Hur skyddas bröstarvingars rätt till efterarv?

2017-03-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Tack för en jättebra sida.Jag har en farmor som nyligen gått bort. Hon har två barn varav den ena (min far) gått bort sedan tidigare och hennes man (min farfar) är även han avliden sedan flera år tillbaka. Detta lämnar min farmors dotter (min faster) och jag och min syster kvar som arvtagare.För 7 år sedan gav min farmor bort sitt hus samt all mark till min faster. Detta var skrivit som en gåva och inte ett förskott på arv. Vad gäller i detta fallet, kan man ge bort fastigheter och ägor som man vill?Vidare undrar jag också om min farmor kan (på lagligt vis) ha skänkt hela arvet till min faster eller till min fasters barn?När min farfar gick bort fanns det cirka 4,9 miljoner i tillgångar så jag är lite nyfiken på hur mitt och min systers arv kan se ut.Tack igen för en bra sida.Mvh
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att din farmor gav bort sitt hus efter din farfars bortgång. Jag utgår även ifrån att din farmor och din farfar var gifta när din farfar gick bort samt att inget testamente finns. Om det förhåller sig på något annat sätt kan du komplettera din fråga genom kommentarsfältet nedan.Jag kommer först och främst att redogöra för vem som ärver. Därefter kommer jag att redogöra för hur en gåva kan påverka arvet. Jag vill även klargöra att beloppen jag hänvisar till i mitt svar inte nödvändigtvis behöver stämma i ert fall eftersom en rad olika omständigheter kan påverka hur stora beloppen blir i slutändan (eventuell enskild egendom i ett äktenskap kan t.ex. påverka andelarna). Beloppen bör dock ge en fingervisning om hur en fördelning kan komma att se ut.SammanfattningFör att kunna besvara dina frågor behövde jag först klargöra en del bakomliggande faktorer och därefter redogöra för de olika möjligheterna som finns. Eftersom mitt svar av den anledningen blev långt har jag sammanfattat vad som gäller:Du och din syster ärvde en fjärdedel var och din faster ärvde hälften av din farfars egendom. Denna egendom tillföll dock din farmor med fri förfoganderätt (som innebär att hon inte får testamentera bort egendomen). Hon fick även, efter en s.k. fiktiv bodelning, hälften av makarnas totala förmögenhet med full äganderätt. När din farmor avled hade du, din syster och din faster rätt till sammanlagt hälften av hennes egendom i efterarv efter din farfar.Som utgångspunkt hade din farmor rätt att ge bort egendom som hon ville. Din farmors gåva till din faster kan dock ha inneburit att din och din systers rätt till efterarv kränktes. Om din faster insåg eller borde ha insett att er rätt till efterarv kränktes kan hon bli skyldig att ge tillbaka fastigheten (eller betala motsvarande värde i pengar) till dödsboet. Detsamma gäller om din farmor har gett egendom till din fasters barn. Denna möjlighet försvinner dock fem år efter gåvotillfället.I vissa fall kan en gåva även innebära en återbetalningsskyldighet om en arvtagares laglott (hälften av arvslotten) kränks. Vem ärver?Vem ärver din farfar?Som utgångspunkt är det den avlidnes (arvlåtarens) barn som ärver (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Om ett av barnen har avlidit före arvlåtaren ärver eventuella barnbarn dennes del (2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). De som är närmast arvsberättigade i nedstigande led kallas bröstarvingar. Eftersom din far avled före din farmor är det du, din syster och din faster som är bröstarvingar till din farmor.Om arvlåtaren var gift ska som utgångspunkt en bodelning göras när arvlåtaren avlider (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). En bodelning ska då göras mellan dödsboet och den efterlevande maken. Bodelningen mellan din farmor och din farfars dödsbo skulle dock innebära att din farmor (som är den enda dödsbodelägaren och således ensam företräder dödsboet) skulle göra en bodelning med sig själv, vilket inte är möjligt. Man kan dock i sådana situationer göra en s.k. fiktiv bodelning (en efterhandsberäkning av hur en "vanlig" bodelning hade sett ut). Om din farfar och din farmor tillsammans hade giftorättsgods som var värd 4 900 000 kr (och inga skulder finns) skulle en bodelning innebära att dödsboet får 2 450 000 kr och din farmor får 2 450 000 kr.Din farfars del ska i första hand tillfalla din farfars bröstarvingar. Varje barn tar lika stor del, och om ett barn har avlidit tillfaller barnets andel dennes barn. I ditt fall innebär det att du och din syster ärver en fjärdedel var (612 500 kr) och din faster ärver hälften (1 225 000 kr).Vem har rätt till efterarv efter din farfar?Efterlämnar arvlåtaren inga barn från tidigare förhållanden (så kallade särkullsbarn) ärver dock den efterlevande maken all kvarlåtenskap från arvlåtaren med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen, men i övrigt kan den efterlevande maken som utgångspunkt sälja, använda, ge bort eller förbruka egendomen.Ovanstående innebär att din farmor, efter bodelning och arv av din farfars egendom, fick 2 450 000 kr från bodelningen (med full äganderätt) och 2 450 000 kr i arv (din och din fasters del) med fri förfoganderätt. Den del som din farmor fick med fri förfoganderätt har din far och din faster efterarvsrätt i (3 kap. 2 § ärvdabalken). Efterarvet bestäms till en kvotdel av den efterlevande makens egendom (3 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken). Eftersom din fars (numera din och din systers) andel i din farfars kvarlåtenskap var 1 225 000 kr har du och din syster rätt till en åttondel var av din farmors kvarlåtenskap när hon nu har avlidit. Din faster har rätt till en fjärdel.Vem ärver din farmor?Först och främst ska efterarvet utgå till efterarvingarna. Om din farmor inte efterlämnar några andra arvingar än dig, din syster och din faster ärver du och din syster en fjärdedel var och din faster ärver hälften av den del som kvarstår när efterarvet har utbetalats (3 kap. 2 § och 2 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom efterarvet utgör en kvotdel av den efterlevande makens tillgångar påverkas efterarvet som huvudregel av värdeförändringar i den efterlevande makens egendom. Om t.ex. en fastighet har ökat i värde ökar också efterarvets storlek. Detsamma gäller eventuella värdeminskningar i egendomen.Hur påverkar en gåva arvet?Förskott på arvEn gåva till en bröstarvinge är som huvudregel att betrakta som förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Om arvlåtaren har tydliggjort att gåvan inte ska räknas som förskott på arv bryts dock denna presumtion. Din farmors gåva till din faster är alltså enligt min uppfattning inte att betrakta som ett förskott på arv. Om din farmor har skänkt bort egendom till din fasters barn (som inte är bröstarvingar) är presumtionen den motsatta (gåvan räknas som huvudregel inte som förskott på arv). Gåvor utan tillbörlig hänsyn till efterarvningarDen efterlevande maken får inte skänka bort egendom som denne innehar med fri förfoganderätt hur som helst. Om den efterlevande maken har gett bort egendom utan tillbörlig hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar kan efterarvingarna kompenseras (genom att efterarvingarnas rätt till förmögenhet från den efterlevande maken ökas, så kallat vederlag). Detta förutsätter att gåvan har inneburit en väsentlig minskning av den efterlevande makens förmögenhet. (3 kap. 3 § första stycket ärvdabalken.) Det framgår inte i din fråga hur mycket fastigheten var värd, men i Högsta domstolens praxis har en minskning med 25 % av den totala förmögenheten ansetts utgöra en väsentlig minskning (NJA 2013 s. 736).Ovan nämnda skydd för efterarvingarnas rätt gäller även om din farmor har skänkt bort egendom till din fasters barn, såvida kraven beträffande dessa gåvor också är uppfyllda.ÅterbäringsskyldighetOm vederlag enligt ovanstående inte räcker för att kompensera efterarvingarna (om det helt enkelt saknas förmögenhet i dödsboet) kan den som mottog gåvan bli tvungen att återbära denna eller betala motsvarande värde i pengar. En sådan återbäringsskyldighet föreligger om (1) gåvomottagaren insåg eller borde ha insett att efterarvingarnas rätt kränktes och (2) det var max fem år sedan gåvan mottogs (3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken). Eftersom talan inte kan väckas förrän den efterlevande maken har avlidit innebär detta att en gåva som fullbordades tidigare än fem år före den efterlevande makens död inte kan återbäras på denna grund.Bröstarvingars rätt till sin laglottHur stor är laglotten?Hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge utgör hans eller hennes laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom du och din syster är bröstarvingar efter din farmor har ni alltid rätt till minst hälften av den arvslott ni skulle få enligt lag, oavsett vad ett eventuellt testamente säger.Det förstärkta laglottsskyddetDet framgår inte av din fråga, men om din farmor skänkte bort fastigheten med förbehåll om att själv få utnyttja fastigheten fram till sin död kan detta innebära att det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt (7 kap. 4 § ärvdabalken). Detsamma gäller om arvlåtaren har skänkt bort egendom när han eller hon antog att döden började närma sig. Man kan säga att paragrafen är tillämplig i sådana situationer där det framstår som att arvlåtaren har försökt ordna med sitt arv redan under sin livstid och på så vis kringgå laglottsskyddet. Även om gåvan inte är ett formellt testamente liknar den ett testamente och utlöser därför detta skydd.Om egendom har skänkts bort under sådana omständigheter ska egendomen återbetalas till dödsboet (till den del gåvan kränker rätten till laglott) om inte särskilda skäl talar emot det. Särskilda skäl kan t.ex. vara att gåvomottagaren har jobbat för gåvogivaren under en längre tid och fått en låg lön för sitt arbete (NJA 1942 s. 609). Enligt min bedömning är det osannolikt att särskilda skäl föreligger i ditt fall.Fler frågor?Har du fler frågor rekommenderar jag att du bokar en tid med en av våra jurister för att få hjälp i ditt ärende. Du är även varmt välkommen att ställa frågor i kommentarsfältet nedan om du har någonting du vill förtydliga eller tillägga.

Arvsfördelning till efterarvingar

2017-03-07 i Efterarv
FRÅGA |1. Jag och min syster är efterarvingar efter vår syster som avled 2002. Hon var gift med en man som nyligen avlidit, alltså vår svåger. De hade inga barn. Våra föräldrar är avlidna. Hans föräldrar är också avlidna, så även hans enda syster vars två söner fortfarande är i livet och som också ärver. Det finns ett testamente med viljan att hans ena systerson ärver allt. Enligt honom ska jag och min syster ändå tillsammans ärva hälften av vår svågers tillgångar. Stämmer det?2. Dagen innan vår svåger avled fick han insatt ett arv från sin mosters dödsbo. Systerdottern hävdar att det inte ska fördelas till mig och min syster eftersom det inte var vår släkting och att pengarna kom in så tätt inpå vår svågers död. Stämmer det?
Louise Sundström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Regler om arv och testamente hittar du i Ärvdabalken.Fråga 1 - Beräkning av efterarv Eftersom din syster inte hade några barn och era föräldrar inte finns i livet, är ni syskon din systers närmaste arvingar och har rätt till lika delar av kvarlåtenskapen, se Ärvdabalken 2 kap 2§ 2st. Eftersom din syster var gift, gick dock hennes kvarlåtenskap först till hennes make, Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st. Ni syskon blev då istället s.k. efterarvingar, vilket innebär att ni fick vänta med att få ut era arv efter er syster tills hennes make gått bort. När han nu har gått bort, har ni rätt att få ut era arv efter er syster. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st.Vid din systers bortgång gjordes en bodelning mellan henne och hennes make. Om din syster och hennes make hade full giftorättsgemenskap, var fördelningen vid bodelningen 50/50. Ena halvan utgjorde makens del av bodelningen, medan andra halvan utgjorde er systers kvarlåtenskap som hennes närmaste arvingar hade rätt att dela på, men som kom att först tillfalla maken. Om fördelningen vid bodelningen var 50/50, har ni nu därför rätt att få ut era efterarv ur halva makens behållning nu när han gått bort. Ena halvan utgör nämligen er systers kvarlåtenskap (som ni nu har rätt att ta del av), medan andra halvan utgör makens egen kvarlåtenskap (som hans arvingar har rätt att ta del av). Påståendet om att du och din syster nu ska ärva hälften av makens tillgångar är alltså riktigt, så länge fördelningen vid bodelningen mellan din syster och hennes make var 50/50. Fråga 2 - Förkovran pga arv Om arvet er systers make fick precis innan sin bortgång gjorde så att hans förmögenhet var värd mer vid hans bortgång än vad den var värd vid er systers bortgång, ska ökningen av värdet på förmögenheten tillfalla makens egna arvingar och inte dig och din syster. Det är alltså det ökade värdet av boet som ska fördelas endast till makens egna arvingar. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 4§ 1st.Påståendet om att arvet som er systers make tilldelats inte ska fördelas till dig och din syster är alltså riktigt, så länge arvet gjort att er systers makes förmögenhet ökat jämfört med vid er systers bortgång. Endast ökningen av förmögenheten ska fördelas på makens egna arvingar. I övrigt har ni, som sagts ovan, rätt att ta del av hälften av makens tillgångar vid hans bortgång med hänsyn till er rätt till efterarv efter er syster.Hoppas att mitt svar är till din hjälp. Om du har ytterligare frågor, får du mer än gärna återkomma till oss på Lawline.Med vänlig hälsning,

Hur beräknas kvotdelen vid särkullbarns rätt till efterarv?

2017-03-06 i Efterarv
FRÅGA |Detta är fallet:Ett gift par med 4 särkullebarn. 2 tillhörande modern och 2 tillhörande fadern.Total egendom 1000000 för enkelhetens skull.Mannen går bort och enligt testamente får faderns barn ut sina arvslotter på 1/8 del (125000 var).(Kvinnan har fri förfoganderätt över kvarlåtenskapen)Hur beräknar man hur stor kvot mannens barn får ta del av vid kvinnans bortgång??Svar fås gärna i text samt räkneexempel. Tackar på förhand
Gustav Wahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänna utgångspunkter Enligt 23kap. 1§ Ärvdabalken ska en bodelning upprättas enligt Äktenskapsbalkens regler om den döde var gift. Enligt 10kap. 1§ Äktenskapsbalken är det makarnas giftorättsgods som ska ingå i bodelningen, om man då antar att egendomen om 1 000 000 är giftorättsgods ska den ingå i bodelningen. Enligt 11kap. 3§ Äktenskapsbalken ska giftorättsgodset efter skuldavräkning delas lika mellan makarna. Alltså får makarna 500 000 var(förutsatt att det inte finns några skulder). Kvarlåtenskapen efter fadern blir således 500 000. Faderns barn är bröstarvingar och har därmed enligt 2kap. 1§ Ärvdabalken som utgångspunkt rätt till hälften var av arvet(250 000/var). I ditt fall går dock 250 000 som ”egentligen” skulle tillfallit bröstarvingarna enligt testamente till modern med fri förfoganderätt. Beräkningen av kvotdelen Kvotdelen beräknas enligt 3kap. 2§ Ärvdabalken genom att man tar arvet efter maken(det som ”egentligen” skulle tillfallit bröstarvingarna) delat med helheten(det modern fått genom bodelning + arvet från mannen). Förtydligande räkneexempel över uträkningen: Det som ska räknas ut är som nämnt ovan divisionen mellan arvet från maken och det som makan erhållit totalt(helheten). Arvet från maken = 250 000Helheten = 500 000(från bodelningen) och 250 000(arvet från maken) = 750 000Kvotdelen = 250 000/750 000 = 0,33 Kvotdelen blir alltså 0,33 vilket innebär att faderns bröstarvingar enligt 3kap. 2§ Ärvdabalken har rätt att dela på en 1/3 av makans kvarlåtenskap när hon går bort. Hoppas att du fick svar på din fråga!MVH

Beräkna kvodel till särkullbarn

2017-03-01 i Efterarv
FRÅGA |FRÅGA:Bakgrunden är den att min make avled för drygt tre år sedan. Vi har inga gemensamma barn men båda har barn sedan tidigare. I testamentet var det skrivet att de barn som tog ut sin arvslott när den förste av oss avled skulle inte få något vidare arv när nästa avled. Ett av barnen tog inte ut sin arvslott – hur kommer det att fungera med arvet när jag avlider och även mina barn ska ärva (mina barn har inte ärvt något efter min man). Efter mycket bråk så utsågs på min begäran en boutredningsman för att få ordning på arvstvisten. Arvskiftet är klart sedan ca två år.Har varit i kontakt med ej juridisk byrå för att be om hjälp med hur särkullsbarnet och mina barn kommer att ärva mig och ev skriva ett nytt testamente. Efter att dom fått min avlidne makes och mitt personnummer så meddelade dom att dom inte kunde hjälpa mig då det förelåg jäv. Jag fick ingen förklaring på vad jäv är eller vad det rörde sig om. Kan ni förklara för mig vad det handlar om.Och hur kommer det att fungera när mina barn och särkullsbarnet ska ärva mig. Vill gärna ha klara besked till alla barnen så det inte uppstår en massa bråk igen.
Anna Ståhlklo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jäv innebär att en person kan tänkas vara partisk eller om det föreligger någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet. För att jäv ska föreligga krävs inte bara att personen är partisk utan att det räcker med att det finns skäl att misstänka partiskhet. En jävig person får inte deltas i beslutet i fråga eller förberedelserna för beslutet. I Ärvdabalken (1958:637) (ÄB) regleras arv och testamente. Man skiljer till att börja med på arvslotten och laglotten. Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge enligt 7 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att ifall en mor avlider och efterlämnar 100 000 kronor och ett barn är arvslotten 100 000 kronor medan laglotten är 50 000 kronor. Av exemplet framgår att arvlåtaren genom testamente endast fritt kan disponera över hälften av sin kvarlåtenskap när denne efterlämnar bröstarvingar. Var arvlåtaren gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn har dock alltid rätt att omedelbart få ut sin arvslott. Precis som ni skrivit i ert testamente har det särkullbarn som direkt krävt ut sin arvslott inte rätt till del i efterlevande makes bo, vilket däremot det särkullbarn som inte krävt ut sin arvslott har enligt 3 kap. 9 § ÄB. När du nu ärvde din make – ärvde du den del som särkullbarnet avstod ifrån med fri förfogande rätt och resterande del med full äganderätt. Full äganderätt innebär att du fritt kan disponera över egendom medan fri förfoganderätt innebär att du på alla sätt får förfoga över egendom men dock inte genom testamente. Delen som ditt särkullbarn har rätt till vid ditt frånfälle får du därmed inte testamentera bort till någon annan. Särkullbarnet som avstod sin rätt till förmån för dig har alltså, vid ditt frånfälle rätt till efterarv ur din förmögenhetsmassa. Efterarvet räknar man ut genom kvotdelar. Jag illustrerar detta med nedanstående exempel. Ponera att det efter en avliden make finns sammanlagt giftorättsgods om 1 000 000 och efterlevande make genom bodelning erhåller 500 000 kronor och resterande 500 000 genom arv med fri förfoganderätt eftersom ett särkullbarn avstått från sin rätt. Efterlevande make erhåller alltså sammanlagt 1 000 000 kronor – hälften genom bodelning och hälften genom arv. Kvotdelen beräknas på följande sätt 500 000/1 000 000 (arvslotten som särkullbarnet avstått/ efterlevande makes totala förmögenhetsmassa) = 0,5 = 50 %. I detta fall blir alltså särkullbarnets kvotdel 50 % av efterlevande makes förmögenhetsmassa. Antag sedan att efterlevande make förvaltat förmögenheten så att den vid dennes frånfälle har ett värde av 1 200 000 kronor (alltså en ökning med 200 000 kronor). Då har särkullbarnet rätt till 1 200 000 x 0,5 (kvotdelen) = 600 000 kronor. Resterande del får bröstarvingarna dela lika på ifall det inte finns något testamente. Jag hoppas du fick svar på din fråga, tveka inte att höra av dig till oss igen om du har fler frågor! Äktenskapsbalken hittar du här. Vänligen

Efterlevande makes arvsrätt och efterarv

2017-03-16 i Efterarv
FRÅGA |2 systrar den ena gift, den andra frånskild, den frånskilda har 2 minderåriga barn.Den gifta systern avlider:Vad händer med hennes ägodelar, halva huset och Hennes fonder?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga finner vi i ärvdabalken. Makens arvsrättDå den gifta systern avlider kommer hennes make att ärva all hennes egendom på grund av deras äktenskap, han ärver egendomen med så kallad fri förfoganderätt (3 kap 1 § ärvdabalken). Att maken ärver med fri förfoganderätt innebär att maken får förfoga över egendomen med inskränkningen att egendomen inte får testamenteras bort (se 3 kap 2 § 1st ärvdabalken). EfterarvAnledningen till den fria förfoganderätten är att systerns arvingar (t.ex. hennes frånskilda syster) kommer ärva från systerns makes kvarlåtenskap vid hans död. Att maken ärver efter systern ger alltså upphov till en rätt till efterarv för systerns arvingar. Detta kan du se i 3 kap 2 § ärvdabalken. I paragrafens 3 stycke skrivs det att systerns arvingar kommer att ärva den andel som den avlidna systerns kvarlåtenskap utgjorde i hennes makes totala egendomsmassa när han ärvde henne. Till exempel om hon hade egendom till ett värde av 100 kr och han hade egendom till ett värde av 100 kr utgjorde hennes egendom 50 % av hans totala egendom efter arvet, då ska systerns arvingar ärva 50 % av makens tillgångar vid hans död.UndantagNotera att detta endast gäller då den avlidna systern inte hade några barn eller hade barn med sin make. Om hon har barn med någon annan än personen hon var gift med måste dessa barn frånsäga sig sin arvsrätt till förmån för den efterlevande maken för att situationen ska bli som ovan. Dock antar jag att den frånskilda systern är hennes enda arvinge med tanke på hur du formulerat din fråga.SammanfattningSysterns make kommer att ärva all egendom efter henne på grund av deras äktenskap. När maken sedan dör kommer systerns arvingar att ärva samma andel ur hans dödsbo som den avlidna systerns egendom utgjorde i hans total egendomsmassa då hon dog.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Vad händer om särkullbarn väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken?

2017-03-06 i Efterarv
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637Hej! Min pappa dog ganska nyligen. Han var gift och hade mig och mina syskon som särkullsbarn. Jag undrar hur vi kan lösa arvsfrågan nu? Kan ett barn välja att ta ut laglotten och ett annat att ta ut arvslotten eller måste alla göra likadant? Om man tar ut laglotten får man då rätt till efterarv när makan går bort? Kan tilläggas att makan har egna barn från tidigare äktenskap. Jag undrar helt enkelt vad som händer nu och vad vi har för alternativ att agera på? Kan tilläggas att det inte fanns något äktenskapsförord. Det min pappa och hans fru ägde tillsammans var en bostadsrätt, ett fritidshus samt pengar på banken. De har även skulder på fastigheterna.Tack på förhand för hjälpen!
Johanna Bergvall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag kommer hänvisa till ärvdabalken i mitt svar, den hittar du här. Upp till var och en av er att besluta om att avstå sitt arvEftersom din pappa var gift och hade dig och dina syskon som sina särkullbarn, kan ni välja att avstå från er respektive arvslott till förmån för hans fru. Alla måste inte göra likadant, utan det är upp till var och en att fatta sitt beslut. Den som väljer att avstå får även själv besluta hur mycket av arvet som denne vill avstå. Det behöver alltså inte vara så att man antingen tar arvslotten eller laglotten. Laglotten är halva arvslotten och blir aktuell när det finns ett testamente. Jag tolkar din fråga som att det inte finns ett testamente. (se 3 kap 1 § 1 st ärvdabalken)Prisbasbeloppsregeln blir förmodligen inte aktuellOm er pappas hustru inte får fyra gånger prisbasbeloppet har hon rätt att få så mycket av kvarlåtenskapen att denna summa uppnås (prisbasbeloppet är idag 44 800, så hon måste ha 179 200 efter er pappas död). Men förmodligen kommer hon få tillräckligt mycket redan från bodelningen. Detta eftersom de äger en bostadsrätt, ett fritidshus och har pengar på banken. Ni måste alltså inte avstå en del av ert arv för att hon ska få tillräckligt mycket egendom, utan ni behöver bara avstå arvet om ni själva vill det (se 3 kap 1 § 2 st ärvdabalken). Efterarvsrätt aktualiseras för den som väljer att avstå arvetDen som väljer att avstå från sitt arv får efterarvsrätt när er pappas fru senare avlider. Efterarvet baseras på en kvotdel av hustruns totala egendom. När hustrun går bort ska den som avstod arvet få en viss kvotdel av den egendom hon har vid sin död. (se 3 kap 9 § ärvdabalken)Exempel: Anta att hon totalt efter er pappas död har 600 000 kr. Dessa tillgångar utgörs då av det hon fått från bodelningen och det arv någon av er avstått. Om arvet som avstods är på 100 000 kr, utgör efterarvet 1/6 av den egendom er pappas hustru har kvar vid sin död. Efterarvet kan alltså bli mer eller mindre än 100 000 kr. SammanfattningNi har alltså rätt att själva välja om ni vill avstå arvet från er pappa eller inte. Det är upp till var och en av er syskon att fatta ett beslut. Den som väljer att avstå kommer få efterarvsrätt och därmed få ut arvet först när er pappas hustru dör. Kan vara bra att tänka på att det kan resultera i mer eller mindre pengar då hustrun i princip får göra vad hon vill med de tillgångarna ni avstår. Den som väljer att inte avstå arvet får sin arvslott, vilken är kvarlåtenskapen delad lika mellan dig och dina syskon. (se 2 kap 1 § ärvdabalken). Hoppas du har fått svar på dina frågor, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med efterarv om den efterlevandes tillgångar är slut?

2017-03-05 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min syster och jag lät vår "styvmor" sitta i "orubbat bo" när vår pappa dog. Vi fick ut en del av vårt arv men ska få resten när vår pappas fru avlider. Det handlar, såvitt vi förstått saken rätt, om en 1/8 var av den summa som deras villa är värd.Pappas fru ämnar nu sälja huset och ska flytta in i hyreslägenhet. Relationen mellan oss barn och "styvmor" är dessvärre inte den hjärtligaste och vad vi undrar över är följande:1) Vem "bevakar" vår rätt till vår 1/8 när styvmor avlider?2) Har hon jurdisikt sett rätt att skänka bort pengarna från försäljningen av huset till släkt, vänner och ideella organisationer? Hon är mycket engagerad i bl.a. Röda Korsets barnbyar i Afrika. Skulle det alltså kunna vara så att när hon avlider finns inga pengar kvar alls?Vi skulle vara mycket tacksamma för ett svar/råd i frågan!
Johanna Bergvall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken i mitt svar, du hittar den här. Ni är efterarvingar Som du skriver har du och din syster efterarvsrätt när er "styvmor" dör. Detta eftersom ni avstod arvet från er pappa till förmån för henne. (se 3 kap 1 §, 9 § och 2 § ärvdabalken)Ni kompenseras om er "styvmor" ger bort alla pengar från försäljningenTrots att ni har efterarvsrätt får er styvmor i princip göra vad hon vill med egendomen ni avstod, men hon får inte testamentera bort den. Er "styvmor" får alltså använda upp egendomen eller skänka bort den, om hon vill. Men gåvan borde vara nödvändig baserat på omständigheterna och vara rimlig utifrån hennes ekonomiska situation för att den ska vara OK. Hon får inte skänka bort alla pengar från försäljningen om de utgör mer än en 1/4 av hennes totala egendom och det sker i syfte att ni efterarvingar inte ska få något. Detta innebär alltså en begränsning i hennes rätt att ge bort pengarna och ni ska därför kompenseras om hon skulle ge bort alla dessa pengar. (se 3 kap 3 § 1 st ärvdabalken)Gåvan kan återgå om kompensation inte är möjligtGåvan kan gå tillbaka om er styvmor inte har tillräckligt mycket tillgångar för att kunna kompensera er för att egendomen har minskat. Detta kräver att den som fick gåvan visste eller borde ha vetat att gåvan gjorde att ni efterarvingar inte skulle kunna få ut ert efterarv. För att du och din syster ska kunna få gåvan att eventuellt återgå till er "styvmor" måste ni väcka talan om det inom fem år från det att gåvan genomfördes. (se 3 kap 3 § 2 st ärvdabalken)SammanfattningDet kan alltså vara så att det inte finns några pengar kvar när hon dör, till exempel på grund av att hon levt upp tillgångarna eller gett bort den. Men har hon skänkt bort mycket egendom har ni möjlighet att ändå få ut ert efterarv. Hoppas du har fått svar på dina frågor, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt mellan syskonbarn från båda makarnas sidor

2017-02-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej Lawline! Har erhållit UTMÄRKT hjälp i samband med tidigare frågor! Nu vill jag veta följande:Har en 87-årig farbror kvar i livet. Han har ingen hustru, avled 2003, inga barn, inga föräldrar ej heller syskon i livet. Kvar finns 5 syskonbarn som ärver honom! På hans avlidna frus sida finns endast ETT syskonbarn kvar i livet. Min fråga är: Ärver farbrors avlida hustrus syskonbarn, eller försvann den arvsrätten eftersom avlidna hustrun ENDAST efterlämnar sig detta syskonbarn?? Tacksam för svar så snart ni kan. Tack på förhand!Med vänlig hälsning
Ahmet Ercin |Hej!Det glädjer oss att vi kunnat bistå dig tidigare, och tack för att du vänder dig till oss igen.Lite allmänt om arvsgången och efterarvsrättNär en make (A) dör och vid sin död lämnar en efterlevande make (B) ska en bodelning upprättas i vilken make B får ena hälften av kvarlåtenskapen med full äganderätt och andra hälften med fri förfoganderätt. Den senare hälften utgör ett arv som A:s arvingar ärver först vid B:s död. B får inte testamentera eller ge bort denna del och på så sätt minska arvet i väsentlig mån. För att A:s arvingar ska anses vara arvsberättigade vid B:s död krävs som huvudregel att de har s.k. efterarvsrätt. Efterarvsrätt innehas av A:s avkomlingar (första arvsklassen) och A:s föräldrar, syskon eller deras avkomlingar (andra arvsklassen). Vid B:s död träder således A:s efterarvingar in och ärver B:s kvarlåtenskap som motsvarar den kvotdel som B fick fri förfoganderätt över, alltså den del som de skulle ha ärvt men blev tvunget att vänta på. Den andra hälften av B:s kvarlåtenskap ärvs i sin tur av dennes arvingar.Vad ärver syskonbarnet?Syskonbarn träder genom istadarätten in som arvsberättigad i det fall syskon eller föräldrar till arvlåtaren är avlidna. Det är inte avgörande om syskonbarnet är ensam; han eller hon representerar sin förälders arvslott såsom ni fem syskonbarn representerar era föräldrars arvslotter. Syskonbarnet ärver den andel som din farbror ärvde med fri förfoganderätt 2003, denna efterarvsrätt härstammar från arvslotten vid den först avlidne makans död. Eftersom den andelen kan ha jämkats bör du kolla upp detta. Annars gäller som huvudregel hälften. Det skulle då innebära att det syskonbarnet från hustruns sida ärver 50% av hela er farbrors kvarlåtenskap vid hans bortgång och syskonbarnen från farbrorns sida får dela lika på resterande 50%. Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar