Fråga om efterarv

2016-07-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej när min mor avled ärvde vi tre syskon 25% tillsammans att dela på. Hon var omgift och nya maken ärvde sin halva del (50%) och sedan hade mor skrivit att hon önskade att maken skulle sitta i orubbat bo dvs att han även skulle ärva ytterligare men iom att vi var särkullsbarn fick vi ut den minsta laglotten. Alltså ärvde maken 75% totalt. Min syster hävdar att vi kommer att ärva den delen som vi var tvungna att avstå dvs ytterligare 25%. Stämmer detta? Mors make har tre egna barn och nu undrar jag ifall de kommer att ärva honom till 100%? eller om vi faktiskt kommer att ärva 25% av honom. Mycket tacksam för svar.
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor om arv regleras av Ärvdabalk (ÄB). När din mor gick bort var du och dina syskon närmst att ärva henne, ni är så kallade bröstarvingar till henne. Alltså är huvudregeln att ni skulle ta hela arvet, det framgår av ÄB 2 kap. 1 §, era andelar kallas då får arvslott. Detta förhållande kan ändras genom testamente men halva arvslotten utgör s.k. laglott och går inte att testamentera bort det framgår av ÄB 7 kap. 1 §, har den ändock testamenteras bort krävs att ni påkallar jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Ni har sex månader på er att påkalla jämkning fr. o. m. att ni fick del av testamentet. Den andra halvan går att testamentera bort och det verkar som att det har gjorts i ert fall. Alltså av 100 % av er mors tillgångar kan 50 % testamenteras bort till hennes efterlevande make och 50 % tillfalla er som er andel. Eftersom att er mors make inte är er biologiska far så finns ingen rätt för honom att ärva er andel med fri förfoganderätt (så hade varit fallet om det vore er biologiska far och de fortfarande vore gifta). Om ni däremot avstått en del av ert arv till förmån för den efterlevande maken aktualiserar sig en rätt för er till efterarv, det framgår av ÄB 3 kap. 1, 9 och 2 §§. Som huvudregel gäller att om ni avstått 25 % som ni haft rätt till, till förmån för maken ska värdet på den andelen delas med det totala värdet på all makens egendom inklusive vad han tagit i arv enligt testamentet och ni har därefter rätt till motsvarande procent i hans kvarlåtenskap. För att förenkla kommer en exempeluträkning. Om den efterlevande maken ägde 500 000 kr och ärvde 200 000 från er mor enl. testamente och erhöll 100 000 som ni avstod, ser uträkningen ut såhär: 100 000 / 700 000 (500 000 + 200 000) = 0,14 = 14 %. När den efterlevande maken sedan dör har han exempelvis tillgångar till ett värde om 1 miljon kronor. Då har ni rätt till 14 % av 1 000 000 = 140 000 kr. Uträkningen är förenklad och kompliceras om den efterlevande maken exempelvis mottagit tillgångar genom arv från annan, eller minskat sitt bo genom att ge bort tillgångar eller liknande. Alltså skulle jag råda dig att ringa till oss, numret hittar du nedan, för en utförlig analys av just er situation. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med att få ut ert arv är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Efterarvsrätt för en bröstarvinge

2016-07-25 i Efterarv
FRÅGA |Jag har en fråga när det gäller arv och särkullbarn. Mina föräldrar är gifta och jag är min fars enda barn. Min mor har ett barn från ett tidigare förhållande. Frågan är om det spelar någon roll i vilken ordning mina föräldrar dör för hur arvet fördelas mellan mig och mitt syskon?Om min mor dör först har jag förstått det som om mitt syskon direkt får rätt till 50% av vad min mor äger, resten går till min far. När han dör får jag ärva 100% av honom (såvida han inte gifter om sig). Totalt får jag alltså 75% och mitt syskon 25%.Men om min far dör först förstår jag det som om min mor ärver honom. Ärver mitt halvsyskon då fortfarande 50% när hon dör? Det vill säga att jag i det fallet bara får 50% av de totala tillgångarna?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!I fallet då din mor först avlider har du rätt i hur tillgångarna fördelas, därför kommer jag inte beröra det närmare. Men i fallet om din far avlider först är det inte till 100 % rätt. Därför kommer jag grundligt gå igenom (med viss upprepning) vad som kommer hända i detta fall för att längst ner besvara dina frågor. Får ursäkta om det blir lång text men när det gäller arv finns det mycket som behöver förklaras!När jag svarar på dessa frågor utgår från att det inte finns något testamente efter din far.Arvsrätt om din far avlider först:När din far avlider kommer varken du eller ditt halvsyskon att ärva direkt eftersom ditt halvsyskon inte har något släktband till din fader och du är gemensamt barn till din moder. Enligt 3 kap. 1 § 1 st. Ärvdabalken (ÄB)(https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) kommer arvet som du egentligen ska få gå direkt till den efterlevande makan, alltså din mor. Detta arv kommer du senare ha rätt att få ut när din moder avlider enligt 3 kap. 2 § 1 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Detta kallas efterarv.Innan ett arvskifte kan ske måste en bodelning mellan makarna göras. Detta görs bland annat för att kunna veta hur stort detta efterarv är. Denna bodelning görs enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken (ÄktB). Om makarna ägde alla tillgångar gemensamt och således inte gjorde någon egendom till enskild genom ex. äktenskapsförord (se 7 kap. 2 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1)) ska dessa tillgångar enligt huvudregeln delas lika mellan dem enligt 11 kap. 3 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Således kommer din moder erhålla hälften av de totala tillgångarna från bodelningen och den andra hälften i form av arv från din fader. Detta menas då att 50 % av det din mor erhåller är föremål för efterarv. Denna förmögenhetsmassa erhåller hon med fri förfoganderätt, vilket gör att hon kan i princip göra vad hon vill med detta. Dock får hon inte testamentera bort det enligt 3 kap. 2 § 1 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Det kan uttryckas att denna massa är reserverat för dig när hon avlider.Nu när all bakgrund är förklarad ger jag ett räkneexempel baserat på din fråga:Din fader avlider först och varken du eller ditt halvsyskon har rätt till arv direkt. Din moder och fader har tillgångar på 2 miljoner, ingen enskild egendom eller några skulder. Då är din faders kvarlåtenskap 1 miljon eftersom din mor erhåller 1 miljon genom en likadelning från bodelningen. Denna kvarlåtenskap ärver din moder eftersom hon är en kvarlevande maka. Denna del blir senare föremål för efterarv.Din moder kommer således få allt, det vill säga 2 miljoner kronor. När hon senare avlider har du och ditt halvsyskon rätt att ärva efter henne. Utöver detta har du även rätt att få ut efterarvet. Om vi börjar med arvet efter din mor är detta på 1 miljon, vilket gör att ni får 500 000 kr var eftersom ni båda är bröstarvingar och ska dela lika på arvet enligt 2 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Vidare så ska du få 1 miljon i efterarv från din fader, vilket gör att du får totalt 1 500 000 kr medan din syster får 500 000 kr.Svar på dina frågor:För att sammanfattat svara på dina frågor så kommer du och ditt halvsyskon inte dela hälften på din mammas totala kvarlåtenskap/tillgångar. Om dina föräldrar ägde allt tillsammans och inte hade någon enskild egendom har du först rätt till hälften av din mors totala kvarlåtenskap i form av efterarv enligt 3 kap. 2 § 1 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Vidare har du även rätt till hälften av din mors arv (som är hälften av de totala tillgångarna) på grund av att du ska dela på denna kvarlåtenskap med ditt halvsyskon.Således kommer du få 75 % av de totala tillgångarna (50 % i form av efterarv och 25 % av din mors arv). Alltså kommer det inte spela någon roll om vem som dör först av dina föräldrar eftersom det kommer bli samma kvotdel (procentsats) i slutändan.Hoppas detta svar gav dig klarhet!Ha en trevlig kväll!

Arvsordning vid efterarv

2016-07-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej min moster var gift med en man som gick bort dom har inga barn. Nu till frågan vem ärver min moster när hon har gått bort? Ärver mannen släkt lika mycket som mosters släkt?
Louise Sundström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken (här).Vid din mosters mans död gjordes först en bodelning mellan din moster och hennes man där deras giftorättsgods fördelades. Den ena delen fick din moster, medan den andra delen utgjorde mannens kvarlåtenskap. Det är denna kvarlåtenskap som hans arvingar har rätt till. Eftersom att din mosters man inte hade några barn, är det hans föräldrar och därefter hans syskon som är hans närmaste arvingar. Om det varken finns föräldrar eller syskon i livet är det syskonbarn som står i tur att ärva mannen och därefter hans far- och morföräldrar. Finns inte heller dessa i livet, är det mannens föräldrars syskon som är hans närmaste arvingar. Detta framgår av Ärvdabalken 2 kap 2§ samt 3§. De arvingar som finns vid hans död har rätt till en viss andel ur mannens kvarlåtenskap. Om det till exempel är mannens två föräldrar som ska ärva honom, har de rätt till 1/2 vardera av hans kvarlåtenskap. Eftersom att din mosters man var gift, ska dock hans kvarlåtenskap först tillfalla hans fru, din moster, enligt Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st. Din moster får då hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon fritt får disponera över sin makes kvarlåtenskap under sin livstid, men inte testamentera bort den. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Din mosters mans närmaste arvingar har, istället för att få sina arv direkt, rätt till efterarv, enligt Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st Det innebär att de får ut sina arv först när din moster har avlidit. Vid din mosters död beräknas efterarvingarnas arv efter de andelar som de hade rätt till vid mannens död. Om fördelningen vid bodelningen mellan din moster och hennes man var 50/50 (detta är fallet om makarna hade full giftorättsgemenskap), ska efterarvingarnas arvsandelar beräknas ur halva er mosters behållning vid hennes död. Ena halvan utgör hennes egen kvarlåtenskap (som hennes egna arvingar har rätt till), medan andra halvan utgör mannens kvarlåtenskap (som hans arvingar nu har rätt att dela på). Notera att det endast är mannens föräldrar, syskon och syskonbarn som kan ha rätt till efterarv, se Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Sammanfattningsvis, eftersom att mannen var gift med din moster tillfaller hans kvarlåtenskap din moster. Om mannen, vid sin död, hade föräldrar i livet är de hans närmaste arvingar. Om dessa inte fanns i livet, är det istället mannens syskon som är hans närmaste arvingar och därefter hans syskonbarn. Finns inte heller dessa är det mannens far- och morföräldrar som har rätt att ärva honom och därefter mannens föräldrars syskon. Om mannens närmaste arvingar är hans föräldrar, syskon eller syskonbarn har de rätt till s.k. efterarv. Det innebär att de får ut sina arv efter mannen när även din moster avlidit. Deras arvsandelar beräknas ur halva din mosters behållning vid hennes död. Andra halvan av din mosters behållning utgör hennes egen kvarlåtenskap som hennes närmaste arvingar ska dela på. Notera att fördelningen vid bodelningen mellan makarna inte behöver ha varit 50/50, vilket kan göra att mannens släkt inte ärver lika mycket som din mosters släkt (eller tvärtom). Hoppas mitt svar är till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Efterarv - Försäkringspengar med annan förmånstagare än bröstarvingar

2016-07-05 i Efterarv
FRÅGA |Vår pappa gick bort i december förra året. Han var tidigare gift med en kvinna som gick bort 2010. De hade ett upprättat äktenskapsförord som reglerade att enskild egendom skulle vara all egendom som var och en äger och i framtiden förvärvar, samt avkastning av sådan. De hade även ett inbördes testamente där kvarlåtenskapen efter pappa gick till oss bröstarvingar och kvarlåtenskapen efter frun gick till hennes syskonbarn. Pappa hade fri förfoganderätt fram tills han gick bort.Det gjordes en bouppteckning efter henne där allt togs upp även utfallande försäkringar där pappa var förmånstagare. De togs ej upp i hennes kvarlåtenskap, utan enbart som bilaga.Nu när skiftesförslaget har kommit, så har banken som sköter dödsboet föreslagit att samtliga utfallande försäkringar ska skiftas till hennes arvingar. De hävdar att det råder en efterarvsrätt på försäkringarna. Enligt försäkringsbolagen så finns det ej inskrivet i några av deras försäkringsvillkor gentemot frun att något sådant skulle vara aktuellt.Förstår att det råder lite gråzon i just efterarvsrätt på försäkringar. Men borde man inte kunna åberopa deras äktenskapsförord där vad som var enskild egendom definierade? Iochmed att pappa var förmånstagare så borde ju de pengarna räknas som hans enskilda egendom?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Detta är verkligen ett juridiskt hårklyveri som kräver en viss grundläggande information om hur arvsfördelning fungerar samt vad efterarv och enskild egendom är. Jag antar att du har en viss kunskap inom området men för säkerhets skull går jag igenom det för dig ändå. Jag kommer hänvisa till ärvdabalken i mitt svar, men kommer förkorta den till ÄB. Länk till ÄB finns https://lagen.nu/1958:637. Jag kommer även att hänvisa till äktenskapsbalken och den förkortar jag till ÄktB. Länk till ÄktB finns https://lagen.nu/1987:230.Bakgrundsinfo:I Sverige är det så att man ärver bara av de man är släkt med genom blod eller adoption. Så två personer som är gifta utan gemensamma barn lämnar bara egendom till varandra och sina egna barn.. Inte den andra makens barn. Lagstöd för detta finns i 2 kapitlet ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Att man dessutom ärver sin make det står i 3 kap. 1 § ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Att man inte ärver sin förälders make om den inte också är en förälder är vad som skapar situationer som denna. Pengarna från en livförsäkring kommer ju teoretiskt sett från den avlidna maken och i detta fall ges de till den andra maken. Kan man då säga att pengarna kom från den först avlidna maken och ges till den efterlevande maken? Jag kommer till ett svar nedan.Enskild egendom är som du kanske vet, egendom som man inte delar på i en bodelning (det står i 10 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1). Detta har i sin tur ingen egentlig verkan på vad en person ärver. Eftersom ett äktenskap upplöses när en make dör (se 1 kap. 5 § ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K1P5S1). Det betyder att enskild egendom endast är relevant när en bodelning ska göras. Här blir det lite klurigt, eftersom att när ett äktenskap upplöses så ska en bodelning göras (enligt 9 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). I samma paragraf så står däremot att en bodelning inte behöver göras om båda makarna bara har enskild egendom. Som det är i det här fallet.Då går vi vidare till efterarv. Efterarv är ett relativt simpelt koncept. Ett bra sätt att förklara efterarv är genom följande exempel. Två personer som är gifta har gemensamt ett barn. En make dör och den andra maken ärver allt som den avlidna maken lämnar efter. Efter detta gifter den efterlevande maken om sig innan den dör. Då har barnet inte bara rätt till att få arv från den efterlevande maken, utan även vad den efterlevande maken ärvde av sin första make ska barnet ärva, förutsatt att det finns så mycket egendom. Notera att jag bortser från eventuella bodelningar och basbeloppsregeln som finns i 3 kap. 1 § 2 st. ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1).Efterarv är alltså en rätt att få arv som någon inte kunde få vid ett dödsfall utan som måste ges ut vid ett senare tillfälle. Denna efterarvsrätt får inte inskränkas genom testamente eller dylikt. Det är däremot möjligt att undkomma efterarvsrätt genom att testamentera något med full äganderätt till skillnad fri förfoganderätt vilket är normen. Det var all bakgrundsinfo, nu kommer jag till vad du faktiskt frågar efter. Rättsläget är som sagt oklart. Någon direkt vägledning går inte att finna genom att läsa endast lagtext. Men lite vägledning går däremot att få genom praxis. I rättsfallet NJA 1975 s. 302 behandlar HD ett fall rätt så likt ert. Där kommer i alla fall HD fram till att halva beloppet från försäkringen ska ges i efterarv till den först avlidna maken och den andra hälften ska den andra avlidna makens arvingar ärva. I domskälen tar de hänsyn till arvsskatterättsliga regler, som inte längre är relevanta. Detta i sin tur gör att prejudikatvärdet blir mindre. HD baserar även sitt domslut (och lägger nästan störst vikt) på är att det kan vara en ren tillfällighet vem som blivit förmånstagare, och att denna slump inte ska vara till nackdel för någon som exkluderas. De säger alltså att fast än det finns en förmånstagare ska efterarvsrätten beaktas. De påpekar däremot på att det finns flera situationer som kan göra att så inte är fallet, om t.ex. någon make ska ärva den andra med full förfoganderätt. Då kan efterarvsrätten uteselutas eftersom då går det att dra paralleler till testamentsrätten, efterarv utesluts om en make testamenterar något med full äganderätt till den andra, då ska det även vara så om det gäller förmånstagare vid försäkring. Detta rättsfall kom 1975 vilket är mer än 40 år sedan, vilket är troligtvis varför det går att säga att rättsläget är så oklart. Det har däremot kommit mer doktrin på området och en av dessa är uppsatsen Livsförsäkring och efterarv, skriven av Gunnarsson och Festin (se länk till denna nedan).Gunnarsson och Festin håller med HDs resonemang att efterarvsrätt ska utgå från försäkringsbelopp utbetalda till förmånstagare. Men de tar främst ställning till då ingen annan egendom utgår när en person avlider. I ert fall skulle det alltså vara om kvinnan er far var gift med inte lämnade något efter sig förrutom pengarna från försäkringen. Detta tror jag inte är fallet för er, men jag ansåg att det var värt att ta upp ändå. Det kan vara värt att läsa är punkt 5.1 i ert fall.Så vad är min bedömning? Jag vet inte vad jag har att säga emot två personer som skrivit en C uppsats, skatteverket eller högsta domstolen, så jag måste tyvärr säga att om det inte var förordnat att pengarna från försäkringen skulle ges till er far med full äganderätt så kommer troligtvis efterarvsrätt föreligga. Inte heller 7 kap. 2 § ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1) blir tillämplig eftersom enskild egendom gäller endast medan äktenskapet fortfarande gäller, efter att en make dör så är allt nytt som förvärvas varken giftorättsgods eller enskild egendom eftersom äktenskapet inte längre finns. Den tas bara hänsyn vid en bodelning som ska göras när en make dör. Vad som däremot blir relevant är hur förmånstagandet såg ut. Men med tanke på att både er far och kvinnan er far var gift med hade testamenten som skulle låta sin egna släkt ärva dennes egendom skulle nog även jag göra bedömningen att efterarvsrätt föreligger för er fars frus släkt i detta fall. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, kvarstår några funderingar så skriv gärna en kommentar på hemsidan så svarar jag så fort som möjligt.Gunnarsson och Festin: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:651790/FULLTEXT01.pdfSkatteverkets sida där de ger sin syn på dilemmat: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2016.5/340782.htmlVänligen,

Bröstarvinge, arvsavstående samt rätten till efterarv

2016-07-26 i Efterarv
FRÅGA |Min styvfar dog i juni. Min mor dog för några år sedan. De hade ett hus tillsammans. Jag och min bror är bröstarvingar. Har hört rykten om att vi, som var tonåringar när mamma dog, skrev under någonting, kommer inte ihåg vad. Vad göra? Mvh Hasse
Jakob Melander |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då det är din styvfar som har dött kan du omöjligen vara bröstarvinge till honom, förutsatt att du ej blivit adopterad utav honom. Bröstarvingar utgörs av arvlåtarens biologiska barn, 2 kap. 1 § ärvdabalken, samt utav arvlåtarens adopterade barn, 4 kap. 8 § föräldrabalken. Med tanke på att du inte minns vad du som tonåring har skrivit på är det svårt för mig att svara. Min gissning är dock att du avstått din rätt till att få ut arvet direkt efter att din mor avlidit, detta till förmån för din styvfar i enlighet med 3 kap. 9 § ärvdabalken. Ett sådant arvsavstående ger dig istället rätt att ta del utav ett efterarv nu när din styvfar har avlidit, 3 kap. 2 § ärvdabalken. Hur stort efterarvet blir bestäms i relation till den kvotdel som din styvfars totala förmögenhet utgjordes av din mors tillgångar efter hennes frånfälle.Då jag inte har mer information kring ditt ärende kan jag inte svara vidare på din fråga, har du fler frågor eller funderingar rekommenderar jag därför dig att ta kontakt med en erfaren jurist. Du kan enkelt boka tid här: http://lawline.se/boka.

Efterarv för andra och tredje arvsklasserna

2016-07-22 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min man är gifta, jag har barn sedan tidigare men det har inte han. Vi har inga gemensamma barn. Om min man dör först ärver jag. Men vad händer sedan när jag har dött? Mina barn ärver efter mig men vad händer med den delen som är efter min man?
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga.Precis dom Du har angett ärver du din man om han avlider eftersom ni är gifta, vilket framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). När du sedan avlider kommer helt riktigt dina barn att ärva dig (2 kap. 1 §). Arvingarna efter din man kan i sin tur göra anspråk på så kallat efterarv. Det är bara arvingarna i första eller andra arvsklasserna som kan få efterarv, alltså barn eller barnbarn, föräldrar och syskon eller syskonbarn. Eftersom din man inte har några barn kan alltså vid din död hans föräldrar, syskon eller syskonbarn få efterarv, förutsatt att de är vid liv vid ditt frånfälle. Reglerna om efterarv framgår av 3 kap. 2 § ÄB. Den andel av din totala förmögenhet som härrör från din man har alltså efterarvingarna rätt till. Detta innebär att du ärver din man med fri förfoganderätt, vilket innebär att du inte får testamentera bort det du har ärvt från honom. När Du sedan avlider ska den andel av din totala egendom som utgjorde arv från din man vid dennes död gå till din mans efterarvingar. Observera dock att efterarvingarna måste vara vid liv för att ha rätt till efterarv. Finns inga efterarvingar, går allting till dina arvingar, alltså dina barn. Hoppas att Du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Makes arvsrätt och särkullbarn

2016-07-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej jag är gift med sedan tidigare förhållande 3 st barn. Min make har inga barn men syskon och mor i livet. Hela egendommen står på han. Han vill att jag ska ärva han och jag vill att han ska ärva mig. Men jag vill att barnen ska få ut sin arvsrätt när min make dör. Hur gör vi? Vid ev. skilsmässa har jag inget att hämta ur bohaget då? Är egendommens hans trots att vi är gifta?Vi har inget äktenskapsförord. Är det nödvändigt med testamente?
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Även när man är gifta så äger varje make sin egendom och är i stort sett fri att förfoga över den men all egendom räknas ändå in i boet vid en eventuell framtida skilsmässa, förutsatt att inget är enskild egendom genom t.ex. ett testamente. Dina barn kan om din make lever vid din död välja att avstå sin arvsrätt och få ut sin andel efter dig först vid hans bortgång. De kan dock få ut sitt arv vid din bortgång även om din man fortfarande lever eftersom de inte är era gemensamma barn. Det är då upp till barnen om de vill avstå arv för din mans förmån. För att ge din man större säkerhet kan du testamentera hela din kvarlåtenskap till honom och även föreskriva att dina barn ska ha efterarvsrätt enligt lag och alltså få en tredjedel var av den andel av din makes kvarlåtenskap som utgjorde arv efter dig vid din bortgång. Återkom om det inte blev klarare.

Efterarvsrätt

2016-06-28 i Efterarv
FRÅGA |Min mor dog för många år sedan och min syster och jag ville att far skulle sitta kvar i orubbat bo. För snart fyrtio år sedan skaffade far en sambo. Hon hade redan ett barn som följde med in i fars hus och ett lite äldre som aldrig kom att bo med dem. Far fick tvillingdöttrar med den nya sambon, alltså våra halvsystrar.Nu har tyvärr far gått bort. Är vi alla fyra bröstarvingar? Det är enligt juridiken så att min helsyster och jag ska ärva 37,5 procent var av huset/fastigheten och våra halvsystrar 12,5 procent var eftersom helsystern och jag aldrig fick ut något arv efter mor.Det finns också en mindre summa pengar på fars konto. Fråga: hur ska de pengarna delas? Samma som huset i procentsats, eller på annat vis?Tacksam för svar är Birgitta Sjöblom
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Alla din fars barn är bröstarvingar och ska dela lika på kvarlåtenskapen (arvslotten) efter honom förutsatt att inget testamente finns, 2 kap 1§ Ärvdabalken. Om ett sådant finns har varje bröstarvinge rätt till hälften av sin arvslott (den så kallade laglotten) vilken i detta fall är 1/8 av kvarlåtenskapen efter er far, 7 kap 1§ Ärvdabalken. Då din mor dog ärvde er far kvarlåtenskapen efter henne med fri förfoganderätt, 3 kap 1-2§§ Ärvdabalken. Detta innebär alltså att ni vid din fars död har ni rätt till efterarv från er mor. Den kvotdel som arvet efter er mor utgjorde av er fars totala förmögenhetsmassa utgör efterkravet från er mor. Hur pengarna fördelas beror alltså på hur stor kvotdel av förmögenhetsmassan som är efterarv efter er mor och hur mycket som är arv från er far. Det du och din syster har rätt till är alltså 25% av det som er far äger med full äganderätt och 50% av det som han äger med fri förfoganderätt (arvet efter modern).Hoppas du fått svar på din fråga, annars tveka inte att höra av dig igen!