Syskons rätt till efterarv

2016-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma har gått bort, hennes make dog för ca 10 år sedan. Han var inte min far och hade inga egna barn men många syskon. Jag undrar om han syskon ärver något, dom ägde en bostadsrätt tillsammans.Nu ärver jag den, men ska även min mammas makes syskon ta del av arvet.
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Makar ärver normalt sett varandra, se 3 kap 1 § Ärvdabalken. Detta innebär att när din mammas make dog så ärvde hon honom. I och med att hon ärvde honom fick hennes makes syskon inte ut sina arv, utan de har istället rätt till efterarv. Att syskon har efterarvsrätt stadgas i 3 kap 2 § Ärvdabalken. Detta innebär att de får ut sina arv först då din mamma avlider, de har alltså rätt till en viss del av din mammas kvarlåtenskap. Hur stor del de har rätt till bestäms genom att de har rätt till en viss kvotdel. Denna kvotdel räknas ut genom att se till hur egendomsförhållandena såg ut vid din mammas makes död. Det som ska räknas ut är hur stor del av din mammas totala tillgångar som bestod av kvarlåtenskapen efter hennes make. Säg exempelvis att vid bodelningen, enligt 9 kap Föräldrabalken ska en bodelning göras då den ena maken avlider, så fick din mamma 50 000 och hennes man 75 000. Eftersom att efterlevande make ärver hade din mamma vid denna tidpunkt tillgångar till ett värde av 125 000. Av dessa 125 000 bestod 75 000 av kvarlåtenskapen efter hennes make. Kvotdelen räknas då ut genom att ta 75 000/125 000 = 60 %. I detta exempel ska makens arvingar få 60 % av din mammas kvarlåtenskap. Jag kan inte säga exakt hur stor del din mammas makes syskon har rätt till eftersom att kvotdelen beror på hur egendomsförhållandena såg ut vid makens död. Syskon har dock efterarvsrätt och de har därför rätt till en viss del av arvet efter din mor. Ärvdabalken hittar du härFöräldrabalken hittar du härHoppas att du fick svar på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Efterarv och särkullbarn

2016-05-18 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog och vi har påbörjat bouppteckning. Min far var tidigare gift med min mor som dog 1971 och jag vi är tre syskon. Pappa gifte om sig och fick två barn med henne och dessutom hade hon ett barn från tidigare äktenskap. Nu visade det sig att när min mor gick bort så reglerades inte de vi hade rätt till utan det ska regleras nu vid fars bodelning. När vi var på bouppteckningen så meddelade den familjejuristen att vår mors del ska regleras först. Vi förstod inte riktigt vad hon menade? Om vi räknar på 1000 kr hur ska det då bli?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dig fråga.Regler om arvsrätt hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Arvsrätt efter modernEftersom att din mor hade tre barn (bröstarvingar) så är ni de närmsta arvingarna enl. ÄB 2:1. Detta innebär att ni har rätt till 1/3 av er moders kvarlåtenskap. Eftersom er mor var gift med er far så har dock hela kvarlåtenskapen tillfallit er far som efterlevande make enl. ÄB 3:1 st. 1. Detta innebär att ni tre barn har rätt till efterarv av er mor som kommer delas ut när er far dör. Er far innehar kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att han fritt får förfoga över kvarlåtenskap som er mor lämnar efter sig, men han har inte rätt att testamentera bort er rätt till efterarv. Nu när er far har gått bort så kommer ni tre syskon att i första hand få ut ert efterarv från er mor, se ÄB 3:2. Ni tre kommer därför få 1/3 var av hälften av er faders kvarlåtenskap. Om er far har 1000 kr i kvarlåtenskap så kommer hälften, alltså 500 kr att fördelas lika mellan er tre syskon som efterarv från er mor, se ÄB 2:1. Viktigt att veta är dock att en bodelning inte alltid utgör en exakt lika fördelning, det kan därför bli så att ni får 1/3 av en annan summa än som i detta exempel 500 kr. Men för att förenkla så utgår jag i mitt svar från att bodelningen mellan er mor och er far har skett 50/50. Arvsrätt efter fadernNär ni tagit del av ert efterarv så ska er fars kvarlåtenskap, alltså de resterande 500 kronorna att fördelas mellan er fars bröstarvingar. Eftersom att ni tre syskon och de andra två barnen från det andra äktenskapet (särkullbarn) är bröstarvingar till er far så är ni närmaste arvingar och skall därför dela lika på hans kvarlåtenskap, se. ÄB 2:1. Detta innebär att ni fem barn har rätt till 1/5 av resterande kvarlåtenskap från er far. (1/5 av 500 kr)Eftersom att er far gifte om sig så kommer de två barnen i hans senare äktenskap att få avstå sin arvslott till förmån för sin mor (efterlevande make) precis så som ni tre syskon gjorde när er mor gick bort, se ÄB 3:1 st. 1. Detta innebär att er fars nya fru kommer att tilldelas 2/5 av kvarlåtenskapen (2/5 av 500 kronor). Ni tre syskon som har en annan mor är därför särkullbarn vilket innebär att ni har rätt att få ut ert arv efter er far direkt (3/5 av 500 kr) enl. ÄB 3:1 st. 1. Ni har också möjlighet att avstå från denna rätt enl. ÄB 3:9 till förmån för er fars nya fru. Om ni gör detta kommer ni att få ta del av er arvslott (3/5) av hälften av den kvarlåtenskap hon lämnar efter sig när sedan hon dör, förutsatt att även denna bodelning sket 50/50. Viktigt att känna till är att make alltid har rätt till 4 x prisbasbeloppet (alltså 4 x 44 300 kr) som skall tas ur kvarlåtenskapen och det som tillfaller efterlevande make vid bodelningen, se ÄB 3:1 st. 2. Detta är en inskränkning på särkullbarns rätt till arv och innebär att om er fars kvarlåtenskap inte överstiger denna summa så kommer ni att få avvakta med ert arv tills den andra makan dör. Om ni arvstår er rätt till arvet så innebär detta att när sedan er fars nya fru går bort så kommer ni tre syskon, de två andra barnen, samt dottern som denna fru hade sedan tidigare att ha rätt till arv ur hennes kvarlåtenskap.Sammanfattningsvis: Förutsatt att bodelningen mellan er mor och far skett 50/50 så kommer ni tre syskon först att tilldelas 1/3 vardera av hälften av er fars kvarlåtenskap i efterarv från er mor. Sedan kommer ni att få 3/5 av den resterande delen av er fars kvarlåtenskap som direkt arv från honom. Om ni behöver mer hjälp så rekommenderar jag er att rådfråga er jurist! Ni är också välkomna att ställa fler frågor till oss här på Lawline.Hoppas att mitt svar varit till din hjälp!Vänliga hälsningar

Syskonbarns rätt till efterarv

2016-05-15 i Efterarv
FRÅGA |Skrivet för en vän:Min morbror dog 1980 han var gift och hade inga barn. Hans fru satt i orubbat bo. Nu har hans fru dött. Hon har upprättat ett testamente där all kvarlåtenskap ska ärvas av hennes syskonbarn. Inget går till oss som är hans syskonbarn. Kan hon verkligen testamentera bort allt till sina syskonbarn?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv och testamente finner du i Ärvdabalken (här). Eftersom att din morbror inte hade några barn, är det hans föräldrar och därefter hans syskon som har rätt att ärva efter honom. Om din morbror varken hade föräldrar eller syskon i livet vid hans död, är det ni syskonbarn som har rätt att ärva honom. Ni syskonbarn har rätt till lika stora arvsandelar. Ovanstående framgår av Ärvdabalken 2 kap 2§ 1-2st. Eftersom att din morbror var gift, ska dock hans kvarlåtenskap först tillfalla hans fru, Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st. Eftersom att ni är er morbrors syskonbarn, har ni rätt till efterarv enligt Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Det innebär att ni ska få ut era arv efter er morbror nu när även den efterlevande makan avlidit. Eftersom att ni har rätt till efterarv fick din morbrors fru hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande makan fritt får disponera över sin makes kvarlåtenskap under sin livstid, men att hon inte får testamentera bort sin makes kvarlåtenskap till nackdel för makens efterarvingar, Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Din morbrors fru har alltså inte haft någon rätt att testamentera bort era arv efter er morbror. Istället har ni rätt att nu få ut era arvsandelar efter er morbror ur den efterlevande makans kvarlåtenskap, innan hennes kvarlåtenskap fördelas på hennes egna arvingar.Hoppas att det här svaret har varit till någon hjälp, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänlig hälsning,

Beräkning av efterarv

2016-05-13 i Efterarv
FRÅGA |Har jag förstått det rätt?Gift par har tre gemensamma barn. Han har även ett särkullbarn. Det finns ett inbördes testamente där makarna ärver med fri förfoganderätt. Makens del efter bodelning är 2 000 000 som delas på fyra barn. = 500 000 var. Särkullbarnets laglott blir då 250 000:- Resten går till makan.Efter makans död är hela behållningen 3 000 000. Hur blir fördelningen då? Blir det någon skillnad på fördelningen om behållningen ökat istället?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finner du i Ärvdabalken (här). Barnens arvsrättMannens fyra barn är hans närmaste arvingar och de ska dela lika på hans kvarlåtenskap, Ärvdabalken 2 kap 1§. Deras andel av mannens kvarlåtenskap är alltså 1/4 vardera. Eftersom att mannen var gift ska dock kvarlåtenskapen först tillfalla den efterlevande makan. Mannens barn får då först ut sina arv efter sin far när även den efterlevande makan avlidit. Mannens särkullbarn har dock rätt att få ut hela sin andel, dvs. 1/4, av fadern direkt. Om så har skett, har särkullbarnet fått rätt till 500 000kr vid sin fars död. Särkullbarnet kan dock också välja att avstå från att ta ut sitt arv direkt, i enlighet med Ärvdabalken 3 kap 9§, och då tillfaller även den delen den efterlevande makan. Så som jag förstår din fråga, har särkullbarnet tagit ut halva sin andel av arvet vid faderns död, dvs. sin laglott (Ärvdabalken 7 kap 1§). I sådana fall har den andra halvan tillfallit den efterlevande makan och särkullbarnet har nu rätt att få den halvan av sitt arv efter fadern. Den andel särkullbarnet nu har rätt att få ut är 1/8, dvs. hälften av 1/4.Ovanstående framgår av Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st och 2§ 1-2st.Beräkning av andelarOm fördelningen vid bodelningen mellan makarna var 50/50 (detta är fallet om makarna haft full giftorättsgemenskap), ska barnens arv efter fadern beräknas ur halva den efterlevande makans behållning på 3 000 000kr. Ena halvan av behållningen utgör nämligen mannens kvarlåtenskap, medan andra halvan utgör makans kvarlåtenskap. Det innebär att mannens kvarlåtenskap har minskat från 2 000 000kr till 1 500 000kr mellan hans och makans död. Barnens arv efter fadern beräknas efter samma andelar som de hade rätt till vid sin fars död, men istället ur behållningen på 1 500 000kr. De tre gemensamma barnen ska då få ut 1/4 av 1 500 000kr vardera, dvs. 375 000kr. Särkullbarnet ska få ut den andra halvan av sin andel av arvet från fadern, dvs. 1/8 av 1 500 000kr, vilket är 187 500kr.Den andra halvan av den efterlevande makans behållning på 3 000 000kr utgör hennes kvarlåtenskap, vilken hennes arvingar ska dela på. Hennes närmaste arvingar är hennes tre bröstarvingar och de ska dela lika på 1 500 000kr, Ärvdabalken 2 kap 1§. Vardera bröstarvinge får således 1/3 av 1 500 000kr, dvs. 500 000kr, från sin mor. Viktigt att komma ihåg är att fördelningen vid bodelningen mellan makarna inte behöver ha varit 50/50. Om fördelningen såg annorlunda ut, får också makarnas vardera kvarlåtenskap en annan storlek och det påverkar också storleken på barnens arv, Ärvdabalken 3 kap 2§ 3st.Om behållningen ökat i värdeOm den efterlevande makans behållning istället har ökat i värde, ska denna ökning tillgodoräknas mannens arvingar så länge inte den här ökningen beror på arv, gåva, testamente som makan fått efter mannens död eller av förvärvsarbete, Ärvdabalken 3 kap 4§ 1st. Det innebär att barnens arv efter fadern beräknas efter samma andelar de hade rätt till vid sin fars död, men istället ur det nya värdet på behållningen.Om det är så att den efterlevande makans ökade behållning beror på arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete, ska ökningen tillgodoräknas den efterlevande makans arvingar istället. Barnens arv efter fadern ska i sådana fall beräknas på den tidigare behållningen, dvs. 2 000 000kr.Lawline samarbetar med erfarna familjerättsjurister som du kan komma i kontakt med här, om du har fler frågor eller vill ha hjälp med att komma vidare i frågan.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Efterarv och avstående av arv till förmån för den efterlevande maken

2016-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma och pappa hade då dom gifte sig egna barn med sig in i äktenskapet. Senare fick dom mig gemensamt. Min pappa avled -84 pappas dotter och jag kallades till boupptäckningen, mamma fick sitta i orubbat bo. Nu har min mamma avlidit, ska hennes 2 barn samt pappas dotter och jag kallas till bouppteckningen. Hur fördelas arvet efter min mamma.Bouppteckningen efter min pappa var tillgångar 53828,00 + lösöre 11100,00 -skulder=behållning 48761,00
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. När din pappa avled ärver din mamma honom eftersom de var gifta, vilket framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Din pappas dotter hade dock möjligheten att ta ut sitt arv direkt, men har istället blivit berättigad till efterarv eftersom din mamma fick sitta i orubbat bo, vilket jag tolkar som att dottern avstod från sin rätt till arv till förmån för din mamma för att sedan få ut sitt arv när din mamma till slut avlider. Hon har därigenom blivit efterarvsberättigad istället. Den andel av din mammas totala egendom som kommer från arv från din pappa vid tidpunkten för hans dödsfall ärver din mamma med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att hon är ägare till egendomen, men inte får testamentera bort den eller utge egendom i gåva hursomhelst (se 3 kap. 2-3 §§ ÄB). Utgångspunkten är alltså att en viss andel av egendomen inte får testamenteras eller skänkas bort, inte ett visst belopp (eftersom egendomens totala värde ofta förändras genom åren). När din mamma nu har avlidit och arvet ska förrättas efter henne räknar man på samma sätt. När din pappas arvingar, dvs hans dotter och Du, ska få ut sitt efterarv efter honom baseras detta på den andel av din mammas totala egendom som utgör arv från pappan, inte hur mycket beloppet i sig uppgick till. För att svara på frågan hur arvet efter din mamma ska fördelas måste man alltså veta hur mycket din pappas kvarlåtenskap uppgick till vid hans dödsfall samt hur mycket din mammas totala egendom uppgick till efter att hon ärvt honom. Eftersom detta inte angetts i frågan kan jag dessvärre inte ge något konkret och exakt svar. Även om jag inte vet några exakta belopp eller andelar från tidpunkten vid din pappas frånfälle ska jag ändå försöka ge ett generellt svar. Nu när din mamma avlidit börjar man alltså med att beräkna andelen som härrör från arvet efter din pappa (se resonemanget ovan). Om vi säger att hälften av din mammas totala egendom efter din pappas död utgjorde arv från honom, ska alltså hälften vid din mammas död utgå i efterarv till hans arvingar, vilket är du och din halvsyster (2 kap. 1 § ÄB). Ni delar lika på denna hälft. När detta är gjort, ska resterande del av din mammas egendom fördelas mellan hennes arvingar, vilket är du och din mammas två andra barn. Andra hälften delas alltså mellan er tre. Observera att andelen från din pappa absolut inte behöver vara hälften utan det kan vara vilken kvotdel som helst. Om du vet hur egendomsförhållandena såg ut när din pappa avled är du välkommen att kommentera svaret så jag kan svara mer exakt. Vänliga hälsningar,

Syskons efterarvsrätt samt om kopia på bouppteckning

2016-05-16 i Efterarv
FRÅGA |Min syster dog i dec 2015. Hon var gift. Min syster och hennes man hade inga barn.Det finns inga testamenten.Våra föräldrar är döda. Min syster och jag var de enda syskonen.Jag antar att min systers man har rätt till alla tillgångar så länge han lever och kan disponera tillgångarna, även min systers enskilda egendom, så som han vill.Fråga 1. När min systers man dör, ärver jag (eller mina barn om jag inte lever) hälften av tillgångarna?Fråga 2. Jag blev kallad till bouppteckningen men avstod att närvara. Jag kände som om jag gjorde intrång i min svågers personliga förhållanden. Har jag rätt att se bouppteckningen?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är precis som du säger att din systers man ärver alla tillgångarna, detta framgår av 3 kap 1 § Ärvdabalken. Enligt 3 kap 2 § Ärvdabalken har din systers arvingar efterarvsrätt. Detta innebär att du får ut ditt arv efter din syster när din systers man går bort. Du får en kvotdel av hans kvarlåtenskap och denna bestäms genom att räkna ut hur stor del av din systers makes tillgångar som utgjordes av arvet efter din syster. Hur stor kvotdelen är bestäms utifrån egendomsförhållandena så som de såg ut vid din systers bortgång. Säg att efter bodelning blev din systers kvarlåtenskap 100 000 och hennes makes tillgångar uppgick till 50 000. Han ärver din syster och har då totalt 150 000. Din kvotdel blir då 100 000/150 000 = 2/3. Detta innebär att när din systers make avlider så får du 2/3 av hans kvarlåtenskap och hans arvingar får 1/3. Värt att tilläga är att din systers man ärver med fri förfoganderätt. Detta innebär att han får disponera över egendom i princip så som han önskar. Han får däremot inte testamentera bort den samt att det finns restriktioner gällande att ge bort egendomen som gåva. Vad gäller bouppteckningen har du rätt att få ut en kopia på den. En bouppteckning ska lämnas in till Skatteverket för registrering senast 4 månader efter dödsfallet, se 20 kap 1 § Ärvdabalken i kombination med 20 kap 8 § Ärvdabalken. När bouppteckning väl har registrerats blir den en offentlig handling, detta innebär att vem som helst har rätt att få ut en kopia på den. Med tanke på att din syster avled i december 2015 bör bouppteckningen nu vara registrerad. Du kan alltså vända dig till Skatteverket för att beställa en kopia på bouppteckningen.Ärvdabalken hittar du här Hoppas att du fick svar på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågorVänligen

Syskonbarns efterarvsrätt

2016-05-15 i Efterarv
FRÅGA |Min farbror gift men inga barn, frun har inga släktingar. Han avlider först. Ärver hans syskonbarn ? När frun avlider.
Johan Waldebrink |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB) som du finner här.Kvarlåtenskapen efter en arvlåtare som var gift tillfaller den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Din farbrors fru ärver alltså hela hans kvarlåtenskap. Den efterlevande maken erhåller kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne står fri att förfoga över egendomen på alla sätt utom att testamentera bort den (3 kap. 2 § ÄB). När den efterlevande maken går bort har dem med den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken rätt till efterarv. Det innebär att de har rätt till en kvotdel av den sist avlidnes förmögenhet (3 kap. 2 § ÄB). Säg att den efterlevande maken har egendom till ett värde av 200 000 och erhåller 100 000 med fri förfoganderätt efter den först avlidne. Då har den först avlidnes arvingar rätt till 1/3 (100 000/300 000) av den efterlevande makens kvarlåtenskap.Vilka som har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken fastställs enligt den legala arvsordningen. Om arvslåtaren som i detta fallet inte har några barn tar dennes föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. Om ett syskon har gått bort tar syskonets barn över rätten att ärva och delar på syskonets arvslott (2 kap. 2 § ÄB). Förutsatt att din farbror varken har föräldrar eller syskon i livet kommer alltså hans syskonbarn vara dem som har bäst arvsrätt efter honom. Det som finns kvar av arvet efter din farbror när hans fru går bort kommer då att tillfalla hans syskonbarn. Eftersom att hans fru inte har några släktingar i livet kommer arvet efter henne att tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Risker med ett riktat arvsavstående?

2016-05-11 i Efterarv
FRÅGA |Hej, min far är svårt sjuk och kommer lämna oss inom kort. Han är omgift, båda har barn från tidigare förhållanden och dom har inga gemensamma barn. Min far och hans fru har önskan om att jag och min bror ska vänta med att ta ut vår arvslott till hans maka avlider. Vad är de eventuella riskerna med detta? Kan hon i enkla drag göra av med hela vårt arv efter pappa? Kan man på något sätt trygga vår del av arvet utan att begära ut arvslotten direkt? Mvh Kristina
Fanny Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Av intresse i ert fall är främst ÄB 3 kap., vilket du hittar här. Den vanligaste situationen när efterarvsrätt föreligger är då en efterlevande make erhållit arv enligt ÄB 3 kap. 1 § framför gemensamma bröstarvingar, men kan även uppstå genom ett av särkullbarn riktat arvsavstående enligt ÄB 3 kap. 9 §. Detta skulle därför bli aktuellt i ert fall och innebär att du och din bror därför kommer ha rätt till efterarv efter er far enligt ÄB 3 kap. 2 §. Det innebär för er del att då den efterlevande makan går bort kommer hälften av hennes bo tillfalla dig och din bror (och den andra hälften till makans barn).I bestämmelsen om efterarv stadgas att den efterlevande maken inte får genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar, dvs. dig och din bror. Den efterlevande makan får således inte testamentera bort den kvotdel ni har rätt till efter er far, men hon har däremot rätt att använda pengarna nästan hur hon vill då hon lever. Detta kallas för att man ärver med fri förfoganderätt. Om boet minskar i värde mellan makarnas dödsfall drabbar det båda makarnas arvingar lika enligt huvudregeln om efterarvets fördelning. Ett undantag från den regeln är om den efterlevande makan uppenbart missbrukar sin fria förfoganderätt till väsentligt förfång för efterarvingarnas (din och din brors) rätt. I en sådan situation ökar din och din brors andel i boet genom rätt till vederlag.I lagtexten anges gåva som exempel på vad som kan ses som missbruk av den fria förfoganderätten. Den efterlevande makan har alltså inte rätt att ge bort den del av förmögenheten som du och din bror har rätt till. Att den efterlevande makan däremot skulle leva "slösaktigt" eller bedriva dålig förmögenhetsförvaltning är inte omständigheter som gör att ses som om hon har missbrukat sin fria förfoganderätt.Tyvärr finns inga tips som garanterat fungerar vad gäller att säkra er rätt till efterarv. Det går inte att exempelvis genom testamente hindra att den efterlevande makan använder upp en hel del av pengarna i livet då hon har full rätt att spendera dem. Om hon däremot skulle förfoga över dem genom att ge bort stora gåvor (exempelvis till sina egna barn) skyddas du och din bror automatiskt av lagen om ni kan påvisa att gåvan har givits utan tillbörlig hänsyn till er samt att gåvan har inneburit en väsentlig minskning av den efterlevande makans egendom (gränsen går omkring 30 % för vad som anses som "väsentlig minskning"). Hoppas du fick svar på din fråga, och lycka till!Med vänlig hälsning,