Hur fungerar testamente och efterarv?

2017-12-08 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Har en fråga.Jag är särkullbarn till min styvpappa och min biologiska mamma. Min halvsyster är bröstarvinge till båda.När min styvpappa dog 2015 så skrevs ett inbördestestamente att min mamma skulle ta över all kvarlåtenskapmed fri förfoganderätt efter honom. Det står också att "all kvarlåtenskap efter bådas vår död ska fördelas mellan våra bröstarvingar enligt lag."I dödsboet när styvpappan dog fanns två fastigheter samt värdepapper och kontanter för ca 40 miljoner.Det betyder att jag som särkullbarn, när min mamma gått bort, att jag ärver 1/4 och min halvsyster som bröstarvinge 3/4.?Nu har min mamma ingen aning om detta är fallet och hon har sagt att hon skulle vilja att vi båda får dela 50-50 var när hon går bort av det som då finns kvar.Min fråga är: kan hon skriva ett eget "testamente" om detta som upphäver 75-25 regeln så vi delar lika av kvarlåtenskapen. Är detta möjligt och var och hur gör man detta i såfall. Tack på förhand
Sara Nordekvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om arv återfinns i sin helhet i ärvdabalken. Fri förfoganderätt Att ärva något med fri förfoganderätt innebär att arvtagaren fritt får förfoga och disponera över egendomen. När du ärver något med fri förfogande rätt får du dock inte testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån. Det innebär att din mamma inte får testamentera bort egendom som hon endast innehar med fri förfogande rätt, det vill säga arvet efter din styvpappa. Vad som kommer hända Som du säger i din fråga så innebär din avlidna styvpappas testamente att din halvsyster kommer att ärva sin far som bröstarvinge i form av efterarv. I det fall då din styvpappa och din biologiska mamma var gifta regleras denna rätt i 3 kap 2 § ärvdabalken. Om hon är sin faders enda bröstarvinge har hon rätt till hälften av sin moderns kvarlåtenskap i form av efterarv efter sin far. Denna del utgör alltså ett arv efter fadern och det är inte möjligt för din biologiska mamma att testamentera bort denna del. Utöver efterarvet efter sin far har din halvsyster, i form av bröstarvinge till er mamma, rätt till lika stor del av hennes kvarlåtenskap efter att efterarvet fördelats som resterande bröstarvingar. Är du och din halvsyster moderns enda barn innebär det att ni har rätt till ½ var. I praktiken innebär det, likt du säger i din fråga att din halvsyster har rätt till ¾ och du har rätt till ¼. AlternativOm du, din halvsyster och din biologiska mamma är överens om att du och din halvsyster ska ärva ½ var av mammans kvarlåtenskap oavsett efterarv går det att åstadkomma. Din mamma kan enligt ovan inte testamentera bort den del hon innehar med fri förfoganderätt. Hon innehar dock resterande del med full äganderätt, vilket innebär att hon fritt kan bestämma vad hon vill göra med den. Det din mamma kan göra är att testamentera hela sin egendom till dig, vilket innebär att din halvsyster tar hälften av kvarlåtenskapen i form av efterarv och du tar andra hälften i form av arv efter mamman. Det här skulle dock innebära att din halvsyster inte får ut sin laglott, vilken hon har rätt till enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken. Hon kan då välja att påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att hon tagit del av det enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. Om din halvsyster väljer att påkalla jämkning har hon rätt till sin laglott vilken utgörs av halva arvslotten, i det här fallet ¼ av din mammas egendom. I sådana fall skulle du få ¾ av din mammas egendom och din halvsyster skulle få ¼ av din mammas egendom + efterarv av sin pappa.Hoppas att det här besvarade din fråga!

Vad får efterlevande make göra med makans kvarlåtenskap?

2017-12-05 i Efterarv
FRÅGA |Vad gäller med en lägenhet som inköpts efter att makan dött, när maken var änkling. Gäller då morsarv på halva lägenheten, eller disponerar maken själv över det arvet, vid hans bortgång? Tack och hälsningar!
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglering av arvfördelning finns i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att makar ärver varandra, det innebär att när makan dog så kommer hennes man att ärva all kvarlåtenskap från makan, (3 kap 1 § ÄB). Denna kvarlåtenskap ärver maken med fri förfoganderätt (jfr full äganderätt*), det innebär att han kan fritt disponera över egendomen, såsom att sälja, nyttja, förbruka eller skänka bort den. Dock har han inte möjlighet att testamentera bort kvarlåtenskapen, (3 kap 2 § 1 st sista meningen). *Full äganderätt: maken får göra vad han vill samt även testamentera. Det får han göra med sin egen del men inte med makans kvarlåtenskap.När även maken går bort så har parets gemensamma barn, makans syskon, syskonbarn eller föräldrar rätt till ett s.k. "efter arv", 3 kap 2 § ÄB. Makens arvingar har naturligtvis också rätt till sin kvarlåtenskap, 2 kap 1-3 §§ ÄB.Alltså har makans arvingar nu rätt att få ut sin del av efterarvet vilket kan innefatta lägenheten eller motsvarande pengar för lägenheten, det beror på hur mycket kvarlåtenskap som fanns kvar vid makens bortgång. Vid en delning av boet ska man försöka dela upp så att arvingarna så långt det går ska få den egendom som under äktenskapet tillhörde respektive arvlåtare, 3 kap 5 § ÄB. Alltså… är det större chans att arvingar till maken får lägenheten på sin lott medan makans arvingar får annan egendom eller eventuellt motsvarande i pengar. Hoppas jag förstod din fråga rätt och att jag besvarat den!Vänligen,

Den först avlidne makens arvingar har rätt till efterarv

2017-11-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag är i dagsläget sambo. Vi äger en villa tillsammans, hälften var. Min sambo har två barn sedan ett tidigare förhållande. Jag har inga barn & vi kommer inte heller att skaffa några. Jag har funderingar kring arv om jag skulle gå bort. Om vi fortsätter vara sambos så förstår jag att mina föräldrar ärver mig, och om de gått bort blir det min syster (eller systerdotter) som ärver mig. Jag skulle dock vilja gifta mig, men vill att min sida (föräldrar, syster & min systerdotter) ska ärva mig inte min sambos barn, vilket blir fallet om vi gifter oss om jag förstår det rätt. (Först ärver min sambo mig & när han dör ärver ju hans barn honom) Kan jag på något sätt gifta mig och om jag dör först, låta min sambo bo kvar i huset, men den dag han inte kan/vill bo kvar i det och säljer ska 50% gå till mina föräldrar/syster/systerdotter? En bekant pratade om att det ska vara möjligt, s.k. "besittningsrätt". Vidare har vi helt gemensam ekonomi, hur blir det med våra besparingar om jag dör först? Tacksam för råd och alternativ till hur jag kan göra.
Jennifer Vestin |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du funderar över hur arvet kommer att fördelas efter dig ifall du gifter dig med din sambo. Det är alltså detta jag kommer att besvara nedan. Precis som du skriver är det enligt den legala arvsordningen dina föräldrar som i första hand kommer ärva din kvarlåtenskap om ni förblir sambor (2 kap 2 § Ärvdabalken). Väljer ni att gifta er kommer det istället vara din make som tilldelas din kvarlåtenskap (3 kap 1 § Ärvdabalken). Att din make ärver betyder dock inte att dina arvingar kommer gå arvlösa utan de kommer få ta del av arvet då även din make går bort. Vid en situation där en make avlider görs en bodelning för att beräkna hur stor del av boet som tillhör vardera make (9 kap 1 § Äktenskapsbalken). Den efterlevande maken kommer alltså få ut en del av boet genom bodelningen och resterande del genom arv. När sedan den efterlevande maken dör ska den först avlidnes arvingar ärva den kvotandel av kvarlåtenskapen som räknas komma från den först avlidne. Enligt huvudregeln är kvotandelen 1/2, det vill säga att dina arvingar kommer att ärva 50% av den kvarlåtenskap som finns efter din efterlevande make när även denne person går bort. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur påverkar värdeökningar efterarvet?

2017-11-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag har en undran angående efterarv. Min far har avlidit och jag ska nu ärva honom och även min mor som är avliden sen 2003. Det finns även ett särkullbarn på min pappas sida som nu ska ärva. Kvotdelarna ska ju som jag förstår det bestämmas efter hur egendomen såg ut vid tidpunkten av min mors död och huvudregeln är att en eventuellt värdeökning av egendomen inte ska påverka kvotdelarna. Men det finns ju undantag från denna regel. Efter min mors död så har min far dels erhållit en ganska så stor livförsäkring efter min mor och dels erhållit andra ganska så stora försäkringsbelopp pga invaliditet. Större delen av dessa medel har sen använts till att renovera fastigheten som även fanns vid min mors bortgång. Kan detta påverka kvotdelarna?
Josefin Riklund |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Efterarvingar har rätt till en kvotdel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa vid dennes bortgång (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Huvudregeln är alltså att om den efterlevandes tillgångar ökar, ökar även värdet på efterarvet. Motsvarande gäller vid värdeminskningar. I 3 kap. 3-4 § ÄB undantas dock vissa minskningar och ökningar som inte påverkar efterarvets värde.3 kap. 4 § 1 st ÄB gör undantag för vissa värdeökningar efter den första makens bortgång. För att undantagsregeln ska tillämpas ska värdeökningen ha skett genom att den efterlevande maken fått ett arv, testamente, eller en gåva och i vissa fall vid värdeökning pågrund av förvärvsarbete. Dessa värdeökningar undantas från efterarvet och ska endast fördelas mellan den efterlevandes arvingar. För att undantag från huvudregeln ska göras måste den efterlevandes arvingar kunna visa att värdeökningen är sådan som avses i undantagsbestämmelsen.Om jag tolkar din fråga rätt har värdet på en fastighet som ursprungligen funnits i boet ökat efter att din far renoverat fastigheten med medel från en livförsäkring och från försäkringsbelopp som tillfallit honom efter din mors bortgång. Eftersom värdeökningen avser värdeökning på egendom som ursprungligen funnits i boet ska undantaget i 3:4 ÄB inte tillämpas. Efterarvingar har rätt att ta del av ökning på ursprunglig egendom även om värdet ökat genom att den efterlevande använt medel som tillfallit honom efter den första makens bortgång. Att fastigheten ökat i värde medför därför, i enlighet med huvudregeln, att den kvotdel som utgör ditt efterarv ökar i proportionerligt mån. Jag hoppas att jag har kunnat besvara din fråga!

Efterarvsrätt vid testamentsförordnande samt testators disponibla kvot

2017-12-07 i Efterarv
FRÅGA |Mor avliden och då fick min syster och jag ut laglotten (25 % av totala värdet i bouppteckningen). Inga särkullbarn finns. Far avliden nu och har testamenterat bort 60 % till andra. I det testamente som far och mor hade stod det " den av oss som den andre överlever ska med full och fri äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap utan intrång från laga arvingars sida. Detta förordnande gäller med de inskräkningar att förbehåll görs för våra bröstarvingars laglotter samt att i den händelse efterlevande make ingår nytt gifte ska våra bröstarvingar utbekomma hela sin arvslott". Far gifte aldrig om sig utan levde ensam.Fråga 1: Innebär det att min syster och jag inte har rätt att få ut mer efter mors del (arvslotten) - s.k. efterarv?Fråga 2: Egentligen har väl far bara rätt att testamentera bort 50 %?Fråga 3: Om det finns 1 000 000 kronor nu i bobehållning - hur mycket ska då min syster och jag erhålla om man tar hänsyn till om vi har rätt till efterarv efter mor och att far inte har rätt att testamentera bort mer än 50 %.
Henrik Reinhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Fråga 1:Som jag förstår det har du och din syster erhållit er laglott från er mor redan. Efterarvsrätt aktualiseras när en make ärver före de gemensamma barnen enligt ärvdabalken 3 kap. 1 §. I det här fallet har dock er mors kvarlåtenskap tillfallit er far genom testamentet och inte arvsordningen. Ni verkar redan ha fått ut er laglott från er mor också. Således är inte efterarvsrätt aktuell i den här situationen. Det innebär att ni inte har någon rätt till efterarv från er mor nu när er far har dött. Det ni har rätt till från er mor har ni redan fått genom laglotten.Fråga 2:Enligt ärvdabalken 7 kap. 1 § har en bröstarvinge alltid rätt till hälften av sin arvslott, alltså laglotten. Eftersom du har en syster är er arvslott hälften av er fars arv var. Det innebär att er laglott är en fjärdedel var. Hälften (50 %) av er fars kvarlåtenskap är er gemensamma laglott från honom. Det innebär mycket riktigt att er far enbart hade rätt att testamentera bort 50 % av sin kvarlåtenskap. Om ni vill kräva er laglott från er far måste ni påkalla jämkning av hans testamente enligt ärvdabalken 7 kap. 3 §. Detta brukar göras genom att man framför sin vilja att få ut sin laglott i samband med bouppteckningen.Fråga 3:Eftersom ni inte har någon efterarvsrätt från er mor och er laglott är 25 % har ni rätt till 25 % av kvarlåtenskapen. Om denna är värd 1 000 000 har ni således rätt till 250 000 var.Jag hoppas att du fick på din fråga!

Hur vet man vad som är kvar i efterarvet?

2017-11-30 i Efterarv
FRÅGA |min fabror har dött, vi är två barn kvar efter min far, min farbror var gift hans fru är död sedan ca 10 år, vid boupptäckningen som gjordes efter henne finns det 11 efterarvingar. hur skall man urskilja om det finns något arv i form av pengar kvar efter så länge?
Emma Frost |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När din farbrors fru gick bort gjordes en bodelning för att urskilja vad som tillhörde henne och vad som tillhörde din farbror. Om de ägde allt gemensamt delades alla tillgångar i två så att 50 % av allt tillhörde henne och 50 % tillhörde honom (9 kap. 2 § äktenskapsbalken).Huvudregeln är att din farbrors tillgångar vid tiden för hans bortgång tillhör honom till 50 % och hans frus arvingar till 50 %. Alltså till samma kvot som vid bodelningen när frun gick bort. Så om de ägde boet till 30-70 kommer boet efter din farbror också delas 30-70 till de olika personernas arvingar (3 kap. 2 § ärvdabalken). Undantag från huvudregeln är om din farbror har gett bort tillgångar i gåva eller liknande och på så vis minskat värdet av boet, i så fall ska gåvan räknas av på hans del av det gemensamma boet (3 kap. 3 § ärvdabalken). Det andra undantaget är om boet ökat i värde genom att din farbror förvärvsarbetat eller fått en gåva eller liknande. Den delen som överstiger det gamla boet ska då tillfalla din farbrors arvingar (3 kap. 4 § ärvdabalken). Detta innebär att din farbrors frus arvingar har rätt till samma värde som fruns arvingar hade när frun gick bort. Om boet minskat på annat sätt än det jag beskrev ovan, har fruns arvingar rätt till samma kvot av boet (50 % i exemplet ovan). Känner du dig fortfarande osäker rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.

Arvsfördelning vid samboförhållande

2017-11-30 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min sambo äger tillsammans en fritidsfastighet. Vi har barn på varsitt håll men inga gemensamma.Vi har skrivet ett inbördes testamente, bl a att "den som överlever den andre ska ärva den andres kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När den sista av oss är avliden ska den först avlidnas efterarv tilldelas den först avlednes bröstarvingar"". Min fråga: Kan den efterlevande sälja fritidshuset och t ex köpa en bostadsrätt för hela köpesumman? Eller måste något av den först gå till den avlidnes bröstarvingar? När den siste sedan avlider, delar man då bostadsrättens värde på alla böstarvingar, oavsett värdet då?Alternativ: kan den efterlevande parten sälja huset och leva upp pengarna, t ex genom att resa?Således: vad innebär fri förfoganderätt?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fri förfoganderättFri förfoganderätt innebär att du fritt får förfoga/disponera över kvarlåtenskapen. Skillnaden mot full äganderätt är att du vid fri förfoganderätt inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska arvet till bröstarvingarnas nackdel. Men så länge du är i livet får du förfoga över kvarlåtenskapen som du vill, med ovan nämnda begränsningar. ArvetNi har i testamentet skrivit att ni ska ärva varandra med fri förfoganderätt och att bröstarvingarna ska ärva först när den efterlevande sambon avlider. Särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Gemensamma barn får normalt vänta med att få ut sin del av arvet tills den efterlevande har avlidit. Detta gäller dock för äkta makars gemensamma barn. Sambos gemensamma barn har precis som särkullbarn rätt att få ut sin laglott direkt. Det spelar alltså ingen roll om era barn är gemensamma eller särkullbarn. De har rätt att få ut sin laglott direkt. För att få ut sin laglott direkt måste de dock begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Om barnen inte begär jämkning eller avstår från att få ut sin del av arvet direkt kan den efterlevande sambon sälja fritidshuset och köpa en bostadsrätt för hela summan. Om bröstarvingarna avstår sin rätt att få ut sin laglott direkt så räknar man ut en kvotdel. Det är sedan denna kvotdel som ligger till grund för beräkningen av hur mycket varje barn ska få när båda är avlidna. Vi tar ett exempel:Den sambo som avlider först har två barn sen tidigare. Bodelning görs och den avlidnes del uppgår till 400 000 kr. De två barnen ska ärva hälften var och ska således ha 200 000 kr var. Barnen avstår dock rätten att få ut sin del av arvet direkt och får istället ut sitt arv när den efterlevande sambon avlider. Den efterlevande sambon hade efter bodelningen 600 000 kr i kvarlåtenskap och förmögenhet. När den efterlevande sambon sedan avlider görs en beräkning av hur stor del av den efterlevande sambons egendom som utgörs av så kallad efterarvsrätt. I exemplet hade vardera barn rätt till 200 000 kr. Den totala förmögenheten vid bodelningen uppgick till 1 miljon kr (400 000 kr + 600 000 kr). 200 000 kr av 1 miljon = 1/5, det här blir alltså kvotdelen. När den efterlevande sambon avlider ska vardera barn då ha 1/5 av dennes förmögenhet. Vi säger att den efterlevande sambon har en förmögenhet på 2 miljoner kronor när denne avlider. 1/5 av 2 miljoner kr = 400 000 kr. Bröstarvingarna till den först avlidne sambon ska alltså ha 400 000 kr var när den efterlevande sambon avlider. Har förmögenheten vuxit kommer alltså bröstarvingarna till den först avlidne få ut mer än om de hade begärt sitt arv direkt. Likaså om förmögenheten har minskat. Det finns dock en del bestämmelser som är till för att hindra det fallet att den efterlevande maken/sambon gör sig av med sin förmögenhet så att bröstarvingarna med efterarvsrätt får ut ett betydligt mindre arv. Sammanfattning Era respektive barn har alltså laglig rätt att få ut sin laglott direkt, för att påkalla den rätten måste de begära jämkning av testamentet. Om de väljer att avstå sin rätt att få ut sin del av arvet direkt eller inte begär jämkning kan den efterlevande sälja fritidshuset och fritt förfoga över kvarlåtenskapen. Det följer av den fria förfoganderätten. Den enda begränsningen i den fria förfoganderätten är att den efterlevande sambon inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska värdet på arvet. Pengarna och kvarlåtenskapen får i övrigt spenderas hur som helst, t.ex. på resor. Arvsfördelning är ett komplicerat område och jag hoppas att jag har gjort det tydligt. Skulle du ha några funderingar är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Beräkning av efterarv och rätt till fastighet

2017-11-19 i Efterarv
FRÅGA |Jag har fått veta att jag ska få ärva min morbror. Han har varit gift tidigare och han och hans fru hade inga barn. Frun avled 1998. De hade inte upprättat ngt testamente. Min morbror hade dock skrivit testamente där allt han innehade ska gå till mig. Han trodde att det var så det gick till men jag har förstått att en del ska gå till hans frus släktingar. I bouppteckningen efter han fru så är deras förmögenhet uppdelad i hennes och hans del. De hade även ett sommarhus som jag skulle få ta över. I bouppteckningen står det att huset ägs till 100% av min morbror, men de var ju gifta så halva var väl hennes? Min fråga är hur man räknar ut hur mycket som ska tillfalla hennes släktingar. Är det hälften av det som fanns på hennes dödsdag eller hälften av det som finns vid min morbrors dödsdag? Eller räknar man ut det på ngt annat sätt?Jag är orolig för att jag inte ska kunna ha kvar sommarhuset om halv ska gå till hennes släktingar.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Arvingar till din morbrors fruOm det vid den efterlevande makens bortgång finns arvsberättigade släktingar till den först avlidne maken, ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken (3 kap. 2 § 1 stycket ÄB). Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Precis som du nämnt kan din morbror inte testamentera bort egendom som arvingarna till din morbrors fru är berättigade till.Hur mycket ska tillfalla din morbrors släktingar?Enligt 3 kap. 2 § 1 stycket ÄB ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken, om inte annat sägs i 3 stycket. Tredje stycket är ett undantag från huvudregeln om hälftendelningen som uttrycks i första stycket. Tredje stycket säger att delningen av boet, som sker vid den efterlevande makens bortgång, ska ske efter den proportion vari vardera maken ägde del i boet vid den först avlidne makens bortgång. Det är sålunda egendomsförhållandena vid den först avlidne makens bortgång som blir avgörande.Fördelning av egendom efter din morbrors bortgångFördelningen av den avlidnes tillgångar sker genom arvskifte (23 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne var gift, ska först bodelning förrättas enligt äktenskapsbalken (ÄktB). När din morbror avlider kommer en bodelning därför att ske. Vid den efterlevande makens bortgång förrättas bodelningen, då mellan den först avlidnes arvingar på ena sidan och den sist avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare på den andra sidan (3 kap. 5 § ÄB). Bouppteckningen brukar användas som underlag för att beräkna proportionerligt hur stor del av boet som den först avlidne makens arvingar är berättigade till. Vardera makes arvingar är berättigad att på sin lott få egendom som under äktenskapet tillhört den maken (9 kap. 5 § och 11 kap. 7 § ÄktB). Du har därför rätt att på din arvslott erhålla din morbrors fastighet. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Med vänlig hälsning