Upphovsrätt till undervisning och dess material eller struktur

2017-04-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har utvecklat en kort kurs (några dagar lång). Jag tror mig veta att kursmaterial såsom kompendium och PowerPoint-presentation omfattas av upphovsrättsskydd. Men hur är det med själva konceptet och innehållet? Står det någon fritt att i princip hålla en likadan kurs, med samma ämnesinnehåll, i samma struktur, med samma exempel etc, förutsatt att vederbörande producerar sitt eget kursmaterial?
Björn Gunnarsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan man ha upphovsrätt till kompendium och power-point presentationer?Du är helt korrekt i att du kan ha upphovsrätt till både kompendium och power-points som du har skapat, detta enligt 1 kap 1 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. För att dina alster skall vara skyddade måste de falla in under någon av kategorierna som räknas upp i paragrafen jag nämnde ovan, i detta fall anser jag 1a punkten, "litterära verk" för ditt kompendium, och 7e punkten "verk som kommit till uttryck på annat sätt" för dina presentationer är tillämpliga. Dina alster måste också ha uppnått ett visst mått av originalitet för att kunna kallas verk i lagens mening, man brukar här ofta prata om dubbelskapandekriteriet, dvs risken att någon oberoende av dina alster skulle skapa något identiskt. Ju lägre den risken är, desto större är chansen att dina alster uppnår verkshöjd. Det framgår inte av din fråga huruvida om du är anställd eller inte och det kan inverka på vem en eventuell upphovsrätt tillfaller. Generellt så är det ju den som skapar något som får rätten till det, men om du är anställd så kan saker du skapar i tjänsten tillfalla din arbetsgivare. Det finns det så kallade "lärarundantaget" som ger den som undervisar upphovsrätten till undervisningsmaterial den skapar i tjänsten, men detta träffar endast undervisningsmateriell och inte administrativ materiell som scheman. Jag råder dig här också att se till vad det står i ditt anställningsavtal, där kan du ha avtalat mer specifikt med din arbetsgivare. Eftersom jag inte har tillgång till dina alster kan jag inte ge några närmare råd om du har skydd för dem. Jag kommer dela upp kvarvarande fråga i två delar, skyddet för innehåll och skyddet för koncept och sedan ge vissa råd om handlingsplaner. Hur långt sträcker sig det upphovsrättsliga skyddet för innehåll? Som exempel kommer jag nu att använda litterära verk såsom ditt kompendium, men samma principer kan appliceras på andra typer av verk. En text med upphovsrättsligt skydd har bara skydd för sin utformning. Med det menar jag att tex ordvalet, styckeindelningen och stavningen är möjlig att skydda, däremot är inte innehållet möjligt att frånhålla andra. Ett illustrativt exempel är kokböcker och recept. Recept som sådant, 2 ägg, 2 dl mjöl och 3 dl mjölk, det är omöjligt för mig att få upphovsrätt för. Vem som helst får använda sig av samma recept. Skulle jag däremot skriva en väldigt ingående beskrivning av de individuella ingredienserna och hur de ska blandas, så kan den beskrivningen skyddas. Det här är en konsekvens av att det är just verk som skyddas och att man inte erkänner skydd för motivet, idén, tanken eller erfarenheten, vilket leder till att det är fritt fram för andra att undervisa om samma saker som dig. Hur långt sträcker sig det upphovsrättsliga skyddet för koncept?Din kurs skulle kunna vara skyddad i sin helhet, som koncept, om konceptet som sådant är att anse som ett verk. Den lista som räknar upp verk som är möjliga att skydda i 1 kap 1 § behandlar inte området uttömligt och det finns alltså utrymme för att inkludera även sådant som inte står med på listan. Om vi skulle finna att konceptet för din kurs var ett alster i en skyddsbar kategori så måste vi även se till om det uppfyller kravet på måttet av originalitet jag nämnde tidigare i svaret. Det är alltså i nuläget öppnat för att det i framtiden kan vara så att man kan få upphovsrätt till koncept, men i nuläget finns ingen sådan regel. För att ge dig ett exempel så är det vanligt att man säljer tv-program som koncept, till exempel idéen att 4 personer turas om att äta middag hos varandra och betygsätter upplevelsen, är ett koncept som sålts till bland annat en svensk tv-kanal. Det finns ingen underliggande rättighet för tv-programmet, men köparen får ofta med licensen till skyddad musik, ett körschema för vad som ska hända i programmet, kanske ett typsnitt för en titel osv. Det finns i teorin inget som hindrar en annan tv-station att sända ett program som går ut på samma idé, att man äter middag hos varandra och betygsätter upplevelsen, även om stationen i fråga förmodligen skulle få dåliga relationer med de flesta aktörer i branschen. Den som köper ett färdigt koncept gör det också för att slippa utvecklingskostnader, för om ett programkoncept lyckats i säg ett annat land, så finns det ju antagligen något bra med utformningen av det. På samma sätt skulle du kunna avtala med någon annan att de skulle få "rätten" att använda "din kurs" mot betalning, men du kan samtidigt inte hindra någon från att göra det, om de inte använder något du äger rättigheterna till såsom texter, bilder eller presentationer. Vad råder jag dig då att göra?Även om jag i viss mån i mitt svar öppnade för möjligheten att det skulle gå att skydda ett kurskoncept och man aldrig vet förrän domstolens dom har fallit, så är mitt råd till dig att inte förlita dig på någon sådan rättighet. Om du upplever att någon använder en kurs för lik din kan det alltid vara värt att fråga dem om att sluta, och om du vill sälja eller licensera din kurs till någon så kommer det vara villkoren ni kommer överens om som du får luta dig mot i en konflikt med din motpart. Jag hoppas att detta har klarat upp situationen något för dig, skulle det vara något jag missat eller feltolkat, eller skulle nya frågor ha uppstått är du välkommen att ställa fler frågor till Lawline. Med vänliga hälsningar

Marknadsföring av produkter mot leverantörens vilja

2017-03-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Vi är en enskild firma som har funnits sedan 2001. Mycket av vår marknadsföring sker via vår hemsida där vi bl a säljer batterier till kraftanläggningar. Vi har nu fått problem med en av våra batterileverantörer som kräver att vi omgående ska ta bort deras produkter från vår hemsida för vi har inte fått deras godkännande att ha dem där. De säger även att vi inte kommer att få ett sådant godkännande. Nu undrar vi om vår leverantör har laglig rätt att ställa dessa krav på oss? De säger att de stödjer sig på Marknadsföringslagen och att de kommer att stämma oss om vi ej tar bort dem. Produkterna har funnits på vår hemsida sedan 2001 och de har inte sagt något om detta tidigare. Vi har deras produkter på eget lager och det gäller både aktuella produkter och modeller som har gått ut ur produktion. Har vi rätt att ha kvar deras produkter på vår hemsida utan deras godkännande av detta?
JR Umeå |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Till att börja med kan sägas att om ni har ett skriftligt eller muntligt avtal så ska ni kolla på det och se om leverantören har lovat att erbjuda licensen under en viss tid, till exempel tio år. I sådana fall är det tillåtet att fortsätta göra reklam för produkterna tills avtalets löptid gått ut. Det verkar inte finnas någon uttalad branschpraxis på ert område, men om ni känner andra liknande företag kan ni höra med dem och se hur de brukar göra med liknande avtal. Ifall ni inte har något avtal som reglerar frågan är det istället lagen som blir aktuell. I det här fallet är det inte marknadsföringslagen som är aktuell, utan varumärkeslagen (2010:1877). De lagregler som leverantören förmodligen förlitar sig på säger att varumärken inte får användas utan innehavarens (i det här fallet leverantörens) tillstånd, vilket stadgas i 10 § varumärkeslagen. I just ert fall är det i reklam förbjudet att använda ett varumärke som varumärkesinnehavaren inte samtyckt till. Ni kan alltså inte köpa nya varor (produkter) och sälja dem, men de ni har i lager omfattas inte av den paragrafen. Istället är 12 § varumärkeslagen aktuell, som säger att konsumtion inträder på varan när den sätts på marknaden inom EES-området (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den fria marknaden inom EU). Detta innebär att er leverantör effektivt sätt har ’’förbrukat’’ (konsumerat) sin rättighet att säga till om hur ni vill sälja och marknadsföra de varor ni har kvar i lager. EU-domstolen har i sin praxis (b.la. i mål C-337/95 Dior) sagt att återförsäljaren (ni) har rätt att använda varumärket för fortsatt marknadsföring till allmänheten så fort ni köpt dem av leverantören. Detta innebär att ni visst kan fortsätta sälja och marknadsföra de produkter som ni köpt av leverantören, oavsett om de inte vill att ni använder er av deras varumärke eller inte. Det enda undantaget är att ni inte får säga att produkten är sämre än andra, likvärdiga produkter eller på något annat sätt försöka förstöra deras varumärke, eftersom de då har en giltig anledning att hindra er från att sälja produkterna. Detta följer av 12 § andra stycket varumärkeslagen.Sammanfattningsvis ska ni i första hand titta på avtalet med leverantören om ni har något och se om denne har lovat att erbjuda sitt varumärke till er under en viss tid. I sådana fall har ni rätt att använda det i reklam fram till avtalet har löpt ut oavsett vad lagen säger. Finns inget avtal så finns det fortfarande ingenting som hindrar er från att sälja och marknadsföra de produkter som fortfarande finns i ert lager, eftersom leverantören har förbrukat sin rättighet att bestämma vad som händer med varumärket efter att han sålde produkterna till er. Hoppas ni fick svar på er fråga, annars får ni gärna återkomma! Med vänlig hälsning Oscar Jantzen

Skillnad mellan ekonomiskt förtal och misskreditering

2017-03-28 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som är skillnaden mellan misskreditering enligt MFL och ekonomiskt förtal inom marknadsföring.
Josefine Andreasson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ekonomiskt förtal brukar betecknas som förtal riktat mot en fysisk eller juridisk person som medför ekonomiska skadeverkningar för den utpekade, men inte innefattar angrepp mot någons personliga heder. Det kan begås av näringsidkare, media, enskilda personer osv. Förtal regleras i 5 kap. 1-2 §§ brottsbalken. Bestämmelsen avser dock endast förtal riktat mot personlig heder, och skyddar endast enskilda fysiska personer och inte bolag, föreningar eller andra kollektiva enheter. Ekonomiskt förtal är således inte straffbelagt. Ett visst skydd mot det finns i marknadsföringslagen (MFL), som dock endast gäller förehavanden mellan näringsidkare i marknadsföring.10 § MFL anger att en näringsidkare vid marknadsföring inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet. Enligt 18 § 5 punkten MFL får en näringsidkare i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter endast om jämförelsen inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken. Misskreditering kan även falla in under generalklausulen i 5 § MFL som föreskriver god marknadsföringssed.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Reklam innefattande bild på tidigare anställd utan samtycke

2017-03-20 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |hej det är såhär att min gamla arbetsplats använder en bild som är på mig i reklamsyfte både på deras egna hemsida sam på en hemsida som dom annonserar på, jag har aldrig gett min tillåtelse för användning av bilden vad har jag för rättigheter angående den här frågan.mvh Filip rabe
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Lag om namn och bild i reklam stadgas i 1 § att det är förbjudet för näringsidkare att använda sig av namn eller bild på personer i marknadsföringssyfte utan att dessa personer har samtyckt. Är situationen så som du beskriver har din gamla arbetsgivare ingen rätt att använda en bild på dig i sin reklam.Den som bryter mot det förbudet kan bli ålagd att betala böter, 2 §. Du kan även, enligt 3 §, få ersättning för motsvarande "modellarvode", samt skadestånd ifall du har lidit annan ytterligare skada av publiceringen. För ytterligare skadestånd krävs att näringsidkaren har handlat uppsåtligen, det vill säga med avsikt, eller av oaktsamhet och att man därmed kan visa på brott.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

När är det tillåtet att länka till hemsidor med skyddat material? När får man använda andras varumärken?

2017-04-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline,Jag har en fundering som jag hoppas att ni kan svara på.Tillsammans med en kollega så har vi skapat en hemsida (som just nu är offline) som bl a ska användas för att främja datorprogram som finns att ladda ner gratis eller köpa.Här kommer dock min fråga! Får vi t ex länka till företagets hemsida utan tillåtelse? Vi kommer ej ta betalt eller göra någon som helst vinst på just länkarna eller ev nerladdningar av programmen. Och så kommer vi inte använda loggor utan tillåtelse.Bryter vi då mot någon form av upphovsrättslag eller varumärkeslag? Med vänlig hälsning
Simon Göransson |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Som jag förstår er fråga undrar ni om ni får länka till upphovsrättsligt skyddat material eller använda loggor på andra företags spel utan tillåtelse.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningDet är tillåtet att länka till andra hemsidor med upphovsrättsligt skyddat material, så länge som det inte leder till att ni kringgår någon slags åtkomstspärr eller liknande. Ni får dock inte länka till olagligt publicerat material – i alla fall inte om ni borde ha vetat om att det rörde sig om olagligt publicerat material.Några varumärkesrättsliga problem får ni inte om ni bara visar loggorna efter att ha fått tillstånd från varumärkesinnehavarna. Beroende på hur ni visar loggorna kan det dock även vara så att ni över huvud taget inte behöver något tillstånd.När är det tillåtet att länka till andra hemsidor där man kan ladda ned datorprogram?Många datorprogram skyddas av upphovsrätt. Det innebär bl.a. att den som har upphovsrätt till programmen ensam får bestämma vem som får och vem som inte får överföra programmet till allmänheten (2 § första stycket och tredje stycket första punkten upphovsrättslagen).Begreppet ”överföring till allmänheten” kan omfatta länkning. Då ska det dock röra sig om länkar som t.ex. kringgår en betalningsspärr.EU-domstolen har nämligen ställt upp ett extra krav för att länkning ska vara ”överföring till allmänheten”. Länkningen ska innebära att programmet blir tillgängligt för en ”ny publik” (se t.ex. EU-domstolens dom i mål C–466/12). Det ska röra sig om en ”publik” som inte fick tillgång till programmet genom att programmet blev tillgängligt på den ursprungliga hemsidan.Det är därför tillåtet att länka till fritt tillgängliga hemsidor med nedladdningsbara program.Man måste dock se upp så att man inte länkar till olagligt publicerat material. Ni får inte länka till material som har publicerats utan upphovsrättsinnehavarens tillåtelse (EU-domstolens dom i mål C–160/15). Ni gör dock inget upphovsrättsintrång, om ni inte ens borde ha känt till att materialet publicerades utan tillstånd. Svaret vore dock annorlunda om er verksamhet var vinstdrivande.Kan länkningen göra intrång i något varumärke?Loggor kan skyddas som varumärke. Då får det bara användas av andra om rättsinnehavaren tillåter det.Ni kommer alltså inte ha något problem med dem, eftersom ni inte tänker visa någon logga utan tillåtelse.Möjligen kan er användning av loggorna inte ens behöva tillstånd. Varumärkesinnehavaren kan bara förbjuda att någon annan använder dess varumärke, om användningen innebär att varumärket skadas (1 kap. 10 § varumärkeslagen, läst tillsammans med t.ex. EU-domstolens dom i mål C–323/09).Om det framgår tydligt för användaren att ni inte har någon som helst koppling till företagen som äger varumärkena ni använder är sannolikheten stor att ni inte ens behöver deras tillstånd.Jag skulle dock ändå råda er att alltid fråga om tillstånd från varumärkesinnehavarna för att undvika tvister.Jag hoppas att det var svar på er fråga!____________________________________Behöver ni vidare hjälp med länkning till upphovsrättsligt skyddat material eller varumärken är ni välkomna att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till fredag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fråga om privat bild publicerad av företag i reklam utan samtycke

2017-03-29 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej.Ett assistansföretag har publicerat en bild av mig och mitt barn på Facebook i en helt felaktig reklam för ett hjälpmedelsföretag. Jag äger bilden. Hur löser jag detta? Jag vill absolut inte att jag och mitt barn ska förknippas med detta företag då vi inte har något med det att göra.
Frida Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen du beskriver finns reglerad i lag om namn och bild i reklam. I 1 § (här) stadgas att det är förbjudet för näringsidkare att använda sig av namn eller bild på en person i reklamsammanhang utan att denne har samtyckt. Detta innebär att företaget har handlat felaktigt som inte har inhämtat ditt samtycke. Enligt 2 § samma lag (här) kan den som bryter mot förbudet blir ålagd att betala böter. Du kan även, enligt 3 § (här), få ersättning för motsvarande skäligt vederlag. Om näringsidkaren har handlat uppsåtligen, det vill säga med avsikt, eller av oaktsamhet kan även skadestånd begäras för annan ytterligare skada med anledning av publiceringen.Hoppas att detta ger dig svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Prata om alkohol i podcast

2017-03-25 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej.Jag driver en podd tillsammans med en kompis och försöker reda ut vad som gäller när det kommer till att ha en vinproducent som samarbetspartner.Podden handlar om existentiella frågor som ofta dryftas genom Bibeln fram till vår samtid och riktar sig till en målgrupp över 25 år.Jag undrar vad som hindrar oss att öppna en flaska vin under inspelning och berätta vad vi dricker och dess varunummer (likt man tipsar om vin i andra medier utan varningsord). Vi kan dessutom påpeka farorna med alkohol.Vi ska på intet sätt uppmana till merkonsumtion eller förhärliga vare sig alkohol i allmänhet och det nämnda märket i synnerhet.Hittar många fall som fällts men lyckas inte tyda vart gränsen går exakt. Är det tillåtet att i en podd med sans, måtta och varningsord arbeta ihop med en vinproducent och nämna dess produkter?// HENRiK
JR Umeå |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En podcast är ett relativt nytt ljudmedium i form av ett radioprogram som man kan lyssna på direkt online eller ladda ner och lyssna offline. Trots att det är en form av radioprogram, så omfattas podcasts inte av radio- och tv-lagen (2010:696). Detta eftersom det i den rättsliga meningen finns en skillnad på om man lyssnar på radio via nätet när man själv vill (på egen begäran) eller när någon annan sänder ut. Om det sker när någon annan sänder ut räknas det som rundradiosändning (broadcast) och faller under radio- och tv-lagen, där det bl.a. finns förbud mot alkoholproducenter som sponsorer. Således går det till en början att konstatera att det inte finns något förbud mot att ni har en vinproducent som samarbetspartner eller sponsor. Eftersom ni antagligen får någon form av ersättning av vinproducenten (er samarbetspartner) så kommer ert prat om alkoholprodukter ni tycker om och vill rekommendera att anses som marknadsföring. Alltså även om ni väver in pratet om vinet som en del av programmet så är det marknadsföring. Ersättningen i fråga behöver inte vara i form av pengar utan även varor, tjänster eller annan kompensation räknas. Det innebär att den tillämpliga lagen i detta fall, för en podcast där ni pratar om viner, är alkohollagen (2010:1622) där marknadsföring av alkoholdrycker regleras i 7 kapitlet. I 7 kap 1 § 1 st alkohollagen stadgas att vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter ska särskild måttfullhet iakttas. Reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd får heller inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol. Vad som ska förstås med särskild måttfullhet preciseras genom Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 2016:1). Vidare stadgas i 7 kap 1 § 2 st alkohollagen att marknadsföring inte får rikta sig till barn eller ungdomar som inte har fyllt 25. Du skriver att er målgrupp är personer över 25 år samt att ni kommer prata om viner med sans, måtta och varningsord och på intet sätt uppmana till alkoholkonsumtion. På basen av detta låter det som om ni troligen kommer uppfylla kraven i dessa bestämmelser, men bedömningen kommer ske med beaktande av helhetsintrycket i varje enskilt fall och det går inte att säga exakt var gränsen går. Det finns även ett förbud mot kommersiella annonser av alkohol i ljudradioprogram enligt 7 kap 3 § alkohollagen. En podcast torde inte falla in under bestämmelsen enligt den nuvarande utformningen av lagen, på samma grunder som podcasts inte omfattas av radio- och tv-lagen. Rättsläget är ändå oklart. Om det är så att podcasts omfattas av ”ljudradioprogram” så får ni inte marknadsföra alkohol. Om podcasts däremot inte omfattas så borde det inte vara lagstridigt att ni marknadsför alkoholprodukter, så länge kraven på måttfullhet etc. iakttas. Jag skulle rekommendera att ni eller er samarbetspartner kontaktar alkoholgranskningsmannen (AGM) på mail agm@alkoholgranskningsmannen.se eller via telefon 0708 20 70 40 för närmare svar gällande just ert fall. AGM är alkoholbranschens självreglering och AGMs utlåtanden utgör god affärssed i Sverige. AGM är alltså inte en statlig myndighet, utan finansieras gemensamt av Sveriges Bryggerier och Sprit- och vinleverantörsföreningen. Medlemmar i Sveriges Bryggerier och Sprit- och vinleverantörsföreningen har rätt till kostnadsfri rådgivning i reklamjuridiska frågor, vilket betyder att er samarbetspartner (vinproducenten) troligtvis kan vända sig dit utan kostnad.Hoppas svaret varit till någon hjälp.Med vänliga hälsningar,Anna Harkkila

Visa upp och sälja avmålning av ett känt konstverk

2017-03-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående upphovsrätt.Jag har målat av den svenske konstnären John Bauers tavla "Prinsessan Tuvstarr stirrar ännu ner i tjärnen". Min tavla är målas i oljefärg och är c:a 100 x 100 cm.Originalmålningen är gjord i akvarell, 25 x25 cm. Min tolkning är enligt andra mycket lik originalet. Den är signerad av mig.Jag undrar nu om jag får visa upp denna tavla i offentliga sammanhang, alternativt sälja den, i det fall någon vill köpa den?
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver rör det sig här om upphovsrätt, vilket aktualiserar Upphovsrättslagen (URL).Med tanke på att John Bauers tavla är ett välkänt konstnärligt verk har den en viss originalitet och särprägel, vilket är ett grundläggande krav för att någon ska kunna ha upphovsrätt till ett verk, 1 § URL. Vidare har upphovsmannen en ensamrätt att förfoga över sitt verk, vilket innebär att bara denne har rätt att framställa exemplar av verket eller göra det tillgängligt för allmänheten, 2 § URL. Utöver detta finns även en ideell rätt som innebär t.ex. att upphovsmannen har rätt att bli namngiven och rätt att slippa att verket återges i kränkande sammanhang, 3 § URL. I Sverige är emellertid upphovsrätten begränsad på det sättet att ett verk endast har upphovsrätt under upphovsrättsmannens livstid och 70 år efter dennes död, 43 § URL. Det innebär att när denna tid löpt ut behöver inte hänsyn tas till varken förfoganderätten eller den ideella rätten, och vem som helst är fri att göra vad den vill med verket. När det gäller klassiska verk finns det något som kallas klassikerskydd, då det anses vara ett samhällsintresse att dessa verk återges på ett ”värdigt sätt” i offentliga sammanhang även efter att upphovsrätten har upphört, 51 § URL. Denna regel blir dock endast tillämplig på grova förvanskningar av ett verk är och endast om återgivningen är grovt stötande, vilket enligt min uppfattning inte verkar vara fallet med din tavla.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att eftersom John Bauer varit död i mer än 70 år är det således fritt fram att både visa upp din tavla i offentliga sammanhang och sälja den. Hoppas att svaret hjälpte dig!Med vänlig hälsning,