Efterarv och arv till bröstarvinge

2016-02-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min mamma dog för ett år sedan och nu är det en fråga om arvsrätt när min far dör. Det har skurit sig mellan min far och min syster och han vill nu inte att hon skall ärva ett större belopp. Frågan är nu under tiden medan far fortfarande lever om han har rätt att skänka bort egendomen till mig och andra närmare släktingar. Han har väl fri förfoganderätt över mors del av arvet också, men om han nu skulle skänka delar av arvet som gåva hur ställer det sig då mot ärvdabalkens 7kap 4§. Har min syster rätt att jämka och återkräva "gåvor" som han gjort i livet? tacksam för svar!
Maria Pettersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det du beskriver rör sig dels om vad din pappa kan göra med det efterarv han fått efter din mamma, men också om vad som gäller angående hans egen kvarlåtenskap. Gällande efterarvet beräknas det på så sätt att en bodelning görs mellan makarna när den ena maken dör. Det innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman och delas lika mellan dem. Det din pappa får genom denna bodelning får han med full äganderätt. Din mammas kvarlåtenskap (alltså det hon får genom bodelningen + eventuell enskild egendom) ärver din pappa med fri förfoganderätt 3:2 ÄB. Att ärva med fri förfoganderätt betyder att din pappa får göra precis vad han vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Det innebär att den förmögenhetsmassa som din pappa ärver både kan öka och minska fram tills hans bortgång (observera att leva ett slösaktigt liv eller oskäligt hög standard är helt okej). Eftersom att inte efterarvet är statiskt blir det därför relevant att räkna ut hur stor kvotdel som din pappa innehar med fri förfoganderätt (eftersom att det är den andelen din syster har rätt till genom sin rätt till efterarv). Kvotdelen räknar man ut genom att ta det han fick från din mamma med fri förfoganderätt dividerat med den totala förmögenhetsmassan, alltså det han fått med fri förfoganderätt + det han fått med full äganderätt. När din pappa dör är den kvotdelen av intresse när man tittar på hur stor del av hans kvarlåtenskap som utgör efterarv till din syster. Precis som du säger finns det en skyddsregel avseende gåvor i Ärvdabalken. Jag vill bara tillägga att 7:4 ÄB som du refererar till endast är tillämplig i situationer där gåvan är att likställa med ett testamente, där gåvogivaren (i detta fallet din pappa) inväntar döden inom en förhållandevis kort tid och där givaren kan beräkna att till sin död få ha nytta av den bortgivna egendomen. Den tillämpliga bestämmelsen i ditt fall blir i stället 3:3 ÄB som reglerar att ett missförhållande uppstår genom att din pappa väljer ut vilka som arvet ska styras vidare till. Din syster behöver inte tåla att din pappa ger bort egendom hur som helst. Om hon kan visa att din pappa genom en eller flera gåvor väsentligen minskat värdet på sin egendom kan värdet på de gåvorna han givit räknas på som ett "fiktivt belopp" på hans kvarlåtenskap. Det innebär att man lägger på ett låtsasbelopp som om gåvorna aldrig hade givits - man låtsas alltså att din pappa hade kvar pengarna/egendomen, vilket gör att det finns mer egendom som din syster får ta del av genom den kvotdel hon har rätt till i efterarv. Vidare krävs det att gåvan ska ha givits utan tillbörlig hänsyn till din syster och att den står i missförhållande till din pappas egendom. Väsentlig minskning av egendom är ca 25 %, vilket HD slog fast i NJA 2013 s. 736. Om efterarvet med det fiktiva beloppet inräknat blir större än vad din pappa faktiskt har utan den fiktiva behållningen, kan det bli aktuellt att kräva återbäring från gåvomottagarna. Detta gäller alltså bara om det framräknade efterarvet inte går att betala ut från kvarlåtenskapen från din pappa. Får återbäringsskyldighet hos gåvomottagaren krävs vidare:1. Ond tro hos gåvomottagaren, vilket här innebär att gåvomottagaren ska ha förstått att gåvan äventyrade din systers rätt till efterarv2. Att din syster väcker talan inom 5 år - din syster kan inte agera mot gåvor så länge din pappa lever. Det innebär att gåvor som gavs mer än 5 år före din pappas död aldrig kan bli föremål för återbäring. Preskriptionstiden börjar löpa vid gåvomottagandet. Det som är din pappas egen kvarlåtenskap, alltså det som inte utgör efterarv från din mamma, kan aldrig helt avtalas bort från bröstarvingarna. Om han inte skriver något testamente kommer hans arv att fördelas enligt den legala arvsordningen och din syster kommer få precis lika mycket som dig och eventuella andra bröstarvingar 2:1 ÄB. För att han ska se till att hon ska få så lite som möjligt krävs det att han skriver ett testamente där han förordnar om sin kvarlåtenskap så att inget tillfaller din syster. Om han gör det utan att ha tillgodosett din systers laglott (hälften av arvslotten som hon har rätt till enligt den legala arvsordningen) kan hon jämka testamentet enligt 7:3 och få ut hälften av det hon skulle fått om testamentet inte hade funnits. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och du är alltid välkommen att återkomma!

Barns arvsrätt

2016-01-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag är först födda utom äktenskap,pappa gifte sig fick två barn,Skild sen länge.Hade knappt kontakt förrän 16års ålder.Han gick bort nu o undrar hur arvet ligger till,har jag rätt till något alls?Eller ärver bara mina två syskon.
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Enligt huvudregeln i 2 kap. 1 § ärvdabalk (1958:637) (ÄB) är det du och dina två syskon som ärver er far med en tredjedel vardera. I det fall din far har skrivit ett testamente har du i vart fall alltid rätt till din laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten är hälften av arvslotten (den del som skulle tillfallit dig enligt de legala arvsreglerna i 2 kap. 1 § ÄB). Enligt 7 kap. 3 § ÄB har du i sådant fall sex månader på dig, från att du blivit delgiven testamentet, att begära jämkning för att få ut laglotten. Jämkning begärs genom att du talar om ditt anspråk för den som ärver enligt testamentet eller väcker talan vid tingsrätten. Med vänliga hälsningar

Barns arvsrätt

2016-01-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Min pappa var sambo, dom har 1 barn tillsammans. Min mamma är avliden. Vi är ytterligare 2 helsyskon. Nu har min pappa gått bort och jag har funderingar på arvet, sambon ärver halva huset och vi 3 syskon på den andra halvan. Jag tycker det verkar konstigt att mitt halvsyskon ska vara med och dela på den andra hälften och sen kommer ärva sin mammas del. Inget testamente finns. Hur säger lagen.
Azra Huzejrovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om arv finner du i Ärvdabalken (ÄB). Eftersom testamente inte finns blir 2 kapitlet ÄB gällande släktingars arvsrätt tillämpbart. Ditt halvsyskon är en bröstarvinge, barn till din pappa, och har därmed samma arvsrätt som du och ditt andra syskon. Detta stadgas i 2 kapitlet 1 § ÄB. Ni 3 syskon kommer då att ärva en lika stor del av din pappas tillgångar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Laglott för bröstarvingar

2015-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har två barn. Om jag dör innan de blir myndiga vill jag inte att deras mamma (min exfru) får tag i pengarna. På något sätt vill jag skydda pengarna, så att barnen får tillgång till dem när de är myndiga. Går detta att göra på något sätt? Kanske genom en stiftelse? Om jag testamenterar allt till en stiftelse (vars enda syfte är att betala ut pengar till barnen) kan man då undvika att laglotten betalas ut så att mamman får tag i pengarna?Kort sagt: finns det något sätt att göra så att inte exfrun får tag i pengarna? Tack på förhand/ Björn
Malin Dijnér |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt kan inte allt borttestamenteras vid sin bortgång, utan bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilket framgår av 7 kap. 1 § Ärvabalken, se här https://lagen.nu/1958:637. Som bröstarvinge är huvudregeln att man ärver sina föräldrar och är man flera syskon delar man lika, vilket framgår av samma lag, 2 kap 1 §. Så som huvudregel ska alltså dina barn dela lika på ditt arv. Detta medför att du kan testamentera bort 50% till valfritt ändamål, vilket skulle kunna vara en person som enligt dina instruktioner håller denna summa tills barnen uppnår myndig ålder, eller stiftelser m.fl. Resterande 50% delar barnen lika på (dvs. 25% var av den totala egendomen). Om du således går bort tillfaller dessa pengar till barnen. Modern är dock vårdnadshavare till barnen vilket medför att hon förvaltar pengarna fram tills barnen blir myndiga. Det är dock fortfarande pengar för barnens ändamål, varför pengarna ska användas i syftet för dem. Om du testamenterar bort allt, så kan arvtagarna, dvs dina barn, påkalla jämkning mot testamentet vilket framgår av 7 kap. 3 § ÄB. Med tanke på att din ex-hustru är dina barns moder och för deras talan innan de uppnår myndig ålder, är det möjligt att hon väcker sådan talan å deras vägnar och därmed kan barnen få rätt till sin laglott trots testamente. Som tidigare nämnt, kan hon därmed då också förfoga över pengarna.Hoppas du fått svar på din fråga och tveka inte att återkomma om du har fler frågor!

Försäljning av fastighet i syfte att göra bröstarvinge arvslös

2016-02-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min mormor vill inte att hennes dotter, min mamma ska ärva efter henne och har därmed sålt av sin värdefulla egendom till sin son, min mammas bror för att uttyckligen undvika att min mamma får ta del av den efter hennes bortgång. Morfadern är avliden och egendomen har som sagt blivit såld (troligen till underpris) och ej givits som gåva el dylikt. Har min mormor lyckats göra min mamma arvslös genom detta?
Farah Wali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som utgångspunkt gäller att var och en har rätt att fritt förfoga över sin egendom vilket innebär att man får sälja eller ge bort det man äger till vem som helst. Inom svensk arvsrätt finns dock ett starkt skydd för bröstarvingars rätt till laglott. Laglotten utgör 25 procent av den avlidnes totala kvarlåtenskap. Det finns två fall där en bröstarvinge kan kräva att få ut sin laglott. Det ena är vid s.k dödsbäddsgåvor och det andra vid gåvor som inte varit betungande för givaren. Som dödsbäddsgåvor räknas gåvor som ges när givaren faktiskt ligger för döden eller tror att döden är nära och exempel på det andra är när en gåva ges utan att givaren faktiskt förlorar något på det t.ex. vid överlåtelse av en fastighet men med rätt för givaren att bo kvar i den till dödsdagen. Enligt lagen är sådana gåvor att likställa med testamente, gåvan har givits i syfte att testamentera egendomen, 7:4 ÄB.I ert fall har egendomen överlåtits mot ersättning och det förstärkta laglottskyddet i 7:4 ÄB skulle kunna bli tillämpligt förutsatt att det går att bevisa att egendomen faktiskt sålts till underpris. En underprisöverlåtelse räknas som gåva. Om han däremot betalat marknadsvärde för fastigheten blir laglottskyddet inte tillämpligt och ni kan inget göra. Om ni kan påvisa (t.ex. genom köpekontrakt) att fastigheten överlåtits till lägre värde än marknadsvärdet kan din mor få ut laglotten. Dvs 25 proc av fastighetens värde minskat med ersättningen som sonen betalat.För att få ut laglotten måste ni väcka talan senast ett år från det att bouppteckning efter arvlåtaren gjorts.Eftersom arvlåtaren fortfarande är i livet finns det inte mycket ni kan göra. Frågan om gåvan kommer att kunna likställas med testamente (vilket krävs för att få ut laglotten) beror bland annat på när mormodern går bort, tiden mellan gåvan och bortgången påverkar bedömningen av om gåvan är att likställa med testamente eller inte. När man bedömer detta tittar man på omständigheter som talar för att syftet med försäljningen av fastigheten varit att göra din mor arvslös. Sammanfattningsvis, för att ni i framtiden ska ha framgång med att få ut laglotten måste det bevisas att fastigheten överlåtits till underpris och att syftet med gåvan varit att testamentera bort egendomen, i sådana fall får ni ut laglotten. Det som talar för att det ska likställas med testamente är att mormodern sålt fastigheten vid hög ålder eftersom hon då är nära sin bortgång.Hoppas att ni fått svar på er fråga och hör gärna av er igen om något är oklart.Med vänlig hälsning

Barns rätt till arv

2016-01-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har läst någonstans att om jag gifter mig så förlorar mina barn rätten till att ärva sin biologiska pappa. Stämmer det? Mvh Sandra.
Fanny Karlsson |Hej, och tack för din fråga!Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB), vilken du hittar här. I ÄB 2 kap. 1 § stadgas att de närmaste arvingarna (alltså de som har rätt till arv) är den avlidnes bröstarvingar, alltså den avlidnes barn. Barn har därmed rätt att ärva sina föräldrar, oavsett om barnens andre förälder har gift om sig eller inte. Att du gifter om dig inverkar alltså inte på dina barns rätt till arv efter sin biologiska pappa. Däremot har inte dina barn någon legal arvsrätt efter din nya make.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ge bort eller testamentera fastighet till bröstarvinge?

2016-01-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag samäger en fastighet tillsammans med min far ( 50/50 ), jag äger också en tredjedel av två andra hus tillsammans med mina två syskon.Jag har bott utomlands i 35 år, medan mina bröder har bott i var sitt av de här två husen, jag har inte haft tillgång till husen och heller inte fått någon hyra. Pga detta vill min far kompensera mig med att jag tar över hans hus.Kan han skriva över huset på mig, eller testamentera det, utan mina bröder?Tack på förhand.
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Om din vill testamentera sin del av fastigheten till dig gäller att du blir skyldig att avräkna fastighetens värde från din laglott när arvet efter din far ska fördelas, enligt 7 kap. 2 § ärvdabalken, eftersom du och dina bröder som huvudregel har rätt till lika stora laglotter. Varje bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott och därför kan den inte testamenteras bort. Viktigt att veta är att ett testamente ska upprättas skriftligen och undertecknas med två vittnen närvarande (10 kap. 1 § ärvdabalken). Vittnena ska också underteckna testamentet.Om din far i stället vill ge dig sin del av huset som en gåva så kan skriva över det på dig. Enligt 4 kap. 1 och 29 §§ jordabalken ska ni i så fall upprätta en skriftlig gåvohandling/gåvobrev. Handlingen ska skrivas under av dig och din far. För att gåvan inte ska ses som ett förskott på ditt framtida arv efter din far, enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken, bör din far uttryckligen skriva i gåvobrevet att gåvan inte är ett förskott på arvet. Om fastigheten ges bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att det är att likställa med ett testamente gäller dock reglerna om avräkning ändå, enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken. Exempel på när bestämmelsen är aktuell är när arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd eller när arvlåtaren har nytta av egendomen fram till sin död trots att den är bortskänkt. Om din far till exempel fortsätter att bo i huset fast att han gett bort sin del till dig kan alltså reglerna om avräkning bli aktuella.Om din far vill ha hjälp att upprätta ett gåvobrev eller ett testamente så erbjuds det via Lawlines avtalstjänst: här, eller genom att boka ett möte med en jurist hos Familjens jurist: härVänliga hälsningar,

Kan syskon uteslutas från arv?

2015-12-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej det är så att min mor gick bort, och pengar finns på banken, nu är det så att mina syskon vill utesluta mig och dela på dessa pengar, jag tror dom kommer att förfalska min namnteckning. Kan man spärra på banken så jag själv måste gå dit och legitimera mig. Eller är jag helt rökt. Dom har tagit allt som är värdefullt i mammas lägenhet och jag skulle inte ens få ta min egna tv jag själv har köpt.
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vad som gäller vid arvsfördelning finns lagstadgat i Ärvdabalken. Barn till den avlidne kallas bröstarvingar och har först rätt till arv enligt 2:1. Barnen har rätt till lika lott - du ska alltså få lika mycket som dina syskon. Om din mor hade skrivit testamente att du till exempel inte skulle ha rätt till något arv alls, gäller ändå att du har rätt till din laglott. Din laglott utgörs av halva din arvslott. Alltså, hälften av det som du skulle fått utan testamente har du rätt att kräva ut oavsett vad testamentet säger. Detta kan du hitta stöd för i 7:1.Att förfalska någons namnteckning är ett brott enligt Brottsbalken 14:1 och kan ge fängelse i upp till 2 år. Om dina syskon gör detta bör du polisanmäla dem. Polisen har då tillgång till metoder för att bevisa att en namnteckning har blivit förfalskad. Mitt råd till dig är att du till att börja med kontaktar dina syskon och pekar på de här lagstadgade reglerna för hur ett arvskifte ska gå till. I många fall räcker det att visa att man har stöd i lagen för att det ska lösa sig. I annat fall får du ta det här vidare. Du har rätt att få ut ditt arv - inte bara pengarna på banken utan även sakerna - och dina syskon har absolut inte rätt att förfalska din namnteckning.Hör gärna av dig igen om du har vidare frågor. Vänligen,