Rätten till efterarv för den först avlidne makens arvingar

2016-01-31 i Efterarv
FRÅGA |Är efterarvinge till min faster, som dog för nio år sedan. Nu har maken avlidit. De hade inga barn i äktenskapet. Ingen bodelning efter min fasters bortgång. Det fanns skulder både då och nu. Vad händer vid en bouppteckning? Finns en syster till den sist avlidne. Vem ärver nu? Systern anser att hon är enda arvingen. Ska samtliga kallas till en bouppteckning? Även vi efterarvingar som finns medtagna vid fasterns bouppteckning.Mvh
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Din fasters man har i egenskap av efterlevande make ärvt kvarlåtenskapen efter sin fru med fri förfoganderätt. Detta innebär att han fritt har kunnat disponera över arvet, men saknat rätt att genom testamente förfoga över egendomen. Din fasters man har således ärvt sin frus kvarlåtenskap före hennes legala arvingar. Ni som angetts som efterarvingar i din fasters bouppteckning (alternativt eventuella avkomlingar till en efterarvinge om denne är avliden) och därmed är legala arvingar, är istället dödsbodelägare i din fasters mans dödsbo och ärver hälften av hans kvarlåtenskap. Ni ska därmed kallas till bouppteckningen. Se 3 kap. 1-2 §§ och 20 kap. 2 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Hur arvet ska fördelas mellan er efterarvingar framgår av 2 kap. 2 § ÄB. Om en person avlider och inte efterlämnar några bröstarvingar, d.v.s. barn, barnbarn o.s.v., träder personer i den s.k. andra arvsklassen in som arvsberättigade. I första hand tar arvlåtarens föräldrar hälften av arvet vardera. Om en förälder är avliden, träder arvlåtarens syskon i den avlidne förälderns ställe (halvsyskon ärver om den gemensamma föräldern är avliden). I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar in. Varje gren ärver lika mycket. Med vänliga hälsningar

Sekundosuccession och testamente

2016-01-14 i Efterarv
FRÅGA |Arv efter mormor- Fanns ej testamente när morfar avled- Mormor skrev ett eget testamente utan hjälp där hon skrev att arvet skulle delas mellan hennes barn. Där har hon skrivit upp sina 4 barns namn samt mitt namn + personnummer. testamentet är giltigt och ingen har överklagat. jag har växt upp som fosterbarn hos mormor och morfar sedan jag var ett par år.Hur ska arvet fördelas ? Mormors tanke var att arvet skulle delas på 5, men mina släktingar anser att jag bara ska dela på hennes del av arvet. Hennes giftorätt. jag trodde hon kunde testamentera bort allt utom laglotterna till barnen efter deras pappa.Förstår inte det här. kan jag få råd om hur jag ska göra. Acceptera deras tolkning eller gå vidare
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga. Du skriver i din fråga att din mormors vilja var att arvet skulle delas lika mellan hennes fyra biologiska barn och dig som fosterbarn, dvs delas på 5, och att arvet skulle innefatta även arvet efter din morfar. Din morfar hade inte testamente. I ett sådant fall så enligt ärvdabalken ärvde din mormor din morfar med fri förfoganderätt. Dvs hon förfogade över arvet från morfar åt hans bröstarvingar, dvs deras gemensamma barn (se ÄB 2 kap 1 § och 3 kap 2 §), och vid hennes död får de ut sitt farsarv. Denna sk sekundosuccession innebär att det hon under sin livstid förfogar över från din morfar/sin make har hon just förfoganderätt men inte äganderätt över. Eftersom hon inte har äganderätt så kan hon heller inte testamentera bort den egendomen.Din mormor kunde med testamente bestämma hur hennes kvarlåtenskap ska fördelas, däremot kan hon inte som nämnts testamentera bort den del som kom från din morfar, och som ska tillfalla hans bröstarvingar. Utan din mormor kan bara styra över sin kvarlåtenskap. Så den tolkning som släktingarna gjort är den som är i överensstämmelse med lagen. Din mormor kan för sin del av kvarlåtenskapen testamentera bort allt utöver laglotten, men för morfars del av arvet kan hon inte testamentera bort någonting. Hennes del av arvet innefattar hennes giftorättsgods, men hennes makes giftorättsgods har hon bara haft förfoganderätt över. Det här kan låta krångligt, men det som är avgörande är att det hon fick efter sin make (din morfar) ägde hon aldrig, och kunde därför inte med testamente bestämma vad som skulle hända med. Du måste alltså acceptera deras tolkning då den följer lagen.Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till Lawline, eller kommentera detta svar om det är några oklarheter i svaret. Vänligen,

Efterarv och förskott

2015-12-17 i Efterarv
FRÅGA |Min mor hade en son innan hon gifte sig med min och min systers far. Vår far avled för några år sedan och nu har även vår mor gått bort. Vår halvbror har inte växt upp med oss. Mamma ärvde allt av pappa när han dog. Nu har vi uppfattat det som att det som nu är kvar ska delas först på hälften, varsin halva för våra föräldrar, Pappas del ska jag och min syster dela på och den andra halvan ska vi dela på tre. Vi har alla tre fått lite pengar i förskott av mamma som vi tänker ska dras av från det vi nu ska få. Har vi uppfattat det på rätt sätt?Vänligen Unni Öhman
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!På det stora hela har du uppfattat det precis rätt. Eftersom du ändå har vänt dig till oss för råd ska jag ge en förklaring till varför det ligger till som det gör och varför det inte är säkert att det just är hälften av kvarlåtenskapen som du och din syster ska dela på. EfterarvetNär din pappa dog ska en bodelning ha gjorts mellan honom och din mor. Därefter ska arvet ha fördelats och eftersom de var gifta ärvde din mamma allt, ärvdabalken 3 kap 1 § 1 st. I och med att du och din syster inte ärvde er far då fick ni en efterarvsrätt i din mors kvarlåtenskap, 3 kap 2 §. Hur stor den efterarvsandelen är beror på hur mycket era föräldrar erhöll var efter den bodelning som gjordes efter din fars död. Om era föräldrar bara hade giftorättsgods fick det exakt lika mycket vid bodelningen, låt säga 50 000 var. Er mor fick då 50 000 i bodelningen och 50 000 i arv vilket innebär att efterarvsandelen blir 50 000/100 000 = 50 %.Om det däremot var så att någon av era föräldrar hade enskild egendom och därmed hade mer tillgångar än den andra efter bodelningen blir er efterarvsandel mer eller mindre än hälften. Säg att bodelningen gav era föräldrar 40 000 var och att er far hade enskild egendom till ett värde av 20 000. Då blir efterarvsandelen en annan eftersom er mor ärver 60 000. Efterarvsandelen blir då 60 000/100 000 = 60 %. Detta räkneexempel visar att det som är kvar efter din mor inte nödvändigtvis ska delas just på hälften. Så kan vara fallet, men det kan lika gärna vara så att er far hade mer eller mindre tillgångar än er mor vid sin bortgång och då ska kvarlåtenskapen delas på ett annorlunda sätt. Om efteravsandelen t ex är 60 % ska du och din syster dela på 60 % av kvarlåtenskapen innan arvet efter din mor fördelas. FörskottetDet förskott ni har fått ska mycket riktigt räknas av från arvet, ärvdabalken 6 kap 1 § 1 st. Det förskott som du och din syster har fått ska dock avräknas redan från efterarvet från er far, 6 kap 1 § 2 st. Det innebär att när ni räknat ut efterarvsandelen från er far (se ovan) ska ni lägga till de pengar ni har fått i förskott. Dessa pengar blir fiktiva tillgångar i efterarvet. Om du har fått 10 000 och din syster 15 000 t ex, lägger ni till 25 000 till det efterarv ni ska få ut. Efterarvet delas sen på hälften. Anledningen till detta är att justera en situation då någon av arvingarna fått mer i förskott än de andra. När efterarvet har sorterats ut ska resten av kvarlåtenskapen från er mor fördelas. Då får er halvbror lägga till det han har fått i förskott som ett fiktivt belopp. Kvarlåtenskapen delas sen på er tre. Säg att det finns 50 000 att fördela och din halvbror har fått 10 000 i förskott. Förskottet läggs till vilket ger 60 000, med andra ord 20 000 var. De 50 000 som finns i kvarlåtenskapen fördelas då som följer: 20 000 till dig, 20 000 till din syster och 10 000 till din halvbror (eftersom han redan har fått 10 000 i förskott). SammanfattningDet blev mycket siffror men det var bara för att illustrera med några exempel. Jag hoppas att det förtydligade snarare än krånglade till det. Som sagt har du uppfattat det rätt på det stora hela men jag hoppas att jag har kunnat förklara mer exakt hur processen går till.Med vänlig hälsning,

Vad innebär efterlevande makas fria förfoganderätt?

2015-11-27 i Efterarv
FRÅGA |Vilken rätt har efterlevande maka med fri förfogande rätt att göra med kvarlåtenskapen. Det finns ej gemensamma arvingar utan bara särkullbarn. Har den efterlevande makan rätt att ge gåvor av större värde till sina egna barn efter att den första maken dött? Har jag som barn till den först avlidne rätt att fråga om hur det förhåller sig med nya lån som är tagna efter min förälders bortgång?
Fanny Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du som är ett så kallat särkullbarn har rätt att ärva din förälder direkt vid hans/hennes bortgång och behöver således inte avvakta efterlevande makas bortgång för att ärva, se Ärvdabalken 3 kap 1 § 1 st, här. Dock kan denna rätt för särkullbarn begränsas genom testamente, vilket då ofta är utformat på så vis att den efterlevande maken/makan ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, och att särkullbarnet har rätt till så kallat efterarv, dvs. rätt till arv då den efterlevande maken/makan går bort.Att en efterlevande make/maka ärver den först avlidne med fri förfoganderätt innebär att personen får fritt disponera över den först avlidnes kvarlåtenskap under sin livstid, men personen får dock inte testamentera bort den kvotdel av den totala kvarlåtenskapen som han/hon innehar med fri förfoganderätt, dvs. den delen som är förbehållen särkullbarnet eller andra arvingar som har rätt till efterarv. Denna regel stadgas i Ärvdabalken 3 kap 2 §, här. I Ärvdabalken 3 kap. 3 § finns en regel som säger att om den efterlevande makan väsentligen minskat värdet på den egendom han eller hon innehar med fri förfoganderätt, exempelvis genom gåva, måste hon ersätta dig som efterarvinge till fördel före hennes egna arvingar.Finns inte tillräckliga medel i dödsboet ska gåvor och liknande tas tillbaka. För att återgång ska ske krävs att mottagaren insåg eller borde ha insett att du tog skada av gåvan, och att det inte har gått mer en fem år sedan gåvan fullbordades. Enligt rättsfallet NJA 2013 s. 736 måste minskningen vara ungefär 25% av egendomen för att anses som "väsentligen minskad". Den efterlevande makan har alltså rätt att ge bort en del gåvor, men inte för hur mycket pengar som helst.Angående din rätt att fråga om hur det står till med lån med mera finns ingen speciell bestämmelse om det, men eftersom den som har fri förfoganderätt har rätt att disponera över pengarna som personen vill under sin livstid (med undantag från de två situationerna jag skrivit ovan) bör du inte ha rätt att kräva att få veta om nya lån med mera. Hoppas att du fick svar på din fråga, och lycka till!Med vänlig hälsning,

Barns rätt till arv

2016-01-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej, jag är svensk medborgare men bosatt (skriven) i Danmark sedan flera år tillbaka. Min mor dog för ett par år sedan och jag fick inte ärva en enda krona från dødsboet då min far fick allt, han bor kvar i huset och de är gifta. Nu är min fråga, har jag rätt att kräva något arv från min mor? Kan jag bli arvslös om min far väljer att testamera allt till sina kusiner? Vad har jag för rättigheter när jag bor och skriven i Danmark till mina föräldras arv i Sverige? Har min far rätt att testamera bort sina tillgångar till andra personer? och hur mycket? Tack på förhandMvhPetra Olsson
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig til Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB) (se här). Enligt 2 kap 1 § ÄB ingår den avlidnes barn i första arvsklassen, det är alltså barnen som först har rätt till arv. Dock så finns det ett undantag från detta i 3 kap 1 § ÄB som säger att om den avlidne var gift tillfaller arvet den efterlevande maken. De gemensamma barnen får då vänta på sitt arv från den avlidne föräldern till förmån för den efterlevande föräldern, barnen får så kallad efterarvsrätt enligt 3 kap 2 § ÄB. Det är endast särkullbarn som har rätt att få ut sitt arv direkt. Vid dödsfallet görs en bodelning mellan makarna, och den del (kvot) som skulle tillfallit den avlidne maken ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte får göra vad som helst med egendomen, till exempel får man inte testamentera bort egendomen.Som barn (bröstarvinge) har man något som heter laglott enligt 7 kap 1 § ÄB. Laglotten är hälften av arvslotten. Laglottsrätten innebär att trots att ens föräldrar har testamenterat bort all egendom har man som barn rätt till hälften av det som man skulle ha fått ärva. Laglotten går inte att testamentera bort.I ditt fall innebär detta att du får avstå arvet från din mamma till förmån för din pappa, men att du har rätt till efterarv från din mamma när din pappa går bort. Från din mamma har du rätt att ärva kvoten som räknades ut vid bodelningen. Din pappa kan testamentera bort alla sina tillgångar, förutom det han ärvt med fri förfoganderätt, alltså inte det som han ärvt av din mamma. Du kan däremot invända mot testamentet och hävda din laglott eftersom att du också har rätt till arv efter din pappa. Din pappa kan alltså inte göra dig arvslös. Jag uppfattar det som att dina föräldrar är svenska medborgare och då ska frågan bedömas enligt svensk rätt och då har du som bröstarvinge arvsrätt. Den försvinner inte för att du bor i Danmark.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Beräkning av efterarv

2015-12-30 i Efterarv
FRÅGA |Hur beräknas efterarvet för särkullbarn som fått ut sin laglott. Utgår man från det ursprungliga dödsboets behållning eller från vad som finns i dödsboet efter den senast avlidna?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Efterarvet för särkullsbarn beräknas som en kvotdel ur den förmögenhetsmassa som den sist avlidna maken efterlämnar. Kvotdelen beräknas genom att den lott som den efterlevande maken ärver efter den först avlidne maken med fri förfoganderätt delas med hela den förmögenhetsmassa som den efterlevande maken efterlämnar. Regeln återfinns i 3 kap. 2 § 3 st. ärvdabalken (1958:637).Vänliga hälsningar,

Arv från en avliden då det finns en efterlevande make

2015-12-08 i Efterarv
FRÅGA |Hej Jag har inte delgivits min fars testamente, änkan bor kvar i huset. Hur blir det med mitt arv. Jag är biologisk dotter boende i Stockholm. Änkans dotter (ej gemensamt barn) har möbler m m i sitt hem som kommer från min fars hus. Hur kan jag veta om min arvslott beaktas? Är det alltid så att de biologiska barnen har arvsrätt? Kan jag ta ut min arvslott trots änkan är i livet? Min far avled 2011.
Emil Danielsson Nykänen |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige gäller att den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Detta gäller dock inte för bröstarvingar då den efterlevande maken inte tillhör en bröstarvinges släkt, som har rätt att få ut sin arvslott redan vid sin biologiske förälder (samma paragraf som innan). Att ärva med fri förfoganderätt betyder att den efterlevande maken inte kan testamentera bort arvet från den först döda maken.Det finns även en bestämmelse som tillåter en bröstarvinge avstå sin arvslott för att sedan få rätt till den efterlevande makens arv (se https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Skulle det vara ett testamente som lämnar allt åt den efterlevande maken har du inte rätt att få ut din arvslott förrän den efterlevande maken dör (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S).När en person dör ska en dödsbouppteckning göras senast 3 månader efter dödsfallet, denna ska sedan skickas till skatteverket (se https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1). Vid denna bouppteckning ska den dödes tillgångar och skulder antecknas. (se https://lagen.nu/1958:637#K20P4S1). Att tillgångarna antecknas är för att dessa sedan ska delas ut till arvingarna. Till denna bouppteckning ska alla dödsbodelägare kallas. (se https://lagen.nu/1958:637#K20P2S1). Eftersom du är en arvinge är du en dödsbodelägare och ska kallas till denna bouppteckning. Vänligen,

Innebörden av efterarv

2015-11-25 i Efterarv
FRÅGA |Vi är gifta utan äktenskapsförord. Vi har vardera två särkullbarn men inga gemensamma. Genom inbördes testamente får den först avlidnes barn sin laglott. Vad innebär efterarv när den andra makens/makans avlider?
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken.Efterarv innebär att kvarlåtenskapen efter den först avlidne fördelas mellan dennes arvingar, i ert fall den först avlidnes särkullsbarn, när den efterlevande maken avlider, 3:2 ÄB.Efterarv kan bli aktuellt beroende på vad ni har skrivit i ert inbördes testamente. Om man i testamentet anger att den efterlevande maken ska få ”full äganderätt” av det som återstår av särkullbarnens arvslotter blir efterarv inte aktuellt, det blir det däremot om man anger ”fri förfoganderätt”. ”Full äganderätt” innebär att den efterlevande maken kan göra vad den vill med egendomen, och då även testamentera bort den medan ”fri förfoganderätt” innebär att den efterlevande maken fritt får råda över egendomen men får inte testamentera bort egendomen då denna alltså ska tillfalla den först avlidnes särkullsbarn. Om ni inte har angett vare sig ”fri förfoganderätt” eller ”full äganderätt” i ert inbördes testamente gäller att den efterlevande maken har ”fri förfoganderätt” över egendomen.Efterarv blir alltså aktuellt om ni i ert inbördes testamente har angett att den efterlevande maken ska få "fri förfoganderätt" över egendomen eller inte berört detta alls i testamentet. Att efterarv blir aktuellt innebär alltså att egendomen efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död fördelas mellan den först avlidnes särkullsbarn. Hoppas ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar