Dotters rätt vid förskott på arv från fader till son

2016-04-13 i Förskott på arv
FRÅGA |För cirka 20 år sedan gav min svärfar halva sin gård i gåva till sonen. Sonen har sedan köpt andra halvan till lägsta möjliga pris. Ingen kompensation har getts till min fru som är det andra barnet.Nu har svärfar avlidit men svärmor lever ännu.Min svåger står nu som ensam ägare av gården som har ett taxeringsvärde på cirka 15 miljoner kronor.Har hört om något som heter "förstärkt laglottsskydd". Kan vi utnyttja det på något sätt för att få mer rättvisa i arvet? När ska vi i så fall göra något och hur? Det fanns inga stora kontanta medel efter svärfar.
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sammanfattning:- Att påtala förskott på arv bör vara det bästa alternativet.- Förstärkt laglottsskydd kan bara tillämpas om syftet från fadern med gåvan var att gynna sin son framför sin dotter. - Ni behöver inte göra något förrän vid arvskiftet efter din svärmor då hon under sin resterande livstid har rätt till kvarlåtenskapen efter din svärfar med fri förfoganderätt.Ni har här att göra med ett förskott på arv som du kan läsa om i ärvdabalken (ÄB) 6 kap. Det handlar då om gåvor som en avliden gett till ett av sina barn under sin livstid, tanken är att en sådan gåva ska ses på som ett förskott på arvet och göra att barnen, så långt som möjligt, ska få lika mycket efter sin avlidne förälder. Det ska då vid arvskiftet räknas som att värdet på förskottet fortfarande finns med i kvarlåtenskapen efter den avlidne och arvingarna ska sedan få lika delar av kvarlåtenskapen med förskottet inräknat, det din frus bror har fått genom förskottet räknas då bort från hans del, se detta i ÄB 6 kap 5 §. Du nämner dock att det inte finns stora kontanta medel efter din svärfar, vilket får mig att tänka att din fru inte kan få ut ur kvarlåtenskapen motsvarande vad hennes bror fått i form av gården. Men om förskottet är större än vad hennes bror, vid en sådan här omräkning, har rätt till i arv har han ingen skyldighet att betala något till din fru. Arvskiftet efter fadern har väl här inte skett i nuläget då modern bör ha ärvt allt som efterlevande make. Då även hon avlider och kvarlåtenskapen ska delas upp bör ni påtala förskottet på arv som din frus bror har fått, så att det räknas in i kvarlåtenskapen.Angående det förstärkta laglottsskyddet. Det skrivs om i ÄB 7 kap 4 §. Regler om det skyddet blir aktuella vid gåvor som den avlidne gett bort under sin livstid med den tydliga avsikten att styra upp sin kvarlåtenskap på ett särskilt sätt. Kännetecken för en sådan gåva är att det är en liten uppoffring för gåvogivaren. Exempelvis ifall din svärfar hade sålt gården till sin son men själv bott kvar som vanligt. Men om hans son köpte den andra halvan av gården och flyttade in medan din svärfar var i livet kan gåvan alltså inte aktualisera reglerna om förstärkt laglottsskydd, då det hade blivit en uppoffring för svärfar. Om din frus bror tog över gården men inte flyttade in förrän din svärfar avled är regeln troligtvis tillämplig. Då kan din fru kräva din bror på belopp för att möta hennes laglott. Laglotten ska uppgå till hälften av den totala arvslotten, alltså 50 %. Då din fru har en bror och laglotten delas mellan barnen har hon rätt till 25 % av den totala kvarlåtenskapen som laglott. Om hon inte har fått det beloppet, på grund av gåvan till hennes bror och syftet med gåvan har varit just att ge brodern mer än din fru, kommer hon kunna få ut beloppet om hon väcker talan om det inom ett år från det att bouppteckningen avslutas. Detta sker ju som sagt efter din svärmors död. Viktigt att komma ihåg är dock att det förstärkta laglottsskyddet väldigt sällan tillämpas, det är svårt att avgöra ifall det kan tillämpas om man inte har alla omständigheter. Förskott på arv är ett mer rimligt sätt att få mer rättvisa i arvets delning. Med vänlig hälsning,

Gåva genom fullmäktig bröstarvinge

2016-04-09 i Förskott på arv
FRÅGA |Om jag och min syster, som haft fullmakt över våran mammas bankkonton, tagit ut pengar och gett våra barn, räknas det då som förskott på arv? Vi har en syster till som har en förvaltare som nu efter mammas bortgång i januari vill få det till, att det ska betraktas som förskott på arv. Om det räknas som det, hur blir det då?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förskott på arv regleras i 6 kap. ärvdabalken (här). Huruvida en gåva till en arvinge ska betraktas som förskott på arv beror i första hand på om gåvogivaren har föreskrivit det eller inte. Om det framgår av en föreskrift (exempelvis i ett gåvobrev) eller av omständigheterna i övrigt att gåvogivaren ville eller inte ville att gåvan skulle betraktas som förskott på arv, är det nämligen giltigt. Eftersom det råder tvist i ert fall huruvida pengarna från er mor ska avräknas som förskott på arv eller inte, så utgår jag från att någon sådan föreskrift eller några sådana omständigheter inte har funnits.När gåvogivarens avsikt inte har framgått, gäller istället presumtionsreglerna i 6 kap. 1 § ärvdabalken. Enligt dessa regler ska en gåva från en arvlåtare till en bröstarvinge betraktas som förskott på arv, medan en gåva till en annan arvinge inte ska det. Dina och din systers barn är arvingar till din mor. Däremot är de inte hennes bröstarvingar, vilket dock du och dina systrar är.Huruvida pengarna ska betraktas som ett förskott på arv beror på grund av detta på vem de var riktade till, er eller era barn. Om er mor har gett gåvor till er, så ska de nämligen avräknas som förskott på era arv. Däremot ska gåvor från er mor till era barn inte avräknas. Bedömningen av detta är komplicerad eftersom ni dessutom hade fullmakt att förfoga över er mors bankkonton. Gåvor som ni i egenskap av fullmäktiga har gett till era barn för er mors räkning är nämligen inte förskott på era arv. Skulle däremot ni personligen ha mottagit pengar från er mors konto, som ni sedan själva har valt att ge vidare till era barn, så ligger det nära till hands att anse att de ska avräknas som förskott på arv. Jag kan tyvärr inte svara säkert vilken bedömning som är den korrekta i ert fall eftersom det beror bland annat på fullmaktens utformning, omständigheterna vid gåvorna, etc.Att en gåva betraktas som förskott på arv innebär att den avräknas som en del som arvingen redan har fått ut av arvet. I ert fall skulle det innebära att pengarna som tagits ut räknas som en del av kvarlåtenskapen efter er mor. Pengarna avräknas sedan från din resp. din systers arvslott eftersom ni redan har erhållit dem. Om pengarna skulle utgöra så stor summa att de inte ryms inom din resp. din systers arvslott, så blir ni dock inte återbetalningsskyldiga. Följden av det skulle endast bli att ni inte skulle erhålla något arv, eftersom ni redan fått hela er andel.Sammanfattningsvis beror alltså frågan om pengarna utgör förskott på era arv på om ni gav dem till era barn för er mors räkning, eller för er egen. I det förstnämnda fallet ska pengarna inte avräknas som förskott på arv. I det sistnämnda fallet ska de det. Om de avräknas, blir följden att den summa ni får ut ur er arvslott minskar eftersom ni anses redan ha fått ut en del av arvet.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Möjlighet till förskott på arv

2016-04-05 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej.Vår far gick bort i december. Vår mor är dement och bor på ett boende. Vår mor ärver allt från våran far.Vår fråga är kan jag och min syster få ett förtida arv från mor.
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Er mor är givetvis fri att ge er ett förskott på arvet som sedan avräknas på era arvslotter vid hennes bortgång. Detta är okomplicerat om ni båda är hennes döttrar och det inte finns några andra barn eller testamente att ta hänsyn till. Förskott på arv regleras i Ärvdabalkens sjätte kapitel. Men arvet efter er far tillfaller er mor och om hon behöver hjälp att förvalta det får en god man utses och ni kan inte få ett förtida arv på grund av hennes sjukdom. Hoppas detta var svar på din fråga!

Gåva med villkor om förskott på arv

2016-03-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Gåvobrev. Om det är inskrivet enligt 8§ att gåvan inte skall avräknas vid ett framtida arv. Kan då gåvan vara hur stor som helst? I detta fallet gäller det en fastighet med marknadsvärd cirka 1,5 miljoner som mina föräldrar skänkt till en av mina bröder.
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.I detta fall finns regler om förskott på arv i ärvdabalken (1958:637) (ÄB), se här. Det som en arvlåtars under sin livstid ger i gåva till en bröstarvinge (dvs barn) ska avräknas som förskott på arv om inte annat föreskrivits, se ÄB 6 kap. 1 §. I detta fall verkar det som att det finns ett gåvobrev eller liknande där det har föreskrivits att gåvan av fastigheten inte ska ses som ett förskott på arv. Detta innebär att gåvans värde inte ska avräknas vid ett framtida arvskifte. Detta även om fastigheten är värd så mycket som 1,5 miljoner kronor. Vänliga hälsningar

Fråga om förvärv av lägenhet är köp eller gåva

2016-04-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga som är aningen komplex, egentligen är jag inte helt säker på om jag ens vet hur jag ska uttrycka mig men jag gör ett försök.Jag och min man(vi är gifta) har köpt en bostadsrätt, vi står som 45% delägare var och min son(särkullbarn) står som 10% delägare för det är han som ska bo där. Vi är godkända av föreningen. Finansieringen är att vi har lagt 400000 kontant och belånat resten på lägenheten, det är endast jag och min man som står för lånet. Tanken ursprungligen var att sonen ska hyra av oss , och då betalar han hela räntekostnaden på lånet och halva amorteringskostnaden + föreningens avgift, dessa 3 delsummor utgör hans "hyra". Nu vill han kanske köpa in sig som "riktig delägare för att komma in i "bostadskarusellen" och förhoppningsvis vara med på tåget att kunna tjäna några kronor vid försäljning. Tanken är att vi inte ska äga denna bostad "för evigt". Min moraliska kompass gör det nu svårt att avgöra hur vi ska räkna fram vad han ska äga... Om vi säger att han ska äga 10% hur mycket ska han då betala? Och bör han kunna tillgodoräkna sig något av den ränta och amortering han betalar för sitt boende? Om vi ska räkna ut hur mycket hans 10% ska kosta räknar man då på köpesumman som är 2 010 000 är eller ska vi räkna fram de 10% utifrån kontantinsatsen?? dvs om han lägger 100000 kontant och betalar det till oss föräldrar blir han då 25% delägare eller hur räknar man fram delägar procenten. Min moral säger mig att han defakto betalar vår ränta och del amortering och på så sätt är med att finasiera sitt eget ev. 10%iga ägande. Detta var väldigt svårt att föklara på ett begripligt sätt och jag hoppas ni förstår hur jag menar. Jag fattar också att det troligen är skillnad på den rent juridiska korrektheten hur man räknar och tänker kontra den moraliska i detta fall och jag är tacksam för en kommentar gällande båda sätten.Om man skall räkna 10% på hela köpeskillingen ska han betala 200000 men det har han inte kontant, om han lägger 100000 kontant och vill "låna" till resten så är det ju också så att vi redan har lånat den summan hos banken så det känns konstigt hur man ska få till det. Väldigt tacksam för en kommentar hur vi skulle kunna lösa detta på ett bra sätt.Jag är också medveten om att det blir skattekonsekvenser för alla oss ägare vid ev. försäljning etc. oavsett vem som har defakto betalat för lägenheten.Vi har också 3 barn till (total 2 var) så allt måste vara hyfsat rättvist när vi gör denna affär. Vi kan tex. inte skänka honom 10% utan att han betalar för det.
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga och tycker du formulerat dig väl. Detta är i mångt och mycket ett ekonomiskt problem såväl ett juridiskt problem, men jag anser att det finns en juridisk lösning vilket är varför jag tänkt besvara din fråga.Frågan som verkar vara genomgående är: Om vi säger att han ska äga 10% hur mycket ska han då betala?Mitt korta svar på den frågan är 10% av den totala inköpskostnaden som ni betalar för att få äganderätten av lägenheten. Alltså 10% av den totala räntan som kommer betalas och 10% av köpesumman. Då har han betalt 10% av allt som är ett krav för att få äganderätten. Vill han bo i lägenheten anser jag att han även ska betala föreningsavgiften och andra eventuella kostnader som kan uppkomma som är avsedda för de som bor i lägenheten, ström, vatten osv. Mitt långa svar är som följer:Du skriver att din son redan är 10% delägare på pappret och du och din make är 45 % delägare. Detta förhållande kommer bestå oavsett vem som betalar vad. Det spelar alltså ingen roll om din son skulle betala hela lånet, han skulle ändå vara 10% delägare eftersom äganderätt inte kan förvärvas på det där sättet. Du eller din make måste aktivt sälja en del till honom på det sätt som bostadsrätter ska säljas på för att ett annat andelsförhållande ska uppstå. Eftersom lånen står i era namn är det även en risk att han inte betalar någonting men ändå får stå kvar som delägare på 10%. Därför anser jag att ni bör göra ett skriftligt avtal och en betalningsplan. Detta bör det totalbelopp som han är skyldig er, och hur mycket han ska betala varje månad, varför han betalar (köp av andel i bostadsrätt och hur stor denna andel är), när i månaden han ska ha betalt som senast. När ni då har detta skriftliga avtal så gör ni tre stycken och alla tre signerar alla tre avtal så ni får varsitt om ni skulle bli osams. Man tänker att det inte kommer bli så men man vet aldrig. När han betalar skriver du ut eller på något sätt sparar att han betalt eller inte betalt så du har koll. Betalningsplanen behöver inte vara mer avancerat än ett papper där det står t.ex. ”Min son ska betala mig 3000 kr varje månad tills han betalat av 100 000 kr. I denna takt beräknas det vara färdigt om X år. Betalningen ska ske senast den sista dagen i månaden.”. Jag anser som nämnt ovan att han bör betala 10% av allt ni kommer betala med lån och ränta. Dessutom anser jag att han ska betala för de andra kostnaderna som inte har med banken att göra, kostnader som härleds ur att bo i lägenheten. Jag nämnde ovan ström och vatten och föreningsavgift men jag syftar även på om det tillkommer någon annan hyra än föreningsavgift, parkeringsplats osv. Dessa kostnader anser jag inte ska ingå i de 10% av inköpskostnaden utan han ska betala de löpande kostnaderna utöver de 10% av inköpskostnaderna. Detta anser jag att han ska betala eftersom han faktiskt bor och har användning av bostadsrätten. Du nämner att det är skillnad på den moraliska och juridiska korrektheten och detta stämmer. Som jag nämnde ovan så är det så att om ni inte har ett avtal och han inte betalar så behåller han sin äganderätt på 10 %. Det blir även svårt att bevisa att han skulle betala för lägenheten eftersom ord står mot ord. Då kan den andel av lägenheten som han äger bli sedd som en gåva. Varför är detta viktigt? Jo det är viktigt eftersom att om en förälder ger sitt barn en gåva när föräldern fortfarande lever är huvudregeln att gåvan är att se som förskott på arv. Skulle ni alltså inte få betalt för lägenheten och sedan säljer den har din son rätt till 10% av det inbringade beloppet. Men detta belopp kommer att ses som förskott på arv så när du dör kommer dina andra barn ärva mer än sonen som fick pengar från lägenheten. Detta går att räkna ut men jag tänker att det inte är så relevant nu, men det beräknas på en kvot så att alla barn ska får så lika arv som möjligt. Så skulle han inte betala, eller om han betalar för lite jämfört med vad han får så är det att se som förskott på arv. Du behöver alltså inte oroa dig för att det ska bli så rättvist som möjligt för dina barn, det är redan lagstadgat. Detta står stadgat främst i 6 kapitlet ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1) se första paragrafen. Detta gäller även om din make anses vara gåvogivaren enligt sjunde paragrafen samma kapitel. Det blir alltså rättvist för dina barn hur det än slutar. Oavsett om din son betalar 10% eller 5% av vad ni betalade så kommer han inte gynnas mer än dina andra barn. Men min rekommendation är att se till att han betalar allt han ska så snart som möjligt, för då är du i livet för att se till så att allt blir rätt, och din son slipper leva med en skuld hela sitt liv. Vad som kan vara bra att hålla koll på är att om du tycker att han inte behöver betala 10% av de totala inköpskostnaderna utan bara t.ex. 5% så kan dina andra barn säga att han fått 5% som gåva (och därav förskott till arv), eftersom han inte fullt betalt för sin andel. Då kan det uppstå bråk om sonen som ska bo i lägenheten tycker att han redan betalt allt för lägenheten och osämja kan uppstå. Detta är naturligtvis tråkigt och är ännu en anledning att han bör betala så mycket som motsvarar hans andel.Vänligen,

Gåva / förskott på arv

2016-04-09 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,min mamma äger en radhuslgh.nu vi!! Hon överlåta den till mig alltså skriva ett gåvobrev,(jag är vuxen) jag har 2syskon,men min mor vill att jag får lgh. Kan hon ge den till mig ,eller måste mina systrar få en del av lgh.?
Alexander Ahlfont |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förutsätter att den radhuslägenhet din mamma äger är en bostadsrättslägenhet.Vid gåva av bostadsrätter måste gåvobrev upprättas, givaren måste ansöka om utträde ur bostadsrättsföreningen och gåvotagaren måste ansöka om tillträde.Dina syskon måste inte få del av lägenheten. Det står din mamma fritt att ge bort lägenheten till vem hon vill. Enligt bestämmelser om förskott på arv i 6 kap. Ärvdabalken ska dock den gåva som en person under sin livstid ger bort till en bröstarvinge avräknas på arvingens arv. Det innebär att när din mamma går bort och hennes kvarlåtenskap ska delas upp mellan dig och dina syskon (samt eventuella ytterligare arvingar) kommer lägenhetens marknadsvärde vid gåvotillfället att avräknas från din andel. Du kommer därmed att ärva mindre än de andra arvingarna. Din mamma kan dock i gåvobrevet föreskriva att en sådan avräkning inte ska ske och då kommer du att ärva lika mycket som de andra arvingarna.

Förskott på arv och testamente

2016-03-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mor äger två fastigheter A och B. Den ena A tänker hon nu ge min bror i gåva och som förskott på arv. Den andra B vill jag få den dag hon avlider men till ett rättvist värde. Jag tänker att hon ska värdera båda fastigheterna idag och skriva fastighetens marknadsvärde för A i det gåvobrev min bror får. Vidare ska skrivas att jag tar över den andra fastigheten B till det marknadsvärde som är i dag. Hur ska vi gå tillväga?
Alexander Ahlfont |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk lag har arvingar tvingande rätt till hälften av kvarlåtenskapen efter arvlåtaren. Den andra hälften kan arvlåtaren disponera fritt över genom testamente. Hur ett testamente upprättas framgår av 10 kap. Ärvdabalken. Den delen som arvingarna har tvingande rätt till delas sedan jämnt mellan dem och utgör varje arvinges laglott.Som huvudregel ska en gåva som arvlåtaren gett en arvinge under sin livstid tas upp till marknadsvärdet vid gåvotillfället och sedan avräknas från arvingens laglott om inget annat föreskrivs. Detta bestäms i 6 kap. Ärvdabalken. Även vad en arvinge erhållit genom testamente ska som huvudregel avräknas från dess laglott.Beroende på hur mycket fastigheterna är värda och hur stor andel av din mors kvarlåtenskap dessa kommer att utgöra, har ni olika alternativ att skapa ett rättvist fördelande av kvarlåtenskapen.För att du ska erhålla fastighet B efter din mors död bör hon upprätta ett testamente. Hon kan i detta testamente bestämma att ett visst marknadsvärde ska avräknas, annars räknas som huvudregel marknadsvärdet vid arvlåtarens död av. Hon kan även föreskriva att fastigheten inte alls ska räknas av vid beräkningen av arvet. Detta kan hon även föreskriva i gåvobrevet till din bror.Oavsett vilka rättshandlingar som genomförs har du och din bror alltid rätt att få ut minst så mycket som motsvarar era laglotter. Om någon av de rättshandlingar som genomförs medför att du eller din bror inte får ut så mycket (man talar då om en ”laglottskränkning”), kan ni enligt bestämmelser i 7 kap. Ärvdabalken kräva att få ut era laglotter.

Arvsförskott och bouppteckning

2016-03-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Min fråga gäller gåvor som skall betraktas som förskott på arv.Hur skall man tolka 20 kap 5§ 3 st .Om en farförälder ger en gåva till ett barnbarn, medan barnbarnets förälder fortfarande lever, skall det då betraktas som ett förskott på arv till barnbarnets förälder.Undrande Pappa
Josefin Jennerheim |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!En gåva som arvlåtaren ger till en bröstarvinge under sin livstid presumeras vara förskott på arvet. Detta följer av 6 kap 1 § Ärvdabalken. Om däremot arvlåtaren vid gåvotillfället uttryckligen säger att det inte är ett förskott gäller inte presumtionen. För att gåvan ska presumeras vara ett förskott krävs att gåvomottagaren är en bröstarvinge vid gåvotillfället. Om föräldern lever är denne bröstarvinge till farföräldern, och inte barnbarnet. Därför kommer i det här fallet inte gåvan till barnbarnet ses som ett förskott på barnbarnets arv. Det ses inte heller som ett förskott på förälderns arv eftersom gåvan ges till barnbarnet. Jag antar att du hänvisar till 20 kap 5 § 3 st. Ärvdabalken och huruvida gåvan till barnbarnet ska tas med i bouppteckningen. Jag har utgått från att det är din förälder som åsyftas som arvlåtaren i det aktuella fallet. Makars (din förälder och dennes make) gemensamma bröstarvinge är inte delägare i den först avlidna makens dödsbo, om efterlevande maken ärver den avlidnas kvarlåtenskap. Finns det en bröstarvinge till den först avlidna maken som inte är gemensam, blir emellertid bestämmelserna tillämpliga. Detta innebär att paragrafen endast är tillämplig om du är dödsbodelägare. Vilka gåvor och förskott som åsyftas anknyter till ett antal rättsregler i balken, exempelvis den om arvsförskott i 6 kap 1 § Ärvdabalken men också 7 kap 4 § samma lag.Jag har lite för lite information i det här avseendet för att göra en bedömning. Men anmärk, att paragrafen alltså endast är tillämplig om du är dödsbodelägare. Med vänliga hälsningar,