Efterarv för den först avlidne makens syskonbarn

2017-04-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag är en kvinna som är gift med en man. Jag har sedan tidigare ett barn. Min make har inga barn och vi har inga gemensamma barn. Om min make går bort först så har jag förstått att jag ärver honom. Inga testamenten eller äktenskapsförord finns. När jag sedan går bort, ärver mitt barn allt efter mig eller kan min makes syskonbarn göra anspråk på något efter min make?MvhSusanne
Karl Montelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Under förutsättningarna som du beskriver stämmer det att du ärver hela din makes kvarlåtenskap om han skulle gå bort först, se ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1 §. När du sedan avlider kan det bli fråga om rätt till s.k. efterarv för din makes föräldrar, syskon eller syskons avkomling som finns i livet vid din bortgång (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Efterarvet omfattar den kvotdel som din makes kvarlåtenskap utgör av din totala förmögenhetsmassa när du ärver honom. Om du t.ex har tillgångar värda en miljon kr vid din makes död och du ärver till ett värde av 500 000 kr är kvotdelen 500 000/1 500 000 = 1/3. Rätten till efterarv är alltså 1/3 av kvarlåtenskapen när du sedan går bort och ditt barn ärver resterande 2/3.Det du ärver från din make innehar du med fri förfoganderätt, vilket innebär att du kan överlåta det fritt genom t.ex. försäljning eller gåva men du kan inte bestämma vad som ska hända med kvotdelen efter din död genom testamente (ÄB 3 kap. 2 §). Du kan under din livstid påverka värdet på kvotdelen. Dock finns ett undantag i ÄB 3 kap. 3 § till skydd för efterarvsberättigade mot att du minskar din egendom på ett otillbörligt sätt. På samma sätt ska efterarvet inte omfatta alla värdeökningar av din egendom.Jag hoppas att svaret är till hjälp.Vänliga hälsningar,

Vad ingår i efterarvsrätten?

2017-04-23 i Efterarv
FRÅGA |Kvinna Y och Mannen X är gifta utan barn. Mannen dör år 2000, de har en gemensam bostad som säljs. Kvinnan köper en ny bostad som hon bor i själv. Y är i orubbat bo tills dess att hon avlider. Mannens bror är avliden men brodern han har en dotter. Y har tre syskonbarn. Den aktuella bostaden som inköptes efter mannens död har stigit mycket i värde. Hur kommer arvet efter kvinnan att fördelas, tänker främst på bostadens värde, den dagen då Y avlider? Kommer makens arvinge ta del av bostadens värdeökning som inköptes efter makens död? Om inte, hur värderas den gemensamma bostaden som såldes år 2000?
Emma Fagerberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsrätten enligt ärvdabalkenArvsrätten enligt ärvdabalken (ÄB) är uppbyggd på så sätt att det finns tre arvsklasser.I den första arvsklassen finns barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv. enligt 2 kap. 1 § ÄB. Dessa kallas bröstarvingar. Varje barn ärver lika stor del. Om ett barn har avlidit före den avlidne träder dess avkomlingar in och delar på barnets lott. I den andra arvsklassen finns föräldrar, syskon och syskons avkomlingar enligt 2 kap. 2 § ÄB. Föräldrarna ärver hälften var, och om en eller båda föräldrarna har avlidit går den avlidnes del vidare till syskonen. Om syskonet är avlidet går dennes del vidare till syskonets avkomlingar. I den tredje arvsklassen enligt 2 kap. 3 § ÄB finns mor- och farföräldrar samt deras barn (alltså mostrar, fastrar, morbröder och farbröder). Kusiner har ingen arvsrätt. Om man är gift ärver dock alltid den efterlevande maken all egendom, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Efterlevande makes arvsrätt går alltså först. Särkullbarn (ett barn som är bröstarvinge till den ena maken men inte den andra) har dock rätt att få ut sin del av arvet direkt. Enligt 3 kap. 2 § ÄB har bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskons avkomlingar någonting som kallas för efterarvsrätt. Det innebär att den efterlevande maken ärver den egendom som bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar egentligen skulle ha ärvt efter den avlidne med s.k. fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen, men denne får i övrigt göra i princip vad den vill med den. När den efterlevande maken sedan dör har den eller de med efterarvsrätt en rätt att få ut den del som kommer från den först avlidne maken. Efterarvsrätten räknas ut som en andel av hela den egendomsmassa som den efterlevande maken har då den först avlidne går bort, och lika stor andel av den egendomsmassa som den efterlevande maken har när denne dör blir efterarvet. Om den efterlevande maken exempelvis har 100 000 kr då den först avlidne maken går bort, och 50 000 kr av dessa är arvet från den först avlidne, kommer efterarvsrätten alltså att vara 50 %. När den efterlevande maken dör kommer efterarvingarna ha rätt till 50 % av dennes kvarlåtenskap. Om egendomen ökar eller minskar i värde under tiden mellan dödsfallen ökar eller minskar alltså även efterarvet. Mannens brorsdotter har efterarvsrättJag utgår från att de släktingar som du anger i din fråga är de enda som är i livet. Detta innebär att när mannen X dör ärver kvinnan Y hela hans kvarlåtenskap. Mannens brorsdotter får en efterarvsrätt på den andel av vad kvinnan äger som kommer från mannen. Om de bara har giftorättsgods (som delas lika vid dödsfall) kommer brorsdottern alltså att ha en efterarvsrätt på 50 % av kvinnans egendom då hon dör.Då kvinnan Y dör kommer alltså mannens brorsdotter i första hand ha rätt till 50 % av kvinnans egendom. Resten kommer att fördelas lika mellan kvinnans tre syskonbarn, som befinner sig i andra arvsklassen. Mannens brorsdotter kommer alltså att få ta del av värdeökningen på bostaden, då kvinnan har fri förfoganderätt att göra vad hon vill med sin egendom och då efterarvsrätten beräknas på den egendom som kvinnan har när hon dör. Hoppas att du har fått svar på din fråga,Vänligen

Fråga gällande efterarv

2017-04-21 i Efterarv
FRÅGA |Jag är enda barnet. Min far har sagt att det är trist att han inte kan komma ifrån laglotten. Nu har min mor dött och jag har fått ett papper, ett testamente, från min fars jurist där det står att min far ärver min mor med Full Äganderätt. Nu vill de att jag ska bekräfta detta med återgående post, och det omgående. Jag har tydligen 2 olika alternativ att välja mellan.I brevet från juristen står det: "Om du Godkänner detta så innebär det att allt arv kommer från din far när han avlider, om du bara skriver att du Mottagit detta så kommer arvet komma både från din mor och din far när din far avlider".Min fråga är: Vad är skillnaden? Och när min far tydligt uttryckt att det är tråkigt att han inte kan komma ifrån laglotten.. Vad är till fördel för mig att göra: att Godkänna eller att underteckna Mottagit?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att hela arvet kommer från din far innebär att han har rätt att disponera över hela sin förmögenhet så som han önskar. Du har dock fortfarande rätt till din laglott. Han skulle exempelvis ha möjlighet att testamentera hela sin förmögenhet till någon annan, detta med undantag av din laglott. Låt oss säga att din mor har efterlämnat sig 1 000 000 kr. Allt detta är testamenterat till din far. Att han ärvt med full äganderätt innebär att han får göra vad han vill med pengarna. Det enda är att han exempelvis inte kan testamentera bort din laglott. Säg att din far efterlämnar sig 3 000 000. Din laglott skulle vara 1 500 000.Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken ärver makar varandra. Gemensamma barn får ut sitt arv först då den efterlevande maken avlider, detta kallas för efterarv. I detta fall skulle du alltså ärva din mor och din far. En viss kvotdel kommer att vara hänförlig till din mors kvarlåtenskap. Låt oss säga att din mor efterlämnar sig 1 000 000 och att din far, vid tidpunkten för din mors död, har 700 000. Hans totala förmögenhet uppgår då till 1 600 000, varav 1 000 000 utgörs av din mors kvarlåtenskap. Detta ger en andel om 62,5 % (1 000 000/1 600 000). Om din far vid sin död efterlämnar sig 3 000 000 ska du få 62.5 % av detta som arvet efter din mor, alltså 1 875 000. Kvar efter din far blir då 1 125 000. Hälften av detta är din laglott, 562 500. I detta fall kommer du att erhålla 2 437 500. Generellt sett skulle du få ut mer genom denna metod. Jag har utgått från att du från din mor skulle ha fått din arvslott, att du vid din fars död är den enda bröstarvingen samt att du endast kommer att få laglotten efter din far. Är så inte fallet ändras räkneexemplen något.Värt att nämna är att om det rör sig om ett (giltigt) testamente så ska testamentet anses utgöra din mors sista vilja. Du har dock rätt till din laglott.Hoppas att du har fått svar på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Testamentera bort makes kvarlåtenskap

2017-04-17 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Undrar vad som gäller i följande fråga:Morbror till mig är gift. De har inget äktenskapsförord. Han går bort för ca 15 år sedan. Frun ärver allt. Nu har även frun gått bort. Då undrar jag då de inte har barn eller särkullebarn ej heller syskon i livet. Frun har testementerat bort all egendom till en fond.Kan hon även testementera bort min morbrors del i o med att hon ärvde honom fullt ut. Vad jag förstår ska ju hans del efter bådas bortgång ärvas av hans syskonbarnen. Kan hon testementerat bort även hans del.Vore tacksam för snabbt svar.Bästa hälsningar
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv och testamente finner du i Ärvdabalken. Eftersom din morbror inte hade några barn och under förutsättning att varken hans föräldrar eller syskon finns i livet, är det din morbrors syskonbarn som har arvsrätt och som därmed har rätt till lika delar av hans kvarlåtenskap, se Ärvdabalken 2 kap 2§ 2st. Eftersom din morbror var gift, gick dock hans kvarlåtenskap först till hans maka, Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st. Syskonbarnen blev då istället s.k. efterarvingar, vilket innebär att de skulle få vänta med att få ut sina arv efter morbrodern tills även efterlevande maka gått bort. Efterlevande maka fick din morbrors kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon har haft rätt att fritt disponera över den medan hon lever, t.ex. byta, skänka eller sälja den. Däremot har hon inte haft rätt att testamentera bort din morbrors kvarlåtenskap, se Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Genom testamente har din morbror dock haft möjlighet att bestämma att hans maka ska få kvarlåtenskapen med full äganderätt istället för fri förfoganderätt. Full äganderätt innebär att efterlevande maka, förutom att disponera fritt under sin livstid, även har rätt att testamentera bort kvarlåtenskapen. Eftersom makarna inte hade några barn, finns det ingen som skulle kunna ha något att invända mot ett sådant testamente. Detta eftersom barn är de enda som inte får göras arvslösa. Det kan därför vara bra att se efter om din morbror hade ett testamente som gav hans maka full äganderätt.Om något testamente inte finns har syskonbarnen, nu när efterlevande maka gått bort, rätt till efterarv från sin morbror. De har rätt att få del av hälften av efterlevande makas kvarlåtenskap (under förutsättning att fördelningen vid bodelningen mellan makarna var 50/50), se Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Ena halvan utgör nämligen efterlevande makas egen kvarlåtenskap, medan andra halvan utgör din morbrors kvarlåtenskap som syskonbarnen har rätt att dela på.Hoppas att mitt svar är till din hjälp. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med Lawline Juristbyrå (här) om du behöver ytterligare hjälp med att komma vidare i frågan. Med vänlig hälsning,

Fråga om arvskifte med efterarvingar

2017-04-26 i Efterarv
FRÅGA |Min svärmor dog nyss, änka sedan 9 månader tillbaka. Hon hade tre barn men hennes man var inte far till min man men de hade två gemensamma barn. Min svärmor ärvde ca 300 000 av sin man förra året och nu vid hennes dödsfall finns det 500 000 kr i dödsboet. Hur fördelas arvet mellan de tre nu levande syskonen?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Enligt 3 kap. 1 ärvdabalken (1958:637) ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen efter sin make om inte testamente eller ev. särkullsbarn finns. I detta fall ska de gemensamma barnen ärva både din svärfar och svärmor och din man endast ärva din svärmor eftersom han inte var bröstarvinge till din svärfar. De gemensamma barnen är i detta fall arvingar till din svärmor och efterarvingar till din svärfar. Efterarvet beräknas som en kvotdel ur den förmögenhetsmassa som den sist avlidna maken (din svärmor) efterlämnar. Kvotdelen beräknas genom att den lott som den efterlevande maken ärver efter den först avlidne maken med fri förfoganderätt delas med hela den förmögenhetsmassa som den efterlevande maken lämnar. Regeln återfinns i 3 kap. 2 § 3 st. ärvdabalken. I detta fall blir det då 300 000 / 500 000 = 0,6, Då ska alltså 60 % av din svärmors kvarlåtenskap (300 000 kr) delas lika mellan de gemensamma barnen (150 000 kr var). De kvarstående 40 % av din svärmors kvarlåtenskap (200 000 kr) ska delas i tre lika delar mellan alla tre av hennes barn, dvs. de gemensamma barnen och din man (ca. 66 670 kr var). Det innebär alltså att hennes gemensamma barn med din svärfar ärver 150 000 kr var som efterarvingar till deras far, dvs. de "efterärver" sin fars kvarlåtenskap. Sedan fördelas resten av din svärmors kvarlåtenskap (200 000 kr) i tre lika stora delar mellan alla tre av hennes barn, dvs. de gemensamma barnen hon hade med din svärfar, och din man. Det blir ungefär 66 670 kr (200 000 / 3) som var och en av barnen ärver efter sin mor.Arvet kommer således fördelas såsom att de gemensamma barnen kommer att ärva ca. 216 670 kr var och er man kommer att ärva 66 670 kr. Detta om ärvdabalkens arvsregler följs, om det finns ett testamente med i bilden kan arvsfördelningen bli en annan. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar,

Efterarv för särkullbarn som fått ut laglott

2017-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Min man har gått bort och vi har ett inbördes testamente. Min mans döttrar har krävt och också fått ut sin laglott. Jag begärde bodelning enl. äktenskapsbalken. När jag går bort hur räknas då den resterande laglotten ut. Är det som resterande pengar eller är det någon procentsats.Jag har nu sålt mitt hus och fått mer än det marknadsvärdet som användes vid arvsskiftet. Kan min mans döttrar åberopa mer pengar efter att arvsskiftet är påskrivet och klart?
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att testamentet stadgade att du skulle ärva allt efter din man. Hans döttrar har sedan fått ut sin respektive laglott. Om jag har förstått dig rätt så innebär det att hans döttrar inte har rätt att ärva något mer.Man får testamentera bort allt utom laglotten (se ärvdabalken 7 kap. 3 §). Laglotten utgör halva arvslotten, dvs hälften av det barnet skulle ärvt om det inte funnits något testamente (se ärvdabalken 7 kap. 1 §). Har laglotten delats ut så har döttrarna fått det de har rätt till och de har inte rätt att få något efter du gått bort. Om testamentet däremot avgav att du ärver resterande arvslott med fri förfoganderätt så har döttrarna rätt till efterarv när du går bort (se ärvdabalken 3 kap. 2 §). Döttrarna har då rätt till en kvotdel av din kvarlåtenskap. Om du ex. har en miljon och ärver en miljon efter din man, så utgör arvet halva din förmögenhet. När du avlider har döttrarna rätt att dela på halva kvarlåtenskapen eftersom den utgör arvet efter deras pappa.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Efterarvsrätt vid testamente med fri förfoganderätt

2017-04-19 i Efterarv
FRÅGA |Fråga: Gift par maken avlider. Paret saknar barn.Testamente upprättas där den "efterlevande med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom"När båda har gått bort:Då ärver makans syster samt två kusinbarn kvarlåtenskapen när allt är betalt.Maken som avled först har ett större antal syskon och syskonbarn.Skall dess noteras som efterarvingar och erhålla kallelse och testamente för godkännande?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken. Eftersom testamente upprättats där makan har "fri förfoganderätt" över all makens egendom så innebär detta att makens syskon och syskonbarn ska noteras som efterarvingar, ärvdabalken 3:2, och dessa ärver således efter det att makan gått bort. Om testamentet istället hade varit utformat som att makan haft "full äganderätt" så hade makens släktingar inte fått ärva i efterhand. Att makens syskon och syskonbarn noteras som efterarvingar innebär att de ska erhålla kallelse till bouppteckningen samt godkänna testamentet, ärvdabalken 20:2 samt 14:4. Hoppas du fått svar på din fråga!

Efterarvsandelen när ett av syskonen redan fått ut sin laglott

2017-04-15 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma hade tre barn. Två särkullebarn samt mig som är deras gemensamma barn.När min mamma dog så skedd en delning av boet.Pappas giftorättsdel blev 50% av totala värdet.Mammas 50 % delar jag och mina två halvbröder.Enligt följande: 1/3 + 1/3 + 1/3Jag och en utav mina halvbröder låter pappa sitta i orört bo.Den andra halvbrodern tar ut sin del.Nu har pappa avlidit:Frågan är kort och gått. Hur stor andel skall min halvbror få av totalen?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). När din mamma gick bort begärde alltså din ena halvbror ut sin laglott, vilket då motsvarade 1/6 av din mammas kvarlåtenskap (halva arvslotten på 1/3). (ÄB 7 kap. 1 §) Din pappa ärvde därmed 1/6 + 1/3 + 1/3 av din mammas kvarlåtenskap. (ÄB 3 kap. 1 §)- Av dina föräldrars gemensamma egendom fick din bror alltså ut 1/12 och din pappa fick 11/12.Du och dina halvsyskon fick en efterarvsrätt till den andel er respektive lott utgjorde av din pappas totala egendom. (ÄB 3 kap. 2 §) Nu när din pappa har gått bort gäller följande: - Din halvbror som redan tagit ut sin laglott har rätt till efterarv på 1/11 av totalen.- Din andra halvbror har rätt till efterarv på 2/11 av totalen.- Du är den enda som har rätt till arv efter din pappa och du har därför rätt till 8/11 av totalen (varav 2/11 är efterarv från din mamma). Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning