Efterarv och fri förfoganderätt

2017-01-22 i Efterarv
FRÅGA |Jag är sambo sedan drygt 2 år. Jag har tre barn sedan tidigare och min sambo har 1. Han vill testamentera bort 10 procent av sina tillgångar till mig med fri förfoganderätt. Har svårt förstå vad det skulle innebära för mig mer än att jag får använda pengarna. Jag äger 1/3 av ett torp och en mindre summa på banken. När jag avlider ska hans dotter ha ut sitt efterarv fr sin pappa. Kommer då min andel i torpet att räknas in i det efterarv hans dotter ska ha? Jag är orolig att det ska bli tråkiga konsekvenser för mina barn om jag tar emot pengar fr honom.
Viktor Lennartsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Om du ärver något med fri förfoganderätt innebär det att du i princip får göra vad du vill med egendomen utom att testamentera bort det. Du får inte heller ge bort gåvor i större utsträckning (se 3 kap 3 § ÄrvdB). Detta gäller i vart fall gåvor som minskat din totala förmögenhet med 25 % eller mer (se NJA 2013 s 736).Efterarvets storlek, dvs hur mycket av din kvarlåtenskap som ska tillfalla din sambos dotter, bestäms som en kvotdel av din totala förmögenhet. Exempel: Den egendom du fått med fri förfoganderätt genom testamente är värda 100.000 kr vid din sambos bortgång. Vid det tillfället har du en total förmögenhet på 1.000.000 kr inklusive de 100.000 kr du fått från din bortgångne sambo. Du äger då 10 % med fri förfoganderätt. När du några år senare går bort har värdet på din totala förmögenhet stigit till 1.200.000 kr. Din sambos dotter ska då erhålla ett efterarv på 10 % av 1.200.000 kr, dvs 120.000 kr. Efterarvet är alltså en andel i din kvarlåtenskap och inte ett fast nominellt belopp. Efterarvet ökar eller minskar helt enkelt proportionerligt med din totala förmögenhet.Troligtvis kommer det inte bli några negativa konsekvenser för dina egna barn. De kommer enligt exemplet ovan få ut 90 % av din förmögenhet istället för 100 %. Däremot har ju din totala förmögenhet ökat vilket gör att de i absoluta tal bör få ut lika mycket.

Risker för särkullbarn med att avstå från arv till förmån för efterlevande make

2017-01-16 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag och mina två syskon undrar vad som gäller nu när vår pappa har avlidit. Han var omgift och de har inga gemensamma barn. Hans hustru har fyra barn. De har sagt och har även ett dokument där de uttrycker önskan att den som lever kvar ska få sitta kvar i orubbat bo. Sen när båda är borta ska tillgångarna delas rakt av. Nu undrar vi:Vad löper vi för risk om vi går med på detta? Kan vår pappas hustru skänka deras gemensamma tillgångar till sina söner under tiden så att det inte finns något kvar när det sen är dags? Vi vill ju inte skapa en situation där hon hamnar i ett svårt ekonomiskt läge, men om det finns risker för vår egen del behöver vi nog fundera på hur vi ska agera. Tacksam för svar,MvhNina
Maria Tomljanovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör Ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Mycket riktigt tillfaller er arvslott den efterlevande makan endast om ni avstår från er rätt till arv direkt från er far efter hans död, i enlighet med 3 kap 1 § ÄB. Eftersom ni är särkullbarn har ni alltså enligt lagen rätt att få ut ert arv från er far direkt, oavsett vad som står i testamente. Om ni avstår från att ta ut ert arv direkt har ni efter er fars hustrus bortgång rätt till efterarv, enligt 3 kap 9 § ÄB. Detta arv ska utgöras av så stor del av hustruns hela förmögenhet som arvet som ni avstod från utgjorde av hela hennes förmögenhet när hon fick det, 3 kap 2 § tredje stycket ÄB. Man brukar säga att den efterlevande maken då innehar arvet med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken får göra vad hon vill med egendomen, förutom att testamentera bort den, enligt 3 kap 2 § första stycket ÄB. Eftersom er fars hustru på annat sätt än testamente fritt får minska sin förmögenhet består risken med att avstå från att ta ut arvet från er far direkt, i att hennes förmögenhet kan minska och ni därmed kommer får ut mindre efter hennes bortgång (eftersom det är kvotdelar som räknas) (på samma sätt blir efterarvet från er far större om hennes förmögenhet ökar). Hon kan spendera och skänka bort tillgångar. Dock finns en skyddsregel i 3 kap 3 § första stycket ÄB som tar sikte på fall då den efterlevande genom gåva orsakat en väsentlig minskning av sin egendom (i praxis har 25 % räknats som en väsentlig minskning) utan att ta hänsyn till den först avlidnas arvingar. Då kan vederlag utgå till dessa arvingar. Detta vederlag ska ges när den efterlevande gått bort (i ert fall hustrun) och tas från hennes arvingars (hennes barns i detta fall) arvslott. På så sätt kan den först avlidnas arvingar kompenseras. Om sådant vederlag inte kan utgå kan gåvan (eller dess värde) krävas tillbaka under förutsättning att gåvotagaren (den som mottog gåvan) insåg eller borde ha insett att gåvan skadade den först avlidnes arvingars efterarv. Dock kan denna regel inte användas efter 5 år förflutit sedan gåvan mottogs. Då förfaller rätten att åberopa denna skyddsbestämmelse, oavsett vad gåvomottagaren insåg eller inte. Observera att det rör sig om 5 år efter att gåvan mottogs och inte 5 år efter att den efterlevande maken avled! Detta betyder i praktiken att det kan vara svårt att använda sig av denna skyddsregel eftersom man sällan har koll på allt den efterlevande maken gör och skänker.För att sammanfatta svaret på din fråga så finns det alltså en risk i att avstå från ert arv från er far till förmån för hans hustru eftersom hon då innehar kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt vilket innebär att hon fritt kan disponera över den, med undantag från att testamentera bort den. Egendomen kan då minska eller öka, vilket påverkar hur mycket ni får i efterarv. Det ligger alltså inget hinder i att spendera bort egendomen eller minska den så pass att ert efterarv kommer bli mycket litet. Dock finns en skyddsregel för om efterlevande maka i gåva skänkt egendom som gjort att dennes totala förmögenhet väsentligen minskat (25 %) utan att ha tagit tillbörlig hänsyn till den först avlidnas arvingar, men för att bli hjälpt av denna regel ska man noga se till att inte mer än 5 år förflutit sedan gåvan mottogs.Hoppas du har fått hjälp med din fråga och lycka till! Med Vänliga Hälsningar!

Rätt till efterarv

2017-01-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej min väninna har via en juristbyrå skrivit ett testamente där hennes brorsdotter ska ärva all kvarlåtenskap efter hennes död enligt hennes vilja. Hon är ensam nu och hennes man dog 2006 utan testamente och då ärvde hon och deras gemensamma son hans kvarlåtenskap bland annat deras fastighet som han stod som ensam ägare till. Nu har deras gemensamma son också avlidit och inga barnbarn finns och övriga bröstarvingar finns inte heller. Enligt det nya testamentet kan dock inte brorsdottern ärva allt för hennes avlidne mans släktingar ska ärva hälften enligt juristen!? Stämmer detta verkligen? Min väninna är väldigt upprörd över att hennes mans släktingar har arvsrätt enligt juristen ? Tacksam för svar.Med vänlig hälsning
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om vem som ärver finns i ärvdabalken (ÄB). Din väninnas mans närmsta arvinge var deras gemensamma son, enligt 2 kap. 1 § ÄB. Det var som utgångspunkt han som skulle ärva sin pappa när pappan dog. Eftersom han var gift finns det dock ett undantag som säger att kvarlåtenskapen istället ska tillfalla den efterlevande maken och att den först avlidne makens arvingar istället får rätt till vad som kallas efterarv, enligt 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Det är detta som juristen syftar på och som innebär att din väninna inte kan testamentera allt till din brorsdotter utan att hennes mans släktingar kommer ärva hälften. När den efterlevande maken dör så ärver den först avlidna makens bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar den andel som de avstod vid den först avlidna makens bortgång.Eftersom din väninnans son inte lever, som var den ende bröstarvingen, så kommer någon av de andra uppräknade släktingarna att ärva. Den efterlevande maken, din väninna, får inte genom testamente förfoga över den egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar vilket är anledningen till att hon inte kan testamentera det till sin brorsdotter, enligt 3 kap. 2 § ÄB. Den delen av egendomen en person får i makesarv kan en säga innebär ett lån av en egendoms del som sedan lämnas tillbaka till den först avlidnes arvingar när den efterlevande avlider. Samma andel som en fick i makesarv ska en sedan avstå i efterarv till släktingarna. Juristen har såldes helt rätt i det denne säger. Släktingarna har inte någon i egentlig arvsrätt efter henne men efter sin släkting. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Kan först avlidnas makes brorson få arv från sist avlidna make?

2017-01-05 i Efterarv
FRÅGA |Ett par x och b är gifta och x har endast en bror och b har endast en syster. x dör och har tillgångar uppgående till 500 000 och b har 300 000 och allt är giftorättsgods. x dör. 4 år efter x dör, dör också x bror som lämnar efter en son.b dör efter 5 år. Min fråga är nu, kan x brors son få arv från b ?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Alla tillgångar på totalt 800 000 kr är giftorättsgods och ska därför normalt delas lika mellan makarna vid bodelning med anledning av dödsfall. Kvarlåtenskapen efter X utgör i detta fall 400 000 kr.När X går bort ska kvarlåtenskapen fördelas mellan X arvingar. X bror är närmaste arvinge och har rätt till hela arvet. (ÄB 2 kap. 2 §)Eftersom X var gift har maken B däremot rätt till makesarv vilket innebär att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla B. (ÄB 3 kap. 1 §) X bror får en efterarvsrätt till den andel de 400 000 kr utgör av de totala tillgångarna, alltså 1/2. Denna andel får han ut när B gått bort. (ÄB 3 kap. 2 §)När B gått bort ska först arvet efter X fördelas. Eftersom att även X bror har gått bort träder broderns son in i hans ställe och tar över rätten till arvslotten. X brors son ska alltså tilldelas 1/2 av den totala kvarlåtenskapen när B gått bort. (ÄB 2 kap. 2 §) Detta är däremot inte ett arv efter B utan ett efterarv efter X. Övriga 1/2 ska fördelas mellan B:s arvingar. Systern är närmaste arvinge och har rätt till hela arvet. (ÄB 2 kap. 2 §)För att sammanfatta svaret på din fråga:- X brors son ska få hälften av den totala kvarlåtenskapen när B gått bort som ett arv efter X.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Definition av dödsbodelägare och efterarvinge

2017-01-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Efter att ha läst div sidor på nätet blir man allt mer förvirrad...Efterarvingar/dödsbodelägare: Om det finns barn med egna barn, d.v.s barnbarn till den avlidne, men ingen efterlevande make/maka, är vad jag förstår barnen dödsbodelägare. Men barnbarnen, behöver de uppges i bouppteckningen som efterarvingar, eller är det vad barnen varit om det funnits make/maka?På ett ställe stod att person som har eller har haft barn med den avlidne skulle vara dödsbodelägare. Kan det verkligen stämma om de inte längre sammanlevt vid tiden för dödsfallet, och det/de gemensamma barnet/n är myndiga?Tack på förhand!
Ellinor Book |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga! Vilka som är arvingar till dödsboet framgår av den arvsordning som finns angiven i ärvdabalken. Nedan kommer jag definiera de två begrepp som du nämnde i din fråga: dödsbodelägare samt efterarvinge. En dödsbodelägare utgörs av en person som har omedelbar rätt att ta del av ett arv. Reglerna om dödsbodelägare finns bl.a. i 23 kap ärvdabalken. Ett exempel på en vanligt förekommande dödsbodelägare är ett barn eller barnbar som är en universella testamentestagare, dvs som står angivna som testamentestagare av särskild egendom i ett testamente. Sammanfattningsvis kan en dödsbodelägare definieras som en arvingen till dödsboet, som tillsammans med de andra arvingarna gemensamt förvaltar dödsboet. En efterarvinge innebär att personen har rätt att ärva, först efter att den primära arvingen har avlidit. Som exempel på en vanlig efterarvinge är ett barn till ett gift par, där antingen mamman eller pappan avlidit och den efterlevande maken har erhållit barnets del av arvet med fri förfoganderätt. I detta fall är barnet en efterarvinge, som inte får ta del av sitt arv förrän den efterlevande maken också har avlidit. Troligen är inte en person som har barn tillsammans med den avlidne dödsbodelägare. Det kan dock vara fallet om det gemensamma barnet har avlidit före den ena föräldern, för då träder den andra föräldern in som efterarvinge i det gemensamma barnets ställe. Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad händer med barnens efterarv om mammans pengar är slut?

2017-01-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej, jag och min fru är gifta sedan drygt tre år tillbaka och har två särkullsbarn var. När min tidigare fru gick bort för snart sex år sedan så fick inte mina barn ut sitt s.k. modersarv förutom att de fick ta vad de ville efter mamma. Bl. a. fick de alla hennes smycken. Jag satt kvar i orubbat bo. Om jag skulle gå bort innan min nuvarande hustru har de då rätt att ur vårt gemensamma bo få ut sitt s. k. modersarv? Och om det då inte finns några pengar kvar av mina pengar kan de då ta av min nuvarande hustrus sparade pengar? Det kan ju vara så att det inte finns kvar något från deras mamma. Alltså de pengar som fanns vid hennes bortgång kan ju jag ha levt upp..
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!Jag kommer i mitt svar hänvisa till ärvdabalken, den hittar du här. Dina barn har efterarvsrätt från sin mamma (3 kap 2 § ärvdabalken). Det är inte så att de ska få den exakta summan som de skulle fått när hon dog. Istället räknar man ut en kvot. Exempel: Säg att du och din tidigare fru efter bodelningen fick 300 000 kr var. Någon annan egendom finns inte. Då skulle era barn egentligen fått 150 000 var men eftersom ni var gifta så fick du allt med s.k. fri förfoganderätt medan barnen fick efterarvsrätt. Efter din tidigare frus död fick du alltså totalt 600 000 kr (300 000 från bodelning och 300 000 i arv). I detta läge räknar man ut en kvot som utgör barnens efterarvsrätt. Deras arvslott var 150 000 kr. Detta ska divideras med din totala egendom efter hennes död. 150 000 kr / 600 000 kr = 1/4. Dina barn ska då ha 1/4 var av din egendom när du dör, innan resten av arvet fördelas. Då har de fått ut sitt efterarv. Det är alltså inte den exakta summan och just mammans egendom som utgör deras efterarv utan andelen. Oavsett hur mycket egendom du har ska denna andel tillfalla barnen som efterarv. Därefter fördelas din resterande egendom. I detta fall kommer dina barn få även den delen av kvarlåtenskapen (2 kap 1 § och 3 kap 1 § ärvdabalken). Det spelar ingen roll i vilken ordning du och din nuvarande fru dör för att detta ska gälla. Hoppas du har fått någorlunda svar på din fråga!

Hur fördelas arvet efter att mamma gott bort?

2017-01-14 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande arv och arvsrätt.Min mamma och pappa har mig som gemensamt barn och jag har ett syskon som har en annan pappa.Vad händer i det läge min pappa går bort? Då tillfaller hans tillgångar mamma vad jag har läst mig till då de är gifta. Men vad händer den dag min mamma går bort, har då mitt syskon rätt till halva mammas tillgångar då även inräknat de tillgångar som tillfallit mamma från min pappa?Det finns inget testamente skrivet mellan min mamma och pappa. Tacksam för svar :)
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!Jag kommer i svaret hänvisa till ärvdabalken (ÄB), som du hittar här. Eftersom det inte finns något testamente ska arvet fördelas enligt denna lags regler. Du har rätt i att den mamma får din pappas tillgångar när han dör, det följer av 3 kap 1 § ÄB. Hade din pappa inte varit gift hade hans tillgångar istället tillfallit dig, se 2 kap 1 § ÄB. De tillgångar som din mamma får från din pappa får du s.k. efterarvsrätt på, vilket innebär att du ska få ut arvet från din pappa när din mamma går bort (3 kap 2 § ÄB). Exempel: Din pappas tillgångar är 100 000 kr, detta utgör hans kvarlåtenskap. Dessa tillgångar går till din mamma eftersom de är gifta. Om vi säger att din mamma utöver dessa 100 000 kr har 200 000 kr i egna tillgångar kommer hon totalt ha 300 000 kr efter din pappas död. När din mamma dör har du rätt till en viss kvot av hennes egendom eftersom du ska få ut arvet från din pappa. 100 000 kr av 300 000 kr är 1/3. När din mamma dör ska du alltså få 1/3 av hennes egendom som hon har vid sin död, det är ditt efterarv efter din pappa.När du har fått denna tredjedel ska den egendom som finns kvar fördelas enligt den legala arvsordningen i 2 kap ÄB. Detta resulterar i att du och ditt halvsyskon får dela lika på den egendomen, se 2 kap 1 § ÄB. När din mamma dör kommer du alltså både få efterarvet från din pappa och arv från din mamma. Arvsreglerna innebär att du först får efterarvet innan resten av din mammas egendom delas ut 50/50 till er två syskon. Hoppas du har fått någorlunda svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Arv från den först avlidne föräldern

2017-01-02 i Efterarv
FRÅGA |Mamma dog 1980. Bouppteckning gjordes. Efterlevande: make och två omyndiga barn. Inget testamente eller äktenskapsförord fanns. Tillföll hela arvet maken, eller har barnen rätt få ut mammans arv när pappan dör? Den största tillgången är ett hus som paret köpte tillsammans, och där pappan nu bor med ny hustru (inga gemensamma barn). Nya hustrun är delägare i huset, men oklart till hur stor del.
Mikaela Lundblad |Hej och tack för din fråga!Det finns en regel inom arvsrätten som innebär att makar ärver varandra med försteg, Ärvdabalken (ÄB) 3 kap 1§. Detta betyder att om makarna har gemensamma barn så kan barnen få ut sitt arv först när båda föräldrarna har dött. Denna regel är en slags skyddsregel som finns till för att förstärka den efterlevande makens position. Enda undantaget till denna regel är om den avlidne har så kallade särkullbarn, dvs. barn från ett tidigare förhållande. Som särkullbarn har man rätt att få ut sin del av arvet omedelbart och behöver alltså inte vänta tills även den andra maken dör, ÄB 3 kap 1§ st. 1.Om vi förutsätter i ditt fall att båda barnen var gemensamma så kan vi utgå från att hela arvet vid mammans bortgång tillföll pappan. De två barnen har däremot rätt till vad som kallas för efterarv. Detta framgår av ÄB 3 kap 2§ och innebär att barnen har rätt att få ut sitt arv från mamman när pappan har avlidit. Barnen ska då få ut samma andel av den efterlevandes bo i arv efter den först avlidne föräldern. För att förtydliga kan vi ta ett exempel. Om vi säger att mamman vid sin bortgång efterlämnade 200 000 kr som den efterlevande ärvde med försteg och den efterlevande själv hade 300 000 kr, blir den efterlevandes totala bo 500 000 kr. Detta innebär att barnen som skulle ha ärvt 100 000 kr var efter mamman istället får en andel i den efterlevande pappans bo på 1/5 var (100 000/500 000). När pappan senare dör har barnen rätt att få ut 1/5 av pappans kvarlåtenskap i arv efter sin mamma innan arvet efter pappan fördelas. Som huvudregel gäller att barnen får ut samma andel, i vårt exempel 1/5, oavsett om den efterlevandes bo har ökat eller minskat. Om pappan vid sin död till exempel efterlämnar en kvarlåtenskap på 1 000 000 kr har alltså barnen fortfarande rätt till 1/5 var, vilket skulle motsvara 200 000 kr.För att sammanfatta vad jag har skrivit ovan är alltså svaret på frågan att hela arvet förvisso tillföll den efterlevande maken, men att barnen senare har rätt att få ut sitt arv efter den först avlidne föräldern när båda föräldrarna har avlidit. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar