Arv efter kvarlevande make

2016-12-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min frus mor dog för 12 år sedan. Sedan gifte hennas far om sig för 10 år sedan. Han har inte några barn i det nya äktenskapet. Min frus föräldrar drev en firma tillsammans, han hade 95 % av aktierna. De ägde varsin obebyggd tomt. De hade även en gemensam villa. Några funderingar jag har.1. I samband med bouppteckningen så övertog de tre barnen firman. Vet ej om det var i form av en gåva eller ett förskott på arvet. Vilken skillnad blir det när han avlider?2. När hennas far gifte om sig så hade han tillgångar på ca 4 miljoner och hans nya fru hade 200 000 i tillgångar. Hur blir arvet till hans tre barn när han avlider?3. Kan han juridiskt ha gett bort sina tillgångar till sin nya fru?
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637).När en make avlider ska kvarlåtenskapen (tillgångarna som finns kvar) tillfalla den make som lever kvar, i det här fallet din frus far och detta regleras i 3 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Bröstarvingarna ärver sedan sin mors tillgångar vid faderns bortgång.Huvudregeln gällande gåvor till barn är att det ska ses som ett förskott på arv om inget annat sägs enligt 6 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1), detta blir ett förskott på arvet efter fadern. Förskottet regleras sedan efter faderns död genom avräkning på barnens laglott enligt 7 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P2S1). Är det så att arvingarna har ärvt lika mycket, då du skriver att det var alla tre barnen som fick överta firman blir det ingen skillnad vid fördelning av faderns arv. När fadern avlider ska arvet fördelas till hans bröstarvingar (barn), alltså i det här fallet din fru och hennes syskon. Först fördelas den först avlidnes kvarlåtenskap och sedan faderns tillgångar. I och med att fadern är omgift gäller även 3 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) den nya frun och då får man kolla på andra meningen i paragrafen som stadgar att om det finns bröstarvingar till den avlidne (fadern i det här fallet) som inte är den kvarlevande makens bröstarvingar (den nya fruns barn) ska barnen få ut sin laglott om inte de väljer att ge den nya frun tillgångarna tills hon dör. Enligt 2 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) ska tillgångar fördelas lika mellan bröstarvingar. Detta kallas deras arvslott. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, som är häften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Sammanfattningsvis, att barnen får bolaget räknas som huvudregel som förskott på arv men man får kolla vid gåvan om det finns något speciellt skrivet. Arvet för barnen blir åtminstone varsin laglott av den egendom som finns vid faderns bortgång, om inte barnen väljer att ta ut detta när faderns nya fru avlider. Det finns det inga regler vad fadern får göra med sina pengar när han är i livet, men får han inte testamentera bort hela sin egendom vid ett dödsfall då barnen ska få sin laglott. Hoppas du fick svar på din fråga!

Arv utan erkänt faderskap?

2016-12-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej.Min bror har två biologiska söner, den ene är bortadopterad och ärver så vitt jag har förstått inte sin biologiska fader.Den andra sonen har min broder inte betalt underhåll för och då förmodligen inte heller erkänt faderskapet till. Hur blir det med arvet här?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Gällande sonen som är bortadopterad gäller precis som du säger att han inte kommer ärva sin biologiska far. Det verkar ju vara lite oklart ifall faderskapet till den andra sonen är fastställt eller inte. Om det är så att faderskapet inte är fastställt kan inte ett arv utgå, eftersom det endast utgår till arvlåtarens "avkomlingar" (se här). Det är dock aldrig för sent att fastställa faderskapet och om så sker kommer arv att utgå till den andra sonen i enlighet med ärvdabalken (såvida det inte finns något testamente förstås). Hoppas att det var svar på din fråga! Du är mer än välkommen att höra av dig med funderingar kring detta eller någonting annat i framtiden. Allt gott!

Kan jag ta del av morfars arv? (istadarätten)

2016-12-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Morfar gick bort nyligen samt så har min mor gått bort för ett tag sedan. Morfar har 2 barn till. Tillfaller en del av arvet till mig pga av mors bortgång så jag hoppar upp i rangordningen?
Marcus Carlsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline.Det är helt korrekt som du säger. När en förälder har gått bort så träder dennes barn i stället, detta kallas för ”istadarätten”. Rent tekniskt går det till som så att efter din morfars bortgång delas dennes arv upp i arvslotter. Din morfar hade tre barn. Då säger ”stripalgrundsatsen” att varje barn tar lika lott. Då det finns tre barn delas arvet upp i tre arvslotter och varje barn får en lott. Eftersom din mor har gått bort träder hennes barn i hennes ställe, enligt istadarätten. Hennes barn delar på hennes lott. Detta innebär att om din mor har två barn så delas hennes arvslott i två osv. Med vänliga hälsningar,

Gåva av tillgångar vid förtida död

2016-11-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, jag har sparat en stor summa pengar på min dotters konto. Detta för att pengarna inte ska synas på mitt, vid min ev tidiga död.Men om hon dör före mig, så vill jag naturligtvis inte att pengarna ska räknas in i hennes tillgångar, för att dom är ju mina. Hur ska jag/vi göra för att skydda oss
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vad du bör göra är att se till att pengarna hamnar hos dig igen och sedan skriva ett testamente. av testamentet ska det framgå att du vill att din dotter ska ärva det belopp som ligger på kontot i fråga vid din död. Oavsett testamente gäller dock följande: Om du har en make som inte är din dotters förälder har dottern rätt att få ut sitt arv direkt efter din död, om du har en make som är din dotters förälder måste hon vänta på sitt arv tills även pappan har dött enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB).Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Fråga om bröstarvinges arvsrätt när det finns efterlevande make.

2016-12-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, en fråga ang arvsrätt.Vår far och mor är gifta, båda bor idag på äldreboende.Vår mor är kraftigt dement, bor på en låst demensavdelning och min syster är god man till henne.Pappa bor i samma äldrehus men på en annan avdelning.Min syster och jag är dom enda barnen, när en av dom går bort, vem ärver t.ex kapitalet som dom har efter att dom sålde sin villa för ett år sedan? Förstår att gifta par ärver i de flesta fall varandra till fullo eftersom efterlevande make eller maka ärver före gemensamma barn.Blir min syster och jag arvslösa så länge en av föräldrarna lever, eller kan man få ta del av arvet när en av dom går bort?
Elin Gustavsson |Hej! Vad som händer vid en makes död regleras närmare i Ärvdabalken, den kan du läsa här. Enligt 3 kap. 1 § så ska den efterlevande make ärva allt om makarna har gemensamma barn. Den efterlevande har rätt att spendera arvet hur han/ hon vill, men får inte testamentera bort arvet till en utomstående, det står reglerat i 3 §. Det betyder alltså att ni är utan arv tills det att båda era föräldrar avlidit. Hoppas du fick svar på din fråga. Tveka inte att fråga igen. Vänligen, Elin Gustavsson

Arv av skulder

2016-12-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |En far avlider och han har stora skulder. Ett barn är förmånstagare. Skrivs skulderna av eller ska hen betala resten?
Petter Westergren |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Svaret är kort och gott att barnet inte behöver betala faderns skulder då skulder enligt svensk rätt inte går i arv. Faderns skulder ska lösas mot tillgångarna i dödsboet; om skulderna överstiger dödsboets tillgångar så kommer skulderna alltså inte föras vidare till en arvinge. Skulderna dras däremot från dödsboets tillgångar, vilket gör att storleken på barnets arv såklart påverkas.Hoppas du är nöjd med svaret!Med vänliga hälsningar

Vem ärver en avliden ogift förälder om den ena av två bröstarvingar har avlidit, och den avlidne bröstarvingen inte hade några barn?

2016-12-07 i Bröstarvinge
FRÅGA |En förälder dör, det finns två bröstarvingar men en är död ,den hade inga barn.Vem ärver då?Mvh Sarah
Sara Bengtsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga återfinns i Ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1 är arvlåtarens bröstarvingar arvsberättigade i första hand. Om arvlåtaren däremot var gift, är det enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 den efterlevande maken som först ärver kvarlåtenskapen efter den avlidne maken. Av din fråga att utläsa verkar det inte som att föräldern i ditt fall var gift. Detta medför att det är den avlidnes bröstarvingar som, enligt den legala arvsordningen, är arvsberättigade i första hand. I 2 kap. 1 § 2 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1 står det att arvlåtarens bröstarvingar ska ta lika stor lott vardera. Fortsättningsvis står det att för det fall att en bröstarvinge är avliden så ska dennes barn träda in och ärva bröstarvingens del. Barnen ska också ta lika stor lott vardera. Sammanfattningsvis – och då förutsatt att föräldern inte var gift – kommer den bröstarvinge som fortfarande lever att ärva den avlidne föräldern. Detta eftersom den bröstarvinge som avlidit inte har några barn som kan träda i dennes ställe och ärva. All kvarlåtenskap från föräldern ska således gå till den nu levande bröstarvingen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Bröstarvinges arvsrätt som saknar svensk medborgarskap och registrerat släktskap

2016-11-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Hur blir det om arvlåtaren har dubbelmedborgarskap, har två barn fast ett utav dem inte är svensk och bor utomlands. Alltså ett barn utan svenskt medborgarskap som inte heller har släktskapet registrerat i Skatteverket kan inte räknas som bröstarvinge? Är det bara testamente som kan påverka arvfördelningen i detta fall?
Alexandra Lantz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Eftersom din fråga handlar om arv med internationell anknytning är Ärvdabalken (ÄB) och Lag (2015:417) om arv i internationella situationer relevanta i ditt fall. Vilket lands lagstiftning gäller?För en arvlåtare med anknytning till flera länder gäller som huvudregel att frågor om arv avgörs enligt det lands lagstiftning i vilket den av avlidne hade sin hemvist. Är arvlåtaren folkbokförd eller varaktigt bosatt i Sverige, har således denna sin hemvist i Sverige och svensk lagstiftning avgör fördelningen av dennes arv. Med hänvisning till att inget annat framkommer i frågan, kommer jag i mitt svar till dig att utgå ifrån att arvlåtaren har sin hemvist i Sverige och att således svensk lagstiftning gäller. Om så inte skulle vara fallet, kan svensk lagstiftning i vissa fall ändå vara tillämplig (se Lag (2015:417) om arv i internationella situationer 1:1-3§§). Ett exempel på detta är då en arvlåtare med svensk medborgarskap i testamente angivit en önskan om att dennes arv ska fördelas enligt svensk lagstiftning. Arvsfördelningen enligt de svenska reglerna om arvBröstarvingars arvsrätt anges i ÄB 2:1. Av paragrafen framgår att alla arvlåtarens barn är dennes bröstarvingar. Att ett barn saknar svenskt medborgarskap och inte heller hos Skatteverket är registrerad som arvlåtarens barn, fråntar inte barnet egenskapen av att vara bröstarvinge med arvsrätt. Det enda sättet som skulle frånta barnet denna rätt är om barnet skulle ha blivit bortadopterad till någon annan än arvlåtarens eventuella make (FB 4:7). Sammanfattningsvis kan därför sägas att har ingen sådan adoption ägt rum, är barnet en bröstarvinge och har arvsrätt precis som vanligt enligt ÄB:s regler. Praktiska problemEfter ett dödsfall ska bouppteckning göras inom tre månader (ÄB 20:1 1st). En boupptäckning är en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska även ange dödsbodelägare (dvs arvingar och testamentstagare) samt efterarvingar. För att ta reda på vilka som är arvingar ska en släktutredning göras. Då barnet i din fråga dock varken är svensk medborgare, bor i Sverige eller är registrerad hos Skatteverket som släkting till arvlåtaren, kan det finnas risk att en sådan släktutredning inte upptäcker barnets relation till arvlåtaren. Tar barnet själv då inte kontakt med boutredningen eller någon annan dödsbodelägare (t ex för att barnet är omedveten om arvlåtarens bortgång), löper barnet risk att inte anges som arvinge i bouppteckningen och kommer därmed heller inte att kallas till boupptäckningsförättningen (dvs den dag man börjar gå igenom dödsboets tillgångar och skulder). Barnet riskerar därmed att gå miste om sitt arv. Visserligen finns det möjlighet för barnet att i efterhand angripa bouppteckningen för att få ut sitt arv, men som regel måste detta göras inom fem år (ÄB 16:2).RekommendationerSammanfattningsvis kan sägas att även om barnet med utländskt medborgarskap, om denne inte har blivit bortadopterad, har en lagstadgad rätt att som bröstarvinge få ärva arvlåtaren, föreligger det av praktiska skäl en risk för att barnet ändå kommer att gå miste om sitt arv. För att undanröja denna risk, rekommenderar jag arvlåtaren att för det första få sitt släktskap till barnet registrerat hos Skatteverket. Med en registrering kommer det tydligt framgå vid arvlåtarens bortgång att barnet är arvlåtarens bröstarvinge och således har rätt att taga arv. För det andra rekommenderar jag arvlåtaren att upprätta ett testamente trots att barnet med utländskt medborgarskap är arvsberättigad utan ett speciellt stadgande i ett sådant. Genom ett testamente kan arvlåtaren tydligt för efterlevande ange sin vilja och försäkra att barnet inte blir förbisedd vid arvsfördelningen. Vill arvlåtaren ha hjälp med att upprätta ett testamente kan vi hjälpa hen med det HÄR. Jag hoppats att detta har givit svar på din fråga, och om du undrar över något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,