Kan Tyskland kräva svensk medborgare för skuld från bortgången förälder?

2017-09-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min mor, som var tysk medborgare, fick kort före sin död i nov 2011 ett krav från Finanzamt Neubrandenburg där hon krävdes på en påstådd skatteskuld på 60 000 SEK. Skulden uppkom pga försumlighet av den tyska pensionsmyndigheten genom att man dragit för lite skatt år 2005 och ett par år framåt. Detta upptäckte man alltså nov 2011 och ställde krav om återbetalning. Min mor bestred skulden och dog mindre än 5 månader senare. Min mor var tysk medborgare men bodde i stort sett hela sitt vuxna liv i Sverige och hade inga kontakter med Tyskland förutom änkepensionen och hon dog i Sverige 4 maj 2013.Efter min mors bortgång Började Finanzamt Neubrandenburg kräva mig på pengarna. Jag har bott i Sverige sedan 1954, har aldrig arbetat i Tyskland, har ingen kontakt med Tyskland är Svensk medborgare och min mors bouppteckning är gjord enligt svensk lag. 1 Hur kan de komma på iden att kräva mig. Ett krav på dödsboet hade varit förståeligt.2 Finns det inge preskriptionstid på skatteskulder i Tyskland. Skulden har dessutom orsakats av försumlighet från en tysk myndighets sida.3 Finanzamt Neubrandenburg har begärt handräckning från svensk kronofogde.4 Vad ska jag göra? Jag har absolut ingenting med min mors skatteskulder att göra. Bouppteckningen visade på en brist på 1500 kronor.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Eftersom din mor gick bort före den 17 augusti 2015 kommer hon att hamna under de gamla reglerna. Då din mor hade hemvist i Sverige är det svenska regler som tillämpas på bouppdelning och arv, enligt vilka du inte kan ärva din mors skulder utan det är dödsboet som betalar för din mors skulder så långt pengarna räcker till. Det finns en reservation till den här slutsatsen och det är om det har blivit bedömt att din mor hade en närmre anknytning till Tyskland på grund av någon omständighet som inte har framkommit från frågan, i så fall är det tysk lag som ska tillämpas, eller om hon i sitt testamente ha begärt att tysk lag ska tillämpas. Så som EU-reglerna ser ut idag finns risken att arvingar blir återbetalningsskyldiga för sina föräldrar om de var utlandssvenska beroende på hur regelverket ser ut i den medlemsstaten föräldern kom ifrån. I Tyskland ser reglerna ut på det sättet att om du inte har avsagt dig din mors arv så ärver du dessutom skulderna, vilka du blir betalningsskyldig för, se punkt 8 https://e-justice.europa.eu/content_succession-166-de-sv.do?member=1#toc_8Sammanfattningsvis så är det felaktigt att du ska bli personligt återbetalningsskyldig för din mors skulder eftersom du lyder under svensk lag och din mor gick bort innan den 17 augusti 2015. Vad du kan göra är att först kontakta Kronofogden och fastställa att handräckningen verkligen är ägnad åt dig och inte dödsboet, eftersom brevet kommer att vara adresserat till dig (vilket kan vara lite missvisande). Vidare om det är så att handräckningen är riktad mot dig kan du bestrida den hos Kronofogden, antingen skriver du "Jag bestrider" på delgivningskvittot eller så skriver du till Kronofogden och underrättar de om att du bestrider handräckningen. Ett bestridande måste du göra inom tidsramarna för föreläggandet, annars kan Kronofogden inte ta hänsyn till det. Om det är för sent för att bestrida och Kronofogden inte drar tillbaka handräckningen får frågan avgöras i Tingsrätten. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Okända barns rätt till arv

2017-09-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Helt kort: Jag vet att min avlidne far hade utomäktenskapliga barn, antagligen födda runt 1950. När min far dog i november visade inte släktutredningen andra arvingar än mig och mina två halvsystrar. Om jag vill forska i detta, hur gör jag? Kan man utgå från att barnen blev bortadopterade?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Utifrån din historia uppfattar jag det som att, du tillsammans med övriga kända arvingar tillsammans har deltagit i bodelningsförrättningen efter dödsfallet. Vid bodelningen är alla närvarande skyldiga att bidra med den kunskap de har, om det eventuellt finns andra arvingar, som inte är närvarande. Jag uppfattar det som att uppgiften om de utomäktenskapliga barnen har noterats av alla kända arvingar och att ni under bodelningen försökt utreda vilka dessa är. Vet du, trots släktutredningens resultat, att din pappa har fler barn som också har rätt till arv, ska en god man utses som ska förvalta den egendom som dessa barn har rätt till i dödsboet, se 11 kap. 3 § föräldrabalken (FB). Det är kommunens överförmyndaren/överförmyndarnämnd som utser god man. En god man förordnas efter en anmälan från den som har dödsboet i sin vård. Gode mannen har som uppgift att bevaka den/de okända arvingarnas rätt i dödsboet och ska förvalta egendomen fram till dess att de okända barnens arvsrätt har preskriberats. Huvudregeln är att deras arvsrätt preskriberas 10 år från dödsfallet, se 16 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Arvsrätten kan preskriberas tidigare, om den som har boet i sin vård till Skatteverket anmäler att Skatteverket ska utfärda en arvskungörelse. Skatteverket kommer då att efterlysa barnen i ”Post- och Inrikes Tidningar”. Barnen har då fem år på sig, från den dag kungörelsen blev införd i tidningen, att höra av sig till den gode mannen, dödsbodelägare som tillträtt arvet eller, om skifte inte har skett, till boutredningsman eller annan som har hand om boet. Det går även bra för de okända barnen att anmäla sitt anspråk till Skatteverkets Bouppteckningssektion, se 16 kap. 2 § ÄB. Om barnen inte gör anspråk på arvet 10 år från dödsfallet, om någon arvskungörelse inte utfärdats eller 5 år från dagen för kungörelsen, preskriberas deras arvsrätt. Arvet kommer behandlas som om de okända barnen inte överlevt fadern, se 16 kap. 7-8 §§ ÄB. Om den släktutredning som skett tydligt pekar på att arvsberättigade släktingar inte finns t.ex. för att de barn du vet om har blivit bortadopterade, är det naturligtvis inte nödvändigt att eftersöka barnen genom en arvskungörelse. Det kommer ju enbart leda till att andra arvsberättigade får ta del av arvet fem år senare än nödvändigt. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Efterarv och testamente

2017-08-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag ärvde inte min m amma när hon dog. Nu har även min pappa gott bort han har varitsambo i 10 år och har skrivet testamente till en del av arvet till sambon. Hur fördelas arvet?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst har du rätt till efterarv från din mamma. Den del som din pappa ärvde när din mamma gick bort, ska alltså tillfalla dig nu när även din pappa har gått bort. Sedan har du även rätt till arv efter din pappa. Storleken av detta arv beror dock på vad som står i testamentet. Exempelvis om det står att du endast har rätt till din laglott. Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Barnbarns arvsrätt

2017-08-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min fråga lyder vad jag kommer att ärva när min farmor går bort. Min far avled 2014 men han har en bror som antagligen kommer få halva summan av farmors pengar, men kommer jag som är enda barnbarnet att ärva pappas halva?
Isac Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid besvarandet av din fråga utgår jag ifrån att din farmor inte har skrivit något testamente, utan att den legala arvsordningen gäller. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Av 2 kap. § st. 1 ÄB framgår att den avlidnes närmaste arvingar är dennes avkomlingar, s.k. bröstarvingar. Arvlåtarens barn ska dela lika på arvet. Om en arvinge är avliden så träder dennes avkomlingar (barnbarn) i den avlidnes ställe vad gäller rätten till arv enligt den s.k. istadarätten (2 kap. § st. 2 ÄB). Istadarätten innebär alltså en rätt att ärva i sin avlidna förälders ställe och den rätten är obegränsad och gäller därför även barnbarns barn och så vidare.Vad gäller arvet efter din farmor så träder du alltså i din fars ställe. Det innebär att du och din farbror kommer att ärva hälften var efter din farmor.Hoppas att du är nöjd med ditt svar.Vänligen,

Vad händer om man inte påkallar jämkning av testamente som bröstarvinge?

2017-09-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Om det finns ett testamente som innebär att arvet ska tilldelas en vän och det finns två bröstarvingar och bara ena begär jämkning blir den då tilldelad halva arvet då istället för att dela hälften av kvarlåtenskap med sitt syskon?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genom att upprätta ett testamente så sätter man den legala arvsordningen ur spel. Hade det inte funnits ett testamente så hade bröstarvingarna delat på hälften var enligt den legala arvsordningen vilket framgår av 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (ÄB).Viktigt att komma ihåg är att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av en arvslott (se 7:1 Ärvdabalken (ÄB)) och man kan aldrig testamentera bort en laglott. För att en bröstarvinge ska få ut din laglott förutsätts det att man begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Begäran av jämkning ska framföras inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st ÄB). Jämkning kan ske antingen genom att man riktar anspråk direkt till testamentstagaren eller genom att man väcker talan mot denna i domstol. Om man inte begär jämkning inom jämkningsfristen (dvs inom sex månader från delgivningen) förlorar man sin rätt att få ut laglotten och bröstarvingens del går till testamenttagaren. Om bara den ena bröstarvingen begär jämkning, blir den då tilldelad halva arvet istället för att dela hälften av kvarlåtenskap med sitt syskon?Om en bröstarvinge inte begär jämkning av testamentet så går dennes del (laglott) till testamenttagaren (vännen) istället. Den andra bröstarvingens del kommer inte ökas såvida det inte framgår någonting annat av testamentet. Att inte påkalla jämkning kan man likställa med att man som bröstarvinge godkänner att sin del går till testamenttagaren. Detta innebär helt enkelt att tesstamenttagaren får en större del av testators kvarlåtenskap. Varför fördelningen blir detta viset har att göra med principer inom testamenträtten där man ska följa testators vilja. Oftast brukar testorns vilja vara att så mycket som möjligt ska gå till testamenttagaren, och därmed ska dennes del också ökas om jämkning inte sker. (se 11 kap 1 § ÄB) Hoppas det var svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen om du undrar något! Med vänliga hälsningar

Arv efter avliden far

2017-08-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej.Har en fråga om arv. Min pappa dog 1996, han har ett helsyskon och ett halvsyskon. De bor i Sundsvall o jag har ingen kontakt med den delen av min släkt. Min farmors man dog för ca 4år sedan, med den mannen hade hon pappas halvsyster. Den andra systern o pappas pappa dog för ca 30 år sedan. Min fråga är:har jag rätt till något arv , då min pappa är borta, alltså har jag hans rätt att få arv? Jag vet inte deras tillgångar med vet att det fanns pengar förr och att jag tror farmor lever idag.Tacksam för svar.
Helin Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst förstår jag det som att din far har avlidit och att du undrar om du har arvsrätt efter honom. Den kvarlåtenskap han har lämnat efter sig har du och din fars övriga barn rätt till (2 kap. 1 § 1 st Ärvdabalken (ÄB) - här). Om du är det enda barnet har du rätt till all kvarlåtenskap. Om du är ett av flera barn så delar du och dina syskon lika på arvet (2 kap. 1 § 2 st ÄB - här). Trots att du och dina syskon har rätt till kvarlåtenskapen så tillfaller arvet dock din fars efterlevande make, om din far var gift vid tidpunkten för sin död och maken är din mor. Den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne kan använda egendomen till allt förutom att bestämma vad som ska hända med den efter sin egen död. När den efterlevande maken i sin tur avlider så tillfaller arvet dig och dina syskon. Är den efterlevande maken inte din mor så får du ditt arv direkt efter din fars död. (3 kap. 1 § ÄB - här) För det andra uppfattar jag din fråga som att du även undrar om du har rätt att ärva efter din avlidna farfar. Vid din farfars död var det hans barn som ärvde hans kvarlåtenskap (2 kap. 1 § 1 st ÄB - här). Din far ärvde alltså din farfars tillgångar tillsammans med sina syskon. Om din farmor var gift med din farfar vid tidpunkten för din farfars död har din fars arv tillfallit henne med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB - här) . Detta innebär att din far får sin del av kvarlåtenskapen först när din farmor har gått bort. Eftersom att din far har avlidit så har du och dina syskon arvsrätt istället för honom (2 kap. 2 § ÄB - här). Ni kommer alltså att få dela lika på hans del av din farfars kvarlåtenskap när din farmor har gått bort. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur säkra arv från makes särkullbarn?

2017-08-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag är gift med en man som har 1 barn sedan tidigare. Tillsammans har vi 1 biologiskt barn. Vi har också hus och bil etc, som jag som har betalat för. Jag har också väldigt mycket extra besparingar sedan ett tidigare arv för 30 år sedan (ej testamenterat som enskild egendom då). Äktenskapsförord finns ej.Jag vill inte att min man ska få ta del av de pengar jag har besparade eller som jag satt in i hus, bil etc. Jag vill framför allt inte att särkullbarnet ska ta del av detta, då barnet har en egen mamma och inga band alls till mig (om något skulle hända min man, så har jag förstått att då går MINA tillgångar till särkullbarnet, vilket verkar helt orimligt - särkullsbarnet har ju en egen pappa.) Detta får bara inte hända) Jag vill att endast mitt biologiska barn får ta del av mina besparingar och tillgångar. Inte min man och inte särkullbarnet.Min man vägrar skriva på ett äktenskapsförord eftersom det är jag som tjänar pengar och har besparingar, Jag är förtvivlad. Jag vill att alla mina besparingar som jag fått ärva långt innan jag gifte mig endast är mina eller ärvs av min biologiska dotter. Frågan gäller alltså både avseende min man och särkullbarnet som jag inte vill ska ärva . 3 olika scenario: Om vi skulle 1) skilja oss, om 2) jag skulle avlida eller 3) min man skulle avlida.Hoppas min fråga kommer med denna gång. Tack.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Denna fråga har blivit redigerad. 1) Om ni skiljer erHär är det problematiskt. Om ni skiljer er, och din make inte går med på ett äktenskapsförord, så kan du inte skydda den egendom som du anser är din. Ett äktenskap fungerar dessvärre på det sättet att tanken är att man ska leva på lika levnadsnivå, och därav spelar det ingen roll vem som betalar, utan allt presumeras vara giftorättsgods, (vilket i sig inte innebär att saker och ting är samägt!). Vad du kan göra är att exempelvis ge bilen som gåva till ert gemensamma barn (beroende på hur gammal denne är), vilket gör att det inte längre är någon egendom som du äger. Huset blir naturligtvis svårare, vilket även är ett syfte med lagen. Önskar du vidare hjälp rekommenderar jag att du tar hjälp av vår juristbyrå, som är experter på sådana här situationer. 2) Om du avliderGällande rättFörst på tur att ärva är arvlåtarens bröstarvingar.(2 kap. 1 § ÄB) Om arvlåtaren var gift tillfaller dock kvarlåtenskapen efterlevande make och gemensamma barn får alltså vänta på sitt arv till efterlevande make avlider. (3 kap. 1 § ÄB) Särkullbarn till den avlidne maken har dock rätt att få ut sitt arv direkt tillskillnad frångemensamma barn som alltså har rätt till så kallat efterarv. Tillämpning på din situationOm du dör, så har alltså ert gemensamma barn rätt att ärva din kvarlåtenskap. Men eftersom du är gift, tillfaller dock kvarlåtenskapen din efterlevande make innan ert gemensamma barn får ut sitt arv. För att undvika detta kan du testamentera din egendom till ert gemensamma barn (du kan testamentera bort all din egendom förutom upp till en viss summa, som bl.a. handlar om makes rätt till ett visst basbelopp). Att tänka på är att om du går bort före din make, kommer en bodelning att ske. Då kommer all er egendom som betraktas som giftorättsgods först delas mellan er din make och ditt dödsbo, innan testamentet träder i kraft. 3) Om din make avliderOm din make avlider först ska hans kvarlåtenskap delas lika mellan hans gemensamma barn och hans särkullbarn, förutsatt att det inte finns ett testamente som fördelar kvarlåtenskapen annorlunda. Särkullbarnet har då rätt att få ut sin del direkt eller avstå från sin del till förmån för dig som är efterlevande maka. Ert gemensamma barn kommer att få vänta på sin andel tills du har gått bort. På samma sätt som ovan, så sker en bodelning när din make har gått bort. Dock har du här möjlighet att välja om en bodelning faktiskt ska ske, eller om du ska behålla det som är "ditt" och han behåller det som är "hans". Men att se det som att särkullbarnet får alla "DINA" tillgångar är dock direkt felaktigt. Eftersom ni är gifta, så "äger" ni också all egendom gemensamt under förutsättning att ni inte har gjort något till enskild egendom. Särkullbarnet har givetvis rätt att ärva den kvarlåtenskap som dennes biologiska pappa innehar efter en bodelning, precis som "den nya pappans" biologiska barn har rätt att ärva från honom. Jag rekommenderar att du tar hjälp av vår juristbyrå, då din situation verkar vara relativt knepig. Det är tyvärr svårt att ge dig ett än mer uttömande svar inom den ram som gratisrådgivningen kan erbjuda, då din situation dessutom är väldigt komplicerad och innehåller en hel del regler och begrepp som enklast förklaras över telefon. Jag rekommenderar därför att du istället tar hjälp av vår juristbyrå och bokar en tid med dem här till höger.Hoppas ändå att du har blivit lite klarare över vad som gäller! Vänliga hälsningar

Ej arvsrätt som ingift

2017-08-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |Ärver jag min svärmor trots att hennes son är död som jag är gift med och har två söner?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nej, du är inte arvsberättigad om du är ingift i släkten. I detta fallet så är det dina söner som kommer att ärva efter deras farmor. Egentligen skulle deras pappa (din man) ärva efter din svärmor men eftersom att din man är död så kommer sönerna istället att bli bröstarvingar i förhållande till din svärmor (deras farmor) vilket framgår av 2 kap 1 § ÄB 2 st. Observera att det kan se annorlunda ut om din mor har testamenterat viss egendom.Hoppas det gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar