Tolkning av 3 kap 2 § Ärvdabalken

2016-08-24 i Make
FRÅGA |Hej,menas bröstarvingens eller makens föräldrar, syskon eller syskons avkomling?(1958:637) 3 kap. 2 §, Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!3 kap 2 § Ärvdabalken fastställer en efterarvsrätt för den först avlidna makens arvingar. Det rör sig därför om bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar till den först avlidna maken. Säg att make A avlider före make B. Make A har inga barn, men däremot en syster. Systern till make A får ut sitt arv efter make A först när även make B har avlidit. Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Makas rätt att använda arv från make

2016-08-22 i Make
FRÅGA |HejMin fasters man har gått bort. Inga barn finns. Den avlide har två syskon i livet och min fasters bror lever också. Som jag förstått det ärver min faster i första läget allt efter maken. Men vad händer när hon går bort? Har makens syskon laglig rätt till del efter maken eller kan hon göra vad hon vill; ge bort, testamentera eller konsumera?
Emma Persson |Hej!Tack för din fråga.Regler som ger svar på din fråga hittar du i ärvdabalken (1958:637), se här. Enligt 3 kap. 1 § ärver (precis som du säger) den avlidnes maka, det vill säga din faster, all kvarlåtenskap efter hennes make. Din faster ärver sin make med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att hon får bruka egendomen som hon önskar. Hon får emellertid inte testamentera bort den kvarlåtenskap hon ärvt. Det finns också en regel i 3 kap. 3 § som anger att om den efterlevande makan genom gåva har orsakat en stor minskning av sin egendom utan att ta tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, så ska den först avlidne makens arvingar få vederlag för denna minskning.Om sedan den först avlidne makens två syskon fortfarande lever då din faster avlider, så ska dessa dela på hälften av den efterlevande makans bo (dvs din faster), se ärvdabalken 3 kap. 2 §. Sammanfattningsvis, din faster kan nyttja egendomen hon ärvt av sin make på det sätt hon vill, men hon får inte testamentera bort det och hon får heller inte genom en gåva eller liknande orsaka en stor minskning av egendomen utan att ersättning för detta ska utgå till den först avlidne makens arvingar ur din fasters kvarlåtenskap.Hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen

Efterlevande makes gåva till utomstående

2016-08-21 i Make
FRÅGA |Hej,Vad händer med laglotter och arv vid följande situation:1. Två makar saknar barn och föräldrar är bortgångna. Syskon på båda sidor finns vid liv.2. Makan avlider, och allt arv tillfaller därmed maken.3. Maken är nu gammal och har förmodligen inte lång tid kvar att leva, och vill ge bort stora delar av förmögenheten till utomstående (en granne).4. Kan maken ge bort "allt" till grannen utan konsekvenser för grannen när maken sedan avlider? Eller finns det risk för laglottskränkning? Dvs att syskonen till både makan och maken hävdar sin rätt av arvet, och grannen blir återbetalningsskyldig den delen av arvet som motsvarar laglotten. Eller kan endast bröstarvingar hävda laglottskränkning?Tack för hjälpen!
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Regler som reglerar den situation du beskriver finns i ärvdabalken (1958:637) 3 kap. 2 §, se här om du vill läsa den. Där anges att om det vid den efterlevande makens död finns syskon till den först avlidne makan som lever, så ska hälften av den efterlevande makens (den sist avlidne maken) kvarlåtenskap ärvas av syskonen (i detta fall eftersom barn ej finns och föräldrarna avlidit). Om något av syskonen till den först avlidne makan har dött, ska detta syskons barn i sin tur ärva det syskonets del. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.Detta innebär i det fall du beskriver att maken inte kan testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till grannen. Om maken ger bort all sin egendom medan denne fortfarande lever, finns regler i ärvdabalken 3 kap. 3 § som kan bli aktuella. Där anges att om den efterlevande maken genom gåva har orsakat väsentlig minskning av sin egendom, så ska en del av egendomen som den efterlevande makens arvingar gått gå till den först avlidne makans arvingar.I detta fall, om allt getts som gåva till en granne, så ska gåvan eller dess värde gå tillbaka till arvingarna till den först avlidne makans arvingar (alltså hälften i detta fall) om grannen som tog emot gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan gjorde den först avlidne makans arvingar arvslösa/utan arv. Om man vill väcka talan i domstol för i denna fråga om denna situation uppstår, så måste man göra detta inom 5 år från det att gåvan mottogs av grannen.Hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen

Efterlevande makes ansvar för den avlidne makens skulder

2016-07-28 i Make
FRÅGA |Min mor har avlidit och det har framkommit att hon hade skulder som är större än hennes tillgångar. Nu undrar vi hur det blir för den kvarlevande maken vid bodelning/bouppteckning. Räknas deras båda skulder och tillgångar in som giftorättsgods så att han i praktiken kommer bli tvungen att betala hennes skulder? Kan han i så fall undvika det genom att åberopa 12 kap 2 § Äktenskapsbalken?Hur går han tillväga för att åberopa paragrafen i praktiken? Behöver man blanda in advokat eller går det någorlunda enkelt att fixa på egen hand?
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln är att i ett äktenskap så råder varje make över sin egendom och sina skulder enligt äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230#K1P3S1. Vid en bodelning så ingår alla tillgångar (som inte är enskild egendom) men skulderna ingår inte. Enligt lag så avräknar man skulderna från andelen som tillhör maken som har skulder, se https://lagen.nu/1987:230#K11P2S1. Detta gör man innan man räknar samman andelarna och delar upp dem och det betyder alltså att varje make står för sin egen skuld. Om det är som i ditt fall, att skulden är större än tillgångarna, så räknar man det som att din mors andel i bodelningen är 0 kr, detta för att hennes kvarlevande make inte ska behöva stå för hennes skulder. Om man inte vill göra på detta sätt kan den kvarlevande maken åberopa 12 kap 2 § Äktenskapsbalken om det blir mer förmånligt. Denna går att åberopa till den som sköter bodelningen eller genom advokat. Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning gällande bodelningen rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka eller klicka på knappen till höger. Med vänlig hälsning

Makes fastighet vid bodelning

2016-08-22 i Make
FRÅGA |Om min pappa ägt en fastighet sen 70-talet och han står inskriven som ensam ägare hos Lantmäteriet. Men hans fru som han är gift med sen 2009 står på 50% av bolånen. Hon har stått med på bolånen sedan januari i år. Nu har pappa omkommit, har hans fru/änka då rätt till halva fastigheten pga giftorätten även om pappa står som ensam ägare på den och har gjort det sedan länge?
Emma Persson |Hej!Tack för din fråga.När en make avlider ska först en bodelning göras och sedan ett arvsskifte. Detta innebär att man först tittar på vilken egendom vardera make har, och drar sedan bort skulderna på vardera sida. Det som då blir kvar på respektive makes sida, adderar man ihop. Summan man då får fram delas på hälften. Värdet av den summan är då vad som är vardera makes giftorättsgods. Så länge det inte fanns ett äktenskapsförord som angav att fastigheten var din pappas enskilda egendom, eller att han exempelvis fått fastigheten i gåva med villkor om att det ska vara enskild egendom, så har hans fru rätt till fastigheten.Det är även din pappas fru som ärver hela din pappas kvarlåtenskap, med undantag från särkullbarns rätt till sitt arv direkt. Alltså, om det inte finns något annat som uppgår till värdet av det din pappas fru ska ha enligt bodelning/arvsskifte, så har hon rätt till del av fastigheten eftersom de var gifta, trots att din pappa stod som ensam ägare på det. Om din pappa exempelvis hade stora skulder som överstiger värdet av fastigheten, kan det dock resultera i att det ändå inte finns något värde kvar som makan har rätt till genom bodelningen.Hoppas detta gav svar på din fråga! Vänligen

Arvsrätt - maka och särkullbarn

2016-08-21 i Make
FRÅGA |Hej, Vem ärver efter min man han har tre barn sedan tidigare före vårt äktenskap och jag har ett barn sedan tidigare vi hade dock inga gemensamma barn vänligen dela även upp det procentuellt tack!
Greta Apelman |Hej och tack för din fråga!Vid en bortgång av en make har den andra maken och den dödes bröstarvingar bäst rätt till arvet. Arvet består av din makes giftorättsgods samt enskild egendom. Giftorättsgodset är alla era gemensamma tillgångar delat på två. Det som kan betraktas som enskild egendom finns i 7 kap. 2 §. Vad som räknas som gemensam bostad står i 7 kap. 4 §. Se även 10 kap. i äktenskapsbalken för vad som ingår i bodelningen.Du har rätt att behålla hans giftorättsgods till viss del. Har hans barn rätt att få ut sina andelar direkt. De kan välja att vänta tills du också är borta, vilket stadgas 3 kap. 1 och 9 §§ ärvdabalken. De har rätt till hälften av giftorättsgodset, se 3 kap. 2 § ärvdabalken. Du har rätt till att få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Särkullbarnens 50 % räknas bort först, du har rätt till de kvarvarande 50 % av din makes giftorättsgods. Särkullbarnens andelar blir 16,6 % vardera. Ditt barn ärver dig först efter din bortgång och har ingen rätt till din makes arv.Om du har några fler frågor eller om något är oklart är du välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar

Upprätta äktenskapsförord efter äktenskapsskillnad

2016-08-14 i Make
FRÅGA |Mina barns (26 och 30 år) pappa är norsk, bor och är gift där. Undrar om ni vet svaret på äktenskapsförord kan upprättas efter att den ena parten får en dödlig sjukdom. Frågan gäller i första hand egendom som paret införskaffat tillsammans under sitt äktenskap . Två av dessa ligger i utlandet . Med vänlig hälsning,M
Franziska Brüggemann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett äktenskapsförord är ett avtal som ingås av makar eller blivande makar. Då du redan skilt dig från dina barns pappa bör alla ägandefrågor redan ha uppklarats vid en bodelning. Om han exempelvis fick egendomen i utlandet, men nu har fått en dödlig sjukdom, är det era barn som kan göra anspråk på hans egendom genom att utnyttja sin s.k. laglott om han skulle avlida. Hans nuvarande make har sedan rätt till det som återstår genom arvsrätten mellan makar. Ett frågetecken som uppstår är dock om det verkligen svensk lag och inte norsk som ska tillämpas i fallet, då pappan bor och är gift i Norge. Samtidigt tror jag som sagt att man aldrig kan upprätta ett äktenskapsförord retroaktivt och begära omfördelning av egendom som en f.d. make redan har fått.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

makas arvsrätt vid äktenskapsförord

2016-07-17 i Make
FRÅGA |Min far och hans maka hade ett äktenskapsförord när de gifte sig 2011 att alla tillgångar de hade när de gifte sig skulle vara enskild egendom. Nu har min far avlidit, vilken arvsrätt har hans maka?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!När jag svarar på denna fråga utgår jag från att din far och hans maka skrev ett äktenskapsförord så att all egendom ägde de separat, det vill säga att det inte finns något giftorättsgods och således är det inte nödvändigt med en bodelning.Arvsrätt för maka vid äktenskapsförord:Vid en persons dödsfall där denna var gift finns det en paragraf som regleras vad som händer med personens kvarlåtenskap. Enligt 3 kap. 1 § 1 st. Ärvdabalken (ÄB)(se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) kommer all kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Således kommer, enligt huvudregeln, din fars maka ärva din faders enskilda egendom. Men! Eftersom du är ett så kallat särkullsbarn kommer du ha rätt att få ut ditt arv direkt enligt 3 kap. 1 § 1 st ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). I och med detta kommer då makans arvsrätt uteslutas eftersom du är bröstarvinge till din far och ärver hela kvarlåtenskapen enligt 2 kap. 1 § 1 st ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Om det skulle vara på det viset att du var gemensamt barn skulle då makan ärva före dig och du skulle sedan ha rätt till efterarv när denna maka dör enligt 3 kap. 2 § ÄB,(se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1).Basbeloppsregeln:Det finns dock en regel som kan göra att den efterlevande makans arvsrätt inte helt utesluts. Detta kallas basbeloppsregeln och stadgas i 3 kap. 1 § 2 st ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2). Denna regel innebär att den efterlevande makan har rätt till fyra basbelopp (cirka 160 000 kr), under förutsättning att makans grundbehov inte är tillgodosett på annat sätt. Om makan således äger enskild egendom till ett värde som överstiger 160 000 kr kommer denne inte få något från kvarlåtenskapen men om det understiger detta värde har den då rätt att få det resterande av den avlidnes kvarlåtenskap.Ex: Anna och Anton är gifta med ett äktenskapsförord att alla egendom är enskild. Anton har endast ett barn och det är med en annan kvinna. När Anton dör tar detta särkullsbarn arvet (se ovan) men eftersom Anna endast har tillgångar som är värda 100 000 kr kan hon använda sig av basbeloppsregeln och således erhålla 60 000 kr från Antons kvarlåtenskap för att komma upp i 160 000 kr. Detta erhåller hon med fri förfoganderätt vilket innebär att barnet senare har rätt till efterarv när Anna senare dör.Sammanfattningsvis är det på det viset att en efterlevande make ska enligt huvudregeln ärva kvarlåtenskapen från den avlidne, även om det endast är enskild egendom via ett äktenskapsförord. Men om den avlidne endast hade ett särkullsbarn har denna rätt att få ut hela arvet direkt och då kommer makans arvsrätt helt uteslutas om basbeloppsregeln inte används.Hoppas detta gav dig klarhet!Med vänlig hälsning