Innebörden av fri förfoganderätt

2016-09-30 i Make
FRÅGA |Min pappa dog för ca 4 månader sedan. Bouppteckningen är klar och vad jag och mina syskon har velat är att min mamma ska sitta i orört bo. Får hon lov att sälja saker som hon själv vill, saker som tidigare varit pappas, utan att fråga oss syskon?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken; nedan ÄB, se här.Jag förstår det som att ni syskon är gemensamma barn till makar som var gifta. I ett sådant fall sitter alltid efterlevande make i "orubbat bo", ett gemensamt barn kan inte kräva ut något fram till dess båda makarna gått bort. Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver efterlevande make den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man tillerkänns alla de äganderättsliga befogenheterna, och kan således göra som man vill med egendomen. Det enda man inte kan göra är att förfoga över egendomen genom testamente.Din mor behöver alltså inte fråga om lov för att sälja egendomen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Allmänt om makes egendom vid dödsfall

2016-09-16 i Make
FRÅGA |Gift par, make har två särkullsbarn, inga barn i äktenskapet.Vad händer vid ev makes död? Vad räknas in i hans tillgångar? Frun äger en bil och en mc, räknas det in i hans tillgångar vid ev dödsfall?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!När jag svarar på denna fråga kommer jag svara generellt då jag inte har fått all information om alla tillgångar etc. Vidare utgångar jag från att det är maken som har två barn och makan inte har några barn.Jag kommer att börja skriva om bodelning för i slutet förklara hur arvet ska fördelas.Allmänt om bodelning vid en makes död:När en person avlider och denne var gift ska en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Syftet med en bodelning är det sammanlagda nettovärdet giftorättsgods ska delas lika mellan makarna. Giftorättsgods är allt makarna äger, både gemensamt och själv, såvida egendomen inte är enskild. Enskild egendom är exempel egendom som makarna bestämt via äktenskapsförord ska vara enskild eller om någon make fått en gåva med villkoret att det ska vara dennes enskild, se 7 kap. 2 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1). Om det inte finns någon enskild egendom ska som huvudregel all egendom bli föremål för bodelning. En bodelning består av två steg, först gör man en andelsberäkning för att reda ut vem som äger vad, se 11 kap. 1 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K11P1S1). När dessa tillgångar har bestämts ska varje make räkna av skulder från sina tillgångar enligt 11 kap. 2 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K11P2S1). Nettovärdet ska senare delas lika mellan makarna enligt 11 kap. 3 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). När andelsberäkningen är klar är det dags för lottläggning. Här ska de faktiska tillgångarna fördelas. Om det är på det viset att den efterlevande makan äger mest tillgångar kan denne välja att utge pengar i stället för att ge bort egendom enligt 11 kap. 9 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K11P9S1).Exempel: En make avlider. Det som först ska göras är en bodelning. Makens enda tillgångar var huset som han ägde gemensamt med makan. Huset är värt 1,8 miljoner. Således är hans tillgångar 900 000 kr. Makan äger, förutom huset, en bil som är värd 100 000 kr och en MC som är värd 100 000 kr. Således blir hennes tillgångar 1,1 miljoner. När de nu genomför en bodelning och delar lika ska båda få tillgångar värt 1 miljon eftersom alla tillgångar de äger ska räknas in (huset, MC, Bilen som tillsammans är värt 2 miljoner). Således ska makan ge 100 000 kr till makens dödsbo, detta kan hon då ge i pengar.Undantag från bodelningen:Som jag skrivit i exemplet ovan kommer makan förlora på denna bodelning eftersom hon ägde mest tillgångar. Innan bodelningen ägde hon tillgångar värt 1,1 miljoner och efter bodelningen 1 miljon. Om hon vill undvika att ge pengar till dödsboet kan hon då åberopa något som heter jämkning av bodelningen enligt 12 kap. 2 § ÄktB (https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1). Detta gör att den efterlevande makan kan bestämma att en bodelning helt enkelt inte ska ske och vardera part behåller sina tillgångar. Då kommer inte varken makens tillgångar eller makans tillgångar bli föremål för bodelning. Om vi tar exemplet ovan kommer då makens tillgångar vara halva huset som är värt 900 0000 kr och makan kommer äga halva huset, MCn och en bil. Hennes värde kommer då gå upp till 1,1 miljoner.Det är endast den efterlevande makan som kan begära att bodelning inte ska ske.Vad händer efter en ev. bodelning?Efter en bodelning eller ett beslut om att bodelning inte ska ske blir nästa steg att fördela kvarlåtenskapen av den avlidne maken. Kvarlåtenskapen är andelen av bodelningen och den eventuella enskilda egendomen. Om vi tar det första exemplet ovan blir kvarlåtenskapen för maken 1 miljon (dennes del av bodelningen). Om vi tar det andra exemplet blir det 900 000 kr (ingen bodelning har skett, men maken ägde ju halva huset). Enligt huvudregel ska denna kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande makan enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Emellertid gäller detta bara om makarna haft gemensamma barn. I din fråga uppgav du att maken har två barn sedan innan. Dessa är särkullsbarn och då kommer dessa barn ärva kvarlåtenskapen direkt, om inte avstår till sin rätt till förmån för den efterlevande makan enligt 3 kap. 9 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Då kommer de istället få vänta på sitt arv tills den efterlevande makan dör. Sammanfattning:För att kunna veta vad makens tillgångar är ska en bodelning ske. Som huvudregel är allt som maken ägde i äktenskapet vara föremål för bodelning. Den efterlevande makan kan dock välja att ingen bodelning ska ske. Ett exempel till varför hon kan välja detta är att inte hennes tillgångar som Bil, MC etc ska dras in i bodelningen och delas lika med dödsboet. Om bodelning inte sker så kommer maken och makan behålla sina egna tillgångar.I en bodelning undantas enskild egendom. Denna egendom måste dock ha gjorts till enskild ex. via ett äktenskapsförord.Kvarlåtenskapen är arvet efter maken och innebär andelen av bodelningen samt ev. enskild egendom. Om makan beslutar att ingen bodelning ska ske (för hon vill behålla det hon äger) så blir då kvarlåtenskapen vad maken äger i äktenskapet samt ev. enskild egendom (se exempel ovan).Denna kvarlåtenskap kommer särkullsbarnen ärva direkt om de inte avstår sin rätt.Hoppas detta gav klarhet!Med vänlig hälsning!

Avtala bort arvsrätt i äktenskapsförord?

2016-09-06 i Make
FRÅGA |Hej Vi planerar att gifta oss och har skrivit ett äktenskapsförord om att det var och en äger och kommer att förvärva senare ska vara enskild egendom som den andre maken inte ska ha giftorätt i. Samma sak gäller egendom som någon av oss får ärva eller egendom som fås genom gåva eller träder i annan egendoms ställe, samt avkastningen av all den enskilda egendomen. Detta är för att reglerna en eventuell skilsmässa i framtiden. Men vad händer om någon av oss går bort? Innebär detta äktenskapsförord då att vi har skrivit bort den efterlevande makens rätt till arv? Om det är så, hur kan vi reglera det hela så att så inte sker? Vi vill naturligtvis att den efterlevande ska ärva den av oss som avlider, näst efter gemensamma barn. Vi har inga barn ännu men planerar i framtiden. Några särkullsbarn finns inte.
Sara Bengtsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap. 3 § 1 st. Äktenskapsbalken (ÄktB) https://lagen.nu/1987:230#K7P3S1 kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara hans eller hennes enskilda egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendomen ska vara giftorättsgods. I och med att ni har skrivit ett äktenskapsförord om att det var och en äger samt kommer att förvärva är enskild egendom, så gäller givetvis detta. Vid en eventuell framtida bodelning p.g.a. skilsmässa kommer följderna av detta bli att egendomen ni äger inte kommer att tas med i bodelningen. Detta eftersom endast giftorättsgods ingår i bodelning, se 10 kap. 1 § ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1 .För det fall att någon av er avlider när ni har ingått äktenskap kommer kvarlåtenskapen (egendomen) att tillfalla den efterlevande maken i första hand, vilket kan utläsas av 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 . Den efterlevande makens arvsrätt omfattar såväl giftorättsgods som enskild egendom. Det innebär att svaret på din fråga är att ni inte har avtalat bort den efterlevande makens rätt till arv genom det äktenskapsförord ni har skrivit. Det går inte att med hjälp av ett äktenskapsförord förordna om kvarlåtenskap, utan det måste göras genom testamente, se 9 kap. 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K9P1S1 .Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänligt hälsning

Makes arvsrätt

2016-08-31 i Make
FRÅGA |Hej. Hur gör vi om vi vill sitta i (rubbat bo). Vi har inga gemensamma barn. Vi är gifta sedan 2003. Vi har pratat länge om att skriva ett avtal mellan oss att vi ska sitta kvar i huset efter någons frånfälle.Jag vet inte vad det behöver stå i dokumentet. Hur lång tid det tar innan det blir giltigt.
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Då din fråga handlar om arv finns aktuella regler om detta i ärvdabalken (ÄB), som du hittar här. Av din fråga förstår jag inte riktigt om ni har barn (som dock inte är gemensamma) eller om ni inte har några barn. Nedan finns därför två olika svar beroende på hur er situation ser ut. Om ni inte har några barn:Om ingen av er har några barn kommer efterlevande make att ärva den först avlidne, ÄB 3:1. I den situationen krävs alltså inte något dokument för att efterlevande make ska sitta i orubbat bo. Om ni däremot har särkullsbarn (dvs. barn som inte är gemensamma):Särkullsbarnen har enligt lag rätt att direkt få ut sitt arv, det innebär tex. om ni har varsitt särkullsbarn så har barnet enligt lag rätt att direkt ärva sin förälder, ÄB 3:1. Dock finns ett undantag till detta i de fall den så kallade basbeloppsregeln blir aktuell, regeln innebär att efterlevande make har rätt att få tillgångar motsvarande ett värde av fyra prisbasbelopp då man summerar den del man får i bodelning samt eventuellt arv. Fyra prisbasbelopp 2016 uppgår till 177200:- och regeln gäller så långt det är möjligt, alltså så länge tillgångarna räcker, ÄB 3:1. Om ni har särkullsbarn kan ni skriva ett testamente för att efterlevande make ska ärva, dock kan särkullsbarnen välja att kräva sin laglott, vilken de trots testamente har rätt att ärva direkt, laglotten utgörs dock endast av hälften av det särkullsbarnen annars skulle ha rätt till varför efterlevande make i så fall skulle ärva hälften av kvarlåtenskapen. För att särkullsbarnen ska få ut sin laglott krävs dock att de begär jämkning av testamentet och är alltså inget som sker automatiskt, ÄB 7:3. Vidare kan särkullsbarnen välja att göra ett så kallat arvsavstående till förmån för efterlevande make och särkullsbarnen får då ut arvet efter sin bortgångna förälder först då efterlevande make går bort, ÄB 3:9. Efterlevande make ärver i fall av arvsavstående med fri förfoganderätt vilket innebär att man är fri att förfoga över egendomen under sin livstid men att man inte har rätt att testamentera bort arvet i sin tur, efterlevande make får inte heller ge bort detta i gåva,ÄB 3:3. Du kan få hjälp att skriva ett juridiskt korrekt testamente via vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas att detta gav svar på din fråga!MVH

Hur gör man för att få sitta kvar i orubbat bo vid den enes bortgång när båda har särkullbarn?

2016-09-29 i Make
FRÅGA |Hej!Vi är gifta och har inga egna barn tillsammans men särkullbarn finns hos båda.Hur gör man för att få sitta kvar i orubbat bo vid den enes bortgång?Hur minimerar man särkullbarnens arv vid den enes bortgång?Kan man överlåta ägandet av huset till den ena partnern och skriva ett avtal om att den andra partnern får bo kvar i huset tills den avlider?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Om en avliden person är gift och har särkullbarn får den efterlevande maken endast rätt till kvarlåtenskapen om den avlidne makens särkullbarn avstår sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken. Detta framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 1§ 1 stycket samt 9§. För att du eller din partner ska få sitta kvar i helt orubbat bo när båda två har särkullbarn krävs alltså i princip att era särkullbarn respekterar att ni önskar att den av er som lever kvar ska få sitta kvar i orubbat bo. Särkullbarnen avstår då tillfälligt sin rätt till arv och får istället ut deras arvslott efter den först avlidne maken senare när även den efterlevande maken gått bort. Detta är den bästa och enklaste lösningen. Om ni tror att särkullbarnen inte kommer att respektera er önskan om att den efterlevande maken ska få sitta kvar i orubbat bo kan det finnas anledning att upprätta ett testamente. Vid upprättandet av ett testamente är det viktigt att komma ihåg reglerna om laglottsskyddet. När en förälder går bort har barnen en laglig rätt att åtminstone få ut deras så kallade laglotter. Laglotten är hälften av arvslotten. Det framgår av Ärvdabalkens 7 kap. 1§. Om du t.ex. efterlämnar 100 kr när du dör och endast har ett barn blir det barnets arvslott 100 kr. Barnets laglott är hälften av arvslotten, i detta exempel blir alltså barnets laglott 50 kr. För att den avlidnes särkullbarn ska få ut deras laglotter måste de begära jämkning av testamentet. Det går att utläsa ur Ärvdabalkens 7 kap. 3§. Med hänsyn till laglottsreglerna kan du och din partner alltså inte fritt testamentera all er kvarlåtenskap till varandra. Ett sådant testamente blir utan verkan om den avlidne makens särkullbarn begär jämkning av testamentet för att få ut laglotten. Era särkullbarns arv kan dock minimeras genom att testamentet endast ger särkullbarnen rätt till deras laglott istället för deras arvslott. Vidare vad gäller huset är det viktigt att ni är medvetna om att ett sådant överlåtande skulle kunna anses vara en gåva som till syftet kan likställas med testamente. Om du överlåter din del av huset till din partner minskar underlaget på vilket dina särkullbarns laglott ska räknas ut. Dina särkullbarn kan då begära att värdet av den överlåtna delen av huset ändå ska räknas med i din kvarlåtenskap. Först när detta värdet har lagts till i din kvarlåtenskap räknas särkullbarnens laglott ut. Räcker då inte de övriga tillgångarna i din kvarlåtenskap till för att barnen ska få ut sin laglott kan särkullbarnen kräva att få ut det som saknas av din partner istället. Detta framgår av Ärvdabalkens 7 kap. 4§. Sammanfattningsvis är det alltså bäst om era särkullbarn helt enkelt respekterar er önskan om att den efterlevande maken ska få sitta kvar i orubbat bo och avstår sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken. Det är också det enda sättet för er att få sitta kvar i helt orubbat bo. Om det inte är möjligt kan ni minimera särkullbarnens arvsrätt genom att i ett testamente endast ge dem rätt till laglotten istället för hela arvslotten. Om ni överlåter ägandet av huset till den ena partnern finns det risk att den partnern i så fall kan tvingas ersätta den andres särkullbarn om överlåtandet innebär att särkullbarnen inte får ut den laglott som de annars skulle fått. Hoppas att detta var svar på dina frågor. Om du har fler frågor angående arv är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Vänligen,

Makes arv, fri förfoganderätt

2016-09-08 i Make
FRÅGA |Har jag tolkat rätt eller fel? När makan gick bort ärvde kvarlevande maken allt. Deras gemensamma dotter var redan avliden och hon hade inge barn.Nu är maken avliden och han har en bror.Makan hade två systrar som är avlidna och båda har var sitt levande barn.Jag tolkar det som att brodern är den enda som ska ärva??Ska makans syskonbarn ha del av arvet?Maken har skrivit ett testamente där han uttryckt att hela kvarlåtenskapen ska delas mellan brodern och den avlidna dotterns make.Bouppteckningsmannen har ansett att allt ska delas med 1/4 till brodern, dotterns make, makans syskonbarn??
Louise Sundström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv och testamente finner du i Ärvdabalken.Eftersom att makan inte hade några barn, föräldrar eller syskon i livet, är det makans syskonbarn som är hennes närmaste arvingar. Detta framgår av Ärvdabalken 2 kap 2§ 2st. De syskonbarn som finns vid makans död har rätt till en viss andel ur makans kvarlåtenskap. Syskonbarnen ska dela lika på makans kvarlåtenskap, och eftersom att de är två till antalet har de rätt till ½ vardera av makans kvarlåtenskap.Det är alldeles riktigt att makans kvarlåtenskap först ska tillfalla hennes make, Ärvdabalken 3 kap 1§ 1st. Makans syskonbarn, som är hennes närmaste arvingar, har istället rätt till efterarv. Detta innebär att makans syskonbarn ska få ut sina arv från makan när även efterlevande maken har gått bort. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Vid makens död beräknas efterarvingarnas arv efter de andelar som de hade rätt till vid makans död, dvs. ½ vardera. Om fördelningen vid bodelningen mellan makarna, vid makans död, var 50/50 (detta är fallet om makarna hade full giftorättsgemenskap), ska efterarvingarnas arvsandelar beräknas ur halva makens behållning vid hans död. Ena halvan utgör hans egen kvarlåtenskap (som hans egna arvingar har rätt till, vilket i det här fallet blir hans bror), medan andra halvan utgör makans kvarlåtenskap (som hennes arvingar, dvs. syskonbarn, nu har rätt att dela på).Den kvarlåtenskap som efterlevande make fick från sin maka, fick han med fri förfoganderätt, vilket innebär att maken fritt får förfoga över sin makas kvarlåtenskap under sin livstid. Maken får dock inte testamentera bort den. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Detta innebär att maken inte kan testamentera bort halva sin kvarlåtenskap precis som han vill, eftersom denna halva utgör hans makas kvarlåtenskap som han endast fått med fri förfoganderätt. Maken kan dock välja att testamentera sin egen kvarlåtenskap precis som han vill.Sammanfattningsvis, makans närmaste arvingar är hennes två syskonbarn som har rätt att dela lika på hennes kvarlåtenskap. Makans kvarlåtenskap tillfaller dock först efterlevande make. Maken får kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte har rätt att testamentera bort sin makas kvarlåtenskap. Makans syskonbarn har istället rätt att dela lika på den del som utgör makans kvarlåtenskap nu när även efterlevande make avlidit. När det kommer till makens kvarlåtenskap, är det hans bror som är hans närmaste arvinge och som ska tilldelas kvarlåtenskapen. Maken har dock rätt att testamentera bort sin egen kvarlåtenskap som han vill, vilket innebär att hans kvarlåtenskap kan delas på brodern och dotterns make. Hoppas att detta besvarar din fråga, i annat fall är du varmt välkommen att återkomma med ytterligare frågor!Med vänlig hälsning,

Makars arvsrätt

2016-09-04 i Make
FRÅGA |Min fru har en fordran i form av en revers på vår dotter i samband med en tidigare gåva av fastighet. Vad händer med denna fordran om min fru avlider. Övergår denna fordran då till mig?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken; nedan ÄB, se här.Reversen är en tillgång i din frus kvarlåtenskap. Om hon avlider ska hennes kvarlåtenskap fördelas. Makar ärver varandra före gemensamma barn, om inte testamente föreskriver annat, se 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns bortgång, om inte särkullbarnet avstår detta till förmån för den efterlevande maken. Eftersom er dotter är ett gemensamt barn (jfr "vår dotter"), ärver hon inte något vid din frus bortgång. Istället ärver du hela din frus kvarlåtenskap. Reversen, tillsammans med all annan egendom din fru äger, tillfaller alltså dig.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Tolkning av 3 kap 2 § Ärvdabalken

2016-08-24 i Make
FRÅGA |Hej,menas bröstarvingens eller makens föräldrar, syskon eller syskons avkomling?(1958:637) 3 kap. 2 §, Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar.
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!3 kap 2 § Ärvdabalken fastställer en efterarvsrätt för den först avlidna makens arvingar. Det rör sig därför om bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar till den först avlidna maken. Säg att make A avlider före make B. Make A har inga barn, men däremot en syster. Systern till make A får ut sitt arv efter make A först när även make B har avlidit. Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen