Kan man som bröstarvinge få ut sin arvslott direkt trots att det finns en efterlevande make?

2018-01-11 i Bröstarvinge
FRÅGA | Hej. Min makes far gick bort för ca 2 år sen. Min makes mamma ärvde honom och min make för ut först när hon avlider. Nu är det så att vi i ungefär i 2 års tid haft en konflikt med hans mamma. Hon har tex misshandlat mig och min man. Finns det något sätt att kunna få ut makens del av arvet redan nu? Så vi den dagen hans mamma går bort slipper beblanda oss i det?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Den efterlevande maken, din makes mamma i detta fall, har rätt till hela sin avlidnes makes kvarlåtenskap. Det är först när den efterlevande maken har dött som barnen har rätt att få ut sitt arv. Ett undantag till detta är om den först avlidne maken har särkullbarn, vilket är barn från ett tidigare förhållande. Särkullbarn har rätt till att få ut sin arvslott direkt (3 kap.1 § ÄB) Det här innebär dessvärre att din make inte kan få ut sin arvslott av sin pappas arv redan nu (3 kap. 2 § ÄB).Med vänliga hälsningar

Gammal mor ger bort bostadsrätt via gåvobrev till ena bröstarvingen

2017-12-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Fadern i ett äktenskap dör, och barnen (A och B) godkänner att modern ska få sitta i "orubbat bo". Modern tycker inte om barnet A av olika skäl. Barnet A har 1 eget barn. Barnet B har 2 egna barn (halvsyskon). Barnet B dör dock innan modern, och dess barn blir nu bröstarvingar istället. Modern är nu gammal, och har gett sin bostadsrätt till ena av barnet Bs barn (den äldsta) via gåvobrev. Modern har inte velat ha kontakt med barnet A och dess barn i princip sedan faderns död. Hon vill på alla vis se till att barn A inte ärver någonting.Är detta lagligt att ge bort på det viset via gåvobrev? Arvet efter fadern har inte delats ännu. Hur gör man med laglott osv?
Richard Fiskesund |Hej,Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Om jag förstår situationen rätt så rör det sig om en moder som inte vill att ett av sina barn A ärver någonting. Hon har gett bort sin bostadsrätt till ett av sina barnbarn på Bs sida genom gåvobrev (möjligtvis i syfte att undanröja den från arvet). Dessutom finns det ett arv från fadern som var gift med modern och far till A och B. Detta arv har inte delats upp ännu trots att fadern redan avlidit. Tolkar jag din fråga rätt så undrar du:ifall det är rättsligt okej för modern att ge bort sin bostadsrätt via gåvobrev till endast någon/några av bröstarvingarna. Vad laglott är och dess roll i denna situationFör att besvara dessa frågor kan ledning hittas i Ärvdabalken (ÄB) som reglerar arv Se lagen härDet framgår inte riktigt tydligt i beskrivningen huruvida A är barn till modern eller ett särkullebarn. Jag utgår ifrån att A är fadern och moderns gemensamma barn i min analys då inget annat nämns.Svar:Efter faderns bortgång tillfaller faderns kvarlåtenskaper modern enligt 3 kap. 1§ ÄB då de var gifta. Dock innebär detta inte en full äganderätt utan en fri förfoganderätt vilket kan utläsas av 3 kap. 2§ ÄB, dvs att modern inte får testamentera bort den kvotdel som är tillägnad bröstarvingarna. Kvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av moderns totala förmögenhetsmassa vid faderns död. Men för övrigt finns det inga restriktioner över vad modern får göra med kvarlåtenskaperna. Modern får alltså slösa bort och även ge bort dem som gåvor. Av 6 kap. 1§ ÄB framgår det dock att det som arvlåtaren (modern) i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Här dyker frågan upp ifall modern i hennes gåvobrev föreskrev att bostadsrätten inte skulle utgöra ett förskott på arv. Även om det inte fanns ett sådant villkor nedtecknat så kan det möjligtvis ur omständigheterna utläsas att gåvan inte var menad som ett förskott, då modern inte vill överlåta något arv till A. Förskott på arvOm gåvan är menad att vara ett förskott på arv skall en avräkningen enligt 6 kap. 3§ ÄB ske efter bostadsrättens värde (marknadsvärde) vid mottagandet såvida inte omständigheterna säger något annat. Av 6 kap. 4§ samma lag framgår det dock att ifall Bs arvslott på moderns sida inte räcker till att avräkna förskottet så blir B heller inte skyldig att återbära det underskott som Bs andel inte kan täcka. TestamenteOm däremot bostadsrätten inte var menad att ses som ett förskott, uppkommer frågan ifall gåvosyftet mer hade ett testamentssyfte. Om modern är väldigt gammal och ger bort bostadsrätten hon själv bor i, finns det mycket som talar för att gåvans syfte kan likställas med ett testamente. Vid moderns bortgång skall hälften av hennes bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter fadern, detta enligt 3§ kap. 2 ÄB. Av samma paragraf framgår det som tidigare nämt att efterlevande make (modern) inte får testamentera bort egendom som skall tillfalla faderns arvvingar. Om bostadsrättens värde överstiger det värde som modern har rätt att testamentera bort är det förbjudet. Skulle B ändå fått bostadsrätten ska det dras från Bs lott i moderns kvarlåtenskaper. Skulle det inte räcka till skall B som mottar bostadsrätten återbära den eller dess värde, såvida B insåg eller borde inse att A har anspråk i en del i bostadsrätten upp till en viss del av kvotvärdet. Detta framgår av 3 kap. 3§ ÄB och enligt min bedömning utifrån uppgifterna som angetts inser B eller borde inse detta. När det sedan kommer till den andra halvan av moderns bo stadgar 7§ kap. 4§ att ifall arvlåtaren (modern) bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syfte är att likställa med testament gäller 7 kap. 2 och 3§§ ÄB. Av de paragraferna framgår det att B i sådana fall måste avräkna gåvan från sin laglott. Laglotten utgör enligt 7 kap. 1§ hälften av den arvslott som en bröstarvinge har enligt lag. A har dessutom alltid rätt att få ut sin laglott, och kan alltså jämka den testamentsliknande gåvan i den mån A kan få ut sin laglott. Dvs. A har som totalt alltid rätt till minst 25% av moderns egendom inräknat bostadsrättens värde och andra diverse testament. Kom ihåg att A inom 6 månader efter det att hen erhöll del av testamentet måste påkalla jämkning genom att giva testamentstagaren B sitt anspråk, eller genom att väcka talan mot hen. Annars förloras jämkningsrätten.Bs bortgångAtt B har gått bort förändrar inte situationen mer än att Bs arvingar träder i Bs ställe vad gäller rätten till arv. Anspråket om bostadsrätten får rikta sig till det barnet som fått bostadsrätten. Problemet är att det barnet endast innehar hälften av Bs arvsrätt vilket innebär att avräkningar inte blir lika effektiva. Annars gäller samma principer. Avslutande kommentarSlutligen kan sägas att det är ganska komplicerat. Mycket beror på de verkliga omständigheterna som har en stor påverkan på utsagan. Mitt tips är att kontakta en jurist som kan göra en bättre bedömning utifrån en mer detaljerad beskrivning av omständigheterna. Hoppas det kunde ge en något klarare bild!Vänligen,

Ärver barn från olika äktenskap vid samma tidpunkt och lika mycket?

2017-12-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Om en äldre man är ensamstående idag, men varit gift 2 gånger innan, varav det första barnet kom till vid det första äktenskapet och de två andra barnen vid det andra äktenskapet, vilka av dessa barn ärver först efter enna äldre man eller ärver alla en tredjedel var av denna mans kvarlåtenskap? Denna mans före detta fru från det andra äktenskapet lever fortfarande idag men dessa två är skilda sedan många år tillbaka. Den första frun till denna man är avliden sedan flera år tillbaka. Kvar finns då barnen från de båda äktenskapen, varav den första är ifrån det första äktenskapet och de andra två från det andra äktenskapet. Jag undrar som sagt vad som gäller med hans kvarlåtenskap vid denna bouppteckning när den äldre mannen avlider? Ärver alla tre barnen lika mycket eller får det första barnet mer och de andra två måste vänta på sitt arv?
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barn ingår i den första arvsklassen, då kallade bröstarvingar. Barnen har alltid en rätt att ärva sin föräldrar oavsett vad testamenten säger. Alla bröstarvingar har rätt till en viss laglott. Laglotten bestäms utifrån att arvet delas i lika delar på barnen och sedan delat på hälften. Det betyder att de tre barnen i ditt fall ärver som minst 16,7 %, laglotten. (7 kap. 1 § ärvdabalken.)De tre barnen ska ärva lika mycket om det inte finns ett testamente som säger annorlunda. Utan testamente ska barnen ärva 33 % vardera. (2 kap. 1 § ärvdabalken.)Vid skilsmässa försvinner arvsrätten mellan makar. Det jag tror att du tänker på är arvsrätten för särkullbarn. Men den infaller bara om det finns en efterlevande make som ska ärva. Då har särkullbarn från ett tidigare äktenskap rätt att få ut sin laglott direkt, dvs. 16,7 % av arvet. De kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och ta ut arvet när denne gått bort och då får de ut 33 % av arvet. Något att tänka på är att tidigare gåvor till barnen av ansenliga summor kommer räknas bort från arvslotten som förskott på arv om det inte finns ett gåvobrev som stadgar att det inte ska räknas som förskott på arv. (6 kap. 1 § ärvdabalken.)Kort sagt ska de tre barnen ärva vid samma tidpunkt och lika mycket (om det inte finns ett testament som säger annat). De har dock rätt till minst 16,7 % av arvet.Vänligen

Förvaltning av underårigs arv

2017-11-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag är skild och min son är 12 år. Måste jag skriva testamente för att min sons mamma ska kunna förvalta min sons arv?
Åsa Bergqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din son är ditt enda barn kommer hela ditt arv tillfalla honom, detta enligt 2 kapitlet 1 § ärvdabalken. Skulle din son vara omyndig när arvet tillfaller honom har han inte rätt att själv förfoga över det. Detta eftersom att omyndiga inte har rätt att själv råda över sin egendom, se 9 kapitlet 1 § föräldrabalken. Barnets föräldrar är barnets förmyndare om de har vårdnad om barnet, se 10 kapitlet 2 § föräldrabalken. Om din sons mamma alltså har vårdnad om din son är hon hans förmyndare. Mamman kommer som förmyndare att vara skyldig att förvalta din underåriga sons tillgångar enligt 12 kapitlet 1 §. Arvet som tillfaller din son är att räkna som tillgångar. Alltså kommer mamman att förvalta din sons arv efter dig till dess att han fyller 18 år enligt lag. Värt att ha i åtanke är att förmyndaren (mamman) ska fullgöra sina skyldigheter omsorgsfullt och alltid agera på det sätt som är till bäst nytta för den underårige, se 12 kapitlet 3 §. Sammanfattning:Om din sons mamma har vårdnad om din son är hon hans förmyndare. Som förmyndare har hon en skyldighet att förvalta din sons arv efter dig oavsett förordnande i testamente eftersom att din underåriga son inte själv får förvalta över sin egendom.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Bröstarvingars arvsrätt

2018-01-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, vi är en liten familj på 3 personer totalt, det är min cancersjuka mamma samt jag som är hennes dotter och min son. Vi undrar om mamma måste upprätta ett testamente för att jag , hennes dotter ska ärva henne den dag hon somnar in?Eller ifall det automatiskt blir så dock hon lever själv, samt inte har några andra släktingar och jag är hennes enda bröstarvinge.Vore tacksam för svar.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Av 2 kap. ÄB följer att bröstarvingar, alltså barn till den som avlidit, hör till den så kallade första arvsklassen och därmed ärver i första hand. Eftersom din mor inte har någon make och du är hennes enda barn kommer du ensam ärva din mor om hon inte väljer att testamentera egendom till någon annan. Med andra ord behöver din mor inte upprätta något testamente om hon vill att du, och i förlängningen din son, ska ärva henne. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Arvsrätt för adoptivbarn som inte är svensk medborgare

2017-12-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, jag har en bekant som blivit svensk medborgare, hon har en adoptivbarn som inte är svensk medborgare. Adoptivbarnet som är vuxet bröt för flera år sen all kontakt med sin adoptivförälder. Det sista vi vet är att hen reste tillbaka till sitt hemland (ett land i Afrika), och lever med stor sannolikhet där sen dess. Detta tror vi i och med att hen endast hade tillfälligt uppehållstillstånd som var påväg att gå ut då hen reste. Nu undrar min bekant om vilken eventuell arvsrätt adoptivbarnet har i Sverige.
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här sortens frågor regleras i ärvdabalken(ÄB) och föräldrabalken(FB). Om mamman har hemvist i Sverige gäller svensk arvsrätt.Enligt 4:8 FB så ska ett adoptivbarn anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Adoptivbarn ingår alltså i arvsordningen på samma sätt som biologiska barn! Den legala arvsordningen framgår i ÄB men utan att veta mer omständigheter kan jag inte svara på exakt hur arvet kommer se ut i det här fallet. Det beror t.ex. på hur många syskon det finns, om föräldern är gift osv. Men klart är i alla fall att adoptivbarn har samma arvsrätt som biologiska barn trots att barnet inte är svensk medborgare.Hoppas att du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över!

Kan jag göra mina barn arvlösa?

2017-12-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min man är 72 år & har 2 barn och jag 48 år & 3 barn - Inga gemensamma barn, vi är gifta. Jag hade ett hus när vi gifte oss för 6 år sedan. Vilket typ av avtal bör man teckna så att jag skyddar mig OM min man dör före mig. Vi vill inte att våra barn skall få något ting. Även ett avtal som skyddar honom om jag dör först. Vad finns det för möjligheter att skydda eventuella överskott i dödsboet? Min man är 72 år & har 2 barn och jag 48 år & 3 barn - Inga gemensamma barn, vi är gifta. Jag hade ett hus när vi gifte oss för 6 år sedan. Vilket typ av avtal bör man teckna så att jag skyddar mig OM min man dör före mig. Vi vill inte att våra barn skall få något ting. Även ett avtal som skyddar honom om jag dör först. Vad finns det för möjligheter att skydda eventuella överskott i dödsboet?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid dödsfall mellan makar ska det inledningsvis göra en bodelning (23 kap. 1 § ÄB). Det som sedan kvarstår efter bodelningen, även kallad kvarlåtenskap, kan du fritt förfoga över. Om du vill att din make ska ärva all din kvarlåtenskap kan det vara fördelaktigt att ni båda upprättar ett testamente (se formkrav för testamente 10 kap. 1 § ÄB) Ett inbördes testamente innebär att den efterlevande maken ska ärva allt. Dock finns det begränsningar till ett sådant testamente om testatorn exempelvis har barn till.Dina barn är bröstarvingar och tillhör därför den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvinge har de rätt till sin laglott vilket motsvarar hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen (7 kap. 1 § ÄB). Det innebär att om du exempelvis har en förmögenhet på 1 000 000 kr, har dina barn som huvudregel rätt till hälften av detta belopp alltså 500 000kr. För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs det att bröstarvingen påkallar jämkning (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Om bröstarvingarna inte påkallar jämkning inom sex månader från att den har delgivits testamentet blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Testamentet anses vara delgivet som huvudregeln när testamentshandlingen har överlämnats till arvingarna. Delgivning behövs dock inte göras för en arvinge som har godkänt testamentet (14 kap. 4 § ÄB)Slutsats Sammanfattningsvis kan ni upprätta ett inbördes testamente som innebär att den efterlevande maken ska ärva allt och att arvet inteska tillfalla barnen. Men om barnen påkallar jämkning av testamentet har de rätt till sin laglott. Det är värt att anmärka att jämkning av testamente gäller endast för den som har begärt det. Det innebär att om endast ett av dina barn påkallar jämkning har dina två andra barn inte rätt till sin laglott (förutsatt att de inte också påkallar jämkning). Om dina barn påkallar jämkning kan de få ut sin laglott direkt på grund av de inte är era gemensamma barn (7 kap. 3 § andra stycket ÄB)Lycka till! Med vänliga hälsningar

I vilken utsträckning får arvlåtaren bestämma över sin kvarlåtenskap?

2017-11-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Frustrerande fråga men jag befinner mig i en sits där jag o min mor håller på att flytta. För bara ett tag sen tala hon om för mig att hon hade lagt mina arvspengar på fastigheten jag kommer att flytta till. Då hade jag inget val för alla papper med fastigheten var klart o jag trodde hon hade använt pengar som vi skulle få ut av huset vi nu bor i men hon hade inte underrättat mig om att hon lagt alla mina arvpengar på den fastighet jag ska flytta till. Det kan ju ses som hon kanske ville hjälpa mig men jag ser det mer som hon behövde mina pengar o tog dem. Min bror däremot får ut sina 3 miljoner i arv men jag får inte ut nåt för de har hon lagt på fastigheten. Får hon göra så. Jag har en diagnos Aspergers o panikattack o behöver verkligen pengarna för att klara mig istället men min bror han kan ju arbeta vilket jag inte kan för jag är helt sjukskriven o kan inte arbet enligt läkare. Min bror har det bra ställt med ekonomin överhuvudtaget, känns lite orättvist, vad gör jag nu. Kan jag göra nåt eller ska jag boka en tid med er. Tack för svar. Kan inte annat än att säga jag tycker det är jobbigt. Svårt att ta mig någonstans pga min diagnos men självklart gör jag det om ni tyvker det är bäst. Råd snälla.
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får din mor bestämma hur arvet ska fördelas?Din mor har rätt att använda sina pengar hur hon vill och ni som barn har dessutom ingen rätt till arv om det inte finns någon kvarlåtenskap. Om det vid er mors bortgång finns kvarlåtenskap har ni som barn dock rätt till er laglott vilket är hälften av arvslotten, dvs. hälften av det som ni skulle erhållit om det inte funnits något testamente. (7 kap. 1 § ÄB) Din mor kan alltså testamentera bort all sin kvarlåtenskap till en av er eller till någon helt utomstående men ni som barn har ändå rätt att erhålla hälften av det som ni skulle erhållit om det inte funnits något testamente. Utifrån din fråga verkar det dock inte röra sig om ett testamente men med det ovan sagda vill jag illustrera att din mor alltså i princip är fri att förfoga över sin egendom hur hon vill så länge ni som barn erhåller er laglott. Din mor har alltså rätt att investera "dina" pengar i en fastighet och låta "din brors pengar" ligga på ett bankkonto. Förutsatt att din mor inte är gift och inte heller har upprättat ett testamente kommer hennes kvarlåtenskap tillfalla dig och din bror till lika stor del. (2 kap. 1 § ÄB) Om du får en fastighet av din mor medan hon fortfarande är i livet utgör dock förskott på arv om inget annat föreskrivs i ett gåvobrev eller liknande vilket innebär att detta kommer räknas av på ditt arv vid hennes bortgång. (6 kap. 1 § ÄB) Om du däremot inte får fastigheten utan endast ska bo där med henne kommer hela hennes kvarlåtenskap, dvs. fastigheten, pengar på bankkonto och övriga tillgångar att tillfalla dig och din bror till lika stor del.Vad kan du göra?Eftersom det utifrån din fråga verkar som att din mor fortfarande är i livet skulle jag råda dig att prata med henne och förklara att du är i behov av pengar snarare än pengar som är låsta i en fastighet. Om du får fastigheten under din mors livstid kommer fastighetens värde vid din mors bortgång att räknas av mot det arv som du skulle erhållit och din bror får då övriga tillgångar till motsvarande värde. Om du däremot inte får fastigheten nu utan endast ska bo där med din mor och din mor inte upprättar ett testamente som föreskriver att du ska erhålla fastigheten så kommer du och din bror dela lika på hela din mors kvarlåtenskap, då finns det alltså inget som säger att du måste erhålla fastigheten och att din bror ska erhålla pengarna på din mors bankkonto. För att besvara din fråga finns det alltså inget utifrån ett juridiskt perspektiv som du kan göra eftersom din mor har laglig rätt att göra såhär. Hoppas mitt svar besvarade din fråga och gav klarhet i rättsläget! Om något är otydligt eller om du har ytterligare funderingar är du varmt välkommen att kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med Vänlig Hälsning