Göra make arvlös

2016-11-20 i Make
FRÅGA |Om jag går bort, ärver min man mej automatiskt ? Jag skulle vilja att mina barn ärver min del, ska jag skriva testamente då ??
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga beror på om det är era gemensamma barn eller inte. Är det gemensamma barn ärver din make barnens del med ”fri förfoganderätt” vilket betyder att han har rätt att konsumera (använda) arvet, men inte själv testamentera bort det eller exempelvis om han har barn utanför äktenskapet, ge det till dem. En make har dock inget laglottsskydd och om du vill att barnen ska ha arvet direkt vid din bortgång, och de är myndiga, kan du testamentera att maken ska vara arvlös. Dock finns ett skydd för den efterlevande maken, som gör att hen har rätt till fyra gånger årets prisbasbelopp (som i år totalt ger 177 200 kronor) efter att bodelning och arvskifte ha gjorts. Helt lottlös kan den efterlevande maken därför inte bli, men du kan testamentera om resterande. Är det barn utanför äktenskapet, är principen som ovan samma, men skillnaden är att särkullbarn, det vill säga barn utanför äktenskapet, kan kräva ut sin laglott direkt. Efterlämnar du exempelvis 100 kronor efter bodelning och har två barn, har barnen rätt till att dela på hälften av det här, 25 kronor vardera, och resten går till maken med fri förfoganderätt och de resterande 50 kronorna tillfaller barnen först när han också går bort. Vill du ha hjälp att skriva testamente kan du kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Fråga om bodelning.

2016-11-20 i Make
FRÅGA |Min hustru och jag tänker köpa en bil tillsammans och betala den kontant Mellan oss regleras köpet så att hustrun betalar hela köpesumman och jag lånar pengar av henne till min andel och återbetalar under 5 år. Halva bilen blir således inte min förrän efter 5 år. Vad händer om min hustru avlider under 5-årsperioden? Tillfaller bilen min hustrus dödsbo eftersom hon står som ägare av bilen0??Vad händer om jag avlider under 5-årsperioden? Regleras aktuella restskulden från mitt dödsbo?Vi har var och en 4 barn från tidigare äktenskap.
Elin Gustavsson |Hej! Vad roligt att du vänder dig till Lawline med din fråga! När ett äktenskap upphör genom att en av makarna dör så gör man något som kallas bodelning. I en bodelning ska båda makars giftorättsgods ingå, det här kan du utläsa ur 7, 9 och 10 kap. Äktenskapsbalken (ÄktB). Genom att ni köper bilen för ett gemensamt användande samtidigt som ni båda står som ägare på bilen så kommer den också ingå i bodelningen även om det endast är din hustru som betalat för bilen. Bilens värde kommer alltså delas på två mellan er, och det spelar ingen roll vem av er som dör först eller vilken tidpunkt dödsfallet sker. Hoppas du fått svar på din fråga, tveka inte att fråga igen!Vänligen,Elin Gustavsson

Testamente i förhållande till makes arvsrätt

2016-11-10 i Make
FRÅGA |En änka skriver ett testamente som är upprättat till förmån för sin tidigare makes brors barn gällande all egendom. Om änkan gifter om sig och inget äktenskapsförord eller enskilt egendomsintyg är skrivetvad gäller då vid änkans död? Om testamentet fortfarande finns kvar.Ärver den nya maken då eller gäller testamentet?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om testamente och makars arvsrätt går att läsa i ärvdabalken (ÄB). Du kan hitta den lagen här. I svaret hänvisar jag också till äktenskapsbalken (ÄktB) som du kan hitta här. Jag kommer nedan beskriva verkan av ett giltigt testamente och hur det ibland kan påverkas av en makes arvsrätt. Efterlevande makes rätt och testamentes verkanNär någon som avlider är gift ska först en vanlig bodelning göras för att fördela giftorättsgodset mellan den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo (ÄktB 9:1 och 10:1). Det som tillfaller den avlidnes dödsbo i bodelningen samt eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som ska fördelas enligt reglerna i ÄB eller enligt ett testamente.Huvudregeln när en gift person avlider är att maken ska ärva kvarlåtenskapen (ÄB 3:1 1 st.). Den här rätten kan begränsas genom ett giltigt testamente. Ett testamente gäller även när äktenskap ingåtts efter testamentets upprättande och slutar bara gälla när det ersätts av ett nytt eller återkallas. Dock finns det en skyddsregel för en efterlevande make som får företräde före ett testamente. Den här regeln brukar kallas prisbasbeloppsregeln (ÄB 3:1 2 st.).PrisbasbeloppsregelnPrisbasbeloppsregeln säger att en efterlevande make alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen – så långt det räcker – få egendom till ett värde som tillsammans med egendom som den efterlevande fick genom bodelningen (se ovan) och dennes enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp. I dagsläget är fyra prisbasbelopp drygt 177 000 kr. Med exempelsiffror innebär det här att om den efterlevande maken genom en bodelning skulle få 100 000 kr och har enskild egendom till ett värde av 50 000 kr, så ska personen få 27 000 kr ur den avlidna makens kvarlåtenskap, oavsett vad testamentet anger. SammanfattningI fallet du beskriver är testamentet fortsatt giltigt så länge det inte återkallas eller ersätts av ett nytt. Den tidigare makens brorsbarn ärver alltså enligt testamentet. Deras rätt kan dock inskränkas enligt prisbasbeloppsregeln. Om den nya makens enskilda egendom och det denne erhåller ur en bodelning inte uppgår till ett värde av 4 prisbasbelopp, så ska skillnaden täckas med hjälp av den avlidnes makens kvarlåtenskap.Jag hoppas att det här svaret har varit till din hjälp. Vid oklarheter är du välkommen att be om förtydligande i en kommentar.Vänliga hälsningar,

Makes egendom vid dödsfall

2016-10-22 i Make
FRÅGA |Min man köpte en bil under äktenskapet som är skriven på honom. Han gick bort i somras och jag undrar om bilen räknas som hans el är denvår gemensamma egendom?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mellan makar figurerar två slags egendom, giftorättsgods och enskild egendom. De olika typerna av egendom får betydelse när makarnas egendom ska delas vid bodelning. När en gift person avlider ska en bodelning göras mellan makarna enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1).Vid bodelningen delas det sammanlagda nettovärdet giftorättsgods lika mellan makarna, se 10 kap. 1 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1). Enligt 7 kap. 1 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1) utgörs giftorättsgodset av allt vardera make äger, både själv och gemensamt, såvida egendomen inte är enskild. Enskild egendom är exempelvis egendom som makarna bestämt via äktenskapsförord ska vara enskild eller egendom som en make fått i gåva med villkoret att den ska vara makens enskilda, se 7 kap. 2 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1). Enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) ärver dock den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen, även den enskilda egendomen. Ett undantag från detta är om arvlåtaren har särkullbarn, då har de rätt att få ut sin arvslott direkt.En bil utgör giftorättsgods om inget annat är avtalat. I detta fall finns ingen information att bilen skulle vara enskild egendom eller att det finns några särkullsbarn och således ska hälften av bilens värde ingå i bodelningen. Bilen räknas alltså som er gemensamma egendom.Jag hoppas att ovanstående har gett svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Begränsa handlingsutrymmet för den efterlevande partnern

2016-11-20 i Make
FRÅGA |Vi är ett gift par med två gemensamma barn. Inga andra barn finns. Vi är i begrepp att skriva testamente som innebär att det våra barn ärver ska vara deras enskilda egendom. Vi tänkte skriva att barnen ärver lika delar och att det ska vara enskild egendom.Kan man skydda barnens arv under den tid som bara en förälder finns i livet så att arvet inte går förlorat?
Alban Dautaj |Enligt kapitlets 1 § ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make om arvlåtaren var gift. Detta innebär att den efterlevande maken får allt. När sedan den efterlevande maken dör ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar. Efterlevande make ärver med så kallad fri förfoganderätt vilket innebär en rätt att fritt förfoga över egendomen med undantag för att testamentera bort den. Att inneha egendom med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande har rätt att genom rättshandlingar fritt förfoga över den andel som innehas med just fri förfoganderätt. Den efterelevande maken kan då inte genom testamente förfoga över denna andel.I rättsfallet NJA 1995 s. 303 konstaterade Högsta domstolen att när efterlevande make har erhållit egendom med fri förfoganderätt gäller begränsning av makens testationsrätt endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom. Detta innebär att den efterlevande har rätt att sälja fastigheten och, i princip, spendera pengarna på det sätt han/hon önskar. Lagstiftaren har dock förutsett att denna ordning kan ge upphov till vissa problem. I 3 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken (ÄB) finns därför en regel som anger att om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat en väsentlig minskning av sin egendom, ska vederlag utgå till den först avlidnes arvingar. Regeln är endast tillämplig på gåvor eller ”andra därmed jämförliga handlingar”. Det handlar alltså om sådana dispositioner som till stor del är av benefik karaktär. Handlar det om en försäljning till ett marknadsmässigt pris går inte regeln att tillämpa. Vidare krävs att det genom gåvan eller den därmed jämförliga handlingen sker en ”väsentlig minskning” av den efterlevande makens egendom. Detta har ansetts innebära att egendomens nettovärde minskar med tio procent eller mer. Den efterlevande har stor handlingsfrihet vad gäller egendom som innehas med fri förfoganderätt. Här kan barnen förlora stora värden.Huvudregeln är som ovan fastslagits, att efterlevande maken ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap. Detta gäller även före de äkta makarnas bröstarvingar, det vill säga gemensamma barn. Denna huvudregel är dock inte tvingande utan går att avtala bort genom ett testamente. Efterlevande make har således inte arvsrätt när den make som avlidit har testamenterat bort sin kvarlåtenskap. Du kan genomtestamente välja att göra din make/maka arvslös. Detta verkar inte vara din vilja. Jag tolkar det som att du vill att din make/maka ska överta all egendom men att barnen ska få det efter hans/hennes bortgång, utan allt för stora värdeminskningar. Vill du försäkra dig om att egendomen inte avyttras finns anledning till att begränsa handlingsutrymmet för den efterlevande. Närmast till hands står då att i testamente endast tillerkänna efterlevande make nyttjanderätt. Efterlevande makes ges då bara tillgång till egendomen samt dess avkastning under sin livstid men har inte rätt att avhända sig den eftersom äganderätten tillkommer någon annan. Den efterlevandes möjligheter att inrätta sig efter skeenden i livet är då kraftigt begränsad. Med vänliga hälsningar

Bröstarvingars arvsrätt i förhållande till makes

2016-11-14 i Make
FRÅGA |HEJJAG ÄGER EN FASTIGHET SOM ENSKILD EGENDOMÄR GIFT OCH HAR 3 ST BARNMIN FRÅGA ÄRÄRVER BARNEN MED AUTOMATIK FASTIGHETEN SOM ENSKILD EGENDOM EFTER MIN BORTGÅNG?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga beror på om du har dina barn (bröstarvingar) tillsammans med personen du är gift med eller ifall du har fått barnen med någon annan. I mitt svar ger jag svar på hur läget är i båda scenarierna.1. Barnen är era gemensammaI detta läge kommer din make ha rätt till din egendom vid din död. Din make ärver dig på grund av att ni är gifta. Du kan se regeln i 3 kap 1 § ärvdabalken. Denna regel innebär att maken ärver all din egendom med så kallad fri förfoganderätt efter din död. Fri förfoganderätt innebär att han får råda över egendomen till sin egen död (med undantaget att han inte får testamentera bort egendomen). Vid din makes död kommer dina/era barn att få arvet efter dig. Slutsats: Om dina barn även är din makes barn kommer dem att ärva din fastighet efter att din make har dött.2. Barnen är dina och inte din makesI detta läge kommer din make inte ha någon rätt att ärva din egendom med fri förfoganderätt, enligt ovanstående regel från ärvdabalken. Utgångspunkten om barnen är dina, men inte din makes, är att de ärver all din egendom direkt vid din död. Då får de alltså dela på fastigheten trots att din make fortfarande lever. Ett undantag från detta är ifall de frånsäger sig sitt arv enligt 3 kap 9 § ärvdabalken. I så fall kommer arvet att fördelas på samma sätt som i scenario 1. Slutsats: Om barnen är dina men inte din makes kommer barnen att få ärva din fastighet direkt efter din död så länge de inte frånsäger sig arvet till förmån för din make.Att fastigheten är din enskilda egendom har ingen betydelse för arvskiftet efter dig. Att den är enskild egendom påverkar bara ägarförhållandena vid en bodelning. En bodelning ska ske när äktenskapet upplöses, antingen på grund av skilsmässa eller ifall någon av er dör. Men trots att din make inte får fastigheten genom bodelning kommer han (under scenario 1) kunna få den genom arvskiftet. Det som en make får i bodelning övertas med full äganderätt, och inte med fri förfoganderätt. Hoppas att mitt svar har varit till hjälp för dig!Med vänlig hälsning,

Enskild egendom efter första makens död

2016-11-06 i Make
FRÅGA |Har 2 arv där det i testamentet står att arvet är min enskilda egendom.Tillfaller min enskilda egendom min make eller mina bröstarvingar när jag avlider?Om jag önskar att min enskilda egendom tillfaler mina bröstarvingar måste jag skriva ett testamente för varje arv?Är omgift, har inga särkullbarn.Mvh
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som händer med en makes egendom när hen avlider går att läsa i äktenskapsbalken (ÄktB) som du kan hitta här och i ärvdabalken (ÄB) som du kan hitta här. Jag kommer först beskriva reglerna i ÄktB och vad som gäller för enskild egendom. Sedan förklarar jag vad som sker enligt ärvdabalken och hur detta påverkar just er.ÄktenskapsbalkenOm en make avlider upplöses äktenskapet och detta betyder att en bodelning ska göras (ÄktB 9:1). Bodelningens syfte är att fördela makarnas egendom mellan dem och i bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (ÄktB 10:1). Allting som en make äger är som utgångspunkt giftorättsgods, men genom exempelvis ett äktenskapsförord eller ett villkor i ett testamente kan viss egendom göras till enskild egendom (ÄktB 7:1 och7:2). Eftersom du har ärvt egendom med villkoret att det ska förbli din enskilda egendom, så kommer det alltså inte ingå i en bodelning mellan dig och din make. Denna egendom kommer bli del av din kvarlåtenskap som fördelas enligt reglerna i ÄB.ÄrvdabalkenEn efterlevande make ska som regel ärva all kvarlåtenskap före den avlidnes bröstarvingar. Om den avlidnes bröstarvingar inte är den efterlevande makens bröstarvingar - om de är särkullbarn - så har de dock rätt att få sin lagstadgade arvslott om de inte avstår från denna (ÄB 3:1). Det som en efterlevande make ärver på detta sätt innehar hen endast med fri förfoganderätt – till skillnad från sådant som hen får via bodelningen med full äganderätt. Detta betyder att sådant som den efterlevande får genom makesarv får hen disponera över själv, men inte testamentera bort det. Makarnas gemensamma bröstarvingar och de särkullbarn som avstår sin rätt enligt ovan har rätt till efterarv avseende det som den sist avlidne maken får genom makesarv. Efterarvet kan i slutänden vara av ett större eller mindre värde än egendomen hade vid den första makens död.Jag tolkar din fråga som att dina bröstarvingar även är din makes bröstarvingar, eftersom du uppger att du inte har några särkullbarn. Detta innebär att om du avlider så får din make hälften av ditt giftorättsgods genom en bodelning och resten av din kvarlåtenskap (andra hälften av ditt giftorättsgods samt det som är din enskilda egendom) som makesarv. Din make har full äganderätt till det som förvärvas genom bodelningen och fri förfoganderätt – alltså rätt att själv disponera över men inte testamentera bort – till det som förvärvas genom makesarv. Dina bröstarvingar får rätt till efterarv till det som din make förvärvar genom makesarv. Det är svårt att avgöra exakt hur mycket detta blir, eftersom din make under sin livstid får utnyttja egendomen. Efterarvet bestäms genom att beräkna andelar i en sammanlagd egendomsmassa enligt följande räkneexempel.Räkneexempel Låt oss säga att du avlider före din make och efterlämnar giftorättsgods till ett värde av 500 000 kr. Din enskilda egendom som du fått genom arv är värd 500 000 kr. Din efterlevande make har giftorättsgods till ett värde av 500 000 kr. Vid en bodelning ingår ditt giftorättsgods och din makes giftorättsgods, vilket får ett sammanlagt värde om 1000 000 kr. Denna summa delas mellan din make och ditt dödsbo. Kvarlåtenskapen efter dig blir alltså 500 000 kr från bodelningen samt 500 000 kr enskild egendom. Hela denna summa tillfaller din make enligt reglerna om makesarv. Din make får då efter bodelning och makesarv sammanlagt egendom till ett värde av 1 500 000 kr. Av dessa 1 500 000 kr är 1000 000 kr makesarvet. Det är 2/3 av den sammanlagda egendomsmassan. När din make avlider har dina bröstarvingar rätt att få ett efterarv och detta efterarvs ska utgöra 2/3 av din makes kvarlåtenskap. Arv till bröstarvingarDina bröstarvingar kommer alltså inte få kvarlåtenskapen från dig, utan får istället rätt till efterarv när din make avlider. Storleken på efterarvet beräknas via andelar och den exakta summan är svår att förutse.Om du vill vara säker på att just den egendom som du ärvt och som utgör din enskilda egendom ska tillfalla dina bröstarvingar, utan att den först tillfaller din make som makesarv, så kan du ange detta i ett testamente. Testamentet upprättas skriftligen med två vittnen (ÄB 10:1) och du ska ange alla önskningar om hur din egendom ska fördelas i ett enda testamente.Du kan genom ett testamente ange att du vill att dina bröstarvingar ska ärva den enskilda egendomen du har fått genom arv. Dock finns det en begränsning i den här möjligheten. Den efterlevande maken har alltid rätt att från din kvarlåtenskap erhålla en summa som tillsammans med det som maken får genom bodelning och dennes egen enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp (drygt 177 000 kr i dagsläget). Om du genom ett testamente ger bort en så stor del av din egendom till dina bröstarvingar att din make inte får detta belopp, så kommer makens rätt gå före bröstarvingarnas rätt (ÄB 3:1). SammanfattningDen del av din egendom som är enskild kommer hållas utanför en bodelning men tillfalla din make enligt reglerna om makesarv. Detta innebär att dina bröstarvingar får rätt till ett efterarv när din make avlider. Efterarvet beräknas utifrån den andel som makesarvet utgjorde i egendomen som din make erhöll genom bodelning och arv. Under sin livstid får den efterlevande maken själv disponera över sitt makesarv och detta betyder att efterarvet kan bli både större och mindre än det ursprungliga värdet.För att dina bröstarvingar ska få egendomen direkt ur din kvarlåtenskap, så kan du testamentera bort den till dem. Detta görs i ett skriftligt och bevittnat testamente. Dock finns det en skyddsregel som innebär att den efterlevande maken har rätt till 4 prisbasbelopp. Om dennes enskilda egendom och det som erhålls i bodelningen inte täcker detta belopp, så kommer resterande summa tas från din kvarlåtenskap trots testamente.Om du vill har hjälp med att utforma testamente hittar du Lawlines avtalstjänst här. Om något i svaret är oklart, så är du välkommen att lämna en kommentar med en följdfråga. För att få mer omfattande hjälp med att utforma ett testamente så att det blir precis som du vill ha det är det alltid fördelaktigt att söka kvalificerad hjälp av en jurist.Jag hoppas att det här har varit till din hjälp.Vänliga hälsningar,

Angående arv i den avlidna makens kvarlåtenskap!

2016-10-21 i Make
FRÅGA |Hej,Vad säger juridiken i en sorgsituation?Min fru och jag köpte ut min frus syster från deras föräldrarhem Januari 2012. Försäljningen och köpekontrakt hanterades av Fastighetsbyrån. Fastigheten hade innan mammans bortgång 2011 givits som gåva till systrarna. Februari 2016 avled tyvärr också min fru.En ”grov” fördelning av vissa inventarier gjordes innan vi köpte ut systerns andel. Där båda parter ”tog” inventariesaker som var och en önskade. Enligt systern så fanns ytterligare en lista på bl.a. möbelinventarier från föräldrahemmet där min fru och systern hade "tingat" uppskrivna inventarier men fördelningen var ej genomförd.Allt har stått kvar i föräldrahemmet som vi utnyttjar och använder sedan moderns bortgång.Nu har systern begärt att få sakerna på "listan" samt all annan korrespondens och personliga saker från föräldrarna som kan finnas kvar i huset, så att inget kommer i ”orätta händer”. Allt som systern tingat på listan, är idag hämtat av systern. Nu kommer nästa krav, systern önskar också dukar, textilier, samt porslin och mer därtill, inget är specificerat i detalj, utan hon vill ha fri tillgång till huset. Jag har inget att vinna eller vill göra mig ovän med systern, hon menar dock att hon är den som finns kvar och att hon har rätt att hämta det som hon anser tillhöra ”sin släkt”.Nämnas skall att systern har tre barn och vi har ett, som naturligtvis också vill ha och har minnen från sin mormor och morfar.Har systern äganderätt till s.k lösöre nu?
Arash Ghavamnejad |Hej Kjell!Tack för att du söker dig till oss på Lawline. Jag ska göra mitt yttersta för att svara på din fråga på bästa möjliga sätt. Angående din första fråga gällande om juridiken säger något om en sorgsituation så förstår jag tyvärr inte hur du menar, och kan därför inte ge ett konkret svar på denna delfråga. Men gällande din avlidna frus systers äganderätt till lösöret så kan svaret bli väldigt olika, beroende på vad din fru och hennes syster har kommit överens om. Om din fru och hennes syster redan delat boet efter deras föräldrar, så har alltså hennes syster ingen rätt till det som är kvar i ert hem om det redan gjorts en jämn fördelning av deras föräldrars kvarlåtenskap. Om denna inventarielistan som systern påstår är en lista på lösören som ännu inte fördelats, kan vi inte med hundra procent säkerhet veta om den utgör en överenskommelse mellan din fru och hennes syster. Men låt oss ponera att listan berör lösören som skulle ha tilldelats till din frus syster när deras föräldrars kvarlåtenskap delades upp, men som systrarna av någon anledning väntat med. I så fall har systern troligen haft rätt till dessa lösören i listan, om detta utgör hennes del i arvet från deras föräldrar. Men jag kan som sagt inte med säkerhet säga om så är fallet, eftersom jag inte har någon mer information. Om nu den nämnda inventarielistan är avkryssad, så verkar inte din frus syster ha någon mer rätt till dukarna, textilerna och porslinet. Viktigt att nämna är att din frus syster inte ärver din fru, eftersom din fru efterlämnat en make (Du) och sitt barn. Ert barn (s.k. bröstarvinge) är således första arvinge enligt lag, men eftersom du varit gift med din fru och barnet utgör ert gemensamma, så tillfaller kvarlåtenskapen dig direkt genom fri förfoganderätt. När man som efterlevande make ärver sin avlidna make så bör man skilja på två begrepp, fri förfoganderätt och full äganderätt. I praktiken har denna skillnad dock bara betydelse i att den efterlevande maken inte har rätt att testamentera bort sin avlidna makes kvarlåtenskap som denne ärvt med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär således att Du har rätten att som ägare utnyttja och nyttja egendomen och dess avkastning vid försäljning. Inget i lagen förhindrar dig att konsumera egendomen helt och hållet för dina levnadsbehov.Reglerna som jag använt mig av finns i Äktenskapsbalken och Ärvdabalken. Hoppas du har fått ett någorlunda bra svar på din fråga.Vänligen,