Bröstarvingars rätt till laglott

2016-05-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |vår mamma är bortgången och vår far har efter det gift om sig. Nu har vår pappa också gått bort.Hur mycket har jag och min syster rätt till ? Arv efter mamma och pappa ? Vad kan ett testamente betyda ? När är det värt att jämka ?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom du frågar vad ni kan få ärva efter både er far och mor utgår jag från att er far och mor var gifta då er mor gick bort. Innan bodelning görs mellan er fars dödsbo och hans efterlevande make kommer det han har ärvt efter er mor att tilldelas dig och din syster (se ärvdabalken 3 kap. 6 §). Beloppet ni tilldelas bestäms efter den kvotdel som arvet utgjorde i er fars totala tillgångar då han fick det efter er mor, summan kan alltså vara en annan än den er far ärvde. Efter det görs en bodelning mellan dödsboet efter er far och hans nya make. Delas tillgångar slås ihop och delas mellan dem, ni får ärva dödsboets halva.Ett testamente kan innebära att du och din syster får ärva allt efter er far. Till exempel skulle han kunna ha testamenterat bort hälften av sin kvarlåtenskap till sin efterlevande make. Du och din syster får i så fall endast dela på hälften. Jämkning kan aktualiseras ifall er far skulle ha testamenterat bort mer än hälften av sin kvarlåtenskap och därmed kränkt er så kallade laglott. Som bröstarvingar (barn) har du och din syster nämligen rätt till halva arvslotten (kvarlåtenskapen). Ifall er far till exempel har testamenterat bort 60 % av sina tillgångar är det värt för er att påkalla jämkning och därmed få ut er laglott.Med vänlig hälsning,

Begränsa bröstarvinges arvslott

2016-04-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Om jag vill frånta min biologiska dotter alla möjligheter att ärva mig, hur mycket går det att göra det? Har hört att man kan testamentera bort allt utom hälften av ens egendomar och pengar. Stämmer det?
Marlene Andersson |Hej och tack för din fråga,Regler om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB) ,se här. Första kategorin som balken behandlar är den avlidnes biologiska barn (även kallade bröstarvingar, ÄB 2 kap 1§). Finns det dock en efterlevande make/maka ärver han/hon kvarlåtenskapen i första hand om den efterlevande maken/makan också är biologisk förälder till barnet. Den efterlevande maken/makan ärver dock kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande inte får testamentera bort den delen av kvarlåtenskapen (ÄB 3 kap 1§). När den efterlevande maken har avlidit, ärver det gemensamma barnet/barnen resterande kvarlåtenskap.Enligt svensk lag kan en arvlåtare inte göra sina barn helt arvlösa. Det finns dock vissa sätt att begränsa en bröstarvinges laglott. Ett sådant sätt är att upprätta ett testamente (ÄB 9kap 1§) där bröstarvingen utesluts. Bröstarvingen kan dock begära jämkning av testamentet inom 6 månader från den dag han/hon fick ta del av testamentet, och därigenom kräva ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av den avlidnes kvarlåtenskap (ÄB 7kap 1§). Ett annat tillvägagångssätt som skulle kunna minska en arvslott är exempelvis om föräldern genom gåvobrev ger bort egendom till andra arvingar under sin livstid. Ett gåvobrev ska inte ses som förskott på arv om detta tydligt framgår i gåvobrevet. Vidare är det viktigt att gåvan inte utfästs på ett sådant sätt som kan anses som ”en gåva för dödsfalls skull”, en sådan gåva riskeras att falla inom det förstärkta laglottsskyddet. Det förstärkta laglottsskyddet kan innebära att gåvotagaren tvingas återbära hela eller delar av gåvans värde.Sammanfattningsvis kan du skriva ett testamente där din dotter utesluts från att ärva, men hon kan begära jämkning inom 6 månader och få ut sin lagstadgade laglott. Det står det dig dock fritt att förfoga över din egendom och det finns inget som hindrar dig från att skänka bort större delen av din förmögenhet. Jag skulle då råda dig att upprätta ett gåvobrev där det tydligt framgår att gåvan inte är ett förskott på arv. Behöver du hjälp med att upprätta ett gåvobrev eller ett testamente kan vi hjälpa dig med det genom en av Lawlines tjänster som du hittar här. Det finns även möjlighet att ta kontakt med Familjens jurist och boka in en tid för personlig rådgivning, se här. Vänligen,

Efterlevande make sitta kvar i orubbat bo

2016-04-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag står i begrepp att gifta mig och vi har barn i tidigare äktenskap,min fråga är om någon av oss skulle avlida finns det något sätt att säkra att den efterlevande kan sitta kvar i orubbat bo. Vad jag förstår så har särkullsbarn rätt till arvet omgående vid eventuellt dödsfall, vilket kan ställa till det för den efterlevande.MVH Claes Andersson
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att dina barn kommer att ärva dig med lika stor del vid din död, detta är deras arvslott (2 kap 1§ Ärvdabalken). Är du gift med dina barns förälder får denne förfoga över arvet med fri förfoganderätt (den kvotel som arvet utgör av efterlevande makes totala egendomsmassa ärvs av barnen vid efterlevande makes död). Efterlevande makes rätt att förfoga över arvet gäller dock inte särkullbarnets arvslott (3 kap 1§ 1st Ärvdabalken). Om särkullsbarnet väljer att avstå sin del av arvet för efterlevande makes fördel får efterlevande make även förfoga över denna del av arvet med fri förfoganderätt, vilket alltså innebär att även särkullbarnet får ta del av efterlevande makes bo vid dennes död (3 kap 9§ Ärvdabalken). Du kan alltså inte själv bestämma att särkullsbarnet ska avstå sitt arv för att efterlevande make ska kunna sitta kvar i orubbat bo. Det du kan göra är att begränsa särkullsbarnets arv. Det dina barn har laglig rätt till är sin laglott, vilket är halva arvslotten (7 kap 1§ Ärvdabalken). Om du t.ex. har 3 barn är deras arvslott 1/3 av din kvarlåtenskap var, vilket i sin tur betyder att laglotten är 1/6 av arvet. Detta kan du göra genom testamente. Om du helt utesluter särkullbarn från arv genom testamente kommer de att kunna jämka testamentet och på så sätt ändå få ut sin laglott, (7 kap 3§ Ärvdabalken). Ett testamente kan du enkelt upprätta via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Förordna all kvarlåtenskap till endast en bröstarvinge

2016-04-09 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej mitt namn är Mikael Rydell.Har en fråga angående ett testamente.Min pappa dog för 2 år sen.Nu har min farfar nyligen dött och han har skrivit ett testamente att allt går till deras dotter.kan man verkligen göra så.Mvh Mikael Rydell.
Sara Bengtsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 9 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K9P1S1) får den som har fyllt 18 år genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap. Något som dock inskränker denna rätt för testatorn (din farfar) är reglerna om bröstarvinges rätt till laglott. Enligt 7 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1) utgör en bröstarvinges laglott hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer denne. Om det, som i detta fall, finns ett testamente måste emellertid bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att kunna få ut sin laglott, 7 kap. 3 § 1 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Jämkningen måste dessutom ske inom sex månader efter att bröstarvingen har tagit del av testamentet. Om detta inte sker så förlorar bröstarvingen sin rätt att jämka testamentet och därmed sin rätt till att få ut sin laglott, 7 kap. 3 § 3 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S3). Jag hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Om laglott, klandertalan etc.

2016-05-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |HejMin far avled för en tid sedan, han gifte om sej med en kvinna som hade två barn, far hade fyra barn.Dom skrev ett testamente och en överlåtelse av egendom till hustrun efter att far fått demensdiagnos.I testamentet står att all den avlidnes kvarlåtenskap skall tillfalla den andre (i det här fallet alltså makan) med fri förfoganderätt, även att egendomen ska utgöra giftorättsgods.Innebär detta att fars bröstarvingar inte kan få ut sin laglott och att hustrun kan göra av med alla pengar?Kan man få omständigheterna kring upprättandet av testamentet och gåva till maka prövat, tex att far var dement vid de tillfällena?Ungefär hur mycket kostar det att anlita en jurist och hur stor chans är det att få rätt?Vad innebär klandertalan?Är det dumt att inte godkänna testamentet men samtidigt förbehålla sej rätten till sin laglott?Mycket tacksam för svar/ Undrande
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst kan bröstarvingar inte göras lottlös, med bröstarvingar menar man den avlidnes barn. Oavsett testamente har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott Enligt 7 kap. 1 § Ärvdabalken är laglotten hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente dvs. i det här fallet testamentera till sin kvarlevande maka. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Att det finns ett testamente innebär alltså inte att rätten till laglotten försvinner. Det krävs dock att bröstarvingen påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från delgivningen av testamentet, för att laglotten ska utgå, se 7 kap 3 § här . Om denna tid försitts, förlorar bröstarvinge sin rätt att utfå laglotten.Alla barn har dessutom i detta fall rätt att få ut sin laglott på en gång då den efterlevande makan inte är er mor. I vanliga fall gäller att make ärver egendom med förtur, dvs. att efterlevande make ärver den avlidne maken framför bröstarvingar, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock under förutsättning att arvingen är ett gemensamt barn till makarna, alltså bröstarvinge inte bara till den avlidne utan också till den efterlevande maken. I detta fall är ju de fyra barnen inte gemensamma varför de är så kallade särkullbarn. Här gäller inte regeln om makes rätt att ärva med förtur och ett särkullbarn har därför rätt att få ut sitt arv på en gång. De kan därför få ut laglotten omedelbart efter faderns bortgång vilket framgår av samma paragraf. Den andra hälften dvs. som ni inte får ut genom laglotten ska ju tillfalla makan med fri förfogananderätt vilket innebär att hon får disponera/förfoga över egendomen så som hon önskar när hon är i livet men får dock inte testamentera bort egendomen. När makan sedan avlider ärver ni en kvotdel i efterarv. Att man ärver en kvotdel innebär att förmögenheten både kan öka och minska efter makans bortgång. Kvotdelen räknas ut på så sätt att den summa makan erhöll i arv efter din far divideras med hennes totala förmögenhet. Till exempel ärver hon 1 miljon och hon efter arvet har en förmögenhet på 2 miljoner dvs. hon hade redan 1 miljon när hon erhöll arvet innebär det att kvotdelen är 1 milj/2 milj=1/2. Det innebär alltså att oavsett makans förmögenhet vid hennes botgång så ska hälften(1/2) av hennes förmögenhet tillfalla er bröstarvingar. Visserligen kan hon göra sig av med alla pengar hon äger men i och med att hon har två egna barn är det kanske inte så troligt och ni har rätt till kvotdelen när hon avlider. En klandertalan innebär att du överklagar något i detta fall testamentet. För att göra gällande att testamentet är ogiltigt kan du som arvinge klandra det inom sex månader från att du har blivit delgiven det i bestyrkt avskrift av testamentstagaren 14 kap. 4 och 5 §§ ÄB. Med delgivning räknas som huvudregel när du har mottagit handlingen och klandertalan anses väckt när din stämningsansökan har inkommit till tingsrätten 13 kap. 4 § Rättegångsbalken. Du väcker alltså talan om klander hos tingsrätten. Talan väcks mot testamentstagare. Ett testamente kan ogiltigförklarats om detta har upprättats under psykisk störning se 13 kap. 2 § Ärvdabalken. Demens kan i vissa fall ses som en psykisk störning. Det är dock ingen självklarhet att bara för att någon lider av demens vid tillfället för upprättandet av testamentet att det ska ogiltigförklarats. Det måste föreligga ett orsakssammanhang mellan den psykiska störningen och upprättandet av testamentet. Hur vida demenssjukdomen ska ses som en ogiltighetsgrund beror på hur situationen ser ut i det enskilda fallet. För att en person ska kunna skriva ett testamente måste personen förstå vad den gör, men det är inte så att demenssjukdom automatiskt diskvalificerar någon från att skriva ett testamente. En dement person kan ibland förstå vad som sker i nuet men inte minnas sammanhang längre tillbaka.Vi har ett samarbete med Familjens Jurist vilka jag starkt kan rekommendera dig att anlita, de tar för närvarande 1654 kr/timmen. Att säga vad den totala kostnaden blir är väldigt svårt att säga för beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Hur stark bevisning man har, om andra parter motsätter sig det osv. När man har ett inledande möte brukar dock juristen på ett ungefär få en uppfattning om hur omfattande ditt ärende är och kan möjligtvis ge dig en ungefärlig siffra. Angående klander av testamente är det en bevisfråga och har man inte sjukintyg på demens kan det vara ganska svårt att bevisa att personen som skrev testamentet inte var i sina sinnes fulla bruk. Dessutom ska två personer bevittna ett testamente när det skrivs under och om de ansåg att han förstod vad han gjorde lär de vara väldigt svårt att bevisa motsatsen. Bevisbördan ligger nämligen hos dig. Men som vanligt inom juridiken beror det på det enskilda fallet så för att få svar på den frågan krävs att en jurist sätter sig in mer i ditt ärende.Om du ska klandra testamentet ska du inte godkänna det men så länge du godkänner testamentet med förbehåll för din laglott kan du godkänna testamentet och fortfarande få ut din laglott. Vill du ha en mer djupgående utredning eller ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att använda några av våra betaltjänster t ex. Lawline Express.Lycka till!Med Vänliga Hälsningar,

Fördelning av arv

2016-04-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! En nära släkting har nyligen gått bort. Han har två barn sedan tidigare äktenskap (båda över 18), men är sedan några år omgift. Några år efter giftermålet adopterade de ett gemensamt barn (under 18). Vem ärver vad? Änkan, adoptivbarnet samt hans två barn sedan tidigare äktenskap?Vänligen,Caroline
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB).När någon avlider och inget testamente är upprättat gäller den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen finns i 2 kap ÄB och bestämmer vilka som får ärva samt i vilken ordning de ärver. Din släkting har tre barn vilka alla ärver först enligt 2:1 ÄB. De är vad man kallar bröstarvingar. Adoptivbarn betraktas i lagens mening som den dödes barn i samma utsträckning som de biologiska barnen, 4:8 Föräldrabalken (FB). Enligt den legala arvsordningen ska arvet delas lika mellan de tre barnen. Eftersom din släkting var gift ärver dock änkan före barnet som de har tillsammans (dvs det barn som är under 18 år). Barnen som din släkting hade sedan tidigare (de som är över 18 år) får dock ut sitt arv med en gång 3:1 ÄB. Barn från ett tidigare äktenskap kallas för särkullbarn. Barnet under 18 år kommer att få ut sitt arv först när den andra föräldern (änkan) avlider 3:2 ÄB. Alla barn kommer alltså att få ut sitt arv men barnet som din släkting har tillsammans med änkan kommer inte att få ut sitt arv med en gång. Det får däremot syskonen från det tidigare äktenskapet. Din släktings förmögenhet kommer alltså att delas i tre delar, en del för varje barn. Barnen från det tidigare äktenskapet får sina delar med en gång. Den sista delen, som är den del barnet under 18 år skulle fått, får änkan. Det är alltså änkan och de båda barnen över 18 år som ska dela på arvet. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!

Fördelning av arv

2016-04-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående arvsrätt. Jag har två barn med en man som jag separerat från. Han i sin tur har ett barn från en tidigare relation. Om han går bort hur delas arvet mellan barnen?
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hans bröstarvingar, alltså alla de tre barnen, kommer vid hans död att få dela på arvet med lika stor del, 2 kap 1§ Ärvdabalken. Detta förutsätter dock att han inte har testamenterat bort någon del av arvet. Var och en av de tre barnen har en laglig rätt till sin laglott, vilken i detta fall består av 1/6 av arvet, 7 kap 1§ Ärvdabalken. Hälften av arvet efter honom kan han alltså inte testamentera bort utan ska enligt lag tillfall de tre barnen med 1/6 var. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars tveka inte höra av dig igen!

Adoptivbarns arvsrätt

2016-03-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min son har en adoptivdotter. Jag vill inte att hon ärver mig om min son avlider före mig. Jag har ytterligare två barn som jag vill att de i så fall delar lika på arvet. Kan jag i mitt testamente skriva att i det fall min son avlider före mig så går hans arvedel till mina kvarvarande barn?
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 4:8 Föräldrabalken likställs adoptivbarn med biologiska barn i fall då lagen tillmäter släktskap rättslig betydelse t.ex. då ärvdabalken talar om bröstarvingars arvsrätt. Detta innebär att den adopterade dottern är din bröstarvinge i lagens mening och om din son skulle avlida före dig har hon rätt att träda i hans ställe. Om du har testamenterat din kvarlåtenskap till de andra barnen innebär det att hon kan klandra ditt testamente och har då enligt lag rätt att erhålla hälften av det arv som skulle tillfallit henne om testamentet inte funnits, dvs 1/6 om du har tre barn och hon är din sons enda barn. Det är detta som är hennes laglott. Du kan enkelt upprätta ett testamente via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/avtal/testamente