Försäljning av delägd stuga

2017-04-21 i Fastighet
FRÅGA |Vi är 3 syskon som ärvt en stuga. Vi är 2 som vill bli utköpta..hur går vi tillväga? Tacksam för svar på mejl.MvhInger
Jakob Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om ni äger stugan tillsammans är ni samägare enligt lagen om samäganderätt (SägL). Enligt 2§ SägL krävs samtliga delägares samtycke för att sälja den delägda egendomen i sin helhet. Varje delägare är dock fri att sälja sin egen del av egendomen. Ni två kan alltså sälja av era andelar även om den tredje andelen behålls av den tredje delägaren. Ni kan däremot inte tvinga den tredje delägaren att köpa era andelar eller besluta om att sälja hela stugan.Om det inte går att sälja era andelar utan den tredje andelen kan en domstol besluta om att försäljning av hela egendomen ska ske på offentlig auktion enligt 6§ SägL. Genom en rättslig process kan ni alltså tvinga fram en försäljning av hela stugan, om det skulle vara svårt att lösa situationen på annat sätt.

Ersättningsskyldighet till sambo för tillbyggnad på hus

2017-04-07 i Fastighet
FRÅGA |Hej,Jag äger i dagsläget ett fullt inrett hus (med bostadslån + topp lån), har bott själv i huset sedan 3 år tillbaka. Jag har tillsammans med min flickvän satt upp ett mål att hon ska flytta in hos mig efter sommaren och från och med då hade vi tänkt att dela *hyra* samt alla andra kostnader.Hur funkar det med bodelning om vi (ekonomiskt) gemensamt målar om huset och bygger om altanen osv? Blir jag ersättningsskyldig vid eventuell separation? Alla lån kommer skötas via mig och min bank fortfarande.Tack på förhand.Mvh Magnus
Karl Montelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga liknar på många sätt den situation som förelåg i fallet NJA 1986 s. 513. Om din flickvän/sambo ekonomiskt hjälper till med målning, tillbyggnader och liknande lär det som utgångspunkt betraktas som en gåva. Som Högsta domstolen säger i fallet är den här typen av åtgärder anpassade efter en viss fastighet och det framstår som naturligt att ägandet tillfaller fastighetsägaren. Du blir då inte ersättningsskyldig vid en eventuell separation. Om ni vill ha det på något annat sätt bör ni kunna lösa det genom avtal.Jag hoppas att svaret är till hjälp.Vänliga hälsningar,

Samfällighet och gemensamhetsanläggning vid delägarförvaltning

2017-03-22 i Fastighet
FRÅGA |HejJag är i en process att göra en fastighetsbildning. Min syster och jag samäger en fastighet och vi står nu i begrepp att klyva fastigheten. Jag kommer att äga en fastighet och ett hus med två lägenheter. Min syster kommer att äga grannfastigheten och ett hus. Till båda fastigheterna kommer att höra en samfällighet/GA innehållande brygga bodar och Båthus. Om jag vill hyra ut en lägenhet i mitt hus, har hyresgästen insånfall rätt att nyttja samfälligheten dvs. Brygga båthus och bodar utan den andre fastighetsägarens samtycke? Mvh Siv Gustafsson
Nathalie Byström |Hej Siv,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar om samfällighet och gemensamhetsanläggningar och lagen om förvaltning av samfällighet är tillämplig (1973:1150) (https://lagen.nu/1973:1150). Vid tillämpningen av lagen ska som samfällighet anses:samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), kallas även för marksamfällighet, dvs. mark som hör till flera fastigheter gemensamtannan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken. Härmed förstås sådan mark som förvaltas av mantalskommun men inte formellt införlivats med samfällighetservitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt. Lagen är tillämplig på gemensamma rättigheter och servitut oavsett om de tillkommit enligt fastighetsbildningslagstiftningen eller genom civilrättsliga avtalsamfällighet enligt anläggningslagen (1973:1149), kallas även för gemensamhetsanläggningMed gemensamhetsanläggning avses en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Som exempel på gemensamhetsanläggning kan nämnas båtbrygga och båthus. Du och din syster är delägare i samfälligheten och det innebär att denna ska förvaltas av er (delägarförvaltning). Delägarförvaltning är bra om det är få delägande fastigheter och kostnaderna för drift och underhåll är låga. Dock måste både du och din syster vara överens när beslut fattas, till exempel om någon annan person ska ha rätt att nyttja era gemensamhetsanläggningar. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Förtydligande av JB 12:35

2017-02-15 i Fastighet
FRÅGA |Vad innebär : jordabalken kap 12 paragraf 35, punkt 4 ??Stort TACK på förhand !
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Av JB 12:35 framgår att hyresgästen får överlåta hyresrätten till sin bostadslägenhet, för att genom byte få en annan bostad, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Tillstånd ska lämna, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för bytet. Att en växande familj behöver större bostad, eller att hyresgästens barn lämnat hemmet/flyttat ut, alternativt då hyresgästen har fått väsentligt förändrade ekonomiska förhållanden vill ha en mindre lägenhet, är tre exempel på beaktansvärda skäl.Det är vidare viktigt att bytet kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden, samt det inte heller finns andra skäl som talar emot bytet. En påtaglig olägenhet ska inte innebära att en bytesbartner ska vara en hyresgäst som kan uppnå ekonomiska förpliktelser, samt ha förmågan iaktta sundhet samt att att vårda lägenheten och hålla den i gott skick. Tillståndet kan även förenas med villkor.Av detta följer däremot undantag som följer av andra stycket. Uppnås något av undantagen gäller inte det som precis föreskrivits. I fjärde punkten framgår att första stycket inte ska gälla, om lägenheten har upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt, och lägenheten alltjämt innehas med sådan rätt. Man kan därmed inte använda bostadsrättslägenheten som föremål för byte. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag.

Får man såga bort grenar som tränger in på fastighet?

2017-04-11 i Fastighet
FRÅGA |Har en granne vars tallgrenar hänger långt in på min tomt. Hur högt får jag såga bort dessa grenar med grannens tillåtelse ?
Christian Postolovski |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 3 kap jordabalken (1970:994) (JB) regleras rättsförhållanden mellan grannar. I kapitlets andra paragraf stadgas att en fastighetsägare får ta bort rot eller gren som tränger in på fastigheten och som medför olägenhet för fastighetens ägare. För att du som fastighetsägare ska få såga bort grenarna som medför olägenhet måste du först bereda din granne möjligheten att själv utföra åtgärden. Om din granne själv inte vill utföra åtgärden har du har alltså rätt att såga bort grenarna som tränger långt in på din tomt.Med många vänliga hälsningar,

Underhåll av fönster i ägarlägenhet

2017-04-05 i Fastighet
FRÅGA |Vem ansvarar för rengöring/underhåll av fönster och glasfasader i en fastighet med ägarlägenheter? Jag har en ägarlägenhet som sköts av en samfällighet.Enligt köpeskontraktet ansvarar köparen för underhåll/rengöring av fönster och samfälligheten ansvarar för yttre väggar och fasader. Min fråga är vad som omfattar fönster kontra väggar och fasader?Min lägenhet består delvis av vanliga fönster och delvis av stora glaspartier och dessa glaspartier går inte att öppna inifrån. Min lägenhet ligger på 5e våningen på runt 25meters höjd och enda sättet för mig att rengöra dessa glaspartier är att hyra in en sky-lift.Min fundering är om inte dessa glaspartier borde räknas som en del i fasaden och därför ansvaras av samfälligheten? Tacksam för svar.
Michelle Gaudin González |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AvtalstolkningDin fråga har med avtalstolkning att göra. Detta innebär att det inte finns något direkt svar i lagen utan det beror på vad som avses i köpeskontraktet och hur man tolkar det. Eftersom du anger att "[e]nligt köpeskontraktet ansvarar köparen för underhåll/rengöring av fönster och samfälligheten ansvarar för yttre väggar och fasader" och kontraktet därmed uttryckligen gör skillnad på "fönster" respektive "yttre väggar och fasader", skulle jag tolka det som att även de stora glaspartierna (som förmodligen räknas som fönster) ingår i ditt ansvar för underhåll/rengöring. Jag har dock inte så mycket information att utgå från och det är avtalsparterna (alternativt en domstol) som bestämmer hur ett avtal ska tolkas. RådgivningMitt förslag är att fråga samfälligheten (t.ex. någon i styrelsen) vad som gäller för de stora glaspartierna som inte går att öppna inifrån. Hoppas svaret var till hjälp! Du är välkommen att ställa fler frågor i framtiden!Med vänliga hälsningar

Fråga om hur många fastigheter en privatperson får äga och uthyrning av dessa

2017-02-25 i Fastighet
FRÅGA |Hur många fastigheter får man äga som privat person? Får man hyra ut dessa utan att ha enskild firma?
Johanna Bergvall |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Som utgångspunkt får en privatperson äga hur många fastigheter denne vill och som ekonomin tillåter. Du får hyra ut dina fastigheter utan att ha enskild firma (se Hyresnämndens hemsida, här), dvs du får hyra ut fastigheter som privatperson.Bra att veta kan vara att privatuthyrningslagen (här) gäller då du hyr ut 2 fastigheter. Dock gäller lagen då bara för den första upplåtelsen (se 1 § privatuthyrningslagen). För senare upplåtelser gäller 12 kap Jordabalken (här). Handlar det om fler än två fastigheter som hyrs ut så anses du bedriva uthyrning i näringsverksamhet och då gäller 12 kap JB för alla fastigheter. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Allmän fråga om fortsatt sekretess för bygglovsansökan efter att beslut tagits i bygglovsärendet

2016-12-13 i Fastighet
FRÅGA |Om en bygglovsansökan belagts med sekretess under handläggningstiden, blir den då allmänhandling igen när beslut tagits i ärendet?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Om en bygglovsansökan belagts med sekretess under handläggningstiden kommer bygglovsansökan att bli allmänt tillgänglig igen när beslut tagits i ärendet om det inte finns skäl för att även fortsatt sekretessbelägga bygglovsansökan. Skäl för fortsatt sekretess för en bygglovsansökan efter att besked tagits i ärendet bör dock enligt min bedömning sällan finnas varför ansökan generellt sett bör anses bli allmänt tillgänglig efter att beslut tagits i ärendet.Med vänlig hälsning