Gåva till bröstarvinge

2015-09-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Vår mor har precis gått bort. En av hennes barn har för 2 år sedan fått 100 000kr som barnet hävdar att hen fick för att hen hjälpte till med olika saker hemma och eventuellt skulle ha det lättare med egen bostad framöver.Att tillägga är att mor kunde ta hand om sig själv, inget handikapp, allvarlig sjukdom eller liknande.Mitt andra syskon hävdar att det ska ses som en gåva alternativt ett lån och dras från dödsboet mot barnet som fick pengarna.Vad säger lagen?Tack!
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga. Enligt Ärvdabalken 6 kap 1 § så räknas gåvor till bröstarvingar (alltså ens barn) som huvudregel som förskott på arv. Om det inte ska ses som förskott på arv måste det framgå av t ex gåvobrevet.Således är de 100 000 kr att se som förskott på arv om inte er mor angett att det inte ska vara det i ett gåvobrev eller liknande. Således ska det barnets arv minskas med de 100 000 kronorna.Vänligen,

Dokumentering av förskott på arv till bröstarvingar

2015-09-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, jag har en syster som har stora ekonomiska problem . Hon har i omgångar fått / lånat totalt ca 70.000 sek av mina föräldrar. Beloppen finns dokumenterade och daterade. Det ser ut som om hon för sin försörjning kommer behöva ytterligare betydande belopp i framtiden. Hur bör detta dokumenteras för att det skall räknas som förskott på arv ? Måste min syster kvittera de belopp hon erhåller ?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!En gåva till ett barn anses vara förskott på arv så länge man inte har skrivit annat (se här). Undantag gäller bara för t.ex. normala gåvor såsom "vanliga presenter" med mera. När det gäller pengabelopp skall de alltså i princip alltid räknas som förskott så länge som givaren inte har velat något annat.Följden av detta är att så länge man kan bevisa att din syster fått pengar som gåva av föräldrarna är det förskott på arv. Någon dokumentation krävs alltså inte. Däremot är det naturligtvis alltid bäst att ha sådana här saker skriftligt. Det är lämpligt att föräldrarna då de skänker pengar skriver ett gåvobrev med beloppet angivet, samt - trots att det inte krävs - för att undanröja alla tvivel skriver upp att det skall betraktas som förskott. Både föräldrar och syster skall skriva under på gåvobrevet.När det gäller de pengar systern tidigare har fått, är det förstås bra om det klaras upp om det rör ett lån eller inte. Så till vida som pengarna har varit gåvor, blir det dock som sagt fråga om förskott på arv. Av bevisskäl kan det vara lämpligt att föräldrarna och systern båda skriver på ett papper om att så är fallet, men i princip skall det inte krävas.Om du undrar något mer om det här, får du gärna återkomma!Hälsningar,

Storlek på arv om ett syskon fått förskott

2015-08-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Innan vår mor dog gav hon 10.000 till min syster och även till hennes son. Nu är bouppteckningen gjord och det finns 100.000 kr att dela mellan fyra syskon. Hur mycket ska var och en ha? 25.000 eller något annat då det ej finns något gåvobrev.Mvh / Kjell E
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Vad en arvlåtare har gett till sin bröstarvinge (i första hand barn) räknas som förskott på arv, om ingenting annat har sagts vid gåvan (se 6 kap. 1 § Ärvdabalken). Det finns inget gåvobrev, och därför ingenting skriftligt att gå efter. Det hänger därför på vad modern har sagt. Har ingenting särskilt sagts, skall gåvan till dottern ses som förskott på arv. Dotterns son var däremot inte bröstarvinge vid gåvan, eftersom dottern fortfarande levde, och gåvan till honom påverkar alltså inte arvet.Om de 10 000 kr som dottern fått räknas som förskott, skall de "läggas tillbaka" då man räknar ut vad vart och ett av er syskon skall få. Ni skall alltså dela på 100 000 + 10 000 = 110 000, och får 27 500 kr var. Dottern som redan har fått 10 000 kr skall räkna av dessa, och ärver därmed bara 17 500 kr.Kort sagt:Om ingenting annat sades vid gåvan, anses den vara förskott på arv och räknas av från dotterns arv! Arvets storlek beräknas dock som om gåvan aldrig hade givits. Gåvan till dottersonen spelar ingen roll för arvets fördelning.Hoppas att svaret blir till hjälp! Hör gärna av dig om det är något mer du undrar!Hälsningar,

Förskott på arv

2015-08-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej.Jag undrar hur mycket man kan gå ned i pris för att det inte ska räknas som förtida arv?Vi har en värdering på 1,100000 men min far (som äger huset) tycker det är för mycket pga att taket lär bytas och även avlopp lär ses över. Har läst under "frågor och svar" där det stod att det räknas som förtida arv om så inget annat anges,kan man då skriva i gåvobrevet att vi har räkna av takbyte samt byte utav avlopp ifrån värderingen vi fått?
Emil Forssell |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Ifall din far inte vill att bostaden ska räknas som förskott på arv, räcker det med att han skriver det i gåvohandlingen. Utgångspunkten är att ett sådant övertagande är att anse så som förskott på arv, om inte gåvogivaren sagt något annat. Bestämmelsen syftar till bröstarvingar (barn till gåvogivare). Se 6:1 Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637 vars första mening lyder " Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett". Vänligen

Kompensation vid arv efter underprisförsäljning

2015-09-07 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Min svärfar gick bort nyligen och hade skrivit ett testamente tillsammans med sin nya fru att de skulle ärva varandra helt. Jag vet att min man och hans bröder gemensamt har rätt till 25% nu. Men då frun inte vill bo kvar i huset utan vill sälja det till en av bröderna som inte har pengar att köpa det till marknadsvärdet men eftersom det är hans föräldrahem är hon villig att sälja till lägre pris. Är hon då tvungen att kompensera sina två barn och bröderna på något sätt? Med vänlig hälsning, X
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Jag har tagit bort ditt namn i frågan!Laglott och testamenteLaglotten ligger på hälften av vad en bröstarvinge (t.ex. barn) skulle ha ärvt om arvet skett enligt lagens bestämmelser (se här). Detta kan barnen kräva ut genom att begära jämkning av testamentet (se här). Om svärfadern inte hade några gemensamma barn med frun är det alltså faktiskt 50 % din make och hans bröder har rätt till. Om de två barnen frun har är gemensamma med din svärfar, blir förstås siffran lägre. Om din make dock t.ex. har två bröder, blir det ju (100/5)X3/2=30 % de har rätt till. Jag nämner detta eftersom det framgår att din make har mer än en bror och jag inte riktigt ser hur du kom fram till 25 %! Regeln är hur som helst som sagt att varje barn som inte är gemensamt med frun kan kräva ut hälften av vad de hade ärvt om inget testamente funnits.Om testamentet är formulerat på så sätt att frun skall ärva allting och det inte finns några förbehåll i stil med att hon skall ärva kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" eller att "egendomen skall efter *fruns namn*s död gå vidare till mina barn" har hon ärvt den resterande andelen fullt ut utan några egentliga skyldigheter gentemot makens arvingar. Om de väljer att inte kräva ut sin laglott, äger frun helt enkelt allting.Skydd för efterarvingarnaOm det å andra sidan är så att hon ärver egendomen med fri förfoganderätt, skall en andel av hennes egendom vid hennes död gå till makens barn. Om exempelvis det som svärfaderns barn tillsammans skulle ha ärvt totalt var värt 900 000 kr då han dog och frun hade egendom till värdet 900 000 kr skall svärfaderns barn i princip ärva 50 % av fruns egendom då hon avlider (med undantag för egendom hon har fått genom att arbeta - alltså lön eller liknande - samt arv och gåva). Till skydd för denna rättighet finns i Ärvdabalken 3 kap. 3§ en regel som säger att om den efterlevande maken genom gåva eller därmed jämförlig handling (till exempel försäljning till underpris) orsakat en väsentlig minskning av sin egendom, skall den först avlidne makens arvingar kompenseras genom att få en större andel av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Man skall alltså i princip låtsas att gåvan aldrig skedde och utefter de förutsättningarna räkna ut den först avlidne makens arvingars andel (man lägger alltså tillbaka gåvans värde). Om inte kvarlåtenskapen räcker för detta, kan gåvan (eller dess värde; mottagaren kan alltså t.ex. betala pengar) behöva återbäras. Återbäring kan dock inte bli aktuellt om det har gått mer än fem år sedan gåvan. Gåvan skall i detta fall anses vara lika stor som skillnaden mellan marknadsvärdet och vad köparen betalar för huset.Om ingenting annat sägs vid försäljningen kommer "gåvodelen" vidare att betraktas som förskott på arv, eller åtminstone den andel av gåvodelen som motsvarar vad fadern ägde av huset (se här). Resultatet av detta blir att den som får köpa huset kommer att få en mindre del av arvet efter frun än sina bröder. Utan att känna till de exakta siffrorna är det svårt att uttala sig om exakt hur det kommer att bli, men om frun har ganska mycket egendom och "gåvodelen" vid köpet inte är alltför stor kan resultatet bli att alla andra arvingar blir kompenserade i och med förskottet. Om frun inte vill att underprisförsäljningen skall räknas som förskott på arv är det bara att skriva i köpavtalet att det inte skall räknas som förskott.AvslutningUtom de nämnda reglerna finns det ingenting som tvingar frun att kompensera någon av arvingarna. Resultatet av reglerna är dock att det i första hand blir fruns egna barn som förlorar på underprisförsäljningen. Även om det går att "kompensera" dem med egendom leder ju detta till att arvet blir mindre.Hoppas att detta något komplicerade svar gav dig svar på din fråga! Om du undrar något mer får du gärna återkomma.Hälsningar,

Resa - Förskott på arv

2015-08-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Om jag bjuder min ena dotter (har två stycken) på en resa (värd ca 9000 kr) måste jag då skriva ett gåvobrev att det inte ska räknas som förskott på arv när jag avlider?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Som du tydligen känner till kan gåvor av olika slag räknas som förskott på arv så länge man inte har sagt något annat eller så länge inget annat framgår av omständigheterna. Även resor och liknande kan utgöra förskott på arv. Det finns dock exempelvis undantag för "sedvanliga gåvor" som "inte står i missförhållande till givarens villkor" (här). Det är inte omöjligt att en resa skulle kunna falla under detta undantag, även om en resa för 9000 kr är en ganska dyrbar "gåva".Jag skulle ändå i vilket fall rekommendera att du skriver t.ex. någon form av gåvobrev (det behöver inte vara ett formenligt gåvobrev) där det står klart och tydligt att resan inte skall betraktas som förskott på arv. Det räcker i och för sig att man har uttalat att det inte rör sig om ett förskott, men det är alltid bättre att ha det skriftligt.Kort sagt rekommenderar jag alltså att du klart och tydligt skriver att gåvan inte skall anses vara förskott på arv!Hälsningar,

Förskott på arv

2015-08-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Vår mor har avlidit . Efterlämnat ett arv på 240 000 kr. En av bröstarvingarna har för en tid sedan fått en gåva och ett gåvobrev har underskrivits . Men då beloppet på denna gåva var på 100 000 kr anser vi , övriga arvingar, att det inte gått riktigt till och att denna gåva ska tillräknas boet. Vi anser dessutom att vår mor inte var vid sina sinnen fulla bruk när hon undertecknade gåvobrevet. Vad har vi för chanser att få gåvobrevet att ogillas och dessa 100 000 kr att tillfalla dödsboet ??
Emilia Larson |Hej,Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Det som har skett kallas förskott på arv (6 kapitlet 1 § ärvdabalken) och innebär att gåvor som en bröstarvinge har fått av sin förälder kommer att avräknas dennes lott. Det innebär att när egendomen ska tas upp till bouppteckningen så kommer den att vara 240 000 + 100 000. Från det kommer sedan era lotter att fördelas. Ni kommer alltså ur den summan att dela på en lika stor lott var. Den arvinge som fick gåvan kommer alltså att behöva betala tillbaka en summa för att ni ska kunna få ut ert arv.Detta gäller bara om det inte på gåvorbrevet är angett att det inte ska vara förskott på arv. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårt frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Underprisförsäljning av hus till barnbarn

2015-08-20 i Förskott på arv
FRÅGA |Min frus föräldrar har blivit till åren och sålt sin villa. I hemlighet sålde dom den till en av fem barnbarn.Av dom fem är två våra.Troligen är villan såld till underpris och vi känner oss lite lurade..1.Är detta ett lagligt förfarningssätt av mina svärföräldrar?2. Om det visar sej att villan är såld till underpris , kan vi göra något , då min fru känner att hon har blivit lite för bakom ljuset och lurad på ett kommande arv?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Även om det kan leda till en del arvsrättsliga svårigheter är det i vanliga fall inte olagligt att underprissälja en villa till ett barnbarn (eller någon annan). Detta gäller alltså trots att det kan leda till att några arvingar i princip blir utan arv. Allt detta betyder också att det inte finns mycket att göra när det väl har hänt, så länge föräldrarna var någorlunda klara i huvudet. Om någon t.ex. är alltför dement kan det dock vara så att försäljningen är ogiltig, och då kunde det vara värt att gå till domstol med det hela.Jag vill dock göra ett annat påpekande. Enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K6) skall gåva till bröstarvingar betraktas som förskott på arv. I detta fall innefattas även "underprisdelen" vid ett underprisköp som en gåva! Även om barnbarn när det gäller denna bestämmelse inte brukar betraktas som bröstarvingar så länge den förälder som "står i vägen" fortfarande lever, kan bestämmelsen få betydelse om föräldern redan är avliden vid gåvan.Effekten av att en gåva betraktas som förskott på arv är att värdet, när man skall räkna ut arvslotterna efter att arvlåtaren har avlidit, "läggs tillbaka" (6 kap. 5 § Ärvdabalken). När man sedan har räknat ut vad vad och en skall ha, dras förskottet av från andelen för den som fick gåvan. Resultatet kan bli att den som fick gåvan inte senare får något arv medan resten får dela på vad som återstår.Exempel på beräkning med förskott:A har barnen B och C. B har barnet D.A ger ett fritidshus, värt 500 000 kr, till D. Vid tillfället är B redan avliden. Eftersom ingenting annat sägs vid gåvan, räknas det som förskott på arv.Något år senare avlider A, och har egendom till ett värde av 1 500 000 men inga skulder.När arvslotterna räknas ut, läggs 500 000 kr tillbaka till den övriga egendomen, och egendomen skall alltså anses vara värd 2 000 000 kr. Vart och ett av barnen skall därmed ärva egendom för 1000 000 kr. Det som skulle ha gått till B går istället till DB har dock redan fått ett förskott på 500 000 kr, och ärver därför bara 500 000 kr till medan C får ut resten av egendomen, vilken är värd 1000 000 kr.Totalt sett har både B och C fått 1000 000 kr, men B fick mindre vid själva arvet.Som sagt blir en sådan här "kompensation" bara relevant om föräldern till barnbarnet redan vid underprisköpet var avliden!En ytterligare, liknande situation som kan bli aktuell finns i 7 kap. 4 § Ärvdabalken. Där stadgas att om syftet eller villkoren med gåvan är att likställa med testamente kan bröstarvinge (t.ex. din fru) påkalla jämkning. Om en gåva jämkas nedåt skall till och med en andel av den återbäras!r du gärna återkomma! Bestämmelsen kräver dock i princip att underprisförsäljningen skedde antingen inför snart förestående dödsfall eller med sådana villkor att huset i praktiken fortfarande vore föräldrarnas ända tills de dog. Redan det faktum att en försäljning skedde talar emot detta, och bestämmelsen är främst avsedd för rena gåvor.Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars får du gärna återkomma!Hälsningar,