Samfällighet och gemensamhetsanläggning vid delägarförvaltning

2017-03-22 i Fastighet
FRÅGA |HejJag är i en process att göra en fastighetsbildning. Min syster och jag samäger en fastighet och vi står nu i begrepp att klyva fastigheten. Jag kommer att äga en fastighet och ett hus med två lägenheter. Min syster kommer att äga grannfastigheten och ett hus. Till båda fastigheterna kommer att höra en samfällighet/GA innehållande brygga bodar och Båthus. Om jag vill hyra ut en lägenhet i mitt hus, har hyresgästen insånfall rätt att nyttja samfälligheten dvs. Brygga båthus och bodar utan den andre fastighetsägarens samtycke? Mvh Siv Gustafsson
Nathalie Byström |Hej Siv,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar om samfällighet och gemensamhetsanläggningar och lagen om förvaltning av samfällighet är tillämplig (1973:1150) (https://lagen.nu/1973:1150). Vid tillämpningen av lagen ska som samfällighet anses:samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), kallas även för marksamfällighet, dvs. mark som hör till flera fastigheter gemensamtannan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken. Härmed förstås sådan mark som förvaltas av mantalskommun men inte formellt införlivats med samfällighetservitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt. Lagen är tillämplig på gemensamma rättigheter och servitut oavsett om de tillkommit enligt fastighetsbildningslagstiftningen eller genom civilrättsliga avtalsamfällighet enligt anläggningslagen (1973:1149), kallas även för gemensamhetsanläggningMed gemensamhetsanläggning avses en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Som exempel på gemensamhetsanläggning kan nämnas båtbrygga och båthus. Du och din syster är delägare i samfälligheten och det innebär att denna ska förvaltas av er (delägarförvaltning). Delägarförvaltning är bra om det är få delägande fastigheter och kostnaderna för drift och underhåll är låga. Dock måste både du och din syster vara överens när beslut fattas, till exempel om någon annan person ska ha rätt att nyttja era gemensamhetsanläggningar. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Förtydligande av JB 12:35

2017-02-15 i Fastighet
FRÅGA |Vad innebär : jordabalken kap 12 paragraf 35, punkt 4 ??Stort TACK på förhand !
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Av JB 12:35 framgår att hyresgästen får överlåta hyresrätten till sin bostadslägenhet, för att genom byte få en annan bostad, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Tillstånd ska lämna, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för bytet. Att en växande familj behöver större bostad, eller att hyresgästens barn lämnat hemmet/flyttat ut, alternativt då hyresgästen har fått väsentligt förändrade ekonomiska förhållanden vill ha en mindre lägenhet, är tre exempel på beaktansvärda skäl.Det är vidare viktigt att bytet kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden, samt det inte heller finns andra skäl som talar emot bytet. En påtaglig olägenhet ska inte innebära att en bytesbartner ska vara en hyresgäst som kan uppnå ekonomiska förpliktelser, samt ha förmågan iaktta sundhet samt att att vårda lägenheten och hålla den i gott skick. Tillståndet kan även förenas med villkor.Av detta följer däremot undantag som följer av andra stycket. Uppnås något av undantagen gäller inte det som precis föreskrivits. I fjärde punkten framgår att första stycket inte ska gälla, om lägenheten har upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt, och lägenheten alltjämt innehas med sådan rätt. Man kan därmed inte använda bostadsrättslägenheten som föremål för byte. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag.

Lawline hanterar ej spansk rätt

2016-12-12 i Fastighet
FRÅGA |Kan man skriva in en ny delägare i ett fritidshus i Spanien, gäller en sambo.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Då Lawline endast hanterar svensk rätt kan vi på Lawline dessvärre inte svara på din fråga då din fråga kräver en bedömning av spansk rätt. Jag rekommenderar dig därför att kontakta en jurist/juristbyrå som är specialiserad på spansk rätt.Med vänlig hälsning

Avstyckning av fastighet

2016-12-09 i Fastighet
FRÅGA |Fått gåvobrev 2001 på fast egendom, dvs en tomt. Har ännu inte avstyckat. Är det nu för sent?
JR Umeå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du vill göra en avstyckning av en bebyggd fastighet, och att du kommer vara fortsatt ägare till både den fastighet som avstyckningen tas ifrån, stamfastigheten, och till den nybildade fastigheten, avstyckningslotten. Då annat inte framgår, förutsätter jag också att stamfastigheten inte besväras av t.ex. inteckningar. Avstyckning är en fastighetsbildningsåtgärd som regleras i 10 kap. Fastighetsbildningslagen (FBL), se https://lagen.nu/1970:988. En avstyckning ska ske på ansökan av fastighetens ägare enligt 10 kap. 6 § FBL, se https://lagen.nu/1970:988#K10P6S1. Därför förutsätter jag att gåvan har genomförts enligt de formkrav som gäller och som finns i 4 kap. 1 § och 4 kap. 29 § Jordabalken (JB), se https://lagen.nu/1970:994#K4P1S1 och se https://lagen.nu/1970:994#K4P29S1 , vilket innebär att en skriftlig handling som tydligt uttrycker att fastigheten ges som gåva upprättats och undertecknats av både gåvogivaren och gåvotagaren. Att detta gjorts är en förutsättning för att lagfart ska kunna sökas enligt 20 kap. 1 § JB, se https://lagen.nu/1970:994#K20P1S1. Detta ska göras inom 3 månader från att gåvobrevet upprättades enligt 20 kap. 2 § JB, se https://lagen.nu/1970:994#K20P2S1 , så jag utgår från att även det har gjorts. Detta har främst betydelse för att bevisa att du är ägare till fastigheten, och därmed har rätt att ansöka om avstyckning. När det gäller tiden: enligt uppgift så mottog du fastigheten i gåva för omkring 15 år sedan. Detta är inget hinder för att avstyckning ska få göras. Det finns ingen lag eller förordning som preskriberar möjligheten att göra en avstyckning när det gått ett antal år efter förvärvet. Det diskuteras inte heller i förarbetena till FBL. Utifrån bristen på reglering är min förmodan att lagstiftaren inte har tänkt sig en sådan bestämmelse då det skulle innebära en alltför stor inskränkning av äganderätten. Enda tillfället då möjligheten att avstycka är tidsbegränsad är ifall du skulle bestämma dig för att sälja eller ge en viss bit av din tomt till någon annan. I så fall ska antingen du eller förvärvaren ansöka om avstyckning inom 6 månader från den dag då köpehandling eller motsvarande upprättades, enligt 10 kap. 6 § FBL och 4 kap. 7 § JB, se https://lagen.nu/1970:988#K10P6S1 och se https://lagen.nu/1970:994#K4P7S1. Det verkar dock inte vara en sådan situation som är aktuell i ditt fall.Det måste även beaktas att avstyckningen måste uppfylla allmänna lämplighets- och planvillkor, som återfinns i 3 kap. 1 § FBL, se https://lagen.nu/1970:988#K3P1S1. Detta innebär bl.a. att avstyckningslotten ska ha en lämplig utformning, ha tillgång till behövliga vägar och användas för ett visst ändamål som är lämpligt för avstyckningslotten. Beroende på vilka planer du har för avstyckningslotten, kan detta spela roll för om avstyckningen kan genomföras. För att genomföra en avstyckning ska ansökan ske hos Lantmäteriet, som utreder förutsättningarna för att avstycka fastigheten och i övrigt hjälper dig med processen. Sammanfattningsvis: Att det har gått omkring 15 år från när du fick din fastighet i gåva ska i sig inte utgöra något hinder för att göra en avstyckning. Tiden spelar ingen roll, däremot kan Lantmäteriet bedöma att det är olämpligt att genomföra en avstyckning med hänsyn till andra omständigheter. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp, annars får du gärna återkomma! Det här svaret är framtaget i samarbete med Lawline och Juriststudenternas rådgivning (JR). JR är en ideell grupp juriststudenter verksamma under Juridiska föreningen vid Umeå Universitet.

Fråga om hur många fastigheter en privatperson får äga och uthyrning av dessa

2017-02-25 i Fastighet
FRÅGA |Hur många fastigheter får man äga som privat person? Får man hyra ut dessa utan att ha enskild firma?
Johanna Bergvall |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Som utgångspunkt får en privatperson äga hur många fastigheter denne vill och som ekonomin tillåter. Du får hyra ut dina fastigheter utan att ha enskild firma (se Hyresnämndens hemsida, här), dvs du får hyra ut fastigheter som privatperson.Bra att veta kan vara att privatuthyrningslagen (här) gäller då du hyr ut 2 fastigheter. Dock gäller lagen då bara för den första upplåtelsen (se 1 § privatuthyrningslagen). För senare upplåtelser gäller 12 kap Jordabalken (här). Handlar det om fler än två fastigheter som hyrs ut så anses du bedriva uthyrning i näringsverksamhet och då gäller 12 kap JB för alla fastigheter. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Allmän fråga om fortsatt sekretess för bygglovsansökan efter att beslut tagits i bygglovsärendet

2016-12-13 i Fastighet
FRÅGA |Om en bygglovsansökan belagts med sekretess under handläggningstiden, blir den då allmänhandling igen när beslut tagits i ärendet?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Om en bygglovsansökan belagts med sekretess under handläggningstiden kommer bygglovsansökan att bli allmänt tillgänglig igen när beslut tagits i ärendet om det inte finns skäl för att även fortsatt sekretessbelägga bygglovsansökan. Skäl för fortsatt sekretess för en bygglovsansökan efter att besked tagits i ärendet bör dock enligt min bedömning sällan finnas varför ansökan generellt sett bör anses bli allmänt tillgänglig efter att beslut tagits i ärendet.Med vänlig hälsning

Säljarens rätt att häva ett fastighetsköp?

2016-12-12 i Fastighet
FRÅGA |Hej, finns möjlighet för säljaren att begära återgångav fastighetsköp, dvs återköp till samma pris, om köparen tre år efter köp hävdar dolt fel av väsentlig art?
Måns Lundvall |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En återgång av ett fastighetsköp som du beskriver definieras som hävning i Jordabalken.Som säljare så har du endast en möjlighet att häva fastighetsköpet, det är då köparen är i dröjsmål med betalningen. Det räcker inte heller med detta dröjsmål utan det ska även finnas ett hävningsförbehåll medtaget i köpehandlingen (4 kap 25§ 2st Jordabalk). Säljaren har alltså inte någon rätt att häva köpet i den situationen som du beskriver. Rätten att häva ett köp på grund utav att det har upptäckts ett väsentligt dolt fel tillfaller endast köparen (4 kap 19§ Jordabalk). Detta är dock relativt ovanligt då tvister till följd av dolda fel i fastigheter oftast leder till att köparen får ett prisavdrag som täcker de kostnader hen haft för att återställa fastigheten till det avtalade skicket.Hoppas att du fick svar på din fråga!MVH

Rätt att be granne ta bort träd som skymmer utsikt?

2016-11-27 i Fastighet
FRÅGA |Hej.Jag och min sambo ska flytta till landet.Vid tomtgränsen växer det väldigt höga träd som skymmer sol samt utsikt. Dessa träd tillhör markägaren.Har vi rätt att be han ta bort dessa träd?MVH sofia
Asta Schulz |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inte någon direkt reglering vad gäller grannelagsförhållanden. I Jordabalken (JB) stadgas i 3 kap. 1 § att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. I 3 kap. 2 § stadgas att fastighetsägare under vissa förutsättningar får ta bort rot eller gren som tränger in på fastighetens angränsande område. Den sista bestämmelsen är inte fullt tillämplig på din fråga, men kan ge vägledning. I övrigt kan sägas att frågor av grannelagsrättslig natur först och främst får bedömas från vad som anses ”god ses” i grannelagsförhållanden, detta är dock inget det finns en lagbestämmelse på.Hoppas du fick svar på din fråga. Vänliga hälsningar,