Efterlevande make ärver allt om det inte finns några särkullbarn eller något testamente

2017-08-18 i Make
FRÅGA |Jag är gift. Maken har inga barn, hans föräldrar är döda. Han har syskon i livet. Vi har inte äktenskapsförord och inte testamente. Vem ärver maken om han dör före mig?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är du som kommer ärva efter din make enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Hade din make haft barn från ett tidigare förhållande så hade de ärvt före dig. Hade det varit så att ni hade haft ett äktenskapsförord som hade föreskrivit att viss egendom skulle varit enskild så hade det inte spelat någon roll. Att egendom är enskild påverkar inte rätten att ärva sin avlidne make utan det är en del av den totala kvarlåtenskapen. Att något är enskild egendom har bara betydelse vid en bodelning. Eftersom det inte finns något testamente så påverkar detta heller inte din rätt. Du kommer att ärva med något som heter fri förfoganderätt. Det innebär att du får full dispositionsrätt över din makes kvarlåtenskap. Du får använda, förbruka, sälja och göra princip vad du vill med kvarlåtenskapen. Det enda du inte får göra är att testamentera bort det du ärver av honom. Detta eftersom att hans del ska tillfalla systern när du dör. Hon har efterarvsrätt till hans kvarlåtenskap vilket framgår av 3 kap 2 § ÄB.Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Övertagande av hus som efterlevande make

2017-08-11 i Make
FRÅGA |Hej min fråga är vi är två gifta makar om en dör av oss vad händer med huset vi bor i? Vi står båda för hälften var. Kommer banken att erbjuda den överlevande maken att ta över lånet då? Om det visar sig att det inte ekonomiskt är möjligt vad händer då? Vad blir det för kostnader om man ska ta över den andra halvan? Vi har inga försäkringar som täcker den andres skuld bara diagnos o olycksfallsförsäkringar o begravningsförsäkringar för oss båda. Vi var för gamla för att teckna livförsäkring vid köp av huset.
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag ska försöka besvara dina frågor en i taget för att det ska bli så lättförståeligt som möjligt. Det framgår inte av din fråga om det finns några barn inblandade. Därför kommer jag behandla båda situationerna. 1. Vi är två gifta makar och vad händer med huset om en av oss dör? Svaret på din fråga ser lite olika ut beroende på om det finns några särkullbarn eller inte (dvs barn som är den ena makens men inte gemensamma). Utgångspunkten är att ett äktenskap upplöses när den ena maken dör. Finns det särkullbarn så ska det ske ett arvsskifte eftersom denne har rätt att få ut sin arvslott efter sin avlidna förälder. Är det så att det inte finns några särkullbarn eller ni enbart har gemensamma barn krävs det i regel inte en bodelning. Den efterlevande maken ärver då oftast hela kvarlåtenskapen och något avtal behöver i regel inte upprättas. Men finns ett särkullbarn så har inte den efterlevande maken arvsrätt efter den döde. I sådana fall behövs en bodelning. Detta eftersom efterlevande make/maka och dödsbodelägare har rätt att få ut sin eventuella bodelningsandel innan arvsskiftet. Syftet med bodelning är att det sammanlagda nettovärdet av båda makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan makarna, och vid en makes död mellan efterlevande make och dödsboet (9 kap 5 § Äktenskapsbalken)När någon make avlider och det finns särkullbarn blir de inte omedelbart ägare till den avlidnes kvarlåtenskap, dvs det skulder och tillgångar som den avlidne efterlämnar sig. Äganderätten övergår till arvingarna i regel först vid ett arvsskifte. Fram till dess ingår den avlidnes kvarlåtenskap i dödsboet, som då är en egen juridisk person. Dödsbodelägarna är de som företräder dödsboet och förvaltar det tills dess att det upphör. Oftast efterlevande make och särkullbarn (18 kap 1 § Ärvdabalken) Alla dödsbodelägare måste vara överens om vad som ska göras med boet, är man inte överens måste en boutredningsman tillsättas. Enligt 23 kap 1 § Ärvdabalken måste ett arvsskifte genomföras så snart det finns fler än en dödsbodelägare (vilket jag inte vet om det finns i detta fallet). Innan ett arvskifte kan utföras krävs det dock att bouppteckningen är färdigställd och att dödsboets alla skulder är betalda. Som jag ovan nämnde om den avlidne var gift krävs det i regel också en bodelning innan arvsskiftet kan äga rum. Detta eftersom efterlevande make/maka har rätt att få ut sin eventuella bodelningsandel innan arvsskiftet.I det fall boets skulder är större än tillgångarna krävs det i regel inte något arvskifte, detta eftersom det i detta fall inte finns något att skifta. Enda möjligheten då för att kunna ta över fastigheten genom arvsskifte är att makan eller särkullbarn eller dem tillsammans kan ta över skulderna.2. Kommer banken att erbjuda den överlevande maken att ta över lånet då?När någon av er dör så kommer det bildas ett dödsbo. Huvudregeln är att dödsboet alla skulderna ska betalas av. Har ni båda tillräckliga tillgångar när någon av er avlider (OCH det inte finns några särkullbarn) för att betala av sin del av skulderna så kommer bolånsskulden lösas automatiskt. Men om det inte finns tillgångar i boet till att betala lånet/skulderna på fastigheten så kan man med borgenärens godkännande överta skulden och på så vis då även fastigheten, ett så kallat gäldenärsbyte görs. 3. Om det visar sig att det inte ekonomiskt är möjligt vad händer då?Kan någon av er inte ta över skulderna, eller att banken inte går med på ett gäldenärsbyte så är tyvärr enda utvägen att sälja fastigheten. Då blir troligtvis alternativet att den efterlevande säljer fastigheten direkt från dödsboet. Då måste man först söka lagfart på fastigheten för dödsboet räkning. Dödsboet kommer då vara lagfaren ägare. Finns det särkullbarn så måste den efterlevande maken och särkullbarnet som samtliga dödsbodelägare komma överens om en försäljning. Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet och måste också underteckna köpebrevet. Skulle ni göra på detta sättet innebär det att ni måste vänta med att skifta dödsboet till försäljning är genomförd och dessutom ändra bouppteckningen och redovisa köpesumman för fastigheten. 4. Vad blir det för kostnader om man ska ta över den andra halvan?Det är svårt att säga vad det blir för kostnader. Det beror egentligen på hur mycket tillgångar det finns i dödsboet efter den avlidne maken. Finns det tillräckligt mycket "tillgångar/pengar" till att betala av hela eller en del av lånen från dödsboet så blir såklart skulden lägre. 5. Om det finns särkullbarn vad händer då? Om det finns särkullbarn har denne rätt att få ut sin arvslott. Detta kan såklart göra det ekonomiskt svårt för den efterlevande maken eftersom man då måste lösa ut särkullbarnet. Detta kan ibland vålla en del problem om exempelvis ert hus är giftorättsgods. Är det så att fastigheten är en stor tillgång av den gemensamma egendomen innebär det att den efterlevande maken måste kunna lösa ut den andra makens särkullbarn (deras laglott) för att kunna bo kvar i fastigheten. Det kan vålla ganska stora problem om fastigheten är värd mycket pengar. Dvs om fastigheten är giftorättsgods och är värd 2 miljoner, makarna ska dela lika, dvs ni ska erhålla 1 miljon vardera i bodelningen. Eftersom särkullbarnet har rätt att få ut sin arvslott direkt kommer efterlevande make behöva lösa ut dem med 1000.000 kronor. Har man dessa ekonomiska förutsättningarna är det inga problem. Men kan man inte kompensera barnen måste man i så fall sälja fastigheten. För att undvika denna ekonomiska svårighet så bör ni använda er utav livförsäkringar. En livförsäkring är en dödsfallsförsäkring som ger ekonomisk ersättning, ett engångsbelopp, till dig som efterlevande.Ni kan teckna en livförsäkring och ange varandra som förmånstagare. Livförsäkringar ger den efterlevande ett bra skydd för att när någon av er dör får ni en större summa pengar. Har ni stora bolån, eller som i detta fall särkullbarn som har rätt till sin arvslott, (eller laglott om det finns testamente), kan livförsäkringar med respektive som förmånstagare ge möjlighet för dig som efterlevande att bo kvar i bostaden. Ni bestämmer själva hur pengarna ska användas och du som efterlevande får då pengar till att kunna lösa ut din mans dotter (särkullbarn) eller lösa en del av bolånet för att ha råd att bo kvar.Detta skyddet ges eftersom att livsförsäkringar som utgångspunkt inte ingår i den avlidnes tillgångar, dess giftorättsgods eller till bröstarvingars arvslotter. Försäkringsbeloppet räknas alltså varken in i bodelning eller i arvsskiftet och utgör såldes som utgångspunkt inte en tillgång som särkullbarn kan göra anspråk på (se 14 kap 7 § Försäkringsavtalslagen).Det framgår av din fråga att ni inte kunnat teckna några livförsäkringar men jag rekommenderar ändå att ni ger det ett försök till. SammanfattningsvisDet är inte helt lätt att förstå hur vardera situation ser ut eftersom att lagen är ganska komplex när särkullbarn blir inblandat. Är det så att ni inte har några särkullbarn behöver ni egentligen bara bryr er om punkt 2, 3 och 4. Finns det särkullbarn rekommenderar jag er att läsa alltihop. Är det några oklarheter så är det bara att höra av sig igen. Men jag hoppas att det gav lite klarhet i vad ni undrade över! Med vänliga hälsningar

Efterlevande maken har rätt att få minst fyra prisbasbelopp före arvingar får ut sina arv

2017-07-25 i Make
FRÅGA |Hej vår mor har gått bort och hon hade testamenterat sina pengar till oss 3 barn.Är det sant att min far får alltihopa upp till ett värde av 4 basbelopp och vi får dela på resten?Mor och far var gifta vid hennes bortgång.
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att ni vänt er till Lawline med er fråga.Den efterlevande maken har alltid rätt att få fyra prisbasbelopp (se ärvdabalken 3 kap. 1 § 2 st). Om er far inte får minst fyra prisbasbelopp när man lägger ihop hans del av bodelningen och hans enskilda egendom har han rätt att få tillgångar ur er mammas kvarlåtenskap upp till ett värde av totalt fyra prisbasbelopp. Illustrerar med ett exempel. Efterlevande maken får vid bodelningen saker till ett värde av två prisbasbelopp och har enskild egendom till ett värde av ett prisbasbelopp (bodelning 2 prisbasbelopp + enskild egendom 1 prisbasbelopp = 3 prisbasbelopp). Efterlevande maken har då rätt att få egendom till ett värde av ett prisbasbelopp ur den avlidnes kvarlåtenskap för att nå upp till fyra prisbasbelopp. Om den efterlevande maken får fyra prisbasbelopp utan att ta av den avlidnes kvarlåtenskap har den efterlevande maken ingen rätt till kvarlåtenskapen.Vidare så får gemensamma barn till paret inte ut sitt arv förrän efter att den efterlevande maken avlider (se ärvdabalken 3 kap. 1 § 1 st.).Hoppas ni har fått svar på er fråga!Vänligen,

Vem har rätt till arvet - make eller icke gemensamma barnbarn?

2017-07-10 i Make
FRÅGA |Hej!Min fars fru har avlidit. Det finns inga gemensamma barn. Dock hade frun två barn som också avlidit. Kvar finns två barnbarn samt min far. Barnbarnen hävdar att arvet skall fördelas i tre lika stora poster. Jag däremot hävdar att min far ärver 50% och barnbarnen får dela på den andra halvan.Vem av oss har rätt?Tack på förhand.
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då någon avlider och det inte finns något testamente är det dennes barn som ärver i första hand (2 kap 1 § ÄB). Detta innebär att din fars frus kvarlåtenskap ska delas upp i två lika stora delar som går till hennes barn. Om något barn är avlidet ärver dennes barn istället. I ert fall kommer alltså barnbarnen att ärva halva kvarlåtenskapen var (eftersom de är två stycken).Enligt 3 kap 1 § ÄB ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, din far, om den avlidne var gift. Om den avlidne har särkullbarn ska de dock få ut sin andel av arvet direkt. Detta innebär att barnbarnen i ert fall kan få sin del av arvet direkt. Denna andel utgör HELA kvarlåtenskapen eftersom din fars fru inte hade några andra barn gemensamt med din far som ska ärva. Barnbarnen kan välja att avstå från arvet till förmån för din far om de vill, detta är dock helt frivilligt. Att avstå till förmån för någon innebär att denne får ärva egendomen med fri förfoganderätt och att den som avstår istället har rätt till ett så kallat efterarv när den efterlevande sedan gått bort. I detta fall hade din far fått ärva efter sin fru vars barnbarn sedan får sin del av arvet då din far sedan går bort. Eftersom detta som sagt är frivilligt för särkullbarn finns det ingen garanti för att så blir fallet, de kan kräva allt direkt. Sammanfattningsvis är det alltså barnen, vilket innebär barnbarnen, som ska ärva efter din fars fru. Barn ärver i första hand och barn/barnbarn ska dela lika på all kvarlåtenskap. Eftersom din fars fru hade särkullbarn kan dessa kräva ut sin andel direkt, i ert fall innebär detta dessutom hela kvarlåtenskapen. Din far kan få ett visst skydd genom bestämmelsen i 3 kap 1 § 2 st ÄB. Enligt denna har den efterlevande maken, din far, alltid rätt att få ut minst 4 st prisbasbelopp ur bodelningen, enskild egendom inkluderad. År 2017 är detta ca 180 000 kr. Om han skulle få ut mindre än så i bodelningen har han alltså rätt att ta egendom från sin frus sida för att komma upp i detta belopp. Jag kan även avslutningsvis tillägga att det ska göras en bodelning mellan makar då någon går bort (9 kap 1 § ÄktB). I denna ska de dela lika på allt giftorättsgods, det vill säga all egendom som inte har gjorts till enskild egendom genom exempelvis testamente eller äktenskapsförord (10 kap 1 § och 7 kap 1 § ÄktB). När allt giftorättsgods fördelats och bodelningen är färdig kan arvet skiftas. Det som anses vara din fars frus andel i bodelningen är då det som ska fördelas. Det som är din fars andel får han helt enkelt behålla som sitt eget. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Efterlevande make äger allt om det inte finns särkullbarn eller testamente

2017-08-18 i Make
FRÅGA |Jag är gift. Maken har inga barn, hans föräldrar är döda. Han har syskon i livet. Vi har inte äktenskapsförord och inte testamente. Vem ärver honom om han dör före mig?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är du som kommer ärva efter din make enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Hade din make haft barn från ett tidigare förhållande så hade de ärvt före dig. Hade det varit så att ni hade haft ett äktenskapsförord som hade föreskrivit att viss egendom skulle varit enskild så hade det inte spelat någon roll. Att egendom är enskild påverkar inte rätten att ärva sin avlidne make utan det är en del av den totala kvarlåtenskapen. Att något är enskild egendom har bara betydelse vid en bodelning. Eftersom det inte finns något testamente så påverkar detta heller inte din rätt. Du kommer att ärva med något som heter fri förfoganderätt. Det innebär att du får full dispositionsrätt över din makes kvarlåtenskap. Du får använda, förbruka, sälja och göra princip vad du vill med kvarlåtenskapen. Det enda du inte får göra är att testamentera bort det du ärver av honom. Detta eftersom att hans del ska tillfalla systern när du dör. Hon har efterarvsrätt till hans kvarlåtenskap vilket framgår av 3 kap 2 § ÄB. Hoppas det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur ärver efterlevande maka?

2017-07-26 i Make
FRÅGA |min pappa gick bort idag. han har en fru sen 5 år tillbaka. hon har ett jobb men betalar aldrig någon hyra till deras boende. hon skickar alla sina pengar till Gambia där hennes barn bor. hur blir det nu när min papa är borta. är det pappas pengar på kontot(våra arvspengar) som kommer betala deras hyra eller blir det att hon blir tvungen att betala ur egen ficka?Hon har ju into betalat 1 ända hyra innan, och ändå har hon rätt till hälften?
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att fin pappa har avlidit och efterlämnat sig dig och eventuellt andra syskon samt sin fru. Jag utgår ifrån att det inte finns ett testamente som reglerar ett eventuellt arv, finns det är du varmt välkommen att ställa en ny fråga angående ett testamente. Vem har arvsrätt: Enligt svensk arvsrätt ärver barn efter sina föräldrar. Är det däremot så att det finns en efterlevande maka kvar efter ett dödsfall som också är de kvarlevande barnens förälder, ärver makan egendomarna och barnen får ut sitt arv efter den dennes död. Är det däremot en efterlevande maka som inte är förälder till de kvarlevande barnen ärver barnen direkt sitt arv. Däremot kan barnen fortfarande aktivt välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande makan och få ut sin del av arvet senare. (3 kap. 1 § Äktenskapsbalken).Var personen gift som avlider ska en bodelning ske först och främst för att fördela egendomar. Detta är samma procedur som vid en skilsmässa. Här ska i princip allt som inte är enskild egendom ingå och kortfattat delar man egendomarna på två delar och dödsboet efter den avlidne tar hälften av egendomarna som blir arv och den andra halvan behåller makan. Makan betalar hyran med pengarna: Om ingen bodelning eller bouppteckning har skett i samband med dödsfallet ska detta göras. Om du då väljer att vänta på ditt arv (och eventuella syskon) till efter att din pappas fru avlider kommer hon att ärva allt och du får ut din del senare. Är det däremot så att du inte väljer att vänta kommer du (och eventuella syskon) få ut arvet och hon får behålla det som hon fick genom bodelning. Betalar hon hyran med pengar hon har fått genom bodelning är det korrekt då detta blir hennes egna pengar. Är det så att ni inte har skiftat pengarna (ni inte har gjort en fördelning av arvet) är min rekommendation att ni bör göra det omgående. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arv och bröstarvingar.

2017-07-11 i Make
FRÅGA |Hej!Vad bör vi skriva inför giftemål så min blivande make inte behöver ge mina barn av sin bostads rätt?Vi är särbo - han har dyrare bostadsrätt i Stockholm än jag i Karlskrona. Han har inga barn. En äldre mamma och en halvsyster och hennes barn är enda släktingar. Jag har två barn, föräldrar och en syster. Dör min man vill han att jag ska få allt efter honom och är vi gifta blir det väl så. Dör jag först vill vi inte att mina barn ska ha tillgång till hans boende. Han ska inte behöva lösa ut dem för att kunna bo kvar. Hur/vad gör vi??
Elin Gustavsson |Hej! Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bodelning När ett äktenskap upphör på grund utav att en person dör så gör man något som kallas bodelning. Läs mer om detta i äktenskapsbalken. I en bodelning så ska båda makars giftorättsgods ingå. Giftorättsgods är all den egendom som inte är enskild egendom. För att göra något till enskild egendom så kan ni skriva ett äktenskapsförord, se 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan er där ni bestämmer vad som ska vara enskild egendom, jag skulle rekommendera er att skriva äktenskapsförordet med en jurist. Verkan av äktenskapsförordOm ni skrivet att bostadsrätten så kommer den inte ingå i bodelningen i fall du dör först, därför blir den inte heller en del av din kvarlåtenskap. Dina barn kan då heller inte göra anspråk på bostaden. Även om din man skulle dö först så kommer inte bostaden ingå i bodelningen, för att undvika krångel så bör han testamentera bostadsrätten till dig. Testamentet bör också skrivas ihop med en jurist. Lycka till med allt!Vänligen,

Kan den gemensamma bostaden utgöra giftorättsgods?

2017-06-29 i Make
FRÅGA |Angående särkullsbarns arv: Utgör gemensam bostad sedan 30 år, där efterlevande maken står på lagfarten, hans giftorättsgods om han enligt ÄktB 12:2 begär att få behålla 100% av sitt giftorättsgods?
Joéla Ehnberg |Hej, tack för din fråga!Jag utgår från att det innan dödsfallet inte skett någon bodelning mellan makarna enligt 10 kap ÄktB. Om så är fallet kan den gemensamma bostaden utgöra makens giftorättsgods om han begär att få behålla sitt giftorättsgods enligt 12:2 ÄktB. Hoppas du fick svar på din fråga. Om du önskar vidare juridisk rådgivning kan du mejla info@lawline.se.Lycka till!