Makes arvsrätt då det finns ett barn från tidigare förhållande?

2017-10-14 i Make
FRÅGA |Makes arvsrätt då det finns ett barn från tidigare förhållande?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Ett barn från tidigare förhållande som inte är makarnas gemensamma är s.k. särkullbarn. När det finns särkullbarn blir arvsituationen för efterlevande make lite speciell. Särkullbarn har nämligen rätt att direkt kräva ut sitt arv när deras förälder gått bort (ÄB 3 kap. 1 §). Finns endast ett barn har detta barn rätt till hela arvet efter sin förälder (ÄB 2 kap. 1 §). När föräldern går bort har barnet som nämnt rätt att få arvet direkt. Detta innebär att efterlevande make inte ärver något alls utan allt går till barnet. Särkullbarnet kan avstå från rätten att direkt kräva ut arvet om denne vill, till förmån för efterlevande make (ÄB 3 kap. 9 §). I så fall ärver i stället maken hela arvet med ett slags försteg framför barnet. När även efterlevande make gått bort får barnet ut sitt arv efter sin förälder/den först bortgångne maken (ÄB 3 kap. 2 §). Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Behöver testamente för att sitta kvar i orubbat bo

2017-09-28 i Make
FRÅGA |Vill ha enn fullmakt som gäller när man har särkullebarn och vill sitta kvar i sitt hus.
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det finns särkullbarn har du som gift bara rätt att få ärva din make/maka om dennes barn väljer att avstå sitt arv till förmån för dig. För att ändra på detta kan din make/make skriva ett testamente där det föreskrivs att den efterlevande maken/makan ska ärva istället för särkullbarnen och på så sätt sitta kvar i sitt hus. Det är alltså ingen fullmakt som behövs, utan ett testamente. Observera att den avlidnes barn alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av det de skulle fått om inget testamente fanns. (3 kap 1 §, 7 kap 1 och 3 §§ ärvdabalken, här)För att ett testamente ska vara giltigt måste vissa krav vara uppfyllda:- det ska vara skriftligt- två utomstående vittnen ska, vid ett och samma tillfälle, se när testatorn skriver under och själva skriva på handlingen (10 kap 1, 2 och 4 §§ ärvdabalken)Det är också bra om testamentet är så klart och tydligt som möjligt för att undvika framtida problem. Var noga med att ange namn och personnummer på de personer som avses och att formulera viljan på ett tydligt sätt. Skulle du och din make/maka vilja upprätta ett testamente är ni varmt välkomna att ta hjälp av Lawline Juristbyrå, här. Med vänliga hälsningar,

Arv efter svärmor - äktenskapsförord

2017-09-17 i Make
FRÅGA |Hej!Min blivandes mamma vill gärna att vi skriver ett äkteskapsförord på hennes arv. Jag har inga problem med att göra det men blir lite konfunderad över hur det egentligen funkar?1.Om hon dör och vi skiljer oss, inte ärver väl jag min svärmor då?? Eller är alla tillgångar (inklusive arv) bådas vid en skillsmässa utan äktenskapsförord? 2. Om vi skriver äktenskaosförord och hon dör och han får pengarna. Vad händer då om han dör? Går pengarna då tillbaka till hans syskon? Eller enbart till våra gemensamma barn (svärmors barnbarn) ? Tacksam för svar!
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar i vilket det bestäms att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom. Utgångspunkten är att all egendom som ett gift par innehar, oavsett om egendomen har införskaffats tillsammans eller enskilt, ska anses som båda makars gemensamma egendom vid en bodelning, för lagrum se 7 kap Äktenskapsbalken samt 10 kap Äktenskapsbalken. För att egendomen ska förbli ens enskilda måste man alltså reglera detta i ett avtal. Även egendom som man har fått genom arv blir giftorättsgods om det inte står särskilt föreskrivet i ett äktenskapsförord eller testamente att egendomen ska vara den ena makens enskilda För att besvara din första fråga: Ja, om ni skiljer er så är även den egendom som ni ärvt av andra er gemensamma om det inte står särskilt föreskrivet i ett äktenskapsförord mellan er två eller i ett testamente upprättat av testatorn, dvs din svärmor att egendomen ska vara enskild. Angående din andra fråga: När den ena maken dör ska all dennes egendom, dvs även dennes enskilda egendom ingå i kvarlåtenskapen. Det är den efterlevande maken till den avlidne som ärver dennes kvarlåtenskap. Den del av kvarlåtenskapen som består av enskild egendom ska den efterlevande ärva med så kallad fri förfoganderätt, enligt 3 kap 2 § Ärvdabalken. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande får spendera/sälja egendomen men med vissa undantag. Det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och inte heller att testamentera bort egendomen. När den efterlevande också har avlidit ska den del som motsvarar den först avlidne makens enskilda egendom gå till dennes arvingar (barnen i detta fall).Alltså: Trots att ni genom avtal (äktenskapsförord eller testamente) gjort hans egendom till enskild egendom så ärver du egendomen när han avlider men med vissa begränsningar. För att du inte alls ska ärva denna enskilda egendom krävs att han upprättat ett testamente som säger annat. Med vänliga hälsningar,

Basbeloppsregeln

2017-09-16 i Make
FRÅGA |Om min make dör, hur mycket blir mitt arv efter honom? Vi har äktenskapsförord, men jag har hört om 4 basbelopp. Hur mycket är det?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om arv finns i Ärvdabalken, se här.Basbeloppsregeln fungerar som skydd för den efterlevande maken gentemot särkullbarn och testamentstagare. Denne har en rätt att få ut ett värde motsvarande fyra gånger det prisbasbelopp som gäller vid tiden för dödsfallet (år 2017 motsvarar detta ett värde på 179.200kr). I det värdet inkluderas dock vad den efterlevande maken fått genom bodelning samt den efterlevande makens enskilda egendom, du kan läsa mer om det här. Hoppas du fick svar på din fråga!mvh

Efterlevande makes arvsrätt av den först avlidnes mor

2017-10-13 i Make
FRÅGA |Jag är gift. Om jag dör har då min hustru arvsrätt efter min mamma. Jag har två helsyskon.
Douglas Nordström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Arvsrätten i grundenHur arvet ska fördelas när en person avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Arvingarna delas in i arvsklasser och de som hamnar i den första arvsklassen är den avlidens barn (bröstarvingar), 2 kap. 1 § ÄB.Alla barn har lika stor rätt till arvet och tar, om testamente inte finns, lika stor del av arvet. Har barn dött träder dennes barn in i dennes ställe, 2 kap. 1 § 2 st. Testamente och laglottI kapitel 9 till 16 ÄB finns regler om testamente. Kort sammanfattat kan sägas att så länge som testamentet är upprättat efter de formkrav som finns kan arvlåtaren i princip fördela sitt arv precis hur denne vill.Det enda som arvlåtaren måste respektera och inte får inskränka med testamentet är bröstarvingarnas laglott. Hälften av den arvslott som bröstarvingarna har rätt till enligt 2 kap. 1 § ÄB utgör dennes laglott, 7 kap. 1 § ÄB. Svar på din frågaSvaret på din fråga är nej, din hustru har ingen arvsrätt efter din mamma om du avlider. Dina barn (om du har barn) har dock det och har därmed rätt till 1/3 av din mammas kvarlåtenskap.Om du inte har egna barn skulle din mor kunna fördela sin kvarlåtenskap genom testamente, så att din fru får din del av arvet. Detta kan självklart göras även om du har egna barn. Det enda som måste vara uppfyllt är att testamentet är upprättat efter ärvdabalkens regler och inte inskränker din och dina syskons laglott. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

När förlorar en make sitt giftorättsanspråk till den andre makens arv?

2017-09-26 i Make
FRÅGA |Jag undrar hur långt i skilsmässan mannehöver ha kommit för att få rätt att ärva allt av sina föräldrar/ då förälder går bort? Är det då båda skrivit under eller räcker det med att man skickat efter skilsmässoansöka?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte nödvändigt att genomgå en äktenskapsskillnad för att ärva hela kvarlåtenskapen efter sina föräldrar. Inom ett äktenskap råder nämligen varje make fortfarande över sin egendom. En make får alltså inte automatiskt något äganderättsanspråk till den andre makens tillgångar. Det finns inte någon lagstadgad rätt att ärva från svärföräldrar, så utgångspunkten är att maken till en arvinge inte har någon rätt alls till arvet (se 2 kap. 4 § ärvdabalken).Vid en äktenskapsskillnad ska dock makarnas giftorättsgods fördelas mellan dem genom en bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Tillgångar som en make har fått i arv räknas som giftorättsgods såvida inte det finns något äktenskapsförord eller testamente som föreskriver att arvet ska vara makens enskilda egendom (7 kap. 1-3 §§ äktenskapsbalken). Om det inte finns någon sådan föreskrift kan alltså arvtagarens make ha ett anspråk på att tillgångarna som arvingen har erhållit ska ingå i en bodelning, ett så kallat giftorättsanspråk.Enligt äktenskapsbalkens regler ska bodelningen göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § äktenskapsbalken). Egendom som en make ärver efter att en ansökan om äktenskapsskillnad gjorts ingår alltså inte i bodelningen.Sammanfattningsvis har alltså en make alltid rätt att ärva hela sin arvslott från sina föräldrar. Den andra maken kan dock ha ett så kallat giftorättsanspråk på egendomen, om det inte finns någon föreskrift i ett äktenskapsförord eller testamente om att egendomen ska vara enskild. Ett sådant anspråk föreligger endast om arvet erhölls före någon av makarna ansökte om äktenskapsskillnad.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Hur ärver jag och min man varandra?

2017-09-17 i Make
FRÅGA |Jag är gift med en man(enda barnet) som äger enskild egendom, en gård värd ca 5 miljoner. Hans enda barn är avlidet. Jag har en sommarstuga som jag står som enda ägare till och en bil. Idag lever hans mamma. Jag har 3 barn sedan tidigare.Hur ärver jag om han går bort först och hans mamma sedan? Hur ärver han om jag går bort först.Vi har tänkt skriva testamente så att mina barn ärver honom om jag går bort först. Bra idé?Är det bäst att skriva där att arvet är enskild egendom?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Oavsett vem av dig och din man som går bort först ska en bodelning göras där all er egendom delas upp mellan er (Äktenskapsbalken (ÄktB) 9 kap. 1 §). I bodelningen ska all er egendom som är giftorättsgods ingå, d.v.s. all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 10 kap. 1 § och 7 kap. 1-2 §). Din mans gård ska alltså inte ingå i bodelningen. Din sommarstuga och bil ska däremot ingå trots att du är ensam ägare, förutsatt att inte dessa också är enskild egendom. Det sammanlagda giftorättsgodset ska sedan delas lika mellan er två (ÄktB 11 kap. 3 §). 1. Hur ärver jag om min man går bort först?Din mans halva av egendomen från bodelningen och hans enskilda egendom (gården) utgör hans kvarlåtenskap, alltså arvet efter honom. Denna egendom ska tilldelas hans arvingar. Då hans enda barn är avlidet och det inte framgår att han har några barnbarn, har hans mamma rätt till hela arvet om hon då fortfarande är vid liv (Ärvdabalken (ÄB) 2 kap. 2 §).Just eftersom din man är gift med dig, har du däremot rätt till hela arvet efter honom i s.k. makesarv (ÄB 3 kap. 1 §). Du ärver alltså mammans arvslott med ett slags försteg. Mamman får rätt till efterarv vilket innebär att hon får ut arvet när även du gått bort (ÄB 3 kap. 2 §). Du får fri förfoganderätt till arvet och får använda egendomen men inte testamentera bort den.TestamenteOm din man vill att du ärver allt efter honom med full äganderätt kan han skriva detta i ett testamente och all hans egendom blir då din egen. Mamman blir i så fall arvslös efter din man och får inte ut något när du går bort.2. Hur ärver min man om jag går bort först?Precis som gällande din man så utgör din halva av egendomen från bodelningen din kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen ska tilldelas arvingarna, vilket i ditt fall är dina tre barn (ÄB 2 kap. 1 §). Eftersom barnen endast är dina, och inte din mans (s.k. särkullsbarn) har din man inte rätt till försteg i arvet (så som du har före hans mamma). Dina barn har rätt att direkt få ut arvet efter dig och delar lika, 1/3 av arvet var. Om barnen vill kan de däremot avstå från arvet till förmån för din man och din man får i så fall fri förfoganderätt över arvet (ÄB 3 kap. 9 §). Barnen får rätt till efterarv och får ut arvet när även din man gått bort.TestamenteNi kan i ett testamente skriva att ni vill att barnen inte får ut arvet efter dig direkt utan att det först ska gå till din man. Detta får samma verkan som om barnen som ovan nämnt avstår från arvet till förmån för din man. En fördel med att skriva detta i ett testamente är att barnen blir fullt medvetna om att det är detta ni vill.Oavsett vad som står i ett testamente, så är dina barn dina bröstarvingar och har därför rätt till sin laglott. Det innebär att barnen direkt vid din bortgång kan kräva ut sin laglott om de vill, trots testamentet. Laglotten motsvarar halva arvslotten och testamentet försäkrar därför endast att 50 % av ditt arv går till din man (ÄB 7 kap. 1 §). Ytterligare en fördel med testamentet är dock att barnen nu måste agera för att kräva ut sin laglott, men accepterar de testamentet så ärver din man i enlighet med det. Finns inget testamente får däremot barnen automatiskt hela sin arvslott direkt.Att skriva i testamentet att arvet ska vara enskild egendom saknar betydelse just i arvssituationen. Enskild egendom har endast betydelse när personen som ärvt egendomen ska bodela. Om dina barn ärver något som ska vara enskild egendom, ska egendomen alltså inte ingå i en bodelning mellan barnet och dennes make/maka.Sammanfattning:1. Om din man går bort först ärver du all hans egendom med fri förfoganderätt. När även du går bort ska hans mamma få arvet. Din man kan skriva testamente om att du ska ärva allt med full äganderätt och i så fall får hans mamma inget i arv.2. Om du går bort först ärver dina barn 1/3 var av din egendom. Barnen kan avstå från arvet till förmån för din man och får i så fall ut arvet när han går bort. Du kan skriva testamente om att din man ska ärva efter dig med fri förfoganderätt, men barnen har ändå rätt att direkt kräva ut sin laglott.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur fördelas egendomen mellan mig och min makes barn vid makens bortgång?

2017-09-11 i Make
FRÅGA |Hej,Jag har inga egna barn och är gift med en man som har 4 st. sedan tidigare. Vad händer vid hans bortgång om den sker före min? (Vi har stor åldersskillnad så kan mycket väl vara så om livet har den gång den ska). Vi ska ev. köpa en fastighet som är värd mycket pengar , det är hans föräldrahem. Om värdet på den skulle vara ex. 5.000 000 vid hans bortgång. blir jag då automatiskt skyldig hans barn 2,5 miljoner? Även om vi har lån på bostaden på ex. 2.000 000. Och, hur kan man göra detta på bästa sätt? Är det smartare att han ger barnen förskott på arv? Eller hur kan man säkra min situation? Jag bryr mig inte om att dom får hans sparade pengar osv , men känns som vi vill säkra vår gemensamma fastighet åtminstone.. Och vad gäller alla våra saker i hemmet som vi köpt ihop, har barnen rätt att ta häften av dem också? Vad bör vi göra för att jag ska slippa hamna på gatan vid en eventuell bortgång av min make? Eller är det smartare att inte vara gifta i ett sådant här läge?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som skulle påverka vad du och din makes barn får vid hans bortgång finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer först förklara hur egendomen efter en avliden make fördelas och ge ett enklare räkneexempel. Sedan ger jag förslag på några lösningar.Bodelning vid makes bortgångNär en make avlider upplöses äktenskapet. Den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo måste därför först göra en bodelning (ÄktB 9 kap. 1). I en bodelning fördelas makarnas giftorättsgods mellan dem (ÄktB 10 kap. 1 §). En makes giftorättsgods är all dennes egendom som inte gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord, ett villkor i en gåva, eller ett testamente (ÄktB 7 kap. 1 §). Det är alltså fastigheter, saker i hemmet, bankmedel mm. Vid bodelningen beräknas först värdet av makarnas giftorättsgods. Varje make får dra bort en summa från sitt giftorättsgods för att täcka skulder som personen har. Skuldtäckningen görs i första hand för skulder som på något sätt har att göra med egendomen som ingår i giftorättsgodset. Har någon av makarna skulder som är kopplade till dennes enskilda egendom får skuldtäckning bara göras om personens enskilda egendom inte räcker till för att täcka skuldern (ÄktB 11 kap. 2 §). När skuldtäckningen har gjorts ska värdet av makarnas respektive giftorättsgods läggas ihop och delas lika mellan dem (ÄktB 11 kap. 3 §). På detta sätt får man fram andelen som vardera make har rätt att få från boet. När en make har avlidit ska alltså den efterlevande maken få saker, fastigheter eller bankmedel till ett värde som motsvarar dennes andel. Den avlidna makens andel tillfaller dödsboet och utgör kvarlåtenskap som ska fördelas enligt arvsregler.Exakt hur sakerna i boet fördelas går inte att säga på förhand. I första hand ska parterna få de saker som de själva önskar. Bostad och bohag ska tillfalla den som bäst behöver det. När bodelningen görs till följd av att en make dör görs alltså en behovsbedömning till fördel för den efterlevande maken med syfte att se om maken ska få rätt till bostad och bohag framför dödsboet (ÄktB 11 kap. 8 §). Fördelningen kan också sluta i att ett dödsbo och en efterlevande make blir delägare till vissa saker, eller att den ena parten ger ekonomisk ersättning till den andra för att jämna ut olikheter mellan vad parten faktiskt får och dennes andel.Kvarlåtenskapens fördelning mellan efterlevande make och särkullbarnEn efterlevande make har rätt till det som kallas makesarv (ÄB 3 kap. 1 §). Det betyder att den efterlevande maken får ärva den dödes kvarlåtenskap framför barn och andra arvingar. När den avlidna personen efterlämnar barn som inte är gemensamma (särkullbarn) har den efterlevande maken bara rätt till makesarv om barnen avstår sin rätt till arvet. I andra fall ska barnen få ut sitt arv direkt. Oavsett om särkullbarnen godkänner det eller inte har maken alltid rätt att genom bodelning och arv få en summa om fyra prisbasbelopp (idag ca 179 000 kr). Om den efterlevande inte har kvar 179 000 kr efter bodelningen ska resten alltså komma från den döda makens kvarlåtenskap.Om särkullbarn avstår sin rätt att få ut arvet direkt efter deras förälder får de istället rätt till efterarv. Det betyder att de får ut sitt arv i samband med den efterlevande makens död (ÄB 3 kap. 2 §).RäkneexempelJag utgår från en situation där du (A) och din make (B) har köpt en fastighet värd 5000 000 kr och att ni äger 50 % var samt att ni delar ett lån på 2000 000 kr för köpet av fastigheten. Jag utgår från att ni har bankmedel eller ägodelar till ett värde av 1000 000 kr var förutom huset och att ni inte har gjort någon egendom till enskild egendom. Giftorättsgods förkotas GG och enskild egendom förkortas EE.A har GG (fastighet) 2500 000 kr, GG (annan egendom) 1000 000 kr, EE 0 kr, GG skuld (fastighet) - 1000 000 kr. Tillför 2 500 000 kr till boet. B har GG (fastighet) 2500 000 kr, GG (annan egendom) 1000 000 kr, EE 0 kr, GG skuld (fastighet) - 1000 000 kr. Tillför 2 500 000 kr till boet. Sammanlagt har boet ett värde av 5000 000 kr. A och B (Bs dödsbo) får var sin andel värd 2 500 000 kr. Vilken egendom du får till det värdet går inte att säga, eftersom det beror på vilken egendom som finns att fördela och på en behovsprövning för bostad och bohag.Kvarlåtenskapen som ska fördelas efter din make är alltså hans andel efter bodelningen, 2 500 000 kr. Eftersom du i detta fall fick mer än fyra prisbasbelopp redan efter bodelningen har du inte automatisk rätt till makesarv. Din makes barn ärver kvarlåtenskapen värd 2 500 000 kr om de inte avstår sin rätt till förmån för dig för att istället få ut ett efterarv när du avlider.Hur kan man bli säker på vem som får vad?Du frågar bland annat om det skulle vara säkrare att inte vara gifta. Alternativet skulle vara att leva som sambor. I allmänhet ger samboskap betydligt sämre skydd för en efterlevande partner, eftersom en sambo inte har någon arvsrätt och en bodelning inkluderar en mycket begränsad del av sambornas egendom. Att ge barnen förskott på arv nu påverkar inte deras rätt att få ut det som din make lämnar efter sig när han avlider. Skillnaden blir att det kanske finns mindre kvarlåtenskap att fördela mellan barnen när det är dag, men problemet med fastigheten finns fortfarande kvar.Makar som vill försäkra sig om hur deras egendom fördelas vid den enes bortgång kan istället upprätta äktenskapsförord (ÄktB 7 kap. 3 §) och/eller ett testamente (ÄB 10 kap. 1). I ett äktenskapsförord kan ni t. ex. göra någons andel i en fastighet till enskild egendom och på så sätt hålla den utanför en bodelning. Om ni äger 50 % var av fastigheten skulle du då ha försäkrat din rätt till dina 50 % av fastigheten, men kan eventuellt bli delägare av fastigheten tillsammans med barnen om din makes andel tillfaller dem. För att bestämma exakt hur sakerna ska fördelas kan ni upprätta ett testamente som t. ex. anger att den efterlevande maken ska få ärva fastigheten. Fördelningen enligt testamentet går före barnens rätt att ärva.RekommendationerFör att göra situationen säkrare för varandra i händelse av den andras bortgång rekommenderar jag dig och din make att upprätta ett äktenskapsförord och testamente där ni reglerar era egendomsförhållanden och bestämmer hur saker ska fördelas mellan er i en bodelning och arvssituation. Hur man formulerar testamenten är ganska fritt och man kan göra det på många olika sätt. För att vara säkra på att ni får fram äktenskapsförord och testamenten som verkligen får de konsekvenser ni önskar är det därför alltid bäst att anlita en jurist som kan hjälpa till.På Lawlines juristbyrå kan vi hjälpa till med både äktenskapsförord och testamenten. Vill ni boka tid med en jurist kan ni göra det här.Jag hoppas att detta har varit till din hjälp.Vänliga hälsningar,