Bröstarvinge arvslös?

2016-06-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har fem äldre halv syskon. Min mamma är mamma till två av dom och min pappa är pappa till tre av dom. Jag är alltså deras enda gemensamma barn. Men hur går det när föräldrarna dör? Pappa har enbart kontakt med sin äldsta son och mamma med bägge sina. Jag har inte kontakt med föräldrarna heller. Kan dom göra oss arvlösa för att vi har brutit kontakten? Jag vill inte ha något av dom egentligen förutom bilder på mlg själv som barn. Är bara allmänt nyfiken
Azra Huzejrovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv finner du i ärvdabalken (ÄB). Du och dina halvsyskon är era respektive föräldrars bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ÄB. Som bröstarvinge har du arvsrätt efter dina föräldrar. Enligt samma bestämmelse har den avlidnes alla barn lika rätt till till lika del av arvet. Du och dina halvsyskon är bröstarvingar oavsett om ni har någon kontakt med era föräldrar eller inte och ärver därmed dessa vid en framtida bortgång. Dina föräldrar kan upprätta ett testamente som begränsar din och resterande halvsyskons arvsrätt. Ett testamente kan dock aldrig göra en bröstarvinge helt arvslös. En bröstarvinge har enligt 7 kap. 1 § ÄB rätt till hälften av arvslotten enligt den s.k. laglotten. Arvslotten är det som barnet skulle ha ärvt om ett testamente inte hade upprättats. Sammanfattningsvis kan dina föräldrar inte göra dig eller dina halvsyskon helt arvslösa då ni som bröstarvingar åtminstone har rätt till er laglott enligt ärvdabalkens bestämmelser.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arvsrätt - särkullbarn

2016-05-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Min far har avlidit och lämnat alla pengar samt sin bostadsrätt till sin hustru. Hon är inte vår mor och vi är 3 barn 7 barnbarn 3 barnbarnsbarn. 2002 sålde han sin bostadsrätt till sin hustru. Min fråga är: ärver vi inget ? Hon får allt.Tacksam för svar
Marlene Andersson |Hej och tack för din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) som du hittar här.Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver maken/makan hela kvarlåtenskapen efter den andre makans död. Den efterlevande maken/makan ärver dock kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt 3kap 2§ ÄB. Detta innebär att den efterlevande får disponera över egendomen så som denne önskar när hon/han är i livet men får dock inte testamentera bort egendomen. När den kvarlevande maken/makan sedan avlider ärver i första hand personer i första arvsklassen såsom bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB).Efterlämnar dock arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens/makans bröstarvinge, så kallat särkullbarn, gäller dock att särkullbarnet har rätt att få ut sin lagstadgade laglott som beräkna till häften av den avlidnes egendom. Detta gäller inte om särkullbarnen avstår sin rätt att ta ut sin laglott till förmån för den efterlevande maken/makan enligt 3 kap 9 § ÄB. Finns det både gemensamma bröstarvingar och särkullbarn kan regeln uttryckas så att den efterlevande maken/makan ärver de gemensamma bröstarvingarnas arvslotter men alltså inte särkullbarnets arvslott.I ditt fall skulle det innebära att du och dina syskon som särkullbarn (bröstarvingar, 2 kap 1§ ÄB) har rätt att få ut er lagstadgade laglott efter din fars bortgång från hans kvarlåtenskap (3 kap 1§ 1st ÄB). Laglotten är hälften av kvarlåtenskapen från din far som sedan skall fördelas mellan dig och dina syskon. Den andre hälften tillkommer hustrun som ärver den delen med fri förfoganderätt, dvs hon har rätt att disponera den delen på det sätt hon önskar men det finns begränsningar, hon får exempelvis inte testamentera bort den delen.Vad som är viktigt att känna till dock, är att din fars hustru alltid har rätt till 4 x prisbasbeloppet ( 4 x 44 300 kr, 2016) som skall tas ur kvarlåtenskapen samt det som tillfaller henne vid en bodelning, se 3 kap 1§ 2st ÄB. Detta är en inskränkning på er rätt till arv och innebär att om din fars kvarlåtenskap plus hustruns enskilda egendom inte överstiger denna summa så kan ni få avvakta med ert arv tills hustrun avlider.Bedömningen ovan kan bli annorlunda om din far hade enskild egendom eller om det finns ett upprättat testamente från din far.Om ni behöver mer hjälp så rekommenderar jag er att rådfråga en jurist! Via Lawline kan ni få juridisk rådgivning via vår vår webb- och telefonrådgivning, se här. Ibland behövs dock mer kvalificerad hjälp för att hantera de juridiska delarna. Lawlines jurister finns i Stockholm men har även möjlighet att hålla möten på telefon eller Skype, se här.Hoppas att mitt svar varit till din hjälp!Vänligen

Bröstarvingars rätt till laglott

2016-05-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |vår mamma är bortgången och vår far har efter det gift om sig. Nu har vår pappa också gått bort.Hur mycket har jag och min syster rätt till ? Arv efter mamma och pappa ? Vad kan ett testamente betyda ? När är det värt att jämka ?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom du frågar vad ni kan få ärva efter både er far och mor utgår jag från att er far och mor var gifta då er mor gick bort. Innan bodelning görs mellan er fars dödsbo och hans efterlevande make kommer det han har ärvt efter er mor att tilldelas dig och din syster (se ärvdabalken 3 kap. 6 §). Beloppet ni tilldelas bestäms efter den kvotdel som arvet utgjorde i er fars totala tillgångar då han fick det efter er mor, summan kan alltså vara en annan än den er far ärvde. Efter det görs en bodelning mellan dödsboet efter er far och hans nya make. Delas tillgångar slås ihop och delas mellan dem, ni får ärva dödsboets halva.Ett testamente kan innebära att du och din syster får ärva allt efter er far. Till exempel skulle han kunna ha testamenterat bort hälften av sin kvarlåtenskap till sin efterlevande make. Du och din syster får i så fall endast dela på hälften. Jämkning kan aktualiseras ifall er far skulle ha testamenterat bort mer än hälften av sin kvarlåtenskap och därmed kränkt er så kallade laglott. Som bröstarvingar (barn) har du och din syster nämligen rätt till halva arvslotten (kvarlåtenskapen). Ifall er far till exempel har testamenterat bort 60 % av sina tillgångar är det värt för er att påkalla jämkning och därmed få ut er laglott.Med vänlig hälsning,

Begränsa bröstarvinges arvslott

2016-04-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Om jag vill frånta min biologiska dotter alla möjligheter att ärva mig, hur mycket går det att göra det? Har hört att man kan testamentera bort allt utom hälften av ens egendomar och pengar. Stämmer det?
Marlene Andersson |Hej och tack för din fråga,Regler om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB) ,se här. Första kategorin som balken behandlar är den avlidnes biologiska barn (även kallade bröstarvingar, ÄB 2 kap 1§). Finns det dock en efterlevande make/maka ärver han/hon kvarlåtenskapen i första hand om den efterlevande maken/makan också är biologisk förälder till barnet. Den efterlevande maken/makan ärver dock kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande inte får testamentera bort den delen av kvarlåtenskapen (ÄB 3 kap 1§). När den efterlevande maken har avlidit, ärver det gemensamma barnet/barnen resterande kvarlåtenskap.Enligt svensk lag kan en arvlåtare inte göra sina barn helt arvlösa. Det finns dock vissa sätt att begränsa en bröstarvinges laglott. Ett sådant sätt är att upprätta ett testamente (ÄB 9kap 1§) där bröstarvingen utesluts. Bröstarvingen kan dock begära jämkning av testamentet inom 6 månader från den dag han/hon fick ta del av testamentet, och därigenom kräva ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av den avlidnes kvarlåtenskap (ÄB 7kap 1§). Ett annat tillvägagångssätt som skulle kunna minska en arvslott är exempelvis om föräldern genom gåvobrev ger bort egendom till andra arvingar under sin livstid. Ett gåvobrev ska inte ses som förskott på arv om detta tydligt framgår i gåvobrevet. Vidare är det viktigt att gåvan inte utfästs på ett sådant sätt som kan anses som ”en gåva för dödsfalls skull”, en sådan gåva riskeras att falla inom det förstärkta laglottsskyddet. Det förstärkta laglottsskyddet kan innebära att gåvotagaren tvingas återbära hela eller delar av gåvans värde.Sammanfattningsvis kan du skriva ett testamente där din dotter utesluts från att ärva, men hon kan begära jämkning inom 6 månader och få ut sin lagstadgade laglott. Det står det dig dock fritt att förfoga över din egendom och det finns inget som hindrar dig från att skänka bort större delen av din förmögenhet. Jag skulle då råda dig att upprätta ett gåvobrev där det tydligt framgår att gåvan inte är ett förskott på arv. Behöver du hjälp med att upprätta ett gåvobrev eller ett testamente kan vi hjälpa dig med det genom en av Lawlines tjänster som du hittar här. Det finns även möjlighet att ta kontakt med Familjens jurist och boka in en tid för personlig rådgivning, se här. Vänligen,

Ingen kontakt med barnen - har dem ändå rätt till arv?

2016-06-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Som sambos har vi bott i en villa tillsammans sedan 1995. Min sambo står som ägare till villan. Vi har inga gemensamma barn men barn på varsitt håll. Mina barn vill inte veta av oss sedan 25 år tillbaka. Om jag avlider, kan då mina barn komma att ha rätten till arv? Inget testamente är uppgjort.Med vänlig hälsning
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina barn är dina bröstarvingar, oavsett om ni har någon kontakt eller inte. Detta innebär att det är dina barn som kommer ärva efter dig enligt 2 kap 1§ Ärvdabalken (1958:637) (ÄB) då du inte är gift med barnens mor. Det du kan göra om du vill begränsa dina barns arv är att du upprättar ett testamente. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten enligt 7 kap 1§ ÄB. Arvslotten är vad de skulle ha ärvt om det inte funnits något testamente. Du kan alltså inte testamentera bort all egendom till någon annan, dina barn kommer oavsett att ha rätt till sin laglott. För att dina barn ska erhålla laglott måste dem dock påkalla jämkning i testamente enligt 7 kap 3§ ÄB inom 6 månader från det att dem delgivits testamentet, annars förlorar dem denna rätt.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Vem ärver arvslotten när en bröstarvinge gått bort?

2016-05-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Min fråga är den här:Ärver man arvslotten från en bortgången förälder?Dvs min mormor är fortfarande i livet. Hon har ytterligare två barn.Tack på förhand.
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här.Som jag uppfattar din fråga så undrar du om ett barn till en bortgången förälder kan ärva i förälderns ställe när mormodern går bort. När en person går bort ska normalt personens barn (bröstarvingarna) ärva all den bortgångna personens egendom. Barnen ska då ärva lika stor del av egendomen vardera. Det framgår av Ärvdabalkens 2 kapitel 1§ 1 och 2 stycket. Av 2 stycket i Ärvdabalkens 2 kap. 1§ framgår även att om något av barnen har avlidit så tillfaller den arvslotten hans eller hennes barn istället.I ditt fall innebär det alltså att din mormors tre barn som huvudregel ska ärva en tredjedel var av mormoderns egendom när hon går bort. Är något av din mormors barn avliden när mormodern dör så går det avlidna barnets arvslott vidare ner till hans/hennes barn (dvs. mormoderns barnbarn) som då får ärva i det barnets ställe. Svaret på din fråga är alltså ja, du kan ärva arvslotten från en bortgången förälder. Hoppas att detta var svar på din fråga!Vänligen,

Om laglott, klandertalan etc.

2016-05-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |HejMin far avled för en tid sedan, han gifte om sej med en kvinna som hade två barn, far hade fyra barn.Dom skrev ett testamente och en överlåtelse av egendom till hustrun efter att far fått demensdiagnos.I testamentet står att all den avlidnes kvarlåtenskap skall tillfalla den andre (i det här fallet alltså makan) med fri förfoganderätt, även att egendomen ska utgöra giftorättsgods.Innebär detta att fars bröstarvingar inte kan få ut sin laglott och att hustrun kan göra av med alla pengar?Kan man få omständigheterna kring upprättandet av testamentet och gåva till maka prövat, tex att far var dement vid de tillfällena?Ungefär hur mycket kostar det att anlita en jurist och hur stor chans är det att få rätt?Vad innebär klandertalan?Är det dumt att inte godkänna testamentet men samtidigt förbehålla sej rätten till sin laglott?Mycket tacksam för svar/ Undrande
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst kan bröstarvingar inte göras lottlös, med bröstarvingar menar man den avlidnes barn. Oavsett testamente har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott Enligt 7 kap. 1 § Ärvdabalken är laglotten hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente dvs. i det här fallet testamentera till sin kvarlevande maka. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Att det finns ett testamente innebär alltså inte att rätten till laglotten försvinner. Det krävs dock att bröstarvingen påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från delgivningen av testamentet, för att laglotten ska utgå, se 7 kap 3 § här . Om denna tid försitts, förlorar bröstarvinge sin rätt att utfå laglotten.Alla barn har dessutom i detta fall rätt att få ut sin laglott på en gång då den efterlevande makan inte är er mor. I vanliga fall gäller att make ärver egendom med förtur, dvs. att efterlevande make ärver den avlidne maken framför bröstarvingar, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock under förutsättning att arvingen är ett gemensamt barn till makarna, alltså bröstarvinge inte bara till den avlidne utan också till den efterlevande maken. I detta fall är ju de fyra barnen inte gemensamma varför de är så kallade särkullbarn. Här gäller inte regeln om makes rätt att ärva med förtur och ett särkullbarn har därför rätt att få ut sitt arv på en gång. De kan därför få ut laglotten omedelbart efter faderns bortgång vilket framgår av samma paragraf. Den andra hälften dvs. som ni inte får ut genom laglotten ska ju tillfalla makan med fri förfogananderätt vilket innebär att hon får disponera/förfoga över egendomen så som hon önskar när hon är i livet men får dock inte testamentera bort egendomen. När makan sedan avlider ärver ni en kvotdel i efterarv. Att man ärver en kvotdel innebär att förmögenheten både kan öka och minska efter makans bortgång. Kvotdelen räknas ut på så sätt att den summa makan erhöll i arv efter din far divideras med hennes totala förmögenhet. Till exempel ärver hon 1 miljon och hon efter arvet har en förmögenhet på 2 miljoner dvs. hon hade redan 1 miljon när hon erhöll arvet innebär det att kvotdelen är 1 milj/2 milj=1/2. Det innebär alltså att oavsett makans förmögenhet vid hennes botgång så ska hälften(1/2) av hennes förmögenhet tillfalla er bröstarvingar. Visserligen kan hon göra sig av med alla pengar hon äger men i och med att hon har två egna barn är det kanske inte så troligt och ni har rätt till kvotdelen när hon avlider. En klandertalan innebär att du överklagar något i detta fall testamentet. För att göra gällande att testamentet är ogiltigt kan du som arvinge klandra det inom sex månader från att du har blivit delgiven det i bestyrkt avskrift av testamentstagaren 14 kap. 4 och 5 §§ ÄB. Med delgivning räknas som huvudregel när du har mottagit handlingen och klandertalan anses väckt när din stämningsansökan har inkommit till tingsrätten 13 kap. 4 § Rättegångsbalken. Du väcker alltså talan om klander hos tingsrätten. Talan väcks mot testamentstagare. Ett testamente kan ogiltigförklarats om detta har upprättats under psykisk störning se 13 kap. 2 § Ärvdabalken. Demens kan i vissa fall ses som en psykisk störning. Det är dock ingen självklarhet att bara för att någon lider av demens vid tillfället för upprättandet av testamentet att det ska ogiltigförklarats. Det måste föreligga ett orsakssammanhang mellan den psykiska störningen och upprättandet av testamentet. Hur vida demenssjukdomen ska ses som en ogiltighetsgrund beror på hur situationen ser ut i det enskilda fallet. För att en person ska kunna skriva ett testamente måste personen förstå vad den gör, men det är inte så att demenssjukdom automatiskt diskvalificerar någon från att skriva ett testamente. En dement person kan ibland förstå vad som sker i nuet men inte minnas sammanhang längre tillbaka.Vi har ett samarbete med Familjens Jurist vilka jag starkt kan rekommendera dig att anlita, de tar för närvarande 1654 kr/timmen. Att säga vad den totala kostnaden blir är väldigt svårt att säga för beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Hur stark bevisning man har, om andra parter motsätter sig det osv. När man har ett inledande möte brukar dock juristen på ett ungefär få en uppfattning om hur omfattande ditt ärende är och kan möjligtvis ge dig en ungefärlig siffra. Angående klander av testamente är det en bevisfråga och har man inte sjukintyg på demens kan det vara ganska svårt att bevisa att personen som skrev testamentet inte var i sina sinnes fulla bruk. Dessutom ska två personer bevittna ett testamente när det skrivs under och om de ansåg att han förstod vad han gjorde lär de vara väldigt svårt att bevisa motsatsen. Bevisbördan ligger nämligen hos dig. Men som vanligt inom juridiken beror det på det enskilda fallet så för att få svar på den frågan krävs att en jurist sätter sig in mer i ditt ärende.Om du ska klandra testamentet ska du inte godkänna det men så länge du godkänner testamentet med förbehåll för din laglott kan du godkänna testamentet och fortfarande få ut din laglott. Vill du ha en mer djupgående utredning eller ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att använda några av våra betaltjänster t ex. Lawline Express.Lycka till!Med Vänliga Hälsningar,

Fördelning av arv

2016-04-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! En nära släkting har nyligen gått bort. Han har två barn sedan tidigare äktenskap (båda över 18), men är sedan några år omgift. Några år efter giftermålet adopterade de ett gemensamt barn (under 18). Vem ärver vad? Änkan, adoptivbarnet samt hans två barn sedan tidigare äktenskap?Vänligen,Caroline
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB).När någon avlider och inget testamente är upprättat gäller den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen finns i 2 kap ÄB och bestämmer vilka som får ärva samt i vilken ordning de ärver. Din släkting har tre barn vilka alla ärver först enligt 2:1 ÄB. De är vad man kallar bröstarvingar. Adoptivbarn betraktas i lagens mening som den dödes barn i samma utsträckning som de biologiska barnen, 4:8 Föräldrabalken (FB). Enligt den legala arvsordningen ska arvet delas lika mellan de tre barnen. Eftersom din släkting var gift ärver dock änkan före barnet som de har tillsammans (dvs det barn som är under 18 år). Barnen som din släkting hade sedan tidigare (de som är över 18 år) får dock ut sitt arv med en gång 3:1 ÄB. Barn från ett tidigare äktenskap kallas för särkullbarn. Barnet under 18 år kommer att få ut sitt arv först när den andra föräldern (änkan) avlider 3:2 ÄB. Alla barn kommer alltså att få ut sitt arv men barnet som din släkting har tillsammans med änkan kommer inte att få ut sitt arv med en gång. Det får däremot syskonen från det tidigare äktenskapet. Din släktings förmögenhet kommer alltså att delas i tre delar, en del för varje barn. Barnen från det tidigare äktenskapet får sina delar med en gång. Den sista delen, som är den del barnet under 18 år skulle fått, får änkan. Det är alltså änkan och de båda barnen över 18 år som ska dela på arvet. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!