Förskott på arv till arvinge som är större än kvarlåtenskapen

2017-02-28 i Förskott på arv
FRÅGA |1995 fick jag som gåva ett sommarhus värt 200000 av min far som sedan avlider 1999. Min mor som då lever har ju förfoganderätt över kvarlåtenskapen fram till sin död 2017.När min mor avlider finns endast 50000 i kontanter kvar. I gåvobrevet saknas att detta inte är ett förskott på arv, men kompletteras i samband med min fars bouppteckning av min mor som i tingsrätt gått ed på att detta inte är ett förskott på arv.Vi är två bröstarvingar.Hur blir arvet efter vår mor när det endast finns 50000 i kontanter kvar.Blir jag som fick gåvan skylldig den andre bröstarvingen kontanter?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken; nedan ÄB, se här.Som jag förstår det så lyckades du bevisa att gåvan inte var förskott för arv. Om så är fallet så kommer ju gåvan inte att påverka ditt arv över huvud taget, utan du får lika mycket som den andre bröstarvingen, dvs hälften var. Du kommer i vart fall inte behöva betala tillbaka något trots att gåvan var större än kvarlåtenskapen, om gåvan ändå räknas som ett förskott. Det framgår direkt av 6 kap. 4 § ÄB.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Om ytterligare funderingar uppkommer så återkom gärna till oss!Vänligen

Fastighet, överlåtelse

2017-02-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min pappa har ett fritidshus. Min pappa lever idag men han och min mamma skrev ett testamente vad som skulle hända efter deras död. Nu vill min pappa följa de så gott som det går fast att han nu lever. Vi är 5 syskon men pappa är bara min pappa. Dom har skrivit att 60 procent ska tillfalla mig och 10 procent till dom andra var. Nu är min fråga om jag vill köpa ut dom, hur räknar man då? Det finns ett lån som skulle betalas på 222000 innan utdelning och stugan är värderad till 1.3 miljoner. I testamentet står det även att jag får köpa det för 75% av marknadsvärdet?
Christina Bengtsdotter |Hej!Trevligt att du hittat till oss på Lawline!Testamente blir inte skarpt förrän din far har gått bort. Denna frågeställning innehåller lite om och men, och är därför besvarad utifrån hur jag uppfattar din fars vilja. Vänligen notera att detta är en högst översiktlig beräkning och behöver kompletteras med exakta uppgifter för att bli korrekt. Att skriva de aktuella dokumenten kan inte heller göras direkt utifrån denna sammanställning utan behöver göras på ett speciellt sätt beroende på vilket tillvägagångssätt som väljs. Eftersom du inte äger fastigheten nu så kommer överlåtelsen omfatta hela fastigheten. Då är frågan om din far vill att du ska få 60 procent av fastigheten utan att betala annan ersättning än lånet som kopplas till den del du får (222 000 kr x 60 procent = 133 200), eller ska du ersätta din far för 75 procent av marknadsvärdet? Jag förutsätter att det första är fallet här, eftersom han vill följa testamentets vilja redan nu. För att beräkna detta behövs information om inköpspris och om det gjorts några renoveringar. Dessutom är taxeringsvärdet viktigt här. Eftersom det är så lite lån så skulle det kunna bli aktuellt med gåvobrev. Beräkningen vid gåvobrev går till så att du tar marknadsvärdet x 0,75 (eftersom du skulle betala 75 %), drar av inköpspriset och eventuella renoveringskostnader (inte med i nedanstående illustration). Multiplicera beloppet med 0,22. Beloppet du får fram efter multipliceringen är latent skatt. Ta marknadsvärdet x 0,75 och dra av den latenta skatten. Dela beloppet på 10. Du ska då betala 4/10 delar till dina halvsyskon. De får 1/10 del var och du får 6/10-delar. Lånet ska ju också regleras, det kan du vid en gåvobrevstransaktion ta över om totala beloppet som blir aktuellt understiger taxeringsvärdet. Ännu bättre om beloppet också understiger 85 procent av taxeringsvärdet, då blir administrationsavgiften för överlåtelsen hos Lantmäteriet under 1000 kr. Om beloppet överstiger 85 procent, men är under taxeringsvärdet blir det en avgift för lagfart. I den situationen kommer Lantmäteriet betrakta överlåtelsen som köp i sina register, och behöver behandlas på ett särskilt sätt vid deklarationen för att ingen skatt ska behöva betalas vid överlåtelsen. Över taxeringsvärdet, då är gåvobrev inte aktuellt. Eftersom jag inte har uppgift om inköpspris tar jag lånebeloppet (det är alltså inte det som ska användas egentligen). Då kan det se ut så här:Försäljningspris 975 000,00 - Inköpspris 222 000,00Kapitalvinst att beräkna skatt på 753 000,00 Försäljningspris 975 000,00, Latent skatt -165 660,00, Lån att lösa -222 000,00Netto kvar 587 340,00 det ger att 1/10 blir 58 734,00 krAtt betala ut, exkl. lån 234 936,00 (58 734 x 4)Dina syskon får då 58 734 kr var, netto skattefritt. Du tar då över skatten, som du måste betala om du någon gång i framtiden säljer fastigheten, lite förenklat kan sägas att skatten "skvalpar runt" hos dig till den dag du säljer. Din kostnad blir då övertag av lånen plus 234 936 kr, sammanlagt 456 936 kr. Detta gäller om du ska betala för lånet utifrån dina andelar (60 %). För att det ska bli rätt i relation till förskott på arv är det viktigt att detta görs på ett särskilt sätt, när det gäller upprättandet av gåvobreven. Om beloppet inte understiger taxeringsvärdet är det aktuellt med köpekontrakt istället.Då, om du inte ska behöva betala annat än för de andelar som ska tillfalla dina syskon, kan det se ut så här.Du betalar andelen av lånet på 60 procent av 222 000 kr som blir 133 200 kr och lägger till den skatt som din far måste stå för, knappt 38 000 kr, ca 171 000 kr totalt. Sedan betalar du också de resterande andelarna, 40 procent av 75 procent av marknadsvärdet till din far som sedan får fördela ut nettot till dina halvsyskon. Din far måste också betala skatt på försäljningen och deklarera fastighetsförsäljningen i sin deklaration, samt att det kommer bli lagfartsavgift på försäljningen. Som du märker är detta ingen lätt fråga att lösa, utan måste få en klar och tydlig genomgång för att bli bra. Din situation kan också påverkas av att dina halvsyskon inte godtar att huset värderas till 75 procent av marknadsvärdet. Ta gärna hjälp av våra jurister, som kan hjälpa dig att få till den bästa lösningen i er situation. Det kan du göra genom att klicka på denna länk, här. Med vänliga hälsningar

Gåva vars syfte kan likställas med testamente

2017-02-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej.Jag har fått en fastighet i gåva av min mor som är nästan 100 år gammal. Min bror är död sedan ca ett år.I gåvobrevet står att gåvan inte är förskott på arv. Min bror (som är avliden) har tre döttrar. Vad jag förstår så går gåvan på fastigheten tillbaka till dödsboet när min mor går bort.?Fastigheten är värderad i samband med att gåvobrevet skrevs. Det är nu jag som står för alla kostnader och skötsel av fastigheten.Vill veta hur jag skall förhålla mig till detta?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Enligt Ärvdabalkens 6 kap. 1§ 1 stycket så räknas gåvor till en bröstarvinge (ett barn) normalt som förskott på arv, så länge inte något annat framgår av ett gåvobrev eller liknande. Eftersom din mor har skrivit i ett gåvobrev att fastigheten inte ska vara förskott på arv så räknas den inte som förskott på arv. Eftersom fastigheten inte är ett förskott på ditt arv så ska den som utgångspunkt inte gå tillbaka till dödsboet när din mor går bort. I Ärvdabalkens 7 kap. 4§ 1 stycket finns dock ett så kallat förstärkt laglottsskydd. Det innebär att om gåvan har givits under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvans syfte är att likställa med testamente så ska gåvans värde tas med i beräkning vid uträkningen av dina brorsdöttrars laglott. Detta gäller såvida det inte finns särskilda skäl som talar emot det, ett sådant skäl skulle kunna vara att du fått fastigheten som betalning för ett jobb du utfört för din mor eller liknande. Din mors gåvas syfte skulle kunna vara att likställa med testamente om exempelvis din mor har gett fastigheten till dig eftersom hon tror att hon snart kommer att gå bort och därmed inte har samma intresse av fastigheten. Med andra ord ska det typiskt sett vara fråga om en gåva som bortgivits på dödsbädden eller under en sista sjukdomstid. Din mors gåva skulle också kunna vara att till syftet likställa med testamente om din mor gett dig fastigheten med villkoret att din mor ska få använda den tills hon går bort. Om gåvans syfte är att likställa med testamente så läggs värdet av fastigheten till din mors kvarlåtenskap när din och dina brorsdöttrars laglotter räknas ut. Uträkningen kan illustreras med ett exempel: Om fastigheten är värd 100 000 kr och din mor efterlämnar exempelvis totalt 20 000 kr så räknas detta ihop (100 000+20 000=120 000). Din arvslott blir då 60 000 kr (120 000/2), och din brors arvslott, som kommer att ärvas av dina brorsdöttrar, blir också 60 000 kr. Era laglotter är hälften av arvslotterna. Din laglott blir därmed 30 000 kr (60 000/2) och dina brorsdöttrars laglott blir också 30 000 kr. Eftersom din mor redan gett bort fastigheten till dig efterlämnar hon ju egentligen bara 20 000 kr. De 20 000 kr räcker inte till för att dina brorsdöttrar ska kunna få ut din brors laglott om 30 000 kr, det saknas 10 000 kr. Det innebär att du måste ge dina brorsdöttrar de 10 000 kr som saknas för att de ska kunna få ut din brors laglott. Om dina brorsdöttrar vill göra gällande att syftet med din mors gåva ska likställas med testamente och att de har rätt att få ut din brors laglott måste de väcka talan i domstol inom 1 år från bouppteckningen. Detta framgår av Ärvdabalkens 7 kap. 4§ 2 stycket. Avslutningsvis är svaret på din fråga alltså att fastigheten inte går tillbaka till dödsboet när din mor går bort. Däremot kan det hända att syftet med din mors gåva kan likställas med testamente. Om så är fallet räknas värdet av fastigheten med vid beräkningen av era laglotter. Om den egendom som din mor efterlämnar då inte räcker till för att dina brorsdöttrar ska få ut din brors laglott måste du ge dina brorsdöttrar så mycket som saknas. Detta blir dock bara aktuellt om dina brorsdöttrar väljer att väcka talan i domstol inom 1 år från bouppteckningen. Hoppas att detta var svar på din fråga! Om du har fler frågor kring din mors arv eller fastigheten är du givetvis välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Vänligen,

Gåva och förskott på arv

2017-02-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Vår ensamstående mormor gick nyligen bort och hade upprättat ett testamente där hon önskar dela hela kvarlåtenskapen lika mellan sina barnbarn (mig, mina syskon samt vår kusin). Min mor och hennes syster (min moster) har begärt jämkning av testamentet och kommer därför få ut sina respektive laglotter. Dagarna innan mormor gick bort skedde överföringar av flera större pengabelopp till min moster och hennes barn, som min moster hävdar att mormor muntligen avsett som gåvor till henne och hennes barn som ska ej ska räknas som förskott på arv. Till saken hör att mormors ekonomi under sista tiden av hennes liv sköttes av moster, som alltså har förfogat fritt över de konton överföringarna har skett ifrån...Nu undrar jag:1) Vad gäller när gåva ges till en universell arvtagare (min kusin) i så pass nära anslutning till att gåvogivaren avlider? Kan detta (då mormors testamente tydligt uppger att hon vill dela kvarlåtenskapen lika mellan barnbarnen) räknas som en del av kusinens arvslott?2) Räcker min mosters intygande om att mormor muntligen uppgett att "gåvorna" till henne ej ska räknas som förskott på arv som bevis för detta?Tack på förhand.
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Jag ska försöka besvara dina frågor var och en för sig.1. Räknas gåvor till barnbarn som förskott på arv?Det är som huvudregel fritt fram att ge gåvor till en av sina arvingar och man kan som annan arvinge inte kräva att gåvan ska återgå. Däremot presumeras en gåva till en bröstarvinge vara ett förskott på arv (se 6 kap 1 § ÄB). Endast om det uttryckligen framgår, eller av omständigheterna går att utläsa, att gåvan INTE ska vara ett förskott på arv upphävs presumtionen. Om man fått ett förskott på arv ska detta vid arvsskiftet avräknas från ens laglott (bröstarvingens andel i arvlåtarens kvarlåtenskap). Presumtionen om att en gåva är förskott på arv träffar dock bara gåvogivarens direkta bröstarvingar. Om t.ex. en mormor vill ge en gåva till sitt barnbarn är presumtionen den omvända - man utgår då från att gåvan INTE är att betrakta som förskott på arv (se 6 kap 1 § 1 st 2 men. ÄB). Detta gäller förstås bara om gåvan lämnats medan barnbarnets förälder fortfarande var i livet eftersom att barnbarnet i ett fall där föräldern är död är den som ärver morfadern.En presumtion talar egentligen bara om vem som har bevisbördan. Vad gäller gåvan till din moster är det hon som måste bevisa att det inte är ett förskott på arv. Men vad gäller gåvan till din kusin är det du som måste bevisa att det är ett förskott på arv. Det faktum att din mormor i testamentet uttryckt en vilja om att kvarlåtenskapen skulle delas lika mellan barnbarnen är en sådan omständighet som talar för att gåvan till kusinen ska betraktas som förskott på arv. För att avgöra om det går att bryta presumtionen i ditt fall krävs mer information om alla omständigheter.2. Räcker din mosters intygande om att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv?Vad gäller din mosters egna gåva är svaret att ett intygande inte räcker. Din moster har bevisbördan för gåvan till henne inte ska betraktas som förskott på arv och hon måste lägga fram bevisning som styrker detta. En egen utsaga utgör inte stark bevisning. Vad gäller gåvan till din kusin har jag svarat ovan att bevisbördan ligger på dig varpå och ett intygande från din moster varken gör att presumtionen förstärks eller försvagas. Även gällande den här frågan behöver alla omständigheter läggas fram för att kunna ta ställning till huruvida presumtionen bryts eller.Hälsningar

Förskott på arv till bröstarvinge

2017-02-27 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående arv. Vi är fem syskon båda föräldrarna lever. Föräldrarna har en syster som favorit, för tre år sedan skrev de en gåva åt henne, hon fick sommarstugan. Nu har de igen skrivit en gåva att hon får "vår morfars" fastighet med ett gammalt hus, uthus samt två ha skog. Nu finns bara föräldrarnas bostad kvar som alla fem ska dela på säger föräldrarna(85år och 90 år) Vi kan inte diskutera varken med systern eller föräldrarna om detta de tycker att vi bara är avundsjuka och elaka. De ska bo kvar i bostaden så länge de orkar och sjukvårdskostnader kan tillkomma så den dag de är döda kanske det inte finns något kvar. hur blir det med laglotten då? Är inte systern skyldig att ersätta oss andra? Jag bor i Finland. Med vänlig hälsning Laila
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rätten till arv enligt lag regleras i Ärvdabalken (ÄB).När någon under sin livstid ger bort egendom så kan det under vissa omständigheter ses som förskott på arv. När det gäller gåvor från föräldrar till barn så gäller en presumtion för att detta ska ses som förskott på arv. Endast om annat har avtalats eller med hänsyn till omständigheterna måste ha varit avsett så kan presumtionen brytas, se 6 kap. 1 § ÄB. Det betyder därmed att så länge det tydligt framgår att föräldrarna inte vill att gåvorna ska ses som förskott på arv så ska de ej avräknas. Anledningen till att presumtionen för förskott på arv finns är för att man tänker sig att det är rimligt att utgå ifrån att föräldrar vill att alla barnen i slutändan ska få lika mycket, men det står däremot arvslåtaren fritt att besluta om annat så länge det tydligt framgår. Däremot så avräknas inte sedvanliga gåvor, vilkas värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor (6 kap. 2 § st. 2).Däremot om arvslåtaren under sin livstid har gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, då kan det finnas möjlighet att begära jämkning för det fall gåvan inskränker på bröstarvinges laglott (hälften av arvslotten), se 7 kap. 4 § ÄB. Exempel på situationer där den bestämmelsen är aktuell är när avlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd (kort tid innan sin död). Detsamma gäller när givaren fram till sin död har kvar nyttan av den bortgivna egendomen, exempelvis där givaren har gett bort en fastighet med förbehåll om att få bo kvar fram till sin död. Detta eftersom att det då ses som (likställs med) att man har försökt testamentera bort egendom, och när det kommer till testamente så får ett sådant inte inskränka bröstarvingarnas rätt till sin laglott.På din fråga framstår det dock inte som att era föräldrar ligger inför döden och det verkar ej finnas förbehåll till fastigheten, så av vad som utläsas rör det sig inte om gåva som ska likställas med testamente. Vad gäller huruvida gåvan ska ses som förskott på arv så är presumtionen att den ska ses som förskott på arv och avräknas från gåvotagarens arvslott, dock endast om inte presumtionen har brutits genom att arvslåtaren gjort gällande att det inte ska ses som förskott. För det fall gåvotagarens arvslott inte räcker till för att avräkna hela gåvorna så är dock inte gåvotagaren skyldig att återbära överskottet (6 kap. 4 §). Har förskott givits, ska arvslotternas storlek bestämmas genom att kvarlåtenskapen före delningen ökas med förskottets värde eller, om avräkning inte kan ske fullt ut, med vad som kan avräknas (6 kap. 5 §).Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du välkommen att komma in med en ny till oss här på Lawline eller kontakta en av våra verksamma jurister, här.Vänligen,

Förskott på arv

2017-02-25 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Vår mamma som är änka sedan 12år kommer inom det närmaste flytta in på ett äldreboende, hon har fyra barn varav ett har en utvecklingsstörning som gör att hen inte klarar sig själv, bor i gruppbostad och har godman. Frågan är om vår mor kan ge sin villa i gåva till de övriga tre barnen utan att det blir förskott på arv.
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som svarar på din fråga finns i ärvdabalken. Av 6:1 framgår att vad arvlåtaren (er mor) i livstiden har gett en bröstarvinge (ni barn) ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Om det således i samband med gåvan föreskrivs (i t.ex. ett gåvobrev) att gåvan inte är att betrakta som förskott på arv, kommer inte gåvan att räknas som förskott på arv. Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Hur ska arvet fördelas

2017-02-17 i Förskott på arv
FRÅGA |Min pappa gick bort ca 3 år sen efter en lång tids sjukdom. Pappa hade en bror.Nu har min farmor avlidit.Min farbror har fått skog och gård som gåva av min farmor innan hon gick bort, gåvobrev styrker detta. Dock står det ingen om att det ej är förskott på arv. Jag har ingen kontakt med farbror. Arvskifte är aldrig gjort efter farfar som avled ca 20 år sen.Nu har farmor avlidit och bouppteckning ska upprättas.Vad jag vet finnns inga större tillgångar i dödsboet.Farbror har utsett en boupptecknare och vill ha detta gjort så fort så möjligtVad ska jag tänka på och vad är viktigt att ta upp i bouppteckningen i detta fall.
Victor Åkerfeldt |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga.Det du bör tänka på är att du i egenskap av barn till en bröstarvinge (din pappa) är berättigad, tillsammans med dina andra syskon om du har några, till din pappas andel i kvarlåtenskapen. Detta framgår av 2:1 Ärvdabalken.Vad gäller skogen och gården som din farbror har fått så är detta att anse som förskott på arv om ingenting annat har konstaterats. Detta framgår av 6:1 Ärvdabalken.Vad detta innebär är att värdet på egendomen din farbror har fått ska räknas av från hans andel vid fördelningen. Du kommer alltså få ta del av en större del av arvet än din farbror på grund av att han har fått ut en del av det redan. Med vänliga hälsningar

Förskott på arv

2017-02-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej ! Vår far gav vår bror en gåva för ca 30 år sedan. Hos skattemydigheten står också klart att det är en gåva. Vi andra barn fick ingenting. Så nu undrar vi om det inte finns något kvar i våra föräldrars kvarlåtenskap, är det då rimligt att han fått ett ställe värt ca 2.000.000 och vi andra ingenting. Vår mor lever fortfarande och vi undrar om vi redan nu kan göra något för att vår bror inte skall få något mer om det nu finns något ?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler av intresse för din fråga finns i ärvdabalken. Enligt 6:1 gäller att vad arvlåtaren (dvs er far) i livstiden har gett en bröstarvinge (dvs er fars son, er bror) skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Har er far gått bort gäller således att kvarlåtenskapen (om testemente ej finns) ska delas mellan er bröstarvingar (dvs barn, varav brodern räknar av sin redan erhållna gåva) som huvudregel, se 2:1 ärvdabalken. Om er far vid gåvan sade eller på annat sätt föreskrev att gåvan inte var ett förskott på arv gäller dock att gåvan inte ska avräknas på arvet.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!