Vuxenadoption och arvsrätt

2017-11-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Jag är på väg att försöka adoptera en ung vuxen person som knytit an till min familj och som blivit som ett syskon till mina unga vuxna barn. Om adoptionen godkänns hur blir det med arvsrätten för mina barn? Kommer den att delas lika mellan bröstarvingar och adopterade?
Hanna Salajin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid en adoption gäller den grundläggande principen att ett adopterat barn likställs med ett biologiskt barn (4 kap. 8 § Föräldrabalken). Det innebär att när adoptionen godkänts kommer ditt adopterade barn ha samma arvsrätt som dina biologiska barn. De ses alla som bröstarvingar och ska dela lika på arvet efter dig. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,

Efterlevande makes fria förfoganderätts inverkan på efterarvets storlek m.m.

2017-11-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min far gick bort för cirka ett år sedan. Efter tvist om testamente har mina särkullsyskon (på min fars sida), fått ut sina laglotter, som sig bör. Min mor har nu alltså "fri förfoganderätt" över resterande kvarlåtenskap enligt 3:1 ÄB. Hon hotar att göra mig (bröstarvinge) arvslös; innebär den fria förfoganderätten i 3:1 att hon kan i praktiken göra mig arvslös?Tack på förhand!
Isac Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Efterlevande makes arvsrätt och efterarvsrätt för gemensam bröstarvinge Vid den ena makens död ärver den efterlevande maken som huvudregel all kvarlåtenskap (3 kap. 1 § ÄB). Barn som endast den avlidne maken är förälder till, s.k. särkullbarn, har precis som du säger rätt att få ut sitt arv direkt vid den första makens död enligt (3 kap. 1 § ÄB). Om de båda makarna haft gemensamma barn ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt (3 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken i princip kan göra vad den vill med arvet förutom att testamentera eller ge bort det. Gemensamma barn har sedan rätt till efterarv när den efterlevande maken går bort. Den dagen din mor går bort har du alltså rätt till efterarv efter din far. Hur stort blir efterarvet? Efterarvsrätten motsvarar andelen som den efterlevande makens arv, från den först avlidne maken, utgör i relation till den efterlevandes totala förmögenhetsmassa vid första makens död. Denna kvotdel av allt som den efterlevande maken äger vid sin död bestämmer efterarvets storlek. Efterarvet är alltså inte bestämt till ett absolut tal utan utgör som sagt en kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet och storleken på detta är beroende av hur den efterlevande maken hanterat sin förmögenhet. Arvet efter din far kan i det skedet därför ha minskat eller ökat beroende på hur din mor har förvaltat förmögenheten. Rätt till laglott Som bröstarvinge har du ju även en okränkbar rätt till laglott efter din mor. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket begränsar rätten att helt fritt disponera över sina tillgångar genom testamente. Laglottens värde motsvarar hälften av den arvslott som den legala arvsordningen skulle ge, 7 kap 1 § ÄB. Om en person exempelvis efterlämnar sig 4 barn så är arvslotten en fjärdedel och laglotten en åttondel av personens tillgångar. Rätten till laglott innebär alltså ett slags skydd för bröstarvingar eftersom de därmed inte kan göras helt arvslösa i Sverige. Laglotten utfaller dock inte automatiskt utan förutsätter att varje bröstarvinge som vill ha ut sin laglott begär jämkning av testamentet inom 6 månader (7 kap 3 § ÄB). Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Särkullbarnens rätt vid testamente mellan sambos?

2017-09-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejmin pappa har gått bort, han hade 2 tidigare barn. Pappans sambo har ett tidigare barn.Testamentet säger att deras yttersta vilja är att sambo ärver allt och delning sker vid dennes frånfälle.1. Om vi vill ta ut vårt arv som bröstarvingar tidigare, erhåller vi då en 1/4 eller 1/2 tillsammans ??2. Har vi även rätt till efterarv vid sambon frånfälle ??
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Laglotten är halva arvslottenTrots att det finns ett testamente har bröstarvingarna till den avlidne alltid rätt till sin respektive laglott. Laglotten är hälften av det ni skulle fått om inget testamente funnits. Observera att ni måste påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader efter delgivning för att kunna få ut er laglott. (7 kap 1 och 3 §§ ärvdabalken, här)Exempel: Anta att kvarlåtenskapen är 100 000. Utan testamente har du och ditt syskon rätt till 50 000 kr var. Men nu när det finns ett testamente har ni enbart rätt att direkt få 25 000 kr var, dvs 1/4 av kvarlåtenskapen var, vilket innebär att ni tillsammans får halva kvarlåtenskapen. Resten ska fördelas enligt testamentet. Rätt till efterarvRätten till efterarv är beroende av hur testamentet är formulerat. Om det står att sambon ärver med s.k. fri förfoganderätt, har ni rätt till efterarv vid hennes bortgång. Sambon får då inte testamentera bort den egendom hon fått genom testamentet med fri förfoganderätt. Står det däremot att sambon ärver kvarlåtenskapen med s.k. full äganderätt istället, har ni ingen rätt till efterarv. Vid full äganderätt har sambon rätt att göra vad hon vill med pengarna, även att testamentera bort dem till någon annan. Min bedömningen är att ni kommer få rätt till efterarv eftersom det står att delning ska ske vid sambons frånfälle, det verkar därför som att er pappa ville att ni skulle ha efterarvsrätt. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Skulle du vilja ha mer kvalificerad hjälp med tolkningen av testamentet är du varmt välkommen att höra av dig till Lawline Juristbyrå här. Med vänliga hälsningar,

Kan Tyskland kräva svensk medborgare för skuld från bortgången förälder?

2017-09-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min mor, som var tysk medborgare, fick kort före sin död i nov 2011 ett krav från Finanzamt Neubrandenburg där hon krävdes på en påstådd skatteskuld på 60 000 SEK. Skulden uppkom pga försumlighet av den tyska pensionsmyndigheten genom att man dragit för lite skatt år 2005 och ett par år framåt. Detta upptäckte man alltså nov 2011 och ställde krav om återbetalning. Min mor bestred skulden och dog mindre än 5 månader senare. Min mor var tysk medborgare men bodde i stort sett hela sitt vuxna liv i Sverige och hade inga kontakter med Tyskland förutom änkepensionen och hon dog i Sverige 4 maj 2013.Efter min mors bortgång Började Finanzamt Neubrandenburg kräva mig på pengarna. Jag har bott i Sverige sedan 1954, har aldrig arbetat i Tyskland, har ingen kontakt med Tyskland är Svensk medborgare och min mors bouppteckning är gjord enligt svensk lag. 1 Hur kan de komma på iden att kräva mig. Ett krav på dödsboet hade varit förståeligt.2 Finns det inge preskriptionstid på skatteskulder i Tyskland. Skulden har dessutom orsakats av försumlighet från en tysk myndighets sida.3 Finanzamt Neubrandenburg har begärt handräckning från svensk kronofogde.4 Vad ska jag göra? Jag har absolut ingenting med min mors skatteskulder att göra. Bouppteckningen visade på en brist på 1500 kronor.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Eftersom din mor gick bort före den 17 augusti 2015 kommer hon att hamna under de gamla reglerna. Då din mor hade hemvist i Sverige är det svenska regler som tillämpas på bouppdelning och arv, enligt vilka du inte kan ärva din mors skulder utan det är dödsboet som betalar för din mors skulder så långt pengarna räcker till. Det finns en reservation till den här slutsatsen och det är om det har blivit bedömt att din mor hade en närmre anknytning till Tyskland på grund av någon omständighet som inte har framkommit från frågan, i så fall är det tysk lag som ska tillämpas, eller om hon i sitt testamente ha begärt att tysk lag ska tillämpas. Så som EU-reglerna ser ut idag finns risken att arvingar blir återbetalningsskyldiga för sina föräldrar om de var utlandssvenska beroende på hur regelverket ser ut i den medlemsstaten föräldern kom ifrån. I Tyskland ser reglerna ut på det sättet att om du inte har avsagt dig din mors arv så ärver du dessutom skulderna, vilka du blir betalningsskyldig för, se punkt 8 https://e-justice.europa.eu/content_succession-166-de-sv.do?member=1#toc_8Sammanfattningsvis så är det felaktigt att du ska bli personligt återbetalningsskyldig för din mors skulder eftersom du lyder under svensk lag och din mor gick bort innan den 17 augusti 2015. Vad du kan göra är att först kontakta Kronofogden och fastställa att handräckningen verkligen är ägnad åt dig och inte dödsboet, eftersom brevet kommer att vara adresserat till dig (vilket kan vara lite missvisande). Vidare om det är så att handräckningen är riktad mot dig kan du bestrida den hos Kronofogden, antingen skriver du "Jag bestrider" på delgivningskvittot eller så skriver du till Kronofogden och underrättar de om att du bestrider handräckningen. Ett bestridande måste du göra inom tidsramarna för föreläggandet, annars kan Kronofogden inte ta hänsyn till det. Om det är för sent för att bestrida och Kronofogden inte drar tillbaka handräckningen får frågan avgöras i Tingsrätten. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är barn dödsbodelägare?

2017-11-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vilka ska vara med vid en bodelning? Vilka bör vara med vid bodelning?Vi är två barn till den avlidne (pappa), där mamma är arvtagare (gift m vår pappa). Även om vi inte ärver så är det rimligt att vi deltar. Har jag rätt eller fel i detta?
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter ett dödsfall ska en bouppteckning ske och de som ska delta vid bouppteckningen och hjälpa till med förvaltningen innan bouppteckningen är de som kallas dödsbodelägare. Detta kan vara make/maka, sambo, barn och testamentstagare.Var den avlidna gift och det finns gemensamma barn ärver inte barnen efter den först avlidna föräldern utan då ärver makan allt och barnen ärver sedan när den föräldern avlider (3 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär också att man inte räknas som dödsbodelägare i den första avlidne förälderns arvskifte. För er innebär det att eran mamma kommer vara dödsbodelägare i er pappas arvskifte och ni har ingen laglig rätt att vara med om det inte finns något speciellt er pappa har testamenterat till er. Däremot kommer ni vara dödsbodelägare när er mamma avlider. Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan okänd arvinge ärva med anledning av ett positivt DNA test 15 år efter dödsfallet?

2017-10-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |HejKan man ärva ifrån en okänd Fader efter dna test om det visar sig att man är dennes barn som framkommit 15 år efter dennes död?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När bouppteckning förrättas ska Skatteverket på anmälan av den som har dödsboet i sin vård eller då förhållandet annars blir känt, utan dröjsmål kungöra arvfallet i Post- och Inrikes Tidningar, med uppmaning till okända arvingar att göra anspråk på sin rätt till arv inom 5 år från dagen då kungörelsen infördes i tidningen (16 kap. 2 § ärvdabalken). Det gäller också om det finns kännedom om arvinge men det saknas kunskap om såväl arvingens namn som hans eller hennes hemvist. Anspråk på arv i det fall du nämnt antas alltså vara preskriberat sedan 10 år tillbaka.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Konsekvenserna av gåva till bröstarvinge

2017-09-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande mina föräldrars sommarstuga. Vi är 3 helsyskon (några särkullebarn finns inte) och våra föräldrar är gifta. Nu börjar mina föräldrar bli till åren och jag tänker vad som blir av sommarstugan när dem dör. Stugan ligger vackert vid en sjö och har ett marknadsvärde på 3 milj. Några lån finns inte på stugan. I övrigt har inte mina föräldrar några större tillgångar. Deras permanenta hus är i princip belånat till dess marknadsvärde. Skulle man kunna lösa det på något sätt ex genom gåvobrev innan dem avlider eller kan jag köpa det till ett belopp under marknadsvärde? Vilka fler alternativ finns? Jag vill själv gärna ha stugan. Den ena systern är inte så intresserad och jag är orolig för att hon kommer vilja sälja "sin" del men att jag inte har råd att lösa ut henne. Så vad rekommenderar ni?
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Gåva till bröstarvinge kan bli förskott på arvDina föräldrar kan genom gåva ge dig sommarstugan. Sommarstugan räknas då som förskott på arv, vilket betyder att sommarstugans marknadsvärde vid gåvotillfället avräknas från din arvslott. Som jag tolkar din situation skulle värdet på sommarstugan överstiga värdet på din arvslott, men du blir inte återbetalningsskyldig för överskottet enligt 6 kap 4 § Ärvdabalken. Detta resulterar däremot i att du inte får ärva något annat än sommarstugan från dina föräldrar och dina syskon får dela på resten av arvet.Huvudregeln när föräldrar säljer en fastighet för underpris till en bröstarvinge är att mellanskillnaden mellan försäljningspriset och marknadsvärdet ska anses som en gåva och därför förskott på arv. UndantagOm dina föräldrar inte vill att gåvan ska ses som förskott på arv måste de dokumentera detta. Exempelvis att de skriver på gåvobrevet att gåvan inte ska vara förskott på arv. Det viktiga är att du har något som bevisar deras avsikt när de själva inte kan vittna för den. Detta enligt 6 kap 1 § Ärvdabalken.Viktigt att notera att om dina föräldrar skulle ligga för dödsbädden när de ger dig gåvan eller ha nyttjanderätt till stugan fram till sin död skulle gåvobrevet anses vara ett testamente och då finns det en risk att dina syskons laglott inskränks. Vilket skulle resultera i att du måste återbära sommarstugan och dela den med dina syskon, detta läser du om i 7 kap 4 § Ärvdabalken. SlutsatsDet är möjligt för dina föräldrar att ge dig sommarstugan eller sälja den till underpris, men detta kommer att räknas som förskott på arv, vilket senare kommer avräknas på din arvslott. För att undvika detta måste dina föräldrar ge dig sommarstugan och skriva att gåvan inte ska vara förskott på arv. Dina syskon skulle i detta fall inte ha någon möjlighet att ärva en del av sommarstugan och de får inte heller räkna av sommarstugan på arvslotten. Detta förutsätter att gåvobrevet inte kan tolkas som ett testamente. Hoppas att det här besvarade dina frågor!

Vad händer om man inte påkallar jämkning av testamente som bröstarvinge?

2017-09-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Om det finns ett testamente som innebär att arvet ska tilldelas en vän och det finns två bröstarvingar och bara ena begär jämkning blir den då tilldelad halva arvet då istället för att dela hälften av kvarlåtenskap med sitt syskon?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genom att upprätta ett testamente så sätter man den legala arvsordningen ur spel. Hade det inte funnits ett testamente så hade bröstarvingarna delat på hälften var enligt den legala arvsordningen vilket framgår av 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (ÄB).Viktigt att komma ihåg är att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av en arvslott (se 7:1 Ärvdabalken (ÄB)) och man kan aldrig testamentera bort en laglott. För att en bröstarvinge ska få ut din laglott förutsätts det att man begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Begäran av jämkning ska framföras inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st ÄB). Jämkning kan ske antingen genom att man riktar anspråk direkt till testamentstagaren eller genom att man väcker talan mot denna i domstol. Om man inte begär jämkning inom jämkningsfristen (dvs inom sex månader från delgivningen) förlorar man sin rätt att få ut laglotten och bröstarvingens del går till testamenttagaren. Om bara den ena bröstarvingen begär jämkning, blir den då tilldelad halva arvet istället för att dela hälften av kvarlåtenskap med sitt syskon?Om en bröstarvinge inte begär jämkning av testamentet så går dennes del (laglott) till testamenttagaren (vännen) istället. Den andra bröstarvingens del kommer inte ökas såvida det inte framgår någonting annat av testamentet. Att inte påkalla jämkning kan man likställa med att man som bröstarvinge godkänner att sin del går till testamenttagaren. Detta innebär helt enkelt att tesstamenttagaren får en större del av testators kvarlåtenskap. Varför fördelningen blir detta viset har att göra med principer inom testamenträtten där man ska följa testators vilja. Oftast brukar testorns vilja vara att så mycket som möjligt ska gå till testamenttagaren, och därmed ska dennes del också ökas om jämkning inte sker. (se 11 kap 1 § ÄB) Hoppas det var svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen om du undrar något! Med vänliga hälsningar