Begränsa bröstarvinges arvslott

2016-04-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Om jag vill frånta min biologiska dotter alla möjligheter att ärva mig, hur mycket går det att göra det? Har hört att man kan testamentera bort allt utom hälften av ens egendomar och pengar. Stämmer det?
Marlene Andersson |Hej och tack för din fråga,Regler om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB) ,se här. Första kategorin som balken behandlar är den avlidnes biologiska barn (även kallade bröstarvingar, ÄB 2 kap 1§). Finns det dock en efterlevande make/maka ärver han/hon kvarlåtenskapen i första hand om den efterlevande maken/makan också är biologisk förälder till barnet. Den efterlevande maken/makan ärver dock kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande inte får testamentera bort den delen av kvarlåtenskapen (ÄB 3 kap 1§). När den efterlevande maken har avlidit, ärver det gemensamma barnet/barnen resterande kvarlåtenskap.Enligt svensk lag kan en arvlåtare inte göra sina barn helt arvlösa. Det finns dock vissa sätt att begränsa en bröstarvinges laglott. Ett sådant sätt är att upprätta ett testamente (ÄB 9kap 1§) där bröstarvingen utesluts. Bröstarvingen kan dock begära jämkning av testamentet inom 6 månader från den dag han/hon fick ta del av testamentet, och därigenom kräva ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av den avlidnes kvarlåtenskap (ÄB 7kap 1§). Ett annat tillvägagångssätt som skulle kunna minska en arvslott är exempelvis om föräldern genom gåvobrev ger bort egendom till andra arvingar under sin livstid. Ett gåvobrev ska inte ses som förskott på arv om detta tydligt framgår i gåvobrevet. Vidare är det viktigt att gåvan inte utfästs på ett sådant sätt som kan anses som ”en gåva för dödsfalls skull”, en sådan gåva riskeras att falla inom det förstärkta laglottsskyddet. Det förstärkta laglottsskyddet kan innebära att gåvotagaren tvingas återbära hela eller delar av gåvans värde.Sammanfattningsvis kan du skriva ett testamente där din dotter utesluts från att ärva, men hon kan begära jämkning inom 6 månader och få ut sin lagstadgade laglott. Det står det dig dock fritt att förfoga över din egendom och det finns inget som hindrar dig från att skänka bort större delen av din förmögenhet. Jag skulle då råda dig att upprätta ett gåvobrev där det tydligt framgår att gåvan inte är ett förskott på arv. Behöver du hjälp med att upprätta ett gåvobrev eller ett testamente kan vi hjälpa dig med det genom en av Lawlines tjänster som du hittar här. Det finns även möjlighet att ta kontakt med Familjens jurist och boka in en tid för personlig rådgivning, se här. Vänligen,

Efterlevande make sitta kvar i orubbat bo

2016-04-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag står i begrepp att gifta mig och vi har barn i tidigare äktenskap,min fråga är om någon av oss skulle avlida finns det något sätt att säkra att den efterlevande kan sitta kvar i orubbat bo. Vad jag förstår så har särkullsbarn rätt till arvet omgående vid eventuellt dödsfall, vilket kan ställa till det för den efterlevande.MVH Claes Andersson
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att dina barn kommer att ärva dig med lika stor del vid din död, detta är deras arvslott (2 kap 1§ Ärvdabalken). Är du gift med dina barns förälder får denne förfoga över arvet med fri förfoganderätt (den kvotel som arvet utgör av efterlevande makes totala egendomsmassa ärvs av barnen vid efterlevande makes död). Efterlevande makes rätt att förfoga över arvet gäller dock inte särkullbarnets arvslott (3 kap 1§ 1st Ärvdabalken). Om särkullsbarnet väljer att avstå sin del av arvet för efterlevande makes fördel får efterlevande make även förfoga över denna del av arvet med fri förfoganderätt, vilket alltså innebär att även särkullbarnet får ta del av efterlevande makes bo vid dennes död (3 kap 9§ Ärvdabalken). Du kan alltså inte själv bestämma att särkullsbarnet ska avstå sitt arv för att efterlevande make ska kunna sitta kvar i orubbat bo. Det du kan göra är att begränsa särkullsbarnets arv. Det dina barn har laglig rätt till är sin laglott, vilket är halva arvslotten (7 kap 1§ Ärvdabalken). Om du t.ex. har 3 barn är deras arvslott 1/3 av din kvarlåtenskap var, vilket i sin tur betyder att laglotten är 1/6 av arvet. Detta kan du göra genom testamente. Om du helt utesluter särkullbarn från arv genom testamente kommer de att kunna jämka testamentet och på så sätt ändå få ut sin laglott, (7 kap 3§ Ärvdabalken). Ett testamente kan du enkelt upprätta via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Förordna all kvarlåtenskap till endast en bröstarvinge

2016-04-09 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej mitt namn är Mikael Rydell.Har en fråga angående ett testamente.Min pappa dog för 2 år sen.Nu har min farfar nyligen dött och han har skrivit ett testamente att allt går till deras dotter.kan man verkligen göra så.Mvh Mikael Rydell.
Sara Bengtsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 9 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K9P1S1) får den som har fyllt 18 år genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap. Något som dock inskränker denna rätt för testatorn (din farfar) är reglerna om bröstarvinges rätt till laglott. Enligt 7 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1) utgör en bröstarvinges laglott hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer denne. Om det, som i detta fall, finns ett testamente måste emellertid bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att kunna få ut sin laglott, 7 kap. 3 § 1 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Jämkningen måste dessutom ske inom sex månader efter att bröstarvingen har tagit del av testamentet. Om detta inte sker så förlorar bröstarvingen sin rätt att jämka testamentet och därmed sin rätt till att få ut sin laglott, 7 kap. 3 § 3 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S3). Jag hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Särkullbarns arvslott och laglott samt efterlevande makes rätt

2016-03-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag har ett barn med en annan kvinna och har gift om mig med en ny kvinna som har två barn från ett tidigare äktenskap.Om jag dör vilken blir mitt barns laglott och vilken blir arvslotten om jag tex har 4000Har min fru någon rätt till arvet?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,Jag kommer börja med att svara på din fråga gällande arvslotten och laglotten och därefter kommer jag svara på din frus rättigheter till arv.Arvslott och laglottDet första som händer om Du avlider är att en bodelning ska genomföras, vilket alltid sker när ett äktenskap upplöses, se äktenskapsbalken (ÄktB) 9 kap. 1 §. Vid bodelning läggs som huvudregel makarnas giftorättsgods samman och fördelas lika mellan parterna. Ditt giftorättsgods och din enskilda egendom utgör din s.k. kvarlåtenskap. - Utifrån din fråga utgår jag fortsättningsvis från att när bodelningen är genomförd finns det totalt sätt 4000kr kvar i kvarlåtenskap från din sida! Om Du avlider (arvlåtaren) ärver dina avkomlingar (bröstarvingar) kvarlåtenskapen. Dina barn ärver lika stor del (arvslotten), se 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Om du var gift när du avled, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken och makarnas gemensamma bröstarvingar har istället rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. Om den först avlidna maken, dvs. Du, har särkullbarn har de rätt att få ut sitt arv direkt. - se 3 kap 1§ ÄB - (Särkullbarn är således ett barn/bröstarvinge som du har sen tidigare äktenskap/med en annan kvinna, dvs. i ditt fall är det ett icke gemensamt barn).Arvet som ska fördelas mellan arvingarna utgör således 4000 kr. Särkullbarnets arvslott utgörs av hela kvarlåtenskapen då du och din nuvarande fru inte har några gemensamma barn tillsammans! Laglotten är hälften av arvslotten --> 4000/2 = 2000kr. Arvslotten = 4000kr - (Under förutsättning att du efter bodelning totalt har kvar 4000kr i kvarlåtenskap). Laglotten = 2000kr. Din frus rätt till arv - BasbeloppsregelnDet finns som huvudregel normalt inget sätt att kringgå barns anspråk på laglott, oavsett om barnen är särkullbarn eller gemensamma bröstarvingar. Det enda som går före laglotten är efterlevande makes rätt till att ur den avlidnes dödsbo erhålla en summa om fyra gånger prisbasbeloppet enligt 3 kap. 1 § andra stycket ÄB. Detta kallas för basbeloppsregeln och summan ligger i år på 177 200kr (4 x 44 300). Din fru har således rätt att erhålla ett belopp om 177 200kr ur dina tillgångar, innan ditt barn har rätt till arv.Har du således endast 4000kr kvar i tillgångar efter bodelning kommer ditt barn inte att få någon del av ditt arv. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att mejla oss på info@lawline.se.Glad Påsk,Mvh

Fördelning av arv

2016-04-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! En nära släkting har nyligen gått bort. Han har två barn sedan tidigare äktenskap (båda över 18), men är sedan några år omgift. Några år efter giftermålet adopterade de ett gemensamt barn (under 18). Vem ärver vad? Änkan, adoptivbarnet samt hans två barn sedan tidigare äktenskap?Vänligen,Caroline
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB).När någon avlider och inget testamente är upprättat gäller den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen finns i 2 kap ÄB och bestämmer vilka som får ärva samt i vilken ordning de ärver. Din släkting har tre barn vilka alla ärver först enligt 2:1 ÄB. De är vad man kallar bröstarvingar. Adoptivbarn betraktas i lagens mening som den dödes barn i samma utsträckning som de biologiska barnen, 4:8 Föräldrabalken (FB). Enligt den legala arvsordningen ska arvet delas lika mellan de tre barnen. Eftersom din släkting var gift ärver dock änkan före barnet som de har tillsammans (dvs det barn som är under 18 år). Barnen som din släkting hade sedan tidigare (de som är över 18 år) får dock ut sitt arv med en gång 3:1 ÄB. Barn från ett tidigare äktenskap kallas för särkullbarn. Barnet under 18 år kommer att få ut sitt arv först när den andra föräldern (änkan) avlider 3:2 ÄB. Alla barn kommer alltså att få ut sitt arv men barnet som din släkting har tillsammans med änkan kommer inte att få ut sitt arv med en gång. Det får däremot syskonen från det tidigare äktenskapet. Din släktings förmögenhet kommer alltså att delas i tre delar, en del för varje barn. Barnen från det tidigare äktenskapet får sina delar med en gång. Den sista delen, som är den del barnet under 18 år skulle fått, får änkan. Det är alltså änkan och de båda barnen över 18 år som ska dela på arvet. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!

Fördelning av arv

2016-04-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående arvsrätt. Jag har två barn med en man som jag separerat från. Han i sin tur har ett barn från en tidigare relation. Om han går bort hur delas arvet mellan barnen?
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hans bröstarvingar, alltså alla de tre barnen, kommer vid hans död att få dela på arvet med lika stor del, 2 kap 1§ Ärvdabalken. Detta förutsätter dock att han inte har testamenterat bort någon del av arvet. Var och en av de tre barnen har en laglig rätt till sin laglott, vilken i detta fall består av 1/6 av arvet, 7 kap 1§ Ärvdabalken. Hälften av arvet efter honom kan han alltså inte testamentera bort utan ska enligt lag tillfall de tre barnen med 1/6 var. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars tveka inte höra av dig igen!

Adoptivbarns arvsrätt

2016-03-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min son har en adoptivdotter. Jag vill inte att hon ärver mig om min son avlider före mig. Jag har ytterligare två barn som jag vill att de i så fall delar lika på arvet. Kan jag i mitt testamente skriva att i det fall min son avlider före mig så går hans arvedel till mina kvarvarande barn?
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 4:8 Föräldrabalken likställs adoptivbarn med biologiska barn i fall då lagen tillmäter släktskap rättslig betydelse t.ex. då ärvdabalken talar om bröstarvingars arvsrätt. Detta innebär att den adopterade dottern är din bröstarvinge i lagens mening och om din son skulle avlida före dig har hon rätt att träda i hans ställe. Om du har testamenterat din kvarlåtenskap till de andra barnen innebär det att hon kan klandra ditt testamente och har då enligt lag rätt att erhålla hälften av det arv som skulle tillfallit henne om testamentet inte funnits, dvs 1/6 om du har tre barn och hon är din sons enda barn. Det är detta som är hennes laglott. Du kan enkelt upprätta ett testamente via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/avtal/testamente

Arvsrätt för adoptivbarn

2016-03-23 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående min mans arvsrätt. Hans adoptivmamma har gått bort för några år sedan och det står i bouppteckningen att han är efterarvinge. Jag har förstått det som att han inte ärver några pengar förrän hans adoptivfar också går bort, kan detta stämma? Jag tycker det är konstigt att han inte ärvt några pengar, men deras biologiska barn har ärvt. I bouppteckningen står det dödsbodelägare på de biologiska barnen. Kan detta vara rätt och riktigt att det får gå till på det sättet? Jag tänker att han också bör ha samma rätt som de biologiska barnen... Tacksam för hjälp att få klarhet i detta.
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arvsrätt hittar man i Ärvdabalk (ÄB) och regler om vad som gäller vid adoption hittar man i Föräldrabalk (FB) 4 kap. Enligt Föräldrabalken 4 kap 8 § så ska ett adoptivbarn anses som adoptantens (adoptant= adoptivförälder) barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Detta innebär att din man likställs med biologiska barn och att din man i det här fallet har samma ställning som adoptivföräldrarnas biologiska barn när det kommer till arvsordningen. Din man och hans syskon är enligt Ärvdabalken 2 kap 1 § 1st tillsammans mammans närmaste arvingar eftersom att de alla är hennes barn. Detta innebär att de ska ha lika stor del av mammans arv, Ärvdabalken 2 kap 1 § 2st.Om föräldrarna var gifta med varandra, så ska hela kvarlåtenskapen efter mamman dock tillfalla fadern, som är den efterlevande maken, enligt Ärvdabalken 3 kap 1 § 1st. Detta eftersom att alla barnen är deras gemensamma barn. Alla barns arv ska alltså tillfalla den efterlevande maken först. Gemensamma barn till makar är inte dödsbodelägare vid den förste makens död och har därför ingen omedelbar arvsrätt när det finns en efterlevande make kvar. Barnen ska få ut sina arv från mamman först när fadern har gått bort, enligt Ärvdabalken 3 kap 2 § 1st. Det är först då de blir dödsbodelägare. Detta innebär alltså att alla barnen ska vara efterarvingar, och inte bara din man, och få ut sina arv först när fadern har gått bort.Om föräldrarna inte var gifta, så gäller att alla barnen är dödsbodelägare och alltså ska få ut sina arv direkt efter mammans bortgång, enligt Ärvdabalken 2 kap 1 §.Sammanfattningsvis, din make har samma ställning som de biologiska barnen. Detta innebär att alla barnen ska få lika del av mammans arv och om föräldrarna var gifta, så ska barnen få ut sina arv först när den efterlevande maken har gått bort. Det ska inte finnas någon möjlighet för barnen att få ut sina arv direkt när det finns en efterlevande make kvar. Om föräldrarna inte var gifta, så ska barnen få ut sina arv direkt – och detta gäller alltså även din man eftersom att han har samma ställning som övriga barn. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med Familjens Jurist för att få mer hjälp och komma vidare i frågan. Du kan boka en tid här: lawline.se/bokaHoppas att det här svaret har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,