Arv vid ingift mosters bortgång

2017-06-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Har nyligen fått veta att jag räknas som dödsbodelägare efter min gamla moster i Stockholm som gått bort. Hon var änka efter min morbror och de hade inga barn. Jag tror inte det finns något testamente. En yngre bror till henne har två söner i Stockholm och jag räknade med att de var närmaste släktingar. Men nu har också min syster och jag ansetts vara dödsbodelägare, trots att vår moster var ingift, dvs. det var hennes man som var vår mammas bror. Även en av våra kusiner som är barn till en annan syster till mosters man räknas tydligen som dödsbodelägare.När nu kvarlåtenskapen ska delas undrar jag hur det ska gå till? Går hälften till broderns söner och hälften till vår morbrors arvingar? Vilket skulle kunna innebära att min lott blir en femtedel? Eller hur fungerar det?Tacksam för svar!Anders Hjorth i Borås
Johan Landström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SammanfattningDu har rätt till en del av efterarvet efter din morbror. Efterarvet är en viss andel av din ingifta mosters kvarlåtenskap. Hur stort efterarvet är beror på hur stor andel av hennes dåvarande tillgångar som hon ärvde från din morbror när han avled. Efterarvet ska fördelas med en fjärdedel till dig och en fjärdedel till din syster och hälften till din kusin, om det inte fanns fler kusiner. Din ingifta mosters släktingar ska fördela den andel av hennes tillgångar som inte utgörs av efterarvet från din morbror.Om du behöver mer praktisk hjälp med fördelningen av arvet kan jag rekommendera att du anlitar någon av våra professionella jurister på Lawline Juristbyrå. Detta kostar 1677,50 kr per timme. Om du är intresserad av detta kan du höra av dig till mig på johan.landstrom@lawline.se så återkommer vi med en offert.MvhJohan LandströmUtredningDu har rätt till en del av efterarvet efter din morbrorNär din morbror avled skedde först en bodelning mellan din morbrors dödsbo och hans fru (din ingifta ”moster”). Om det inte fanns äktenskapsförord och de hade ungefär lika mycket skulder bör utgången av bodelningen blivit ungefär 50 % var till dödsboet och den ingifta mostern. Sedan ärvde hon dödsboets tillgångar. Detta skulle innebära att ca 50 % av hennes tillgångar nu kommer från din morbror. Andelen kan som sagt vara annan om bodelningen föll ut annorlunda eller om din morbror hade ett testamente.Eftersom du, din syster och din kusin är närmaste arvingar efter din morbror (om era föräldrar är avlidna) har ni efterarvsrätt efter er morbror när er ingifta moster nu har avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det ni har efterarvsrätt till är den andel av din ingifta mosters tillgångar som hon ärvde från din morbror (3 kap. 2 § 3 st. ÄB). Man brukar beteckna kvotandelen som man använder för att räkna fram efterarvet som ”Q”.Din morbror hade två syskon vilka är din mamma och den andra systern. Dessa två ”grenar” ärver hälften var av efterarvet. Du och din syster delar lika på den del som gick till din mamma, och din kusin får den del som gick till kusinens mamma.Beräkning av din arvslottDetta innebär att ditt arv räknas ut som följande: Din ingifta mosters tillgångar / Q = Efterarvet från din morbror((Efterarvet efter din morbror/2)/2) = ditt arv. Om din ingifta mosters tillgångar när hon avled var exempelvis 1 000 000 kr och Q är 2 (50 % andel) så blir ditt arv följande:(1 000 000 / 2)/2)/2) = 125 000 kr.

Fråga om efterarv

2017-06-04 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa gick bort och då hade mamma och pappa upprättat ett testamente om att mitt ena syskon, som är särkullsbarn(pappas biologiska men inte min mammas biologiska barn), skulle vänta med sitt arv tills vår mamma gick bort. Detta gick mitt syskon med på. Hur blir det när min mamma gått bort? Vi är två helsyskon och ett halvsyskon(som skrev på testamentet när vår pappa gick bort).
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Ni (både helsyskonen och särkullsbarnet) är i detta fall efterarvingar till er far. Ni kommer ärva er far först då er mor också går bort Efterarvet från er far beräknas som en kvotdel ur den förmögenhetsmassa som den sist avlidna maken (i detta fall er mor) efterlämnar. Kvotdelen beräknas genom att den lott som er mor ärver efter er far med fri förfoganderätt delas med hela den förmögenhetsmassa som er mor lämnar. Regeln återfinns i 3 kap. 2 § 3 st. ärvdabalken (1958:637). Om er mor t.ex. ärvt en miljon kr från er far och vid sin bortgång efterlämnar en kvarlåtenskap på två miljoner kr kommer då er efterarv från er far vara: en miljon / två miljoner = en miljon. Efterarvet, en miljon kr, ska ni tre syskon dela på i lika stora delar (om inte någon annan fördelning följer av t.ex. testamente). Resterade en miljon är er mors kvarlåtenskap som du och ditt helsyskon ska ärva. Om t.ex. er mors förmögenhet ökar respektive minskar förändras ändras efterarvet från er far därefter, det kan både öka och minska. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Förmånstagarförordnande

2017-05-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Vår pappa har nyligen gått bort och var gift och båda två hade barn från tidigare äktenskap men inga gemensamma. De hade inte skrivit testamente och vi vill lösa arvet så att jag och min bror får ut allt nu. Problemet är att det finns en kapitalförsäkring på ca 25% av kapitalet och vi är inte säkra på hur den ska ärvas. Hans fru är förmånstagare men det finns ingen äktenskapsförord eller enskild egendom saker. Så som jag har förstått det så har vi rätt till pappas del av kapitalförsäkringen eller en kvotdel av hennes kvarlåtenskap den dagen hon går bort. Hon säger att vi inte har någon rätt alls till kapitalförsäkringen, utan att hennes barn ärver allt som är kvar. Vem har rätt och kan man verkligen blir av men halva arvet på det här sättet när det inte finns enskild egendom, testamente eller äktenskapsförord?
Christina Bengtsdotter |Hej!Huvudregeln för förmånstagarförordnande är att detta inte läggs in i den bortgångnes tillgångar. Det framgår av lag som du kan läsa om här. Det innebär också att det inte är med i det som kallas bouppteckning. En utbetalning av försäkring utgör inte arv från den avlidna, det kan dock omfattas av rätt till efterarv i vissa situationer. Bedömningen görs när efterlevande makan avlider, men detta gäller främst efterarvingar enligt lag. Det vill säga gemensamma bröstarvingar. Eftersom ni är särkullbarn och vad det verkar får ut hela ert arv efter er far redan nu blir ni inte efterarvingar och har då heller inte efterarvsrätt till försäkringen. Det faktum att ni får ut ert arv redan nu innebär att ni inte blir dödsbodelägare i den efterlevande makans dödsbo. Denna rätt till efterarv bedöms på samma sätt för alla försäkringar där det är aktuellt med förmånstagarförordnande. Med det menas alla försäkringar som inte ingår i den avlidnes kvarlåtenskap. Så din fråga är lite beroende av hur kapitalförsäkringen bedöms i förhållande till vad som ska inkluderas i bouppteckningens tillgångar. En del försäkringar har också särskilda regler som framgår av avtalet, men som inte är lagstadgade.Visar det sig att kapitalförsäkringen resulterar i vad som kallas oskäligt resultat kan det jämkas, det framgår av lag och den hittar du här. Med vänliga hälsningar

Efterlevande make skänker bort större delen av sin egendom innan sin bortgång

2017-05-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min syster har avlidit och ca 3 månader senare avled även hennes make. Dom hade inga gemensamma barn och inga särkullbarn. Vi är två syskon som är efterarvingar och hennes makes närmaste arvingar är två brorsbarn.Vid bouppteckningen efter min syster begärde hennes make "med stöd av 12:2 ÄktB att som sin andel vid bodelningen få behålla sitt giftorättsgods" vilket antecknades som en att-sats i bouppteckningen. Strax efter min systers bouppteckning skänkte maken en fritidsfastighet, värderad till en miljon kronor, till dom båda brorsbarnen. Fastigheten utgjorde ca 75 % av tillgångarna.I bouppteckningen efter maken fanns alltså inte fastigheten upptagen som en tillgång. Att fördelas mellan de fyra arvingar återstod 25 % huvudsakligen banktillgodohavanden. Dessa hade dessutom minskat i storleksordningen 20 % vid bouppteckningen för maken. Kan maken i detta fall skänka bort 75 % av tillgångarna med hänsyn till HD's Mål nr T57002-11 meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 punkt 16, som anger att max en fjärdedel av tillgångarna får skänkas bort.
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kortfattat svarNej, maken bör inte kunna skänka bort 75 % av sina tillgångar med tanke på att du och ditt syskon har rätt till efterarv efter er syster. Enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken bör ni därför föra talan om att gåvan ska återgå och att ni på så sätt kan erhålla ert efterarv. Utförligt resonemangUtgångspunkten när någon i ett äktenskap går bort är att en bodelning ska ske. Bodelningen innebär att allt giftorättsgods (i princip all egendom makarna äger, i den mån egendomen inte är enskild) ska läggas samman och sedan delas lika mellan makarna. Den egendom som den efterlevande maken får i bodelningen är dennes med full äganderätt och den egendom som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska läggas samman med dennes ev. enskilda egendom och sedan ligga till grund för arvskifte. Genom att din systers make åberopade 12:2 ÄktB så innebar det att vid bodelningen så behöll vardera make sitt giftorättsgods, alltså lades allt inte samman och delas på två i detta fall. Din systers man ärvde sedan henne enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), denna egendom ärvde han med fri förfoganderätt. Som syskon så är ni efterarvingar till er syster, vilket innebär att när er systers man gick bort så har ni som utgångspunkt rätt till hälften av hans kvarlåtenskap, 3 kap. 2 § ÄB. Men eftersom er systers make åberopade 12:2 ÄktB så blev fördelningen troligen annorlunda än hälften vardera, varför ni istället bör ha rätt till så stor andel som er systers arv till hennes make bestod av i förhållande till makens totala egendom. Exempelvis om er syster hade 500 000 kr efter bodelningen som er systers make ärvde och han då hade totalt 2 000 000 kr i egendom så ska ni erhålla andelen 500 000 / 2 000 000 = 25 % av er systers makes kvarlåtenskap. Eftersom din systers make har gett bort fritidshuset så kan 3 kap. 3 § ÄB blir tillämplig som innebär att om han genom gåvan orsakat väsentligt minskning av sin egendom så ska ni som efterarvingar ersättas för detta. Om det inte finns tillräckligt med egendom kvar i boet för att ersätta detta så finns det en möjlighet att yrka återgång av gåvan.Det mål du hänvisar till kallas även för NJA 2013 s. 736 och innebär precis som du säger att om egendomens värde minskat med i alla fall en fjärdedel (25 %) så har efterarvingarna rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ÄB. Eftersom gåvan var otillbörlig (översteg gränsen på 25 %) så ska man först och främst försöka ersätta efterarvingarna (du och ditt syskon) från det som finns kvar i boet, alltså den egendom som makens arvingar egentligen skulle ha ärvt. Men om det inte räcker så kan det vara så att gåvan måste lämnas tillbaka. För att gåvan ska lämnas tillbaka krävs dock att den eller de som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan vållade efterarvingarna skada (ond tro). Talan om detta måste väckas inom fem år från det att gåvan mottogs.Min rekommendation är alltså att ni först och främst tar reda på hur stor andel ert efterarv utgörs av. Som sagt ovan är det troligen inte 50 % av den avlidne makens kvarlåtenskap eftersom det skedde en fördelning enligt 12:2 ÄktB. Om ni inte kan få full utdelning på ert efterarv från kvarlåtenskapen så bör ni väcka talan om att gåvan ska återgå, dvs. att din systers arvingar lämnar tillbaka fritidsfastigheten. Om det blir tvist om detta kommer ni att behöva visa att gåvomottagarna var i ond tro, dvs. att de insåg eller borde ha insett att gåvan i värde översteg efterlevande makens andel i boet eller, om så ej var förhållandet, att gåvan med hänsyn t.ex. till förut givna gåvor dock inkräktade på vad som skulle tillkomma arvingarna efter den först avlidne.Om vederlag för gåvan till en del utgått enligt första stycket, kan återgång krävas endast till täckning av återstoden.Ifall du behöver hjälp att väcka en sådan talan så hjälper vi dig gärna med detta. Om du önskar sådan hjälp eller har ytterligare funderingar ang. detta kan du kontakta mig på zorba.hallsten@lawline.seMed vänlig hälsning,

Arv av enskild egendom

2017-06-05 i Efterarv
FRÅGA |Vi är gifta och har skrivit äktenskapsförord att allt är enskild egendom nu och i framtiden. Jag har barn sen tidigare och min man en syster. Vad händer med arv om min man dör före mig, och om jag dör före honom?
Jakob Perä |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en make dör kommer en bodelning ske enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄB), (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). I bodelningen ska endast makarnas giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att då du och din make endast har enskild egendom och inget giftorättsgods kommer bodelningen inte fördela någon egendom mellan er. Frågan blir nu hur arvet efter er ska fördelas, vilket är reglerat i ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver makarna som utgångspunkt varandra vid den andre makens dödsfall. Vad som då händer är att om en make dör kommer den andra makan ärva egendomen före den avlidnas barn och andra släktingar. I 3 kap. 2 § ÄB anges det att då den efterlevande maken dör kommer vad som den maken ärvt av den först avlidna maken att fördelas till den först avlidnes arvingar. Detta kallas som efterarv och tanken med detta är bland annat att en make ska inte behöva dela upp ett familjehem för att dela ut egendom till den först avlidnes arvingar. Resterande egendom kommer fördelas till den sist avlidna makens arvingar. Det finns dock ett relevant undantag på denna arvsrätt då du har barn sen tidigare. Ett sådant så kallat särkullbarn har enligt 3 kap. 1 § ÄB rätt att få ut sin arvslott direkt vid dennes förälders död och behöver därmed inte vänta på att den efterlevande maken går bort. Sammanfattningsvis ser arvssituationen ut som följande, om du avlider före din make behöver ditt barn sen tidigare avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § ÄB, för att inte arvslotten ska gå till särkullbarnet direkt vid din död. Gör särkullbarnet det kommer ditt arv först gå till din make och vid din makes död fördelas arvet dels som ett efterarv till dina arvingar och dels som ett arv från din make till hans arvingar.Om din make avlider först finns inget särkullbarn att beakta vilket innebär att du kommer ärva din makes egendom, vid din död kommer arvet fördelas dels som ett efterarv från din make till hans arvingar, och dels som ett arv från dig till dina arvingar.Hoppas du fick svar på din fråga!

Särkullsbarn efterarvsrätt

2017-06-01 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag och min bror är särkullbarn till min far som gifte om sig och har inte fått nya barn med sin andra fru. Hon har inte andra barn eller föräldrar i livet.När min far gick bort krävde min bror och jag ut vår laglott. Det har nu gått ett antal år och det ser ut som min fars andra fru inte har långt kvar. I en diskussion har hon sagt att vi får välja var sin sak efter henne men att allt övrigt skall gå till någon annan. Vad har vi för arvsrätt efter henne?Blir man underrättad av skattemyndigheten eller dylikt om man har arvsrätt?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Som jag tolkar din fråga har alltså din far förordnat i testamente att hans maka skulle erhålla hans egendom med undantag för sina barns laglotter. Detta är helt i sin ordning med ärvdabalkens regler som innebär att eftersom ni är särkullsbarn har ni minst en rätt att få ut era laglotter vid er faders död. Resterande del är vad er fader fritt kan förfoga över genom testamente. Det framgår inte av frågan vad er fader har förordnat i testamentet till hans maka med det finns två olika scenarier som påverkar huruvida ni har arvsrätt efter henne eller inte. Jag kommer nedan att kalla er faders maka för "styvmoder". Ifall det i testamentet stadgades att styvmodern skulle ärva er fader med fri förfoganderätt har ni en arvsrätt efter styvmoderns frånfälle iom efterarvet efter er fader. Denna del kommer att utgöra en kvotdel av hennes totala kvarlåtenskap som motsvarar ungefär kvoten av arvet efter er fader och hennes totatal egendom. Att hon ärver er fader med fri förfoganderätt hindrar henne inte från att förbruka arvet eller liknande utan hindrar endast henne ifrån att förordna om egendomen i testamente. Alltså kan hon inte säga att ni endast får ta en sak efter hennes död eftersom ni har en lagstadgad efterarvsrätt efter er fader. Ifall det istället står att styvmodern ärvde er far med fri äganderätt så har ni inget efterarv efter er fader och således kan hon fritt bestämma vad ni får ärva. Troligtvis föreligger ett testamente liknande scenario ett eftersom det gynnar både er styvmoder och er själva vilket är en vanlig typ av förordnande. Jag rekommenderar er att bevaka er rätt och kontakta er styvmoder för att dels ta reda på vad testamentet faktiskt innehåller och ifall hon redan gått bort, ta reda på vem som är bouppteckningsman och tala med denne. Vidare råder jag er att boka tid med en av våra erfarna jurister för ytterligare rådgivning ifall ni stöter på problem. Har ni ytterligare frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss på info@lawline.se eller kommentera nedan. Jag hoppas att jag förtydligat situationen för er!Mvh,

Vi lät vår mammas man sitta kvar i orubbat bo när vår mamma gick bort. Nu har även mannen gått bort. Vad ärver vi?

2017-05-27 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma dog för x antal år sedan. Hon var gift men inte med vår far.Vi syskon beslöt att han skulle sitta i orubbat bo.Nu har även vår mors man dött.Vad ärver vi?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. När du och dina syskon väljer att vänta med att direkt få ut arvet efter er mamma så skjuts er arvsrätt upp tills hennes man har gått bort. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 9§. När nu även er mammas man har gått bort har du och dina syskon rätt att få ut arvet efter er mamma, enligt Ärvdabalkens 3 kap. 2§ 1 stycket. Enligt huvudregeln ska då hälften av all den egendom som er mammas man efterlämnat räknas som er mammas arv och tillfalla dig och dina syskon. Om er mammas man exempelvis efterlämnar 100 kr så ska hälften av dessa, dvs. 50 kr, tillfalla dig och dina syskon i form av arv efter er mamma. Resterande 50 kr tillfaller mannens arvingar. Ibland kan dock undantag från huvudregeln ovan bli aktuellt. Det gäller bland annat om er mamma eller hennes man hade någon så kallad enskild egendom. En sak kan bli enskild egendom genom att det står att saken ska vara er mammas eller hennes mans enskilda i exempelvis ett äktenskapsförord, gåvobrev eller liknande. I så fall är uträkningen av er mammas arv lite mer komplicerad. Detta kan illustreras med ett exempel. När er mamma går bort har hon och hennes man giftorättsgods (giftorättsgods = all deras egendom som inte är enskild egendom) värt 400 kr. Er mamma har även enskild egendom värd 100 kr. Eftersom deras äktenskap upplöses när er mamma dör ska en bodelning ske. I bodelningen delas giftorättsgodset på 400 kr lika mellan er mamma och hennes man så att de får 200 kr vardera. Er mammas enskilda egendom på 100 kr ska inte ingå i bodelningen och er mamma får därmed behålla hela det beloppet själv. Efter bodelningen har alltså er mamma tilldelats 300 kr (200+100) och er mammas man 200 kr. Eftersom du och dina syskon väntade med att direkt ta ut ert arv så fick er mammas man både hans egen del på 200 kr och er mammas del på 300 kr, dvs. totalt fick mannen 500 kr. Av de 500 kr som mannen fick utgör er mammas del 3/5, dvs. 300 kr av totalt 500 kr. När mannen sedan går bort har du och dina syskon rätt till samma andel av den efterlämnade egendomen som er mammas del utgjorde vid hennes död. I detta fall har ni alltså rätt till 3/5 av all den egendom som mannen efterlämnar. Resterande 2/5 ärvs av mannens arvingar. Om mannen exempelvis efterlämnar 200 kr totalt så har du och dina syskon rätt till 3/5 av dessa 200 kr i form av arv efter er mamma. 3/5 av 200 kr är 120 kr (200/5 = 40 och 40 x 3 = 120). Resterande 80 kr ärvs av mannens arvingar.Svaret på vad du och sina syskon ärver beror alltså på om din mamma eller hennes man hade någon enskild egendom eller liknande. Om de inte hade det så gäller huvudregeln som jag först beskrev. Om någon av dem hade enskild egendom gäller den något krångligare uträkningen med andelar. Hoppas att detta besvarade din fråga! Om du eller dina syskon har fler frågor angående arvet efter er mamma är ni givetvis välkomna att höra av er till oss på Lawline igen. Vänligen,

Efterarv efter dotters make

2017-05-26 i Efterarv
FRÅGA |Vem ärver min dotters del när maken också dör det finns inga barn
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline. För att besvara din fråga måste omständigheterna i ditt fall förtydligas. Jag antar att du undrar vad som händer ifall din dotter avlider och hennes make sedan avlider därefter. Alltså vem ärver din dotters egendom efter att de båda avlidit om det inte finns några barn? I detta läget utgår jag också ifrån att dottern äger all sin egendom med fri äganderätt. Detta är vad jag utgår ifrån i svaret. Ifall omständigheterna är annorlunda får du gärna kommentera nedan så besvarar jag eventuellt ändrade omständigheter. Precis som du verkar ha uppmärksammat ärver din dotters make hela arvet ifall denne är i livet då din dotter avlider. Förhållandet regleras i äktenskapsbalken (ÄB) som du kan hitta här. 2 kap ÄB stadgar arvsordningen. I första hand ärver bröstarvingarna eller bröstarvingarnas barn/barnbarn. Finns det inga barn som i detta fallet ärver din dotters föräldrar lika lott, alltså du och din dotter far delar på hennes lott. Ifall någon av er är döda delar er dotters syskon på resten. Detta är huvudreglerna. I ert fall är din dotter gift. Det stadgas då i ÄB 3 kap 1§ att din dotters make tar hela arvet ifall din dotter inte har något särkullsbarn. Eftersom inga barn fanns med i bilden kommer dotterns make att ärva hela kvarlåtenskapen efter din dotter. Enligt ÄB 3 kap 2§ kommer maken då att ärva denna del med fri förfoganderätt och således har du du och din dotters far, rätt till efterarvet av er dotter efter det att maken avlider. Huvudregeln är då att ni delar på hälften av boet om inte några andra bestämmelser är tillämpliga t.ex. Pga enskild egendom. Jag hoppas att jag har besvarat din fråga och du är välkommen att kommentera nedan och förtydliga omständigheterna. Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka tid med en av våra erfarna jurister. Mvh,