Varför finns jordabalken?

2018-01-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Varför finns jordabalken?
Sofia Nygren |Hej och tack för att du valt att kontakta Lawline!Jordabalken (1970:994), här, finns för att avhandla rättsliga bestämmelser om fast egendom. Det kan till exempel röra sig om bestämmelser som definierar fast och lös egendom eller regler om hyra som återfinns i jordabalkens tolfte kapitel.Hoppas du fick svar på din fråga. Väl mött!

Hur går jag tillväga för att få betalt av min hyresgäst?

2018-01-16 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej!Min pappa har varit bortrest i ett år med lägenheten uthyrd i andra hand och har inte fått betalt av hyresgästen på tre månader och som nu vägrar svara på de mail min pappa skickat. Pappa kommer dessutom hem nästa vecka, därför undrar jag:Hur går man tillväga för att få dessa pengar tillbaka? Är det kronofogden direkt som gäller?Vad händer om mannen ifråga vägrar att flytta ut? Vad kan vi göra för att avhysa honom? Slutligen, vad händer om han gjort någon skada i lägenheten?
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du nämner kan ni kontakta kronofogden för att få hjälp med att kräva ut hyran, detta gör ni genom att ansöka om betalningsföreläggande. Mer om ansökan hittar ni här. Kronofogden kan även hjälpa er att avhysa hyresgästen. Den ansökan kan ni göra här. Skulle hyresgästen skadat lägenheten är han skyldig att ersätta denna, detta kan ni läsa i 12 kap 24§ Jordabalken. För att spara tid och pengar skulle jag rekommendera att ni försöker på annat sätt kontakta hyresgästen för att försäkra er om att det inte blivit ett missförstånd, innan ni gör en ansökan hos Kronofogden. Skulle han trots allt vägra att betala hyran så vänder ni er till Kronofogden för att få hjälp. Med vänliga hälsningar,

Vem ska underhålla väg som är en del av ett officialservitut?

2018-01-16 i Servitut
FRÅGA |är det den härskande fastigheten som skall stå för underhåll och skötsel av väg som de har officialservitut på?
Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln för officialservitut är att servitutet inte medför några skyldigheter för den tjänande fastigheten. Undantaget är dock underhåll av t ex väg. Denna regel finns i 7 kap 1§ andra stycket Fastighetsbildningslagen. För att den tjänande fastigheten ska vara skyldig att underhålla vägen måste detta varit en överenskommelse när servitutet bildades. Finns inte en sådan överenskommelse är det alltså den härskande fastigheten som står för underhållet. Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid ändring av gemensamhetsanläggning?

2018-01-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vi har en samfällighetsförening för två gemensamhetsanläggningar. Ga:1 (gator till alla) omfattar 18 delägare varav 7 dessutom ingår i ga:2 (parkering till 7 delägare). Pga olika intressen disskuteras en omförrättning av gemensamhetsanläggningarnas omfattning samt en förening till respektive ga. Behöver alla ge sitt samtycke till detta förslag eller räcker det med att 2/3 röstar för?
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp din fråga i omförrättningen och frågan om samfällighetsföreningen.Ändring av en gemensamhetsanläggningEn gemensamhetsanläggning går att ändra förutsatt att:1. ändrade förhållandet som väsentligen inverkar på användandet av anläggningen har inträtt2. det i den tidigare förrättningen har föreskrivits att frågan får tas upp efter viss tid och denna tid har utgått.3. att i annat fall ett klart behov av omprövning har framkommit.Vid ändringen får inte avsevärd olägenhet uppkomma från allmän eller enskild synpunkt. (35 § anläggningslagen)Bildandet av samfällighetsföreningJag uppfattar din fråga som om ni vill bilda två separat föreningar, en för varje gemensamhetsanläggning. Beslutas det om ändring av gemensamhetsanläggningen till vilken samfällighetsföreningen är anknuten ska det prövas om föreningen ska upplösas. Upplösning kan ske om medlemmarna är ense om det och länsstyrelsen medger det (61 § lag om förvaltning av samfälligheter).Efter upplösningen skulle ni kunna bilda två nya samfällighetsföreningar. Bildande sker genom ett sammanträde mellan fastighetsägarna som har andelar i samfälligheten (20 § lag om förvaltning av samfälligheter).Om gemensamhetsanläggningen sköts av en samfällighetsförening och det är enbart fråga om ändring av andelstalen i gemensamhetsanläggningen kan det göras på två olika sätt utan att omförrättning sker.För det första kan samfällighetsföreningens styrelse fått befogenhet att ändra andelstal genom anläggningsbeslutet (24 a anläggninslagen). För det andra kan styrelsen komma överens med fastighetsägarna om nytt andelstal. Det ska godkännas av lantmäterimyndigheten (43 § anläggningslagen).SammfattningFör upplösande av förening krävs att medlemmarna är ense och länsystyrelsen medger det och för bildandet av en ny förening krävs att de berörda fastighetsägarna närvarar. Gällande ändringen av gemensamhetsanläggningarna kan ni komma överens med fastighetsägarna om nytt andelstal om ni ej vill göra ny förrättning. Detta under förutsättning att saken gäller ändring av andelstalen.Om du vill ha mer rådgivning eller boka tid med en jurist så kan du ringa oss på 08-533 300 04.Med vänlig hälsning,

Vem är betalningsskyldig gentemot Lantmäteriet?

2018-01-16 i Servitut
FRÅGA |För 18 år sedan avstyckade mina föräldrar en fastighet som de gav som gåva till mig. Marken runt om fastigheten gavs som gåva till en annan syster. I dokumenten från Lantmäteriet, så finns enbart en liten del av vägen uppritad, dock ej med koordinater. När jag lämnade in en avstyckningsblankett till Lantmäteriet, så menar de att jag får betala för att få detta arbete genomfört med fastställande av sträckningen av vägen och koordinatsatt väg, därför att det krävs ett servitut på den andra fastigheten på just samma väg. Jag som trodde att vägen redan var klar och att jag hade ett officialavtal på en väg till min fastighet, annars är Ju fastigheten ingenting värd. En plats som jag inte har tillgång till rent fysiskt. Den är idag enbart en kostnad för mig. Vilka rättigheter har jag? Skall jag betala Lantmäteriet för detta arbete, som enligt vad jag trodde redan var gjort?
Edith Grundin |Hej och tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din beskrivning som att dina föräldrar gav dig och din syster fastigheterna samt att avstyckningen genomfördes för 18 år sedan. Det är dock något oklart om du nu i dagsläget har skickat in något till Lantmäteriet och fått veta att du måste betala något, eller om detta också skedde för 18 år sedan men att du frågar om detta nu. Jag är heller inte helt säker på vad du menar med "officialavtal" men i sammanhanget tolkar jag det som att du menar officialservitut.Servitut är en rätt för en fastighet att använda sig av en annan fastighet på något sätt. Exempelvis för användning av en väg. I det här fallet, eftersom det är du som vill nyttja vägen på din systers fastighet, är din fastighet härskande och din systers fastighet tjänande. Det finns två olika typer av servitut: Avtalsservitut och officialservitut. Avtalsservitut är, precis som det låter, ett avtal mellan den härskande och den tjänande fastigheten. Ett sådant avtal behöver inte vara registrerat hos Lantmäteriet, men det kan vara det. Om man vill registrera ett servitut hos lantmäteriet ansöker man om inskrivning. Den som ansöker är normalt den som också betalar ansökningsavgiften. Ett officialservitut bildas genom en lantmäteriförrättning och det får bara bildas om det är av så kallad "väsentlig" betydelse för den härskande fastigheten att det bildas. För att ett officialservitut ska upphävas eller ändras krävs också en lantmäteriförrättning. I första hand ska dessa servitut, precis som avtalsservitut, grundas på fastighetsägarnas överenskommelse. Officialservitut får dock skrivas mot parternas vilja förutsatt att vissa kriterier är uppfyllda.När man styckar av en fastighet så är det viktigt att båda fastigheterna som bildas efter avstyckningen "fungerar" separat. Alltså; man får inte stycka av fastigheten om det blir omöjligt att exempelvis ta sig till en av fastigheterna, eller om det blir omöjligt för den ena fastigheten att nyttja avloppet. Därför beviljas inte avstyckningen om dessa problem inte går att lösa. I de flesta fall går dock denna typ av problem att lösa med just servitut och det är en kostnad för Lantmäteriet att ordna med dessa nödvändiga servitut. Den som ska stå dessa lantmäterikostnader är ofta den som ansöker om något; exempelvis den som ansöker om att servitutet ska registreras eller att en förrättning ska göras. Lantmäteriet kan dock besluta att kostnaderna ska fördelas på något annat sätt och det är vanligt att de två fastigheter som berörs av beslutet också ska dela på kostnaderna för förrättningen. Om du har fått ett beslut från Lantmäteriet är det möjligt att du kan du överklaga det om du tycker att det är felaktigt. Det ska i så fall framgå av själva beslutet.Om man har köpt en fastighet och varit i tron att det funnits ett servitut där fastigheten man köpt varit härskande, kan det utgöra ett så kallat fel i fastigheten om det visar sig att inget servitut finns. Då kan man i vissa fall få ersättning av säljaren. I ditt fall har du ju fått fastigheten i gåva av dina föräldrar, så möjligheten att få ersättning på grund av något slags avtalsbrott finns därför inte. Sammanfattningsvis: Om Lantmäteriet har fattat ett beslut som innebär att du blir tvungen att betala något avgift eller liknande, så är du generellt tvungen att betala den. Om du anser att beslutet är felaktigt kan det dock finnas utrymme att överklaga beslutet. Om du vill ha hjälp av vår juristbyrå med att titta på beslutet och kanske upprätta en överklagan kan du maila mig på edith.grundin@lawline.se.Om man blir tvungen att betala något extra för något man köpt, trots att man vid köpet hade skäl att tro att det ingick i köpet, så kan man ibland få rätt till ersättning av säljaren. Man blir alltså ändå tvungen att betala till Lantmäteriet, men kan få ersättning av säljaren därefter. I det här fallet finns det ingen säljare eftersom fastigheten var en gåva. Det är även mycket länge sedan gåvan genomfördes. Därför ser jag ingen möjlighet för dig att kräva ersättning av dina föräldrar. Med vänlig hälsning,

Avtalat om kortare uppsägningstid vid hyra, gäller faktiska tiden eller tills månadsskiftet?

2018-01-16 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag hyr en bostad av en privatperson.I kontraktet står specificerat att två månaders uppsägningstid gäller.Jag har den 13/1 - 18 sagt upp kontraktet, gäller då uppsägningen from nästa månadsskifte eller från datumet då uppsägningen gjordes? Dvs ska jag betala hela mars månads hyra eller ungefär halva?Med vänliga hälsningar,
Andreas Grundstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hyresreglerna är så kallat semidispositiva. Det betyder att man kan avtala annat än det som står i lagen om det som ni avtalade är till fördel till hyresgästen, alltså du. Oavsett om du hyrde på bestämd tid eller obestämd tid, alltså om ni hade bestämt att du skulle hyra bostaden till och med ett visst datum eller om det var tillsvidare så har du som hyresgäst alltid rätt att säga upp hyresavtalet att gälla med en uppsägningstid på tre månader (12 kap. 5 § jordabalk).Men eftersom ni hade avtalat om en kortare uppsägningstid för dig som hyresgäst så gäller den och det är alltså två månaders uppsägningstid som gäller för dig. Om det var lagens uppsägningstid på tre månader som skulle gällt så hade hyresavtalet upphört att gälla vid månadsskiftet som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen. När det ni nu avtalat om annat så får man göra en avtalstolkning för att avgöra vad ni kom överens om. Rent bokstavligt, om det i avtalet står "två månaders uppsägningstid gäller" tolkar jag det som att det gäller till 13/3 och inte 31/3. Men med reservation för att jag inte läst ert specifika hyresavtal. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Med vänliga hälsningar,

Hur skriver man över en bostadsrätt?

2018-01-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej.Min mamma äger en bostadsrätt som hon köpte 1982. Nu vill hon skriva över den på mig. Hon bor fortfarande kvar i den, kommer så småningom att flytta till ett seniorboende.Vill också säga att jag är enda barnet, Är det bara att skriva ett papper på att jag får den...Inga vittnen?Har inte föreningen något att säga i detta fallet?Med vänliga hälsningar
Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!När du skriver att din mamma vill "skriva över bostadsrätten på dig" tolkar jag det som att hon har för avsikt att ge bort den. I enlighet med 6 kap 4 § bostadsrättslagen räcker det faktiskt med att upprätta ett gåvobrev då en bostadsrätt ska skrivas över från någon till en annan. Det räcker således med ett skriftligt dokument som undertecknas av både dig och din mamma. Några vittnen behövs inte. Ni måste däremot underrätta bostadsrättsföreningen om ägarbytet. Om ni inte vill upprätta ett eget dokument finns det många mallar att tillgå på internet, men om ni vill inrätta några särskilda villkor kan det vara bra att kontakta en jurist. Hoppas du fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Mvh,

Hur länge kan bostadsrätt hyras ut i andra hand?

2018-01-16 i Hyresrätt
FRÅGA |Vi vill hyra ut vår bostadsrätt i andra hand på grund av arbete på annan ort. Hur länge får vi hyra ut bostadsrätten?
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om uthyrning av egen bostad gäller bland annat då bostadsrättslägenheter hyrs ut av bostadsrättshavaren varför den är tillämplig på ert fall.Hyresavtalet kan gälla på obestämd eller på bestämd tid. Om hyresavtalet är på obestämd tid har hyresgästen en uppsägningstid på en månad och hyresvärden på tre månader. Om hyresavtalet är på bestämd tid upphör vid hyrestidens slut (3 §).Vidare får ni upplåta er lägenhet i andra hand endast om styrelsen ger sitt samtycke till det (7 kap 10 § bostadsrättslagen).Hur länge ni får hyra ut lägenheten beror på vad som står i er bostadsrättsförenings stadgor. Oftast brukar det ligga mellan 6-12 månader i taget, men kan eventuellt förlängas.Med vänlig hälsning,