Efterarv för särkullbarn

2016-04-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Maken dog 1 jan. Äktenskapsförordet säger att allt som var och en äger är enskild egendom. Bostadsrätten äger paret halva var och är enskild egendom. Testamentet säger att den som blir kvar har rätt att fritt förfoga över lägenheten och bilen till sin död. Då ska särkullbarn till den först avlidne och bröstarvingar till den sist avlidne få ut sitt arv ur lägenhet och bil. Särkullbarnen får dock ut sin laglott direkt. Hur räknas särkullbarnens andelar ut när jag dött? De är ju efterarvingar då.Tacksam för svarKarin
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Det är riktigt som du säger att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv med en gång 3:1 ÄB. Eftersom ni nu testamenterat till varandra med fri förfoganderätt har de dock bara rätt till sin laglott, precis som du säger. Tänk på att den fria förfoganderätten innebär att du inte kan testamentera bort egendomen.I den uppkomna situtionen har din makes barn (särkullbarnen) rätt till efterarv. Detta innebär att ni måste räkna ut hur stor procentuell del din makes arv utgör av din totala förmögenhet (alltså din del i bodelningen plus din makes kvarlåtenskap) 3:2 3st ÄB.Ett exempel: om din makes kvarlåtenskap (alltså det han äger efter bodelningen) uppgår till 100.000 kr. Från detta drar vi av laglotten som särkullbarnen har rätt till. Om din make har två särkullbarn har dessa anspråk på 25.000 kr var. Det är alltså bara 50.000 kr som du får. Låt säga att du genom bodelningen också fick 100.000 kr, din totala förmögenhet är då 150.000 kr (50.000 efter din make som du fått med fri förfoganderätt och 100.000 som är dina). Om vi delar 50.000/150.000 får vi den andel som din makes arv utgör av din förmögenhet. Din makes arv är alltså 1/3 av din förmögenhet. När du dör innebär efterarvsrätten att särkullbarnen har rätt till efterarv motsvarande 1/3 av den förmögenhet du har vid din död. De har därför inte nödvändigtvis rätt till 50.000 kr utan efterarvet kan bli både högre och lägre. Övrig del av din kvarlåtenskap (DVS 2/3) tillfaller dina bröstarvingar. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Etterarvsrätt för syskon och föräldrar

2016-04-25 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min make är avliden, vi var gifta men utan barn, jag ärvde således honom. Min fråga är om jag kan testamentera arvet efter mig som jag önskar, då han har två syskon + mor i livet.Tacksam för svar!
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är en fråga som rör vilka som har efterarvsrätt efter den som avlider. Som du säger ärvde du din make i enlighet med 3 kap 1 § ärvdabalken (förkortas ÄB) (se här), vilket gör dig till efterlevande make. Enligt 3 kap 2 § ÄB har din makes mor och syskon (och syskonens barn) rätt till efterarv efter din make, om de lever när du avlider. Detta innebär att du inte kan testamentera bort det som du ärvt av din make, utan detta har hans mor och syskon rätt att ärva när du avlider.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Särkullsbarns efterarvsrätt

2016-04-21 i Efterarv
FRÅGA |Min far gick nyligen bort och en bouppteckningsman påstår att min halvsyster har rätt till en fjärdedel av min pappas pengar. Han har mer pengar nu än vad som fanns vid vår mammas bortgång.
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Av din fråga så förstår jag att du och din halvsyster hade samma mor. Vid er mors bortgång har då din halvsyster inte tagit ut sitt arv. Särkullbarn, i detta fall din halvsyster, har den rätten att direkt efter sin förälders död få ut sitt arv. Men enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken (1958:537) kan vid den först avlidna makens död bröstarvinge till denne men inte till den efterlevande maken (särkullsbarn) avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Bröstarvingen, i detta fall din halvsyster, har då en efterarvsrätt efter att den efterlevande maken går bort enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § ärvdabalken, dvs. en form av uppskjuten arvsrätt. Det är dock viktigt att avståendet av särkullsbarnet uttryckligen görs till förmån för den efterlevande maken, i detta fall ska det ha gjorts för din far. Skulle det inte vara formulerat som ett sådant avstående kan efterarvsrätten gå förlorad.Om din halvsyster har avstått sin arvsrätt efter er mor till förmån för din far så har er far ärvt hennes arvslott med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte kan testamentera bort denna. Efter din fars bortgång har din halvsyster då rätt att få erhålla denna arvslott. Efterarvet för särkullsbarn beräknas som en kvotdel ur den förmögenhetsmassa som den sist avlidna maken efterlämnar. Kvotdelen beräknas genom att den lott som den efterlevande maken ärver efter den först avlidne maken med fri förfoganderätt delas med hela den förmögenhetsmassa som den efterlevande maken efterlämnar. Det innebär om den efterlevande makens förmögenhet har ökat efter det att den första maken avlidit leder det till att den arvslott särkullsbarnet ska erhålla blir större än den den arvslott som den sist avlidne maken erhöll från den först avlidne. Av frågan framgår det inte om det finns ett testamente som kan ha lett till att bröstarvingars arvsrätt kan ha förfördelats till viss del. Annars gäller det att bröstarvingar ärver sina föräldrar i lika delar enligt 2 kap 1 §. 2 st. ärvdabalken. Er mors kvarlåtenskap ska du och din halvsyster ärva i lika stora delar; hälften var om inga andra syskon finns. Enligt 7 kap 1 § ärvdabalken gäller det vidare att hälften av en förälders kvarlåtenskap utgör bröstarvingars laglott, en rätt som går före testamente. Av frågan uppfattar jag det som att er mors kvarlåtenskap i sin helhet tillföll din far efter hennes bortgång. Efter din fars bortgång ska den del han erhöll i arv från er mor delas lika mellan dig och din syster. Om din fars kvarlåtenskap utgör 100 % antas det då att 50 % av hans kvarlåtenskap utgörs av den arv han erhöll från er mor med fri förfoganderätt. Denna 50 % ska sedan delas lika mellan dig och din halvsyster, din syster arvslott blir därmed 25 %. Det bouppteckningsmannen har sagt till dig är därmed riktigt om kvarlåtenskapen har fördelats enligt reglerna i ärvdabalken. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline. Hälsningar

Rätt till arv

2016-04-06 i Efterarv
FRÅGA |min mamma dog för 15 år sedan och pappa lever fortfarande. Har jag rätt att få ut mitt arv efter mamma?Pappa äger ett radhus och en sommarstuga i Dalarna. Han har lite skulder hos banken. Ska han ta dit en mäklare som får värdera huset och sedan "lösa" ut mitt arv. Jag har även en bror
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Eftersom jag inte vet om din mamma hade skrivit något testamente eller om hon var gift kommer jag nedan redovisa utifrån att det inte fanns något testamente men med antagandet om att hon var gift med din pappa när hon dog. Om det förhöll sig på något annat sätt får du gärna lämna en kommentar så ska jag se om jag kan besvara din fråga utifrån de andra omständigheterna som i så fall förelåg!Du och din bror är din mamma och pappas bröstarvingar och utgör därmed det första i arvsledet enligt 2 kap. 1 § ÄB. Eftersom du ännu inte fått ut något arv efter din mamma gissar jag att din mamma och pappa var gifta när din mamma gick bort. Om det var så tillföll nämligen din mammas kvarlåtenskap din pappa enligt 3 kap. 1 § ÄB. Denna regel till förmån för den efterlevande maken tillkom 1987 och var såldes gällande när din mamma dog. Därför hade du och din bror ingen rätt att få ut arv direkt när er mamma dog utan ni kommer istället få ut ert av från henne när er pappa, hennes efterlevande make, dör, enligt 3 kap. 2 § ÄB. Ni kommer den dagen få ut två arvslotter, ett så kallat efterarv från er mamma samt ett arv från er pappa.Du har alltså ingen rätt att få ut ditt arv från din mamma om hon och din pappa var gifta när hon dog och din pappa är i så fall inte skyldig att ”lösa” ut ditt arv innan han dör. Han kan frivilligt ge dig en gåva och huvudregeln är då att denna räknas som förskott på arv om ni inte föreskriver något annat eller om det med hänsyn till omständigheterna var avsett som någonting annat vilket framgår av 6 kap. 1 § ÄB.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Motorcykel som enskild egendom - Efterarv

2016-04-25 i Efterarv
FRÅGA |En anhörig har precis mist sin make, gifta sedan många år. 2 gemensamma barn, inga särkullbarn. Han ägde en Harley Davidson MC som de i samband med giftermålet skrev ett testamente angående, att i det fall de skulle skilja sig skulle den inte ingå vid bodelningen utan vara enskild egendom. Vad händer med detta vid dödsfall, måste änkan betala MC:ns värde till barnen?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Får börja med att beklaga sorgen och dödsfallet.Jag kommer fortsättningsvis att nämna den avlidne maken som person A och änkan för person B. När det gäller den enskilda egendomen vid dödsfall ingår den normalt sätt inte vid bodelningen då den ingår i den avlidnes, person A:s, kvarlåtenskap. Dock: Då de endast har två gemensamma barn sker något som kallas för "efterarv". Det innebär att person B, din anhörige som precis mist sin make, får "ta hand om" all den egendom som deras barn egentligen skulle ha ärvt, fram tills dess att hen avlider. Detta går att tyda ur 3 kap 1 § Ärvdabalken, som förklarar att efterlevande makes arvsrätt går före samtliga arvingar, förutom eventuella särkullbarn. Nu finns det dock ingalunda sådana, vilket medför att person B är den som först får ärva. Att motorcykeln har varit enskild egendom, spelar i det här fallet ingen roll, då det inte finns någon som har bättre rätt till arv än den efterlevande maken, person B. Det enda det innebär är att den efterlevande maken, person B, inte får lov att testamentera bort MC:n till någon annan. Detta eftersom motorcykelns värde i sig egentligen skulle ha gått till deras gemensamma barn, men som nu person B får lov att ta hand om i ett tag framöver.Först när person B har avlidit får barnen rätt till den kvarlåtenskap som finns kvar efter person A:s död. För att tydliggöra svaret: MC:n kommer således att tillhöra person B med fri förfoganderätt fram tills dess att person B dör. Först då har barnen rätt till MC:n. Detta framkommer enligt 3 kap 2 § Ärvdabalken. Sålunda; Änkan måste inte betala MC:ns värde till deras gemensamma barn under sin livstid. Hen får däremot inte lov att testamentera bort den till någon annan, samt att motorcykelns värde räknas in i en procentuell andel som deras gemensamma barn har rätt till vid änkans bortgång. När det gäller just efterarv kan det vara aningen komplicerat, men jag hoppas att ni någorlunda har fått svar på er fråga. Behöver ni noggrannare analys och hjälp med hur ni ska gå tillväga vid bodelningen efter dödsfallet samt var som faktiskt händer med s.k. efterarv, rekommenderar jag att ni tar kontakt med några av våra jurister som vi samarbetar med. Ni kan boka tid på ett kontor nära er direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Jag önskar er en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ert ärende,Mvh,

Fördelning av arv vid särkullbarn på båda sidor samt gemensamt barn

2016-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Hur delas arv upp när det finns 4 st barn på hennes sida och 2 st barn på hans sida, varav 1 barn är gemensamt. Gemensamma barnet bodde hemma när första gick bort.Med andra ord så dog en före den andra och levde i orubbat bo tills denna gick bort, dom var även gifta.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I frågan framgår inte om mannen eller kvinnan avled först och alltså inte hur många barn först avlidne make och efterlevande make har. I svaret har jag därför beskrivit hur arvsfördelningen ser ut när det finns särkullbarn på båda sidor och ett gemensamt barn, så kan ni själv tillämpa svaret på de faktiska omständigheterna.Eftersom den efterlevande maken (jag kallar det här Make2 för att göra det lättare att läsa) levde i orubbat bo efter den först avlidne maken (Make1), antar jag att barnen till Make1 har avstått att ta ut sitt arv till förmån för Make2. Barnen till Make1 har därför rätt till efterarv när Make2 avlider, 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1), se även 3 kap. 9 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1) som den tidigare paragrafen hänvisar till. För det gemensamma barnet sker det här per automatik eftersom makar ärver i förtur framför gemensamma barn.Hade barnen till Make1 tilldelats sina arv direkt hade Make1s kvarlåtenskap delats upp i lika stora delar till barnen och sedan tilldelats dem. Genom efterarvet har barnen till Make1 rätt till sina arv i form av en andel av Make2s kvarlåtenskap när Make2 senare avled, innan resterande kvarlåtenskap delas ut till Make2s barn. Att Make2 satt i orubbat bo innebär att Make2 fritt kunde förfoga över egendomen men inte testamentera bort den. Därför räknas efterarvet i andelar och inte i den faktiska summan som var Make1s kvarlåtenskap.Om paret endast hade giftorättsgods bestod Make2s kvarlåtenskap till hälften av Make1s giftorättsgods, alltså det som utgjorde kvarlåtenskapen från Make1. I så fall ska hälften av Make2s kvarlåtenskap delas ut i lika stora delar till Make1s barn. Fanns det enskild egendom får man räkna ut hur stor del av Make1s kvarlåtenskap som utgjorde Make2s egendom, och därmed hur stor andel Make1s barn ska ha.När efterarvet har delats ut delas resterande kvarlåtenskap lika mellan Make2s barn. Det gemensamma barnet får således dels ett efterarv från Make1, därefter arv från Make2.Sammanfattningsvis ärver alltså Make1s barn i form av efterarv från Make2, det beräknas i andelar. Den resterande kvarlåtenskapen från Make2 delas lika mellan Make2s barn. Det gemensamma barnet ärver från båda makarna.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Otillbörliga gåvor

2016-04-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min mor har varit skild och omgift, och gick bort för ett antal år sedan. Pappan (min styvfar) fick då sitta i orubbat bo.För ett tag sedan blev han sjuk och bostaden såldes via hans andra släktingar. Då han nyligen avlidit undrar jag vad som gäller om det skulle visa sig att han senaste tiden givit bort större delen av tillgångarna, tex summan som inbringades vid bostadsförsäljningen.
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När din mor gick bort, så har din styvfar rätt till halva kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt, enligt 3:1 Ärvdabalken, förutsatt att du som bröstarvinge avstått från att göra anspråk på din andel av arvet till förmån för din styvfar enligt 3:9 Ärvdabalken. Du är då berättigad till efterarv, vilket betyder att du har rätt till en kvotdel av din styvfars kvarlåtenskap den dagen han går bort. Det finns en bestämmelse i Ärvdabalken som reglerar sådana situationer som du beskriver. Enligt 3:3 Ärvdabalken skall ett vederlag utgå till den först avlidne makens arvingar, om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling utan hänsyn till den först avlidne makens arvingar väsentligen minskat sin förmögenhet till förmån för sina egna arvingar. Enligt domstolpraxis innebär "väsentligen minskat" att förmögenheten minskat med cirka 25 %. Om förmögenheten minskat väsentligt genom gåva, har du rätt att ärva lika mycket som om gåvan aldrig givits. Vidare finns ytterligare en skyddsbestämmelse i 3:3 andra stycket, som säger att om din styvfar skulle ge bort hela sin förmögenhet till sina arvingar, så kan du kräva vederlag från din styvfars arvingar, förutsatt att de inte var i god tro. Notera dock en preskriptionstid på 5 år för att väcka vederlagstalan från det att din styvfars arvingar mottog gåvan. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Bröstarvingars efterarvsrätt

2016-04-05 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min bror förlorade vår mor för snart 3 år sedan, vår far lever fortfarande. Vi tycker det känns lite underligt över att vår far fick ärva allt efter vår mor, bilar, alla hennes pengar som fanns på hennes konton och ett stor hus, det köptes för 2,1 miljoner. För cirka 1,5 år sedan så sålde vår far huset för 3,2 miljoner, vilket gjorde att vår far gjorde en vinst på 1,1 miljoner, så vi undrar om vi kan kräva ut vår moders del I vinsten av huset, man måste ta I beräkning att efter cirka 1 år efter att vår mor dog träffade vår far en ny, som han nu har köpte ett nytt hus med där han har stoppat in dessa pengar i, vad kan man kräva i detta läge utav sin far.Tack på förhand
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses genom att en av makarna dör är utgångspunkten att en bodelning ska göras, 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). En bodelning innebär att makarnas giftorättsgods läggs ihop och sedan delas lika mellan makarna, se 10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB. Vad som utgör giftorättsgods framgår av 7 kap. 1 § ÄktB som stadgar att om egendom inte är enskild egendom så är den giftorättsgods. Enskild egendom utgörs exempelvis av gåvor med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda, eller egendom som är enskild pga. ett äktenskapsförord, se vidare 7 kap. 2 § ÄktB vad som utgör enskild egendom. Din far kommer således att erhålla hälften av giftorättsgodset genom bodelningen, denna egendom erhåller han med full äganderätt, dvs. han får göra precis vad han vill med egendomen. Andra halvan av giftorättsgodset tillfaller då den avlidne makens kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap går dock även den över till er far genom arv, dock innehar han denna egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att han har rätt att fritt förfoga över egendomen men han har inte rätt att testamentera bort den. Detta eftersom du och din bror i egenskap av bröstarvingar har en efterarvsrätt till den egendomen, se 3 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken (ÄB). Efterarvingarna (du och din bror) har då rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av helheten. Exempelvis om era föräldrars sammanlagda giftorättsgods uppgick till 5 miljoner kronor så erhåller er far 2,5 miljoner kr genom bodelningen (full äganderätt) och 2,5 miljoner kronor i arv (fri förfoganderätt). Alltså är kvotdelen 2 500 000 / 5 000 000 = 0,5 --> 50 %. Detta innebär att din och din brors efterarvsrätt är 50 % av er fars kvarlåtenskap när han dör. Eftersom er far har gift om sig så gäller följande:Om er far dör före sin nya fru ska ert efterarv ges ut före en bodelning sker. Ni har alltså rätt till efterarvet före er fars nya frus giftorättsanspråk, 3 kap. 6 § ÄB. Ni får då ut 50 % av er fars kvarlåtenskap, som ni sedan ska dela lika mellan er. Resterande egendom ingår i bodelningen och den egendom som tillfaller er far via bodelningen kan ni, i egenskap av särkullbarn, kräva ut direkt i arv, se 3 kap. 1 § ÄB. Om er fars nya fru skulle avlida före er far, eller om de skulle skilja sig så ska man vid en sådan situation undanta efterarvingarnas andel efter maken i det första äktenskapet, här er mor. Detta belopp ingår således inte i en bodelning, 3 kap. 6 § 2 st. ÄB. Sammanfattningsvis så kan man säga att du och din bror har efterarvsrätt som utgörs av den kvotdel arvet från er mor till er far utgör av er fars samlade förmögenhetsmassa. Denna kvotdel är lika stor, oberoende på hur stor förmögenhetsmassa er far har när han avlider. Ni kan alltså inte, så länge er far är i livet, kräva ut ert efterarv.Hoppas detta var svar på din och din brors fråga!Med vänliga hälsningar,