Restriktioner gällande hur efterlevande make får förfoga över egendom efter den först avlidne maken

2016-08-30 i Efterarv
FRÅGA |Min faster var gift. Hennes make dog. Min faster blev sambo med ny man. Det finns ett testamente som anger att fasters sambos barn ärver efter min faster, inkl. Efter hennes gifta make. Kan detta genomföras?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken ärver makar varandra och i enlighet med detta har kvarlåtenskapen efter din fasters avlidne make tillfallit din faster. Är det så att din fasters man har någon i första eller andra arvsklassen, alltså bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomling, som ska ärva ärver dessa med efterarvsrätt. Efterarvsrätt innebär att den som har bäst arvsrätt vid din fasters död får ut sitt arv efter hennes make först när även din faster har avlidit. Med andra ord får din makes arvingar vänta med att få ut sina arv till dess att även din faster har avlidit. Detta framgår av 3 kap 2 § Ärvdabalken. För att skydda arvingarna till den först avlidne maken ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt och inte med full äganderätt. Att din faster ärvt med fri förfoganderätt innebär att det finns vissa begränsningar i vad hon får göra med egendomen. Ett exempel på en sådan restriktion är att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendom som denne ärvt efter den först avlidne maken. Att sådan egendom inte får testamenteras bort framgår även uttryckligen av 3 kap 2 § Ärvdabalken. Sammanfattningsvis kan sägas att din faster inte får testamentera bort den egendom som hon har ärvt efter sin avlidne make. Finns dock inga arvingar i den första eller andra arvsklassen till din fasters avlidna make borde det däremot vara godtagbart för din faster att förfoga över egendomen så som hon önskarÄrvdabalken hittar du härHoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Hur fördelas arvet vid efterarv?

2016-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Jag undrar hur det är. Min pappa avled för 1,5 år sedan och min mor ärvde lite pengar efter honom. Nu har även min mor gått bort. Hur blir arvet då, vi är 5 syskon men de var bara min pappa, men vi har samma mamma.
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Eftersom det inte verkar finnas något testamente gäller den "legala arvsordningen" som innebär att du som din fars bröstarvinge är först på tur att ärva honom. Detta enligt 2 kap 1 § ÄB. Eftersom att din far var gift med din mor (jag antar att de var gifta eftersom hon ärvde honom) så har hon företräde till pengarna framför dig. Som bröstarvinge som även är barn till den avlidnes maka får du vänta på ditt arv till din mor avlidit, detta enligt 3 kap 1 § ÄB. Detta är alltså den situation som nu uppkommit. Det som händer när arvet skjuts upp på detta sätt på grund av att den avlidne var gift är att du som bröstarvinge får ett så kallat efterarv, se 3 kap 2 § ÄB. Efterarvet innebär att när din mor avlider kommer en kvotdel av hennes kvarlåtenskap att tillfalla dig. Kvotdelen räknas ut genom att man ser till hur stor andel arvet efter din far utgjorde av din mors totala tillgångar, 3 kap 2 § 3 stycket ÄB. Ett exempel: din fars totala tillgångar uppgick till 1000 kr. Din mor hade vid tillfället hon fick arvet också 1000 kr i tillgångar. Din mors totala förmögenhet inklusive arvet efter din far var således 2000 kr. Kvotdelen blir då 1000/2000 = 50 %. När din mor sedan avlider får du alltså inte nödvändigtvis ut 1000 kr som efterarv från din far utan 50 % av din mors samlade tillgångar. Om din mor exempelvis har tillgångar till ett värde av 3000 kr blir ditt efterarv alltså 1500 kr (50 % av 3000 kr). Denna kvotdel är det bara du som efterarvinge som får del av eftersom detta inte är din mors pengar utan arvet efter din far. Man tar alltså bort denna summa från det som ni bröstarvingar till modern ska dela på. För att fortsätta exemplet ovan: om efterarvet blir 1500 kr går detta alltså enbart till dig. Det som ska delas som arvet efter din mor är resterande 1500 kr, denna summa delar du och dina 5 syskon på.Hopppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Hur räknas efterarv?

2016-08-08 i Efterarv
FRÅGA |par i partnerskap med särkullbarn, den ena faller bort, testamente är skrivet om orubbat bo, den framlidnes barn väljer att ta ut 25%. resterande 25% får de ut när den andra i paret faller bort, min fråga är, vad räknas 25% på? när den sista i paret dör, blir det 25% av 100% igen då?, i sådana fall får ju barnen från den som avled först mer än de barn som kvitterar ut sitt arv när den sista gått ur tiden?Eller hur blir det?tacksam för lite tydlighetmvh marie
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt 3 kap. 1 § lag om registrerat partnerskap har ett registrerat partnerskap samma rättsverkningar som ett äktenskap och när ärvdabalken talar om makar gäller det därför också registrerade partners.Av dina uppgifter förstår jag inte riktigt hur många barn det finns och om de tar ut 25 % var eller 25% tillsammans. Oavsett antar jag att det är så att särkullbarnen tar ut en del av sitt arv när deras förälder dör och att de sedan ska få ut resterande del i form av efterarv när deras förälders partner avlider. Det är lite komplicerat att förklara, särskilt när jag saknar flera viktiga delar men nedan kommer jag förklara huvudreglerna kring efterarv samt försöka illustrera med exempel. Huvudregeln är att när en arvlåtare dör så ska dennes bröstarvingar dela på arvlåtarens kvarlåtenskap enligt 2 kap. 1 § ÄB. Om arvlåtaren var gift eller i registrerat partnerskap så ska dock den avlidnes kvarlåtenskap tillfalla arvlåtarens partner/make/maka enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock inte för särkullbarn som har rätt att få ut sitt arv direkt om de inte väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande. Gemensamma barn samt särkullbarn som avstått sitt arv till förmån för den efterlevande har sedan rätt att få ut sina respektive arvslotter från den först avlinde i form av efterarv i den sist avlidnes kvarlåtenskap enligt 3 kap. 2 § ÄB. Det är alltså inte endast särkullbarn som har rätt till efterarv utan också de gemensamma barnen har rätt till efterarv från sin först avlinde förälder. De gemensamma barnen kommer således få ett arv från sin först avlinde förälder och sedan från den andre, vid samma tillfälle, när den efterlevande avlider. Enligt 3 kap. 2 § ÄB så fungerar efterarv så att de arvingarna som ska få ut det ska få samma andel i den totala kvarlåtenskapen som de avstod när den först avlide dog. För att räkna fram det tar man vad de totalt sett avstod och delar det med den efterlevandes totala tillgångar efter arvsskiftet. Den kvoten utgör efterarvet som alla barn ska få ut från sin förälder i den sist avlidna makens kvarlåtenskap. För att ge ett enkelt exempel så kan vi säga att A (den först avlidna maken) hade en kvarlåtenskap på 1 000 kronor när A dog. A:s make B (den efterlevande maken) hade också tillgångar på 1 000 kronor efter bodelningen. Om alla A:s barn avstår allt sitt arv till förmån för B kommer B efter arvsskfiftet ha totala tillgångar på 2 000 kronor. 1 000 kronor av dessa har B fått i makesarv och efterarvet utgör därför 1/2. Alla barn ska sedan dela på 1/2 av de totala tillgångarna som finns när B dör, som arv efter A. Om det finns fyra barn totalt, två särkullbarn och två gemensamma barn är huvudregeln att de ska ha ett arv på 1/4 var av hälften av de totala tillgångarna. Vi kan säga att den B nu ökat sina tillgångar och har 3 000 kronor när B dör. 1 500 kronor (1/2) av dessa utgör efterarvet som barnen ska dela på som arv efter A. Alla barnen kommer då få 1/4 av 1 500 kronor i arv efter A. De två gemensamma barnen kommer sedan få 1/2 var av 1 500 kronor i arv efter B, som är deras men inte särkullbarnens, förälder.Om särkullbarnen tog ut 1/2 var av sin arvslott när deras förälder dog har de bara 1/2 arvslott kvar att ta ut medan de gemensamma barnen har en hel arvslott var. Eftersom barnen då har avstått olika mycket till förmån för B får vi räkna deras efterarvsandelar var för sig dvs räkna ut hur stora andelar de avstått var för sig. A hade en kvarlåtenskap på 1 000 kronor när A dog. A:s make B hade också tillgångar på 1 000 kronor efter bodelningen. A hade fyra barn, två särkullbarn och två gemensamma barn med B. Det innebär att alla barnen har en arvslott på 1/4 i A:s kvarlåtenskap. A:s två särkullbarn C och D tog ut hälften av sina arvslotter var när A dog dvs 125 kronor var (1/8 var av 1000). Resten av A:s kvarlåtenskap ärvde B med rätt till efterarv för barnen, 125 kronor från C respektive D och 250 kronor från de gemensamma barnen E och F. Tillsammans med de 1 000 kronorna B hade efter bodelningen har nu B 1 750 kronor efter arvsskiftet. C respektive D har rätt till efterarvsandelar på 125/1750 i B:s kvarlåtenskap när B dör. E och F har rätt till 250/1750 efterarvsandelar ur B:s kvarlåtenskap när B dör samt arv efter B. Om B har 3000 kronor när B dör så har C respektive D därför rätt till ett arv från A på ((125/1750)x3000)=214 kronor var. E och F har rätt till ett efterarv från A på ((250/1750)x3000)=428 kronor var. Jag hoppas att jag lyckas förklara någorlunda hur efterarvsandelar fungerar. Sammanfattningsvis tar man inte andelen av särkullbarns arv de fått ut eller har kvar att få ut när man räknar utan använder den kvoten som de tidigare avstått och gångrar denna med hela den sist avlidnes kvarlåtenskap. Vänliga hälsningar,

Makars arvsrätt och efterarv

2016-08-01 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min man och jag är gifta i dag, har två barn gemensamt. Han har även två barn sen tidigare äktenskap! Då är mina frågor: Om jag dör före min man så ärver han allt efter mig? Sen när han dör, ska då allt delas på alla hans fyra barn varav två är särkullbarn? Jag tänker att min del jag lämnar efter vill jag ska bara delas på våra gemensamma barn! Min del som bakas in med min mans vill jag inte att särkullbarnen tar del av! Jag blir jätte förvirrad av detta o skulle vara såå tacksam för svar...och även kanske kan få hjälp med att formulera ett testamente efter just våra önskemål! Om ni har en sån tjänst förstås!
Johan Waldebrink |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB) som du finner här. När en gift person avlider tillfaller hela dennes kvarlåtenskap den efterlevande maken, i ditt fall tillfaller alltså hela din kvarlåtenskap din man (3 kap. 1 § ÄB). Din man erhåller då din egendom med så kallad fri förfoganderätt vilket innebär att han står fri att förfoga över egendomen på alla sätt utom att testamentera bort den. När din man i sin tur avlider har dem med bäst arvsrätt efter dig rätt till så kallat efterarv. Det innebär att de har rätt till en kvotdel av kvarlåtenskapen efter din man, nämligen den kvotdel som utgör det arv han mottog efter dig (3 kap. 2 § ÄB). Säg att din man har egendom till ett värde av 200 000 när du avlider och erhåller 100 000 med fri förfoganderätt efter dig. Då har dina arvingar vid din makes bortfall rätt till 1/3 (100 000/300 000) av kvarlåtenskapen efter honom. Vilka som har den bästa arvsrätten efter dig och där med rätt att erhålla efterarv fastställs enligt den legala arvsordningen. Först i arvsordningen kommer den avlidnes bröstarvingar, bröstarvingar är detsamma som barn (2 kap. 1 § ÄB). När din man avlider är det alltså dina barn som har rätt till efterarv och den kvotdel av din mans kvarlåtenskap som utgör arv efter dig. Det är alltså enbart era gemensamma barn som har rätt till efterarv och inte din mans särkullbarn.Den del av din mans kvarlåtenskap som inte är aktuell för efterarv kommer att delas lika mellan hans barn. Hans del av kvarlåtenskapen kommer alltså även att tillfalla särkullbarnen. Din del kommer alltså bara att delas mellan era gemensamma barn och inte din mans särkullbarn. Som jag förstår det behöver du i dagsläget inte upprätta något testamente för att åstadkomma det resultat du är ute efter. Skulle du ändå vilja upprätta ett sådant kan du använda dig av vår avtalstjänst för att få hjälp med att snabbt och enkelt upprätta ett testamente till ett fast pris. Vår avtalstjänst finner du här.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Fördelning av arv och efterarv

2016-08-29 i Efterarv
FRÅGA |Min farmor satt kvar i orubbat bo när min farfar dog. Senare sålde hon huset (som dom hade ägt tillsammans) och flyttade till en hyresrätt. Der finns även pegar på banken som var min farfars när han dog.Min pappas enda syskon är en halvsyster som min farfar inte var biologisk pappa till och han adopterade henne aldrig. När arvet kommer att delas efter min farmor i framtiden har då min pappas halvsyster rätt till hälften av allting eller ska det räknas bort någon del som var min farfars och som kommer att tillfalla bara min pappa?
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När din farmor går bort kommer i hennes kvarlåtenskap en andel utgöra det hon fick i arv när din farfar gick bort. Ett enkelt exempel får illustrera detta: När din farfar gick bort gjordes en bodelning mellan honom och din farmor, säg att de hade 100 000 kr var kvar efter att alla skulder och begravningskostnader betalats. Din farmor fick således 100 000 kr genom bodelning och 100 000 kr genom arv. Hälften av hennes egendom var alltså arv från din farfar och kommer anses vara det även vid hennes bortgång. När din farmor går bort kommer din pappa ha rätt till efterarv efter din farfar vilket enligt exemplet ovan kommer att utgöra hälften av den kvarlåtenskap som ingår i din farmors dödsbo. Den andra hälften utgör då arv efter din farmor och den kommer delas mellan din pappa och hans halvsyster, fördelningen blir alltså 75/25. Undantag om hon tjänat pengar genom arbete eller fått värdefull egendom genom, arv, gåva eller testamente efter din farfars död då ska värdet av det helt delas mellan din pappa och hans halvsyster. Hoppas detta klargjorde det hela för er!

Hur fungerar rätten till efterarv då efterlevande maken gift om sig?

2016-08-25 i Efterarv
FRÅGA |HejUndrar om jag och min bror har rätt att ärva vår pappa när mamma gift om sig? Kan vår arvslott testamenteras bort? Kan man gå "över" vårt arv?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Enligt 2 kap. 1§ i Ärvdabalken är det du och din bror som ska ärva kvarlåtenskapen (kvarlåtenskap = all den egendom din pappa efterlämnar) efter din pappa. Om din pappa och mamma var gifta när din pappa gick bort tillfaller kvarlåtenskapen dock först din mamma. Du och din bror får sedan ut arvet efter er pappa när även er mamma har gått bort. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 1§ och 2§. Rätten för dig och din bror att få ut arvet efter er pappa gäller även om er mamma har gift om sig. Om en bodelning (bodelning = makarnas egendom delas mellan dem) ska ske mellan din mamma och hennes nya make exempelvis pga. skilsmässa eller dödsfall så kommer er pappas arv att räknas bort från er mammas del innan bodelningen görs mellan din mamma och den nya maken. På så sätt får din mammas nya make ingen del av er pappas kvarlåtenskap. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 6§. När din pappas kvarlåtenskap tillfaller din mamma ärver hon den med fri förfoganderätt, men inte full äganderätt. Det innebär att hon får göra i princip vad hon vill med den så länge hon lever, däremot har hon inte rätt att testamentera bort någon del av den till någon annan. När din mamma går bort kommer alltså det som finns kvar av er pappas kvarlåtenskap att gå till dig och din bror. Detta går att utläsa ur Ärvdabalkens 3 kap. 2§ 1 stycket. Svaret på dina frågor är alltså att du och din bror fortfarande har rätt att ärva er pappa även om er mamma har gift om sig, er arvslott er pappan kan inte testamenteras bort och man kan inte gå över ert arv. Hoppas att detta var svar på dina frågor! Om du har fler frågor angående vad som gäller kring arvet efter din pappa är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Vänligen,

Brukad arvsrätt särkullsbarn

2016-08-06 i Efterarv
FRÅGA |Om en kusin vill testementera sina tillgångar till oss eller en organisation men har halvsyskon, då hennes pappa hade 2 barn i ett tidigare äktenskap. Hur ser arvsrätten ut om hon skriver ett testamente där hon skriver 100% på oss, får även de sk särkullsbarnen ut sin del. SÄrkullsbarnen plockade ut sin arvslott till 100% det året då deras pappa dog, nu har även hennes mamma gått bort och hon vill inte att särkullsbarnen ska ärva henne
Amanda Strömblad Larsson |Hej!.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utifall det vid den efterlevande makens död finns arvsberättigade efter endast av makarna ska dessa arvingar ärva allt (3:8 ÄB), med andra ord särkullsbarnen. Detta gäller dock inte om de redan tagit ut sitt arv (3:2 ÄB), då är deras arvrätts "förbrukad", och de har inte rätt till efterarv efter sin mor. Med andra ord kan kusinen testamentera bort sitt arv och tillgångar hur denne behagar.Behöver ni ytterligare hjälp på området arvsrätt, rekommenderar jag er att vända er till en erfaren jurist Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Se liknande rättsfall på området: https://lagen.nu/dom/nja/1993s145Lagrum: Äktenskapsbalken 3 kap. https://lagen.nu/1987:230

Fråga om efterarv

2016-07-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej när min mor avled ärvde vi tre syskon 25% tillsammans att dela på. Hon var omgift och nya maken ärvde sin halva del (50%) och sedan hade mor skrivit att hon önskade att maken skulle sitta i orubbat bo dvs att han även skulle ärva ytterligare men iom att vi var särkullsbarn fick vi ut den minsta laglotten. Alltså ärvde maken 75% totalt. Min syster hävdar att vi kommer att ärva den delen som vi var tvungna att avstå dvs ytterligare 25%. Stämmer detta? Mors make har tre egna barn och nu undrar jag ifall de kommer att ärva honom till 100%? eller om vi faktiskt kommer att ärva 25% av honom. Mycket tacksam för svar.
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor om arv regleras av Ärvdabalk (ÄB). När din mor gick bort var du och dina syskon närmst att ärva henne, ni är så kallade bröstarvingar till henne. Alltså är huvudregeln att ni skulle ta hela arvet, det framgår av ÄB 2 kap. 1 §, era andelar kallas då får arvslott. Detta förhållande kan ändras genom testamente men halva arvslotten utgör s.k. laglott och går inte att testamentera bort det framgår av ÄB 7 kap. 1 §, har den ändock testamenteras bort krävs att ni påkallar jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Ni har sex månader på er att påkalla jämkning fr. o. m. att ni fick del av testamentet. Den andra halvan går att testamentera bort och det verkar som att det har gjorts i ert fall. Alltså av 100 % av er mors tillgångar kan 50 % testamenteras bort till hennes efterlevande make och 50 % tillfalla er som er andel. Eftersom att er mors make inte är er biologiska far så finns ingen rätt för honom att ärva er andel med fri förfoganderätt (så hade varit fallet om det vore er biologiska far och de fortfarande vore gifta). Om ni däremot avstått en del av ert arv till förmån för den efterlevande maken aktualiserar sig en rätt för er till efterarv, det framgår av ÄB 3 kap. 1, 9 och 2 §§. Som huvudregel gäller att om ni avstått 25 % som ni haft rätt till, till förmån för maken ska värdet på den andelen delas med det totala värdet på all makens egendom inklusive vad han tagit i arv enligt testamentet och ni har därefter rätt till motsvarande procent i hans kvarlåtenskap. För att förenkla kommer en exempeluträkning. Om den efterlevande maken ägde 500 000 kr och ärvde 200 000 från er mor enl. testamente och erhöll 100 000 som ni avstod, ser uträkningen ut såhär: 100 000 / 700 000 (500 000 + 200 000) = 0,14 = 14 %. När den efterlevande maken sedan dör har han exempelvis tillgångar till ett värde om 1 miljon kronor. Då har ni rätt till 14 % av 1 000 000 = 140 000 kr. Uträkningen är förenklad och kompliceras om den efterlevande maken exempelvis mottagit tillgångar genom arv från annan, eller minskat sitt bo genom att ge bort tillgångar eller liknande. Alltså skulle jag råda dig att ringa till oss, numret hittar du nedan, för en utförlig analys av just er situation. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med att få ut ert arv är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se