är sambor respektive om ni gifter er.Vad som gäller när ni är samborSom du kanske vet ärver sambor inte varandra, om ni inte har ett testamente som säger det. Istället görs en så kallad sambobodelning där samboegendomen delas lika mellan den avlidne och den efterlevande sambon. Samboegendom är dels er bostad, om den köpts i syfte att ni ska bo där tillsammans, dels ert bohag (möbler och lösöre i den gemensamma bostaden). Den efterlevande sambon får alltså rätt till hälften av bostaden och bohaget. Dödsboet efter den avlidne sambon får rätt till den andra hälften av bostaden och bohaget + andra tillgångar som pengar, aktier, andra fastigheter. Vad som gäller om ni gifter erOm ni gifter er kommer den efterlevande maken få hälften av alla den avlidnes tillgångar genom en bodelning. Dödsboet får den andra hälften av tillgångarna. Den efterlevande maken kan dock istället välja att behålla sina egna tillgångar och låta dödsboet behålla den avlidne makens tillgångar. Det är ett vanligt alternativ om den efterlevande maken har fler tillgångar än den avlidne maken.SammanfattningOavsett om ni är gifta eller sambor kommer era respektive barn ärva er, men de kommer att få ärva en större del om ni är sambor. Då kommer barnen få rätt till hälften av bostaden och bohaget + alla era övriga tillgångar. Om ni gifter er kommer bostaden, bohaget och övriga tillgångar delas lika mellan barnen och den efterlevande maken.Jag hoppas detta var svaret på din fråga!Vänligen,

Laglottens tvingande karaktär

2016-08-20 i Laglott
FRÅGA |Kan jag begränsa laglottens användning?Jag vill att min son kan ta ut sin laglott efter hans 60 års dag.
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Laglotten justeras i Ärvdabalken 7 kap 1 §. Detta är en tvingande rätt för bröstarvingar att erhålla hälften av sin arvslott. Med andra ord har bröstarvingar rätt till hälften av det arv de skulle erhållit om inget testamente finns. För att få ut sin laglott måste din son påkalla jämkning av eventuellt testamente inom 6 månader från den dag han tog del av testamentet enligt Ärvdabalken 7 kap 3 §. Eftersom att laglotten är en tvingande rätt kan du inte genom förbehåll eller dylikt inskränka din sons lagstadgade rätt.Ett arvskifte kommer att ske efter din död på dina arvtagares eller universella testamentstagares initiativ, mer om detta återfinns i Ärvdabalken 23 kap. Om du inte är gift med din sons andra förälder kan din son få ut sin laglott vid ditt arvskifte. Är du gift med din sons andra förälder får din son vänta med att erhålla sin laglott till dennes arvskifte enligt Ärvdabalken 3 kap 1 §.Sammanfattningsvis kan du inte inskränka din sons rätt till sin laglott.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Vem får arvet efter min morbror?

2016-08-19 i Arvsordning
FRÅGA |Min morbror har gått bort. Han har inga föräldrar eller syskon i livet, inga barn och hans maka gick bort för 9 år sedan. Vem ärver honom? Är det vi syskonbarn eller kliver någon från hans avlidna maka in och blir arvingar?
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! I ärvdabalken regleras arvsordningen och där finns också svaret på din fråga. Om det inte finns några barn till den avlidne så ska dennes föräldrar ärva honom med hälften var och finns det inga föräldrar i livet så ärver istället syskonen, https://lagen.nu/1958:637#K2P2S2. Syskonen delar då på sina föräldrars halvor av arvet, om syskonen är helsyskon med den avlidne så skapar detta inte så stora problem eftersom arvet då delas lika på hur många syskon det finns. Skulle det däremot finnas halvsyskon så är det värt att ta med i beräkningen att denna inte ärver lika mycket. Halvsyskonet ärver då bara av den gemensamma föräldern som denne hade med den avlidne, https://lagen.nu/1958:637#K2P2S3. Alltså, om fadern ärver 1/2 av arvet och han har 3 barn så delas faderns arv på 3 och således kommer halvsyskonet att ärva endast 1/6 av arvet medan helsyskonen också ärver moderns del. Om vi antar att alla syskon är helsyskon i ditt fall så träder de avlidna syskonets barn in i dennes ställe. Finns det inga syskon i livet så ärver alltså syskonbarnen. Exempel på hur arvet räknas ut, finns det 2 syskon till den avlidne delas arvet lika mellan dem. Sedan delar syskonens barn lika på deras förälders del. Alltså, har syskonet 3 barn delas dennes halva på 3, syskonbarnet ärver då 1/6 av det totala arvet. Om det andra syskonet endast har 2 barn så delas det syskonets del på 2, de barnen får alltså 1/4 av det totala arvet. Angående din morbrors avlidna maka så har inte hennes arvingar rätt till arv efter din morbror. Endast i det fall att din morbror behöll en del av deras arv efter makan i sin ägo har de rätt till efterarv, men om bodelningen och arvsskiftet är gjort och tillgångarna utdelats rätt så finns inget av hennes arv kvar hos er morbror. Ett exempel på när hennes arvingar kan ha rätt till arv är när ett av hennes barn, särkullsbarn, har avstått sin del av arvet till förmån för den kvarlevande maken. Detta barn har då rätt till efterarv. Sammanfattningsvis: det är syskonbarnen som ärver om varken barn, föräldrar eller syskon till den avlidne finns i livet. Makans arvingar har bara rätt till arv om det fortfarande finns delar av hennes egendom kvar hos den avlidne, exempelvis om ett särkullsbarn avstått sitt arv. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Hur påverkas arvsfördelningen vid försäljning av fastighet till underpris?

2016-08-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Pappa vill sälja sitt hus till Mig ( Dotter) för taxeringsvärdet. Jag har tre syskon, och jag undrar hur det ställer till det med arv?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga. Frågor som rör arv och testamente regleras i Ärvdabalken (ÄB). Om arvlåtaren (din pappa) inte har skrivit något testamente vid sin död skall din pappas kvarlåtenskap fördelas med ledning av arvsreglerna. Den starka huvudregeln är då att arvet skall fördelas lika mellan arvlåtarens arvingar, detta framgår av 2:1 ÄB. Under förutsättning att din pappa har fyra barn (du och dina 3 syskon) kommer arvet efter er pappa fördelas lika mellan er fyra s.k. ”bröstarvingar”. Varje barn har då varsin arvslott som skall motsvara ¼ av er pappas kvarlåtenskap.Eftersom att arvsreglerna är uppbygga utifrån att varje arvinge skall ärva lika mycket finns en särskild presumtionsregel i 6:1 ÄB. Av denna regel framgår att vad arvlåtaren har gett i gåva till bröstarvinge skall avräknas som förskott på arv från bröstarvingens arvslott. Det innebär att värdet av gåvan räknas bort från det som barnet ska få i arv och gör att de andra barnen får mer i arv än den som redan fått en gåva. Barnet som mottagit gåvan anses alltså redan ha fått en del av arvet. Avräkning av förskottet skall beräknas utifrån gåvans värde vid tidpunkten för mottagandet och inte vid arvlåtarens död. Detta framgår av 6:3 ÄB. I begreppet ”gåva” innefattas även försäljning till underpris. Under förutsättning att fastighetens taxeringsvärde är lägre än fastighetens marknadsvärde kommer fastigheten att säljas till underpris till dig. Mellanskillnaden mellan fastighetens marknadsvärde och fastighetens taxeringsvärde kommer alltså anses utgöra en gåva från din pappa till dig.Observera dock att denna regel är en presumtionsregel vilket innebär att om din pappa faktiskt vill gynna dig och inte vill att gåvan skall anses som förskott på arv kan han upprätta ett gåvobrev där det framgår att gåvan inte skall anses som förskott på arv. Sammanfattningsvis – om du köper fastigheten till ett pris som understiger fastighetens marknadsvärde kommer mellanskillnaden mellan fastighetens marknadsvärdet och köpeskillingen anses utgöra en gåva från din pappa till dig. Eftersom arvet enligt huvudregel skall fördelas lika mellan samtliga bröstarvingar kommer värdet av gåvan att avräknas från din arvslott. Om din pappa inte vill att gåvan skall avräknas som förskott på arv måste detta uttryckligen framgå. En sådan vilja bör dokumenteras skriftligen exempelvis i ett gåvobrev för att undvika oklarheter vid arvskiftet. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Tillägg till testamente

2016-08-18 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag skrev ett testamente för några år sedan.Kan jag idag skriva : "Tillägg till testamente daterad ---------" eller måste allt skrivas om inklusivetillägget ?Med vänliga hälsningarKjell Petersen von FyrenLöddeköpingekjellgulli1@hotmail.se
Frida Österlind |Hej och tack för din fråga!Det går bra att skriva ett tillägg till ditt befintliga testamente genom en ny handling, som du beskriver ovan. Det är viktigt att den nya handlingen uppfyller formkraven för ett testamente (skriftligt med två samtidigt närvarande vittnens underskrift). För att inte tillägget ska tolkas som en återkallelse av det befintliga testamentet rekommenderar jag dig att skriva att det fortfarande är din önskan att det gamla testamentet ska gälla i övriga delar som inte rör tillägget.Jag hoppas detta var svaret på din fråga!Vänligen,