Efterarvsrätt

2016-06-28 i Efterarv
FRÅGA |Min mor dog för många år sedan och min syster och jag ville att far skulle sitta kvar i orubbat bo. För snart fyrtio år sedan skaffade far en sambo. Hon hade redan ett barn som följde med in i fars hus och ett lite äldre som aldrig kom att bo med dem. Far fick tvillingdöttrar med den nya sambon, alltså våra halvsystrar.Nu har tyvärr far gått bort. Är vi alla fyra bröstarvingar? Det är enligt juridiken så att min helsyster och jag ska ärva 37,5 procent var av huset/fastigheten och våra halvsystrar 12,5 procent var eftersom helsystern och jag aldrig fick ut något arv efter mor.Det finns också en mindre summa pengar på fars konto. Fråga: hur ska de pengarna delas? Samma som huset i procentsats, eller på annat vis?Tacksam för svar är Birgitta Sjöblom
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Alla din fars barn är bröstarvingar och ska dela lika på kvarlåtenskapen (arvslotten) efter honom förutsatt att inget testamente finns, 2 kap 1§ Ärvdabalken. Om ett sådant finns har varje bröstarvinge rätt till hälften av sin arvslott (den så kallade laglotten) vilken i detta fall är 1/8 av kvarlåtenskapen efter er far, 7 kap 1§ Ärvdabalken. Då din mor dog ärvde er far kvarlåtenskapen efter henne med fri förfoganderätt, 3 kap 1-2§§ Ärvdabalken. Detta innebär alltså att ni vid din fars död har ni rätt till efterarv från er mor. Den kvotdel som arvet efter er mor utgjorde av er fars totala förmögenhetsmassa utgör efterkravet från er mor. Hur pengarna fördelas beror alltså på hur stor kvotdel av förmögenhetsmassan som är efterarv efter er mor och hur mycket som är arv från er far. Det du och din syster har rätt till är alltså 25% av det som er far äger med full äganderätt och 50% av det som han äger med fri förfoganderätt (arvet efter modern).Hoppas du fått svar på din fråga, annars tveka inte att höra av dig igen!

Efterlevande makes rätt till arv

2016-06-19 i Efterarv
FRÅGA |Jag har en fråga angående min mors bortgång. Min mor och far var gifta när hon gick bort. Men ärver jag och min bror något efter henne, eller går allt till vår far? Jag och min bror är helsyskon
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar denna fråga utgår jag från att både du och din bror är gemensamma barn till din mor och far samt att det inte finns något testamente efter din mor.Arv och dess fördelning regleras i ärvdabalken (ÄB) (se här). Enligt 2 kap. 1 § 1 st ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) är du och din bror bröstarvingar och har således arvsrätt efter er mor. Detta arv ska delas lika mellan er enligt 2 kap. 1 § 2 st ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S2). Tiden när ni ska få ut ert arv kommer dock att fördröjas eftersom er far fortfarande i livet. Det är nämligen så att den efterlevande maken ärver före de gemensamma barnen enligt 3 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) .Det er far ärver av er mor kommer ni således få ut när er far avlider. Detta kallas efterarv och hur stor detta efterarv kommer vara när ni ska få del av det beror på vad er far gör med arvet efter er mor. Han ärver denna förmögenhetsmassa med något som heter fri förfoganderätt. Detta innebär att han kan exempel konsumera eller sälja denna förmögenhetsmassa. Dock kan han inte testamentera bort denna förmögenhetsmassa utan ni har rätt att få ut denna massa vid er faders död till det värde den då har.Sammanfattningsvis kommer ni inte ärva något nu utan er far kommer ärva efter er mor. Emellertid kommer ni att ärva efter er mor vid er fars bortgång.Hoppas detta svar gav klarhet!Med vänliga hälsningar

Efterarv vid ökning av behållningen

2016-06-12 i Efterarv
FRÅGA |Om värdet på en fastighet ökat genom friköp av en arrenderad tomt vad gäller då. Ska en efterarvinge få del av av värdeökningen.
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken. Jag utgår från att fastighetens värde ökade efter den först avlidne makens död och under den efterlevande makens livstid. Genom att fastigheten ökade i värde, ökade också den efterlevande makens behållning. Den här ökningen ska tillgodoräknas den först avlidne makens arvingar (dvs. efterarvingarna) eftersom att ökningen inte beror på arv, gåva eller testamente som den efterlevande maken fått eller av förvärvsarbete som den efterlevande maken utfört. Det innebär att efterarvingarnas arv efter den först avlidne maken beräknas efter samma andelar som de hade rätt till vid denna makes död, men istället ur det nya värdet på behållningen (dvs. inkluderat värdeökningen på fastigheten). Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 4§ 1st. Lawline arbetar med erfarna jurister som du kan komma i kontakt med här, om du har fler frågor eller vill ha hjälp med att komma vidare i frågan. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arv med fri förfoganderätt

2016-06-07 i Efterarv
FRÅGA |Min blivande makes pappa gick bort tidigare i år och hans mor sitter nu i sk orubbat bo. Nu är vi väldigt osams med hans mamma och hon kommer skriva om testamentet att min sambo inte får nånting sen när hon går bort. Kan man på nåt sätt bestrida orubbat bo så han idag kan få ut sin fars arv?
Jesper Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuella bestämmelser rörande arv återfinns i ärvdabalken.Din partners mamma ärvde enligt 3 kap. 1 § hennes man med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt innebär att din partners mamma fritt får förfoga över egendomen, med undantag från att testamentera bort den. Hon får alltså inte testamentera bort det hon ärvde från hennes man, däremot får hon på annat sätt förfoga över egendomen. Vidare finns i 3 kap. 3 § en skyddsbestämmelse mot att mamman gör sig av med egendomen genom exempelvis gåva och därigenom minskar värdet på sin kvarlåtenskap utan tillbörlig hänsyn till din partner. Då ska vederlag utgå för det. Eftersom hon ärvde med fri förfoganderätt betyder det att din partner ska få ta del av samma andel av kvarlåtenskapen när hon går bort som han hade gjort om han fått ärva direkt när pappan dog. Detta framgår av 3 kap. 2 § första och tredje styckena. I övrigt bör även nämnas att om din partners mor testamenterar bort annat än det hon ärvde från sin make och på så sätt försöker göra din partner arvlös kan han alltid påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 §, vilken stadgar att han alltid har rätt att få ut sin laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten.Sammanfattningsvis kan alltså sägas att din partners mamma inte får testamentera bort det hon erhöll vid faderns död med fri förfoganderätt, och om hon minskar värdet på sin egendom utan hänsyn till din partner kan vederlag för detta utgå.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Makars arvsrätt och efterarv

2016-06-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Två makar som är gifta. Den ene dör. Den överlevande maken skriver ett testamente. Kan den överlevande maken skriva bort arvsrätten för den avlidna makens arvingar (syskon) i ett testamente?
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en gift person avlider ska det först göras en bodelning. Detta innebär att den efterlevande maken och dödsboet efter den avlidna maken, om det inte finns någon enskild egendom, delar lika på makarnas sammanlagda egendom vid dödstillfället. 3:1 Ärvdabalken stadgar att makar ärver varandra vilket leder till att även den halvan av egendomen som i bodelningen tillfaller dödsboet tillfaller den efterlevande maken men nu som arv. Den efterlevande maken har således fått 50% av sin egendom genom bodelning och 50% i arv. Den andel som erhålls i arv får man med något som kallas fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevde maken kan fritt t.ex. sälja eller ge bort den men inte testamentera bort den. Värt att poängtera kan vara att inskränkningen i testationsrätten gäller andelen och inte viss egendom. När den efterlevande maken sedan avlider har den först avlidnes syskon rätt till efterarv i kvarlåtenskapen efter den sist avlidne maken. Detta efterarv är då den andel som erhölls i arv vid den först avlidna makens bortgång, dvs 50% om det saknades enskild egendom. Situationen regleras i 3:2 Ärvdabalken där även ett par undantag finns.Svaret på din fråga är nej, den efterlevande maken kan inte testamentera bort den först avlidnes arvingars arvsrätt.

Syskons efterarvsrätt

2016-06-14 i Efterarv
FRÅGA |min moster har avlidit och hon har inga egna barn. hennes make dog 1988 och min mamma dog en vecka efter min moster. Kan hennes framlidne makes syskon göra några anspråk på arv?
Johan Waldebrink |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Kvarlåtenskapen efter en arvlåtare som var gift tillfaller den efterlevande maken. Detta gäller med undantag för när arvlåtaren har särkullbarn, alltså barn som inte är makarnas gemensamma. Ett särkullbarn har nämligen rätt att utfå sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB). När din mosters make avled tillföll alltså hela hans kvarlåtenskap din moster, förutsatt att han inte hade några särkullbarn. Den efterlevande maken, i detta fallet din moster erhåller kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det innebär att hon står fri att förfoga över egendomen på alla sätt utom att testamentera bort den. När den efterlevande maken i sin tur går bort har dem med den bästa arvsrätten efter den först avlidne maken rätt till efterarv. Det innebär att de har rätt till en kvotdel av den sist avlidnes förmögenhet (3 kap. 2 § ÄB). Säg att den efterlevande maken har egendom till ett värde av 200 000 och erhåller 100 000 med fri förfoganderätt efter den först avlidne. Då har den först avlidnes arvingar rätt till 1/3 (100 000/300 000) av den efterlevande makens kvarlåtenskap.Vilka som har den bästa arvsrätten efter den först avlidne maken fastställs enligt den legala arvsordningen. Först på tur står den först avlidne makens bröstarvingar, alltså barn, om sådana finns (2 kap. 1 § ÄB). Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott (2 kap. 2 § ÄB). Om din mosters make inte har någon förälder kvar i livet har alltså hans syskon rätt till hela efterarvet. Lever någon av hans föräldrar har denne rätt till hälften av efterarvet och syskonen i sin tur rätt till den andra hälften. Detta förutsätter att din mosters make inte har några barn som är vid liv. Din mosters framlidne makes syskon kan alltså göra anspråk på efterarv vad gäller den kvotdel av din mosters kvarlåtenskap som utgör arv efter hennes make.Alla hänvisningar till lagtext är klickbara länkar som tar dig vidare till relevanta bestämmelser.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Minskning av makes kvarlåtenskap

2016-06-12 i Efterarv
FRÅGA |Scenario: 1. Anna avlider. 2. Hennes make Anton ärver då henne eftersom de är gifta. 3. Deras gemensamma barn Lisa och Sven ärver sin mamma Anna först då pappa Anton avlider.Nu till frågan: Skulle pappa Anton kunna "spendera" alla mamma Annas pengar så att det inte finns något kvar till barnen Lisa och Sven när pappa Anton avlider? Om så är fallet, kan mamma Anna skriva ett testamente där det framgår att hennes arv ska finnas kvar den dagen pappa Anton avlider?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv och testamente finner du i Ärvdabalken.Minskning av kvarlåtenskapBarnen Lisa och Sven är Annas närmaste arvingar och ska dela lika på hennes kvarlåtenskap, Ärvdabalken 2 kap 1§. Deras arvsandelar av Annas kvarlåtenskap är därmed 1/2 vardera. Precis som du säger är barnen Lisa och Sven dock efterarvingar och har rätt till sina arv efter Anna först när Anton avlidit. Om inget testamente har upprättats ärver Anton Annas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att han har rätt att förfoga (sälja, nyttja, förbruka, skänka) över hennes egendom under sin livstid men inte rätt att testamentera bort den. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Vid Antons död beräknas barnens arv efter Anna efter de andelar ur Annas kvarlåtenskap som de hade rätt till vid hennes död, dvs. 1/2 vardera. Om fördelningen vid bodelningen mellan makarna vid Annas död var 50/50 (detta är fallet om makarna haft full giftorättsgemenskap), ska barnens arvsandelar efter Anna beräknas ur halva Antons behållning vid hans död. Ena halvan av Antons behållning utgör nämligen Annas kvarlåtenskap, medan den andra halvan utgör Antons egen kvarlåtenskap. Detta innebär alltså att Lisa och Svens arvsandelar efter Anna beräknas ur halva Antons behållning vid hans död, oavsett vad den är. Anton kan därmed inte minska Annas kvarlåtenskap utan att även påverka och minska sin egen egendom. Lisa och Sven kommer alltid ha rätt att få ut 1/2 vardera av halva Antons behållning. Om Anton har orsakat väsentlig minskning av sin egendom genom gåva eller annan jämförlig handling och utan hänsyn till Annas arvingar, dvs. Lisa och Sven, kan Lisa och Sven kompenseras ur Antons egen kvarlåtenskap. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 3§. Normalt sett krävs här att egendomen i vart fall har minskat med en fjärdedel för att barnen ska ha rätt till ersättning ur Antons kvarlåtenskap.TestamenteAntons arvsrätt som make är inte absolut, utan han ärver bara Anna om inget annat framgår ur ett testamente. Anton har dock alltid rätt att ur Annas kvarlåtenskap åtminstone få ut egendom till ett värde som tillsammans med Antons del ur bodelningen samt hans enskilda egendom motsvarar 4xprisbasbelopp (1xprisbasbelopp = 44 300kr), Ärvdabalken 3 kap 1§ 2st. Det innebär att Anna fritt kan testamentera delar av sin kvarlåtenskap direkt till sina barn och därmed även testamentera bort sin makes arvsrätt, så länge Anton ur bodelningen och tillsammans med sin enskilda egendom får egendom till ett värde motsvarande 4xprisbasbelopp.Om du vill ha hjälp med att skriva ett testamente, erbjuder Lawline en tjänst (här) där du kan skräddarsy ditt testamente. Sammanfattningsvis, Anton kan inte minska Annas kvarlåtenskap utan att även minska sin egen egendom. Om Anton skulle orsaka en större minskning av sin egendom, (åtminstone med en fjärdedel) och utan hänsyn till Lisa och Sven, kan Lisa och Sven få ersättning ur Antons egen kvarlåtenskap. Vidare kan Anna testamentera bort Antons arvsrätt som make. Anton ska dock alltid ha rätt till egendom motsvarande ett värde av 4xprisbasbelopp och om hans del av bodelningen samt hans enskilda egendom inte uppgår till det beloppet, ska han få resterande ur Annas kvarlåtenskap. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig till oss igen. Med vänlig hälsning,

Arv efter föräldrar

2016-06-06 i Efterarv
FRÅGA |Jag har en helsyster samt en halvbror på min fars sida. Vår mor gick bort för ett par år sedan.När vår far avlider, hur ska vi fördela arvet? Som jag förstått det skall hälften av arvet delas på 2 och den andra halvan (efter min far) delas på 3?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsfrågor som denna regleras av ärvdabalken (se lagen här) (förkortas ÄB).Som jag uppfattar det av frågan var det er far som ärvde när er mor gick bort. Det innebär att du och din helsyster har rätt till etterarv efter er mor. Hälften av det som er far lämnar efter sig ska fördelas mellan dig och din syster, detta utgör alltså arvet från er mor (se 3 kap 2 § ÄB). Den andra halvan utgör arv efter er far och eftersom att han har tre barn ska den halvan delas lika mellan er tre. Du har alltså förstått det hela rätt!Hoppas du fick svar på din fråga! Du är alltid välkommen att höra av dig igen!Vänligen,