arvsrätt för syskonbarn

2016-12-10 i Efterarv
FRÅGA |Min moster som är gift men saknar egna barn, har avlidit nyligen. Vad händer med arvsrätt för 3 st syskonbarn till min moster o vad händer när hennes man avlider. DVS 2 svar önskas om arvsrätt för oss tre syskonbarn. Sitter hennes man i sk orubbat bo eller.... Tacksam för svar
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med dina frågor!Som jag har förstått det så undrar ni dels vad som händer med er mosters arv, dels vad som händer när er mosters make i sin tur avlider. Jag förstår att du är bekymmersam eftersom arvsrätt är komplicerat men jag ska så pedagogiskt som möjligt förklara hur det ligger till.När jag svarar på dessa frågor utgår jag från att det inte finns något testamente från din moster, att era föräldrar är avlidna samt att det inte finns några andra arvingar än de du har nämnt.Fråga 1: Vad händer med arvet när er moster har avlidit?När er moster avlider så säger huvudregeln att en bodelning mellan henne och hennes man ska ske innan arvet kan delas ut. Detta framgår av 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Syftet med denna bodelning är att makarnas gemensamma tillgångar ska delas lika mellan den efterlevande maken och din mosters dödsbo enligt 9 kap. 5 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K9P5S1). Om makarna inte har någon enskild egendom (enskild egendom kan upprättas bla. genom ett äktenskapsförord) och således äger allt gemensamt i äktenskapet kommer vardera make erhålla 50 % av tillgångarna. Om makarna hade gemensamma tillgångar på 1 miljon ska då varje make erhålla 500 000 kr. De 500 000 kr som din moster erhöll blir då föremål för arv. Enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1)kommer detta arv gå tillbaks till den efterlevande maken eftersom huvudregeln enligt svensk rätt är att den efterlevande maken ärver efter den avlidna makan. Men denna del kommer emellertid bli föremål för något som heter efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). När er mosters man avlider kommer ni som är efterarvingar ärva denna del (mer om det i nästa fråga).Det blir dock ett problem att genomföra en bodelning eftersom den efterlevande maken delar de gemensamma tillgångarna med sig själv. Detta är juridiskt komplicerat men enligt juridisk litteratur så kan inte en bodelning ske endast med den efterlevande maken. Jag ska försöka förklara detta nedan genom att ge ett exempel:Din Moster och Bertil är gifta och har gemensamma tillgångar på 1 miljon. Din moster avlider och således ska en bodelning genomföras och då ska hon och Bertil dela lika på tillgångarna och få 500 000 kr var. Dock blir detta problematiskt eftersom de enda arvingar som finns är Bertil själv och ni syskonbarn som är efterarvingar. Eftersom efterarvingar inte är dödsbodelägare så kommer Bertil vara själv i dödsboet. Då dödsboet ska företräda din moster när det kommer till bodelning kommer Bertil genomföra en bodelning med sig själv, vilket inte är möjligt enligt juridisk litteratur. Det är dock viktigt att kunna fastslå delen som din moster skulle fått genom en bodelning eftersom det blir föremål för ert arv senare när hennes make avlider. Lösningen är att ni som efterarvingarna kan avtala denna del med den efterlevande maken. Alltså ni kan avtala att 50 % av tillgångarna är er mosters. Om ni inte kommer avtala så kan man försöka fastställa din mosters del genom att titta på bouppteckningen som gjordes efter henne, där hennes tillgångar och skulder ska antecknas enligt 20 kap. 4 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K20P4S1).Sammanfattning på fråga 1:När er moster dör ska en bodelning ske för att bestämma hennes andel i äktenskapet, vilket är 50 % av tillgångarna om makarna inte hade någon enskild egendom. Denna del kommer maken senare ärva, således kommer maken sitta i orubbat bo eftersom han kommer äga alla tillgångar. Emellertid kommer ni efterarvingar erhålla er mosters del när den efterlevande maken avlider. Därför är det viktigt att kunna fastställa er mosters del och eftersom någon bodelning inte kan ske i detta fall så kan ni avtala med den efterlevande maken om denna del, om detta inte görs kan ni ta hjälp av bouppteckningen efter er moster.Fråga 2: Vad händer när er mosters man dör?Som jag har skrivit ovan är ni efterarvingar, det framgår av 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1) där det står att syskons avkomlingar till den avlidne ska ärva när den avlidnes make i sin tur avlider. Vad ni syskonbarn ska ärva framgår också i paragrafen där huvudregeln är hälften av den efterlevande makens tillgångar. Detta är logiskt då vi kom fram till i förra svaret att 50 % av makarnas tillgångar tilldelades er moster. Jag ger ett exempel nedan:Genom svaret i förra frågan kom vi fram att makarna hade gemensamma tillgångar på 1 miljon. Eftersom de delar lika så erhöll varje make 50 %, emellertid ärvde din mosters man hennes del. Denna del kan han senare inte testamentera bort, utan är reserverad till er efterarvingar. När han senare avlider så har hans tillgångar ökar till 1,2 miljoner. Då ska ni som huvudregel ärva 50 %, vilket är 600 000 kr. Detsamma gäller om hans tillgångar har minskat till 800 000 kr, då ska ni som huvudregel också ärva 50 %, vilket är 400 000 kr.Eftersom ni är tre syskonbarn kommer varje syskonbarn ärva 1/3 enligt 2 kap. 2 § 2 st ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S2). Om ni tillsammans som i exemplet ovan kommer få totalt 600 000 kr kommer varje syskonbarn få 200 000 kr.Sammanfattning på fråga 2:Eftersom ni är syskonbarn är ni berättigade till efterarv och det är som huvudregel 50 % av den efterlevande makens tillgångar vid hans död. Den totala summa ni ärver ska ni dela på 3 eftersom ni är tre syskonbarn.Ytterligare rådgivning:Om du vill veta mer om hur ett avtal mellan er och er mosters man ska utformas för att fastställa er mosters del av de gemensamma tillgångarna tipsar jag dig att kontakta vår telefonservice för vidare rådgivning. Anledningen till detta är att det blir svårt att göra detta i ett internetsvar där jag inte har all information, inte vet vilka tillgångar de har samt att vi på gratisavdelningen inte är pratiktiserande jurister inom ett specifikt rättsområde.Telefonrådgivning:08-533 300 04Öppetider: Mån-ons kl. 10.00−16.00Hoppas detta svar gav klarhet!Med vänlig hälsning

Prisbasbelopp

2016-11-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag är gift och har ett upprättat avtal om enskild egendom - registrerat-. Jag har genom testamente skrivit in att min efterlevande hustru skall erhålla ett belopp om 900.000:-vid min bortgång. Har hon rätt att kräva ut även efterlevandeskyddet fyra prisbasbelopp utöver arvsbeloppet? Tacksam för svar
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga!Skyddet för prisbasbelopp finns stadgat i Ärvdabalken kap 3 1§.Paragrafen stadgar att efterlevande make har rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom till så stort värde att det tillsammans med de egna tillgångarna uppgår till 4 prisbasbelopp (ca 177 000) om det finns medel för detta. Denna regel är ett skydd mot den efterlevande maken i det fall den först avlidne skulle ha testamenterat bort alla sina tillgångar till annan än den efterlevande maken.Ett exempel är följande:Du har testamenterat alla dina tillgångar till en tredje part.Efter du avlidit och er bodelning har skett så har den efterlevande maken endast kvar 100 000 kr. Den efterlevande maken har då rätt att få ut 77 000 kronor av det du testamenterat bort. Ett annat exempel kan vara följandeDu har testamenterat bort alla dina tillgångar till en tredje part.Efter du avlidit och er bodelning har skett så har den efterlevande maken kvar 200 000 kr. Den efterlevande maken har då inte rätt att få ut något prisbasbelopp eftersom hennes egna tillgångar täcker upp prisbasbeloppet. Eftersom du testamenterat 900 000 till din fru så kommer prisbasbeloppet på 177 000 oavsett hennes egna tillgångar vara täckt. Din fru kommer alltså inte kunna kräva ut ytterligare prisbasbelopp.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Efterarv efter moder när efterlevande make har avlidit

2016-11-22 i Efterarv
FRÅGA |HejVår far har gått bort, efter vår mor gick bort för 30 år sedan så tog vi barn aldrig ut vårt modersarv.Vår far gifter om sig och jag och min bror är då särkullsbarn, alltså har vi rätt att få ut vårt arv efter vår far direkt, men hur ser det ut med modersarvet som vi aldrig tagit ut?
Sara Bengtsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med finns regler kring arvsrätt i Ärvdabalken (ÄB) här. Enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 ska, om arvlåtaren var gift, kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Då det enligt din fråga verkade som att era föräldrar var gifta med varandra så gäller således detta lagrum. Det medför att ni barn aldrig avstod från något modersarv vid er moders död eftersom ni inte var berättigade till något arv överhuvudtaget vid det tillfället. I stället var det er fader som var arvsberättigad till er moders arv eftersom de var gifta. Nu när er far har avlidit kan ni mycket riktigt välja att ärva honom direkt eftersom ni är särkullbarn. Detta står i 3 kap. 1 § 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 . Ni kan även välja att avstå arvet från er fader till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1 , om ni så skulle vilja. Vad gäller arvet från er moder så kommer ni att ärva henne i form av efterarv nu när er fader har avlidit. Huvudregeln är då att hälften av er faders kvarlåtenskap anses vara arv från er moder, vilket då ska tillfalla er som efterarv vid arvskiftet. Se 3 kap. 2 § 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1 . Om det däremot var så att er fader ärvde er moder med en annan andel än hälften vid arvskiftet, ska ni bröstarvingar ta samma andel i boet efter er fader enligt 3 kap. 2 § 3 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1 .Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Efterarv och fördelning mellan särkullbarn som avstått sitt arv

2016-11-06 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma var gift men är nu änka. Hennes man hade 3 barn som alla avstod från sin arvslott. Vid flera tillfällen har min mamma undrat hur arvet delas när hon i sin tur lämnar jorden. Delar mina bonussyskon på hälften och jag och min syster på hälften eller delas det rättvist mellan 5 st? Mvh
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till en arvsfördelning där någon tillfälligt avstått sitt arv, som i ert fall, tillämpas reglerna om efterarv. Summan av vad som står här nedanför är att ja, med undantag för eventuell enskild egendom din mor har, delas hennes totala förmögenhetsmassa på hälften, varpå ena hälften delas mellan dig och din syster och resterande halva delas mellan de tre efterlevande barnen från maken. Detta är förutsatt att varken din mor eller maken valt att testamentera något annat. Jag ska försöka exemplifiera hur det blir här nedanför. När en make ärver eller förvaltar den andres tillgångar till förmån för särkullbarn ärvs den delen med fri förfoganderätt. Det betyder enkelt att hon kan använda arvet som hon vill, men inte ge bort en del av det till er som är hennes egna arvingar eller själv testamentera bort det. Eftersom det händer att en förmögenhetsmassa ökar eller minskar hos den efterlevande maken delar man upp det på ”efterlevandes kvotdelar” för att sen fördela arvet.Säger vi att det totala giftorättsgodset din mor och hennes man hade när han gick bort var 120 kronor. Förutsätt att han inte testamenterat något annat, är hans hälft (60:-) menad att delas lika på hans tre barn med 20:- vardera. Eftersom de avstod sitt arv då, tittar man på hur stor kvotdel av hela arvet de skulle ärvt. Dividerar vi 120 med 20 får vi att den avståddes kvotdel är ca 16,66. När din mor går bort, ärver de tre barnen på din makes sida då 16,66% av arvet vardera, medan du och din syster ärver 1,5 * 16,66% (dvs 25%), vardera. Anledningen att man gör såhär är just ifall arvsmassan ändrats väsentligt och man behöver avräkna någons del. Men som det framgår av dig vill ni bara veta hur massan fördelas och då är det precis som du skrev först att ni delar på hälften och ur halvan får de tre ta var sin del från vad som härstammar från sin far medan du och din syster tar er del ur halvan från er mor.Hoppas du fått svar på din fråga och att det inte blev för krångligt. Behöver ni hjälp att tillämpa reglerna är ni varmt välkomna att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt vid ökning av boets värde

2016-12-08 i Efterarv
FRÅGA |En man A dog och i testamente anges att mannens maka B (de var gifta) ska ärva allt och efter bådas död ska A:s barn C ärva. I testamentet anges att den överlevande ska erhålla all den avlidnes tillgångar. Efter bådas död ska tillgångarna fördelas på A:s barn. B har inga barn. Egendom som erhålles via testamentet inkl avkastning ska vara enskild egendom.tillgångarna efter skulder var 400 000kr varav A:s del var 300 000kr och B:s del 100 000kr. Efterarvinge C godkänner testamentet dvs väntar med att ta ut sitt arv (3/4 x 400 000kr) tills att B dör.B har nu 400 000kr.1 år går varvid B vinner 1 000 000kr på lotto dessutom placerar B pengar så att de ökar i värde.när B ytterligare 5 år senare avlider uppgår tillgångarna efter skulder till 1 500 000kr.B har då också skrivit nytt testamente där B vill att person D ska ärva allting.Hur fördelas arvet?får C 300 000kr? eller 3/4 av totalen ? eller något annat?vad får D?
Anton Olenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När en maka avlider ska en bodelning genomföras. Av frågan framkommer inte huruvida det har skett eller ej, d.v.s. om fördelningen 75% respektive 25% är innan eller efter att en bodelning har skett. Jag utgår från det senare i detta fall. Ett särkullsbarn (C) har i alla fall rätt att få ut sin laglott direkt om så önskas. Laglotten motsvarar halva arvslotten, i detta fall 300 000/2 = 150 000kr. C har dock valt att inte jämka testamentet och godkänner således utfallet. Allt tillfaller då As maka B. I testamentet anges dock att C ska ärva när B avlider, det innebär att B ärver As andel med fri förfoganderätt. B får fritt förfoga andelen, men inte ge eller testamentera bort den. Som huvudregel är det just en andel i den totala massan som avses och inte en specifik summa, d.v.s. 75% av kvarlåtenskapet vid den efterlevande makens död. Det finns dock undantag, som kan påverka efterarvsrätten, antingen när boets värde har minskats eller när det har ökats. I detta fall får vi titta närmare på det senare. I 3 kap 4 § ärvdabalken stadgas ett antal situationer där efterarvsrätten påverkas vid en ökning av boet, det kan t.ex. röra sig om att den efterlevande maken erhållit ett arv, tagit del av en ny bodelning eller att ökning härör från den efterlevande makens förvärvsarbete. Enligt doktrin bör paragrafens uppräkning inte tolkas utömmande, utan andra omständigheter kan komma att bli aktuella. Syftet med undantaget är att den efterlevande maken (främst dennes arvingar) ska kunna ta nytta av sin självständiga åtkomst. Avgörande bör vara om den efterlevande maken på ett aktivt sätt, som överskrider normal klok förmögenhetsförvaltning, åstadkommit värdeökningen. I detta fall kan det diskuteras kring om lotto-vinsten eller avkastningen rör sådan åtkomst som kan föranleda en andelsförskjutning. Ingen av dem är någon typ av arv eller gåva och härrör heller inte från arbetsförvärv. Frågan är om det kan ses som en sådan typ av självständig åtkomst som nämns ovan. Sannolikt är svaret nej. En lottovinst är ren tur och kan knappast anses vara klok förmögenhetsförvaltning, medan avkastningen på 100 000kr över 5 år knappast anses gå utöver normal klok förmögenhetsförvaltning. Således bör efterarvsandelen fortsatt anses vara 75%. Det innebär att C har rätt till 75% av 1 500 000kr, medan B fritt kan välja att testamentera de resterande 375 000kr till D. Observera att om en bodelning inte har skett ovan, utan A hade 300 000kr i och B 100 000kr i giftorättsgods, ska en sådan först ske. Utfallet blir då 200 000kr till dödsboet, som sedermera tillfaller B med fri förfoganderätt. Då har C endast rätt till 50% av 1 500 000kr.Noterbart är även att C måste klandra Bs testamente för att få ut sin andel. Skulle domstolen ogiltigförklara hela testamentet kan det dessutom påpekas att C har rätt till hela Bs kvarlåtenskap enligt 3 kap 8 § ÄB.Med vänlig hälsning,

Prisbasbelopp

2016-11-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag är gift och har ett upprättat avtal om enskild egendom - registrerat-. Jag har genom testamente skrivit in att min efterlevande hustru skall erhålla ett belopp om 900.000:-vid min bortgång. Har hon rätt att kräva ut även efterlevandeskyddet fyra prisbasbelopp utöver arvsbeloppet? Tacksam för svar
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga!Skyddet för prisbasbelopp finns stadgat i Ärvdabalken kap 3 1§.Paragrafen stadgar att efterlevande make har rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom till så stort värde att det tillsammans med de egna tillgångarna uppgår till 4 prisbasbelopp (ca 177 000) om det finns medel för detta. Denna regel är ett skydd mot den efterlevande maken i det fall den först avlidne skulle ha testamenterat bort alla sina tillgångar till annan än den efterlevande maken.Ett exempel är följande:Du har testamenterat alla dina tillgångar till en tredje part.Efter du avlidit och er bodelning har skett så har den efterlevande maken endast kvar 100 000 kr. Den efterlevande maken har då rätt att få ut 77 000 kronor av det du testamenterat bort. Ett annat exempel kan vara följandeDu har testamenterat bort alla dina tillgångar till en tredje part.Efter du avlidit och er bodelning har skett så har den efterlevande maken kvar 200 000 kr. Den efterlevande maken har då inte rätt att få ut något prisbasbelopp eftersom hennes egna tillgångar täcker upp prisbasbeloppet. Eftersom du testamenterat 900 000 till din fru så kommer prisbasbeloppet på 177 000 oavsett hennes egna tillgångar vara täckt. Din fru kommer alltså inte kunna kräva ut ytterligare prisbasbelopp.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har avliden makes barn arvsrätt vid efterlevande makes död?

2016-11-07 i Efterarv
FRÅGA |Jag är gift och ingen av oss har barn. Jag har varit gift tidigare men min dåvarande fru avled 2003.Hon har två döttrar. Bouppteckning etc gjordes efter min frus död.Har dessa två döttrar arvsrätt när jag dör ?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De två döttrarnas rätt till arv när du avlider är beroende på omständigheterna kring fördelningen av din tidigare frus kvarlåtenskap. Jag kommer redogöra för tänkbara scenarion och vad konsekvenserna av dem blir vid fördelning av din kvarlåtenskap i framtiden. Reglerna som avgör de här frågorna hittar du i ärvdabalken (ÄB). Ärvdabalken kan du titta närmare på här. Jag kommer även kort behandla några regler i äktenskapsbalken (ÄktB) som du kan se närmre på här.När en gift person avliderNär någon som är gift avlider ska en bodelning göras för att dela upp allt giftorättsgods mellan den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo (ÄktB 9:1 och ÄktB 10:1)11. Det som tillfaller den avlidne maken genom bodelning och sådan enskild egendom som inte ingår i bodelning utgör den avlidnes kvarlåtenskap. Denna fördelas enligt ärvdabalkens bestämmelser och ska som huvudregel gå till bröstarvingarna. Dock görs ett undantag då den avlidne vid sin död är gift. Då aktualiseras reglerna om makesarv och all kvarlåtenskap ska tillfalla den efterlevande maken.Om den avlidne makens bröstarvingar inte är den efterlevande makens bröstarvingar också, så har de alltid rätt att få sitt arv från den avlidne direkt. Kvarlåtenskapen tillfaller då inte den efterlevande maken. Den avlidnes bröstarvingar kan avstå från den här rätten och på så sätt låta den efterlevande maken ärva. Det finns också en skyddsregel som innebär att den efterlevande maken har rätt att efter sin makes död få egendom av ett värde som motsvarar 4 prisbasbelopp (drygt 170 000 kr). Om den efterlevandes egna enskilda egendom och det giftorättsgods som erhålls ur bodelningen inte täcker 4 prisbasbelopp, så ska resten erhållas ur kvarlåtenskapen (ÄB 3:1).EfterarvDe bröstarvingar som enligt reglerna om makesarv och prisbasbeloppsregeln får avstå arv har istället rätt till efterarv. Efterarv innebär att de får ärva den efterlevande maken vid dennes död, istället för att få ut ett arv direkt, vid den första makens död. Efterarvet ska utgöra samma andel i den totala kvarlåtenskapen som den efterlevande makens makesarv utgjorde i den totala egendomsmassa som denne hade kvar när bodelning och arvsskifte gjorts efter den först avlidne (ÄB 3:2).SlutsatsDin tidigare frus barn har inte någon direkt rätt att ärva dig, eftersom de inte är dina bröstarvingar. De kan vara berättigade ett efterarv efter sin mor. Detta beror på om de fick ut sitt arv från henne när hon avled, eller om de avstod sig sin rätt till förmån för att du skulle få makesarv. De kan också vara berättigade efterarv om du fick en del av din tidigare frus kvarlåtenskap enligt prisbasbeloppsregeln. Om de har rätt till efterarv kan storleken beräknas utifrån hur stor andel av din egendomsmassa som utgjordes av makesarvet vid din tidigare frus död. Jag hoppas att det här svaret har gett dig svar på frågan och lite klarhet i vad som kan ske med din kvarlåtenskap i framtiden. Om någonting är oklart är du välkommen att be om förtydliganden i kommentarsfältet.Vänliga hälsningar,

Efterarv för syskon vid efterlevande makes bortgång

2016-11-05 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Skulle behöva hjälp med en fråga angående arv. Låt oss låtsas följande:Jag är gift. Min fru har en son från tidigare förhållande(mannen har avlidit). Vi har en gård ihop. Jag dör och lämnar min fru endast med skulder på vår gård. Jag har alltså inga pengar på mitt konto vid min bortgång. Min fru lever vidare och betalar av skulderna med sina pengar. Hon lever sedan vidare ensam i 40 år. Hon tjänar egna pengar och förvaltar sina pensioner i fonder. Min fru dör sedan utan att ha använt sina pensioner och lämnar kvar x antal pengar på kontot. Den som står kvar är hennes son från tidigare förhållande. Jag har alltså inga barn från tidigare förhållande och vi har inget barn ihop(och sonen är inte adopterad av mig). Jag har endast syskon och syskon barn. Finns det någon möjlighet att mina syskon eller syskonbarn har rätt till hennes pengar, som hon sparat under dessa 40 år och som hon investerat ensam? Inget testamente finns. Hoppas det inte blir för krångligt. Frågan utan detaljer är väl om mina syskon eller syskonbarn har rätt att ärva min frus pengar när hon har en egen son. Med vänliga hälsningar!
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om arv återfinns i Ärvdabalken. Enligt 3 kap. 1 § ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make, precis som du säger. Maken ärver detta med fri förfoganderätt, och kan därför använda, sälja eller skänka bort kvarlåtenskapen som den efterlevande maken önskar, undantaget är att det inte kan testamenteras bort. Enligt 3 kap. 2 § så kommer den först avlidne makens arvingar in i bilden när den efterlevande maken dör. Om det saknas bröstarvingar, som i ert fall, kommer enligt 2 kap. 2 § andra arvsklassen att bli aktuella som arvingar (dvs. den avlidnes föräldrar, saknas föräldrar så ärver den avlidnes syskon, saknas syskon så ärver syskonbarn).Huvudregeln är att vid den andre makens död så delas boet på hälften, med undantag för ex. enskild egendom. Sedan kvarlåtenskapen delats kommer ena halvan tillfalla den först avlidnes makens arvingar och den andra halvan tillfalla den efterlevande makens arvingar.Om boets värde har ökat sedan den första makens bortgång, kan dock den värdeökningen tillfalla den efterlevande makens arvingar, enligt 3 kap. 4 §. För att detta ska bli aktuellt ska ökningen härröra sig från arv, gåva eller förvärvsarbete. Vad som kan sägas om pension och värdeökning är att Högsta domstolen har funnit att tjänstepension inte varit hänförlig till förvärvsarbete, och därför kommer vara medräknat när man delar på kvarlåtenskapen.Hoppas du fått klarhet i din fråga.Mvh,