Tillåtet att fotografera museibesökare i marknadsföringssyfte utan att fråga dem om lov?

2016-08-10 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej. Vi är ett museum som undrar vad som gäller när det handlar om fotografering i våra utställningshallar och verkstäder. Är det ok att fotografera besökare för publicering på hemsida och i sociala medier utan att be om samtycke? Bör man upplysa besökare om att fotografering kan komma att ske? Gäller samma regler för barn?Mvh
Alina Borgsén |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Jag har tagit bort ditt samt museets namn ur frågetexten av konfidentiella skäl.Jag ser inget hinder mot själva fotograferingen som sådan, den faller t ex inte in under förbudet mot kränkande fotografering i brottsbalken 4 kap 6a§. Däremot är det inte tillåtet att använda bilderna i er reklam utan besökarnas tillåtelse. Det framgår av lag (1978:800) om namn och bild i reklam 1§ https://lagen.nu/1978:800. Varje bild av en identifierbar person omfattas av förbudet. Det saknar betydelse om de ni fotograferar är barn eller vuxna, eftersom lagen skyddar alla. Om ni använder en bild på era besökare i er marknadsföring utan deras tillåtelse kan ni bli skadeståndsskyldiga gentemot den eller de personer som syns i reklamen. Vidare kan ansvarig person dömas till böter.Om ni vill ta bilder på era besökare i marknadsföringssyfte rekommenderar jag därför att ni frågar de som ni vill ha med på bilden direkt efter deras samtycke. Det kan dock vara tillräckligt att på ett tydligt sätt informera om att museets besökare kan bli fotograferade i marknadsföringssyfte. Det tas i så fall in som ett avtalsvillkor för museebesöket, t ex genom att kassörerna som tar betalt för inträdet innan köpet upplyser besökaren om att denne kan komma att fotograferas i marknadsföringssyfte.Med vänlig hälsning,

Använda citat i tavla eller affisch

2016-08-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Är det tillåtet att i en tavla eller affisch återge ett citat från en bok eller känd person?Gör det någon skillnad om det görs i ideellt eller kommersiellt syfte?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL), se här.URL 22§ föreskriver att var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Som huvudprincip får citat göras ur alla slags verk. Citeringen ska ske i överensstämmelse med god sed. Innebörden av detta är att citatet endast får användas som ett hjälpmedel till ditt egna verk, exempelvis belysa, kritisera eller understryka något. Tavlan eller affischen skall vara det huvudsakliga verket. Vidare gäller att citatet endast får göras i den omfattning som motiveras av ändamålet. Citaträtten sträcker sig således olika långt i olika fall. Du har också en skyldighet att respektera upphovsmannens ideella rätt. Innebörden av detta är kortfattat att upphovsmannen skall angivas i den omfattning som god sed kräver (ange källa) och att du inte får göra ändringar i citatet som kan kränka upphovsmannens egenart, se URL 11§ med hänvisning till 3§.Avslutningsvis kan sägas att citaträtten är densamma oavsett om det görs i ideellt eller kommersiellt syfte. Huruvida det är tillåtet att använda citat på en tavla eller affisch är beroende av ett flertal faktorer som får avgöras från fall till fall. Jag hoppas att du har fått lite vägledning av detta!Vänliga hälsningar,

Registrering av varumärke

2016-07-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag ska skapa en applikation till iPhone och behöver således en logotyp. Jag skapade en genom en programvara som jag laddade ner kände mig därefter nöjd med den. Dock efter att ha kollat runt lite på google för att se om någon liknande logotyp redan var använd av något företag så fann jag något som var väldigt lik den som jag skapat. Tänk dig att min logotyp bestod av 4 löv som såg ut på ett visst sätt, och den logotyp som jag hittade bestod av 6 löv vilka hade ungefär samma form som mina. Den logotyp som jag hittade på google hade även en annan bakgrundsfärg än den som jag har skapat.Min fråga är följaktligen, vore det lagligt att använda denna logotyp som jag skapat, även fast den är väldigt lik något som redan finns? Om det är olagligt, vad kan konsekvenserna för mig bli? Hur vet jag att det inte redan finns något företag som har en logotyp som ser EXAKT ut som den jag har skapat?Ber om ursäkt om detta är en konstig fråga, är väldigt okunnig inom juridik :)
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ensamrätt till ett varumärke kan förvärvas genom registrering eller inarbetning enligt 1 kap 6-7§§ Varumärkeslagen (VML). Med inarbetning menas att varumärket är känt för en betydande del av den krets till vilken det riktas mot (omsättningskretsen) som betäckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under varumärket. Varumärkesskydd genom registrering är dock troligen det som är aktuellt i ditt fall. Registeringen sker i varumärkesregistret som förs av Patent- och registreringsverket. Vill du registrera ditt varumärke ska du därför vända dig till Patent- och registreringsverket. Ansökan dit ska enligt 2 kap 1§ VML innehålla:1. uppgifter om sökandens namn eller firma och adress,2. uppgifter om ombuds namn och adress,3. en tydlig återgivning av varumärket, och4. en förteckning över de varor eller tjänster som varumärket avser och vilka klasser dessa tillhör (varu- eller tjänsteförteckning)För att registrering av varumärket ska kunna ske krävs att märket kan återges grafiskt enligt 1 kap 4§ VML, att märket har särskiljningsförmåga och att det inte föreligger registreringshinder enligt hinderkatalogen i 2 kap 7-10§§ VML. Enligt praxis innebär kravet på den grafiska återgivningen bland annat att man kan ge en fullständig, klar och exakt identifiering av märket och att märket är lättillgängligt och begripligt. Enligt 1 kap 5§ VML ska ett varumärke anses ha särskiljningsförmåga om det kan skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan. Bristande särskiljningsförmåga kan bero på att ett varumärke endast består av tecken eller benämningar som i handeln visar varans eller tjänstens art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller i dagligt språkbruk eller enligt branschens vedertagna handelsbruk kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan eller tjänsten.Enligt 2 kap 8§ VML får ett varumärke inte registeras om det är identiskt eller liknar ett annat varumärke för varor av samma eller linkande slag om det finns en risk för förväxling. Frågan blir därmed vilken typ av verksamhet som företaget med logotypen med 6 löv sysslar med, är deras verksamhet liknande den verksamhet som du planerar att använda din logotyp till? Om ansökan inte uppfyller kraven eller om det finns hinder mot registrering, exempelvis om det finns ett varumärke som är förväxlingsbart, ska Patent- och registreringsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristerna enligt 2 kap 17§ VML. Om man uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i rätten till ett varumärke (varumärkesintrång) ska man enligt 8 kap 1§ VMdömas till böter eller fängelse högst 2 år. Man kan även bli skadeståndsskyldig enligt 8 kap 4§ VML. På Patent- och registreringsverket kan du söka efter liknande varumärken, se HÄR.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma. Lycka till!Med Vänlig Hälsning

Upphovsrätten till stickade koftor

2016-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag har fått en förfrågan om en traditionel Järvsö kofta. Min fråga är om jag bryter mot någon upphovsrätt om jag stickar den här tröjan baserad på bilder och mönster som finns på internet för vidare försäljning. Mvh., Katalin.
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL) så har du som privatperson inte rätt att kopiera ett upphovsrättsligt verk för att sedan sälja det i vinstsyfte. Kläder omfattas i vissa fall av upphovsrättslagen och faller då under så kallad brukskonst (se 1 kap. 1 § 6 p. URL). Om vi nu utgår ifrån att koftan omfattas av URL har du därför inte rätt att sticka liknande och sälja dessa. Du har däremot rätt att framställa ett liknande verk enbart för personligt bruk (se 2 kap. 12 § URL). Om du däremot tar kontakt med upphovsrättsmannen till koftan kan du få ev. tillåtelse till att sticka liknande koftor och sälja dessa. Det som även är värt att nämnas är att upphovsrätten till ett verk gäller i 70 år efter det år då upphovsrättsmannen avled. Det finns därför en del saker du bör kolla upp innan du börjar sticka koftorna så att du inte gör något olagligt! Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Kändisar i reklam

2016-08-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Mitt företag säljer flaskor. Vi vill nu sätta bilder av kändisar på våra flaskor. Är det lagligt att bara sätta personer på sina produkter eller behöver man tillstånd av den personen eller av personen som har tagit bildern på personen? Ett exempel: Vi vill sätta en bild på Arnold Schwarzenegger på vår flaska. Behöver vi då Arnold Schwarzeneggers tillstånd / fotografens tillstånd? Syftet med bilden är för att motivera och förbättra Arnolds image. Inte för att nedvärdera, kränka eller för att försämra Arnolds image. Tack!
Jesper Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen du beskriver regleras i Lag om namn och bild i reklam. För lagens tillämplighet förutsätts enligt 1 § att marknadsföring sker i näringsverksamhet, vilket det verkar göra då det rör sig om ditt företag. För definition av begreppet marknadsföring, se 3 § marknadsföringslagen. 2 § stadgar att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § döms till böter. Vidare ska näringsidkaren utge skäligt vederlag till personen vars namn/bild utnyttjats. Om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska ersättning även utgå för annan skada. Enligt 3 § ska vid bedömande om och i vilken mån sådan skada uppstått hänsyn tas även till lidande och andra omständigheter av annan än av rent ekonomisk betydelse.Sammanfattningsvis krävs det alltså samtycke från personers namn eller bild i samband med marknadsföring, vare sig det rör sig om nedvärdering eller inte.Hoppas du är nöjd med svaret!Vänliga hälsningar,

Förbudet mot att använda annans fotografiska bild på sin hemsida

2016-08-03 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag driver en hemsida och undrar hur det fungerar med upphovsrätten gällande fotografiska bilder. Min hemsida publicerar satir-nyheter om alla möjliga ting, så om vi skriver om t.ex Jan Björklund vill vi gärna kunna publicera ett fotografi av honom i anslutning till artikeln. Texterna är satiriska och förlöjligande men aldrig kränkande eller elakartade. Som jag har förstått det är skyddet för "fotografiska bilder" (bild som ej anses ha verkshöjd) inte lika starkt som skyddet för "fotografiska verk" (bilder med verkshöjd). Min fråga rör alltså fotografiska bilder eftersom det är denna typ av bild som brukar användas i nyhetssammanhang. Om jag t.ex. skriver en artikel som skämtar om Stefan Löfven, är det då okej för mig att ta en bild från Socialdemokraternas hemsida, beskära den och publicera den på min hemsida i anslutning till artikeln? Gällande samma artikel, skulle jag få ta en bild på Löfven från en annan "riktigt" tidning, t.ex. Aftonbladet, beskära den och publicera detta i anslutning till min artikel?Om det är okej för mig att ta bilden utan lov från upphovsmannen, behöver jag fortfarande ange upphovsmannens namn där jag publicerat bilden?
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skillnaden mellan skyddet för fotografier med verkshöjd och sådana som saknar verkshöjd är skyddstiden, inget annat. Skyddet för fotografier utan verkshöjd regleras i upphovsrättslagen 49a§ och gäller i 50 år. Skyddet innebär ett förbud mot att "framställa exemplet av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utyttjas." Du begår alltså ett immaterialrättsligt intrång om du tar en bild från t ex Socialdemokraternas hemsida eller från Aftonbladet utan att fråga fotografen först.Med vänlig hälsning,

Går det att tillverka ett eget Couronnespel och sälja?

2016-07-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, undrar hur det är med patent på Couronnespel. Kan man starta en tillverkningi ett land i Asien utan speciellt tillstånd, eller hur gör man om man skulle vilja tillverkaoch sälja spelet i ett eller flera Asien-länder?
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din lite annorlunda och intressanta fråga till Lawline!Vad gäller just Couronne-spel skulle det kunna finnas ett flertal hinder, det skulle kunna vara att en del av spelet är patenterat, att det är varumärkesskyddat samt att designen kan vara skyddad. Vad som gäller i ett onämnt asiatiskt land har jag väldigt svårt att svara på men kan ändå ge dig svaret gällande försäljning inom EU för att ge en bild av situationen. Kan spelet vara patenterat?Couronne är ett gammalt spel, jag spelade det som barn hos farmor, och hennes spel var antagligen redan då ganska gammalt. Spelet bygger på Carrom och är helt enkelt inte så nytt att någon kan patentera det. Det finns inte heller någon teknik i spelet som är patenterbar direkt.Kan spelet vara varumärkesskyddat?Couronne är som sagt ett gammalt spel, själva namnet "Couronne" är registrerat som varumärke i EU för ett Sydkoreanskt bolag, men det gäller enbart för solglasögon, resväskor, paraplyer och liknande. Namnet på spelet är antagligen såpass välkänt att det helt enkelt inte går att registrera som brädspel eftersom ingen kan hävda att det är deras påhitt.Eftersom bolaget är sydkoreanskt kan det vara välkänt i delar av Asien och då medföra problem där och ses som varumärkesintrång. Det har jag dock svårt att svara på.Ett exempel på ett varumärkesskyddat spelnamn är Trivial Pursuit. Kan spelet vara designskyddat?Vissa designer för Couronne-spel kan eventuellt vara designskyddade. Men den klassiska designen med en ring i mitten och sidolinjerna är knappast något som kan registreras eftersom det helt enkelt hör till spelet och är väldigt banalt. Mitt råd:Beroende på var du ska sälja spelet och under vilket namn så kan det vara bra att kolla upp det Sydkoreanska bolaget "Couronne" så att det inte framstår som att du tillverkar en produkt i deras namn och så att säga utnyttjar deras varumärke som råkar heta som spelet. Utöver det så verkar det inte vara några problem.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.seMed vänliga hälsningar,

Samtycke vid användande av fotografi av annan

2016-06-17 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Ang publicering på web av bild på person som inte givit sitt medgivande: Om jag är fotograf, får jag publicera en bild som jag tagit på min hemsida på en person utan att fråga denne? Skiljer det sig något om jag är "konstfotograf" (kan ju innebära att jag säljer "konstverk"=bilder) eller om jag är "porträttfotograf" (=säljer porträttbilder till kunder)? Bilderna används ju isf för marknadsföring (är det marknadsföring även om jag är konstnär?) för mitt brand som fotograf, men är ju inte kopplat till någon annan tjänst eller produkt. Skiljer svaret sig något om det är barn som fotograferats?Med vänlig hälsningLouise
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om namn och bild i reklam ställer upp ett förbud, för näringsidkare, mot att använda ett fotografi av annan person i marknadsföring utan dennes medgivande. Detta innebär att om du är näringsidkare så måste du fråga personen först om publiceringen innebär ett marknadsförande. Om du får ersättning för ditt arbete med att fotografera och bilden skulle fungera som ett sätt att visa hur dina foton ser ut så är det inte tillåtet. Lagen ställer inte upp ett förbud för privatpersoner vilket innebär att om ditt fotograferande endast är en hobby så bör det ej vara ett problem om bilden inte är missaktande mot den fotograferade. Om du är näringsidkare och fotograferingen är en form av marknadsföring kan du bli skyldig att utge ersättning till den fotograferade, dessutom kan du dömas till böter och skadestånd om utnyttjandet sker med uppsåt eller av oaktsamhet. Lagen ställer inte upp något undantag för barn och att du är konstnär skulle snarare tyda på att du är näringsidkare och att det således inte är okej för dig att publicera omnämnda bild. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med frågor om rätt till publicering är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se