Upphovsrätten till stickade koftor

2016-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag har fått en förfrågan om en traditionel Järvsö kofta. Min fråga är om jag bryter mot någon upphovsrätt om jag stickar den här tröjan baserad på bilder och mönster som finns på internet för vidare försäljning. Mvh., Katalin.
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL) så har du som privatperson inte rätt att kopiera ett upphovsrättsligt verk för att sedan sälja det i vinstsyfte. Kläder omfattas i vissa fall av upphovsrättslagen och faller då under så kallad brukskonst (se 1 kap. 1 § 6 p. URL). Om vi nu utgår ifrån att koftan omfattas av URL har du därför inte rätt att sticka liknande och sälja dessa. Du har däremot rätt att framställa ett liknande verk enbart för personligt bruk (se 2 kap. 12 § URL). Om du däremot tar kontakt med upphovsrättsmannen till koftan kan du få ev. tillåtelse till att sticka liknande koftor och sälja dessa. Det som även är värt att nämnas är att upphovsrätten till ett verk gäller i 70 år efter det år då upphovsrättsmannen avled. Det finns därför en del saker du bör kolla upp innan du börjar sticka koftorna så att du inte gör något olagligt! Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Sammanställning av reklam

2016-05-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vi arbetar med ett litteraturprojekt där vi använder och sätter samman lösryckta reklamfraser från annonser i ex media och affischering på stan. Tillsammans får de lösryckta fraserna en ny innebörd i de nya texterna. Är användningen av enstaka reklamuttryck i ett nytt sammanhang ett brott mot upphovsrätten för reklammakarna?Är det tillåtet att publicera texterna litterärt i bokform
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Reklam skyddas av upphovsrätt om det har en tillräcklig verkshöjd för att omfattas av 1 § upphovsrättslagen. Huruvida en reklam skyddas eller inte kan variera från fall till fall, beroende av reklamens särskiljningsförmåga. Även om en reklam är upphovsrättsligt skyddad så är det möjligt att ta korta fraser och återanvända dem. Ett sådant sammanställande av fraser som ni har för avsikt att göra skulle, om det är avsett att utgöra en samling och ni gör en "väsentlig investering", skyddas av katalogsskyddet i 49 § upphovsrättslagen. Det är då tillåtet att publicera texterna i bokform.Vänligen,

Rätt till patent vid bolagets likvidation

2016-05-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Hur blir det med immaterialrätt (patent) som tillhör bolaget som likvideras? Kan uppfinnare ha någon rätt att behålla den?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Patenten tillfaller den som registrerar patentet, enligt 1 kap 1 § Patentlagen. I det här fallet tillhör patentet bolaget. Det finns dock en speciallag som gäller arbetstagares uppfinningar, Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU) som ska tillämpas i det här fallet. Enligt 2 § LAU så har arbetstagare rätt till sina uppfinningar på samma sätt som andra uppfinnare om inte något annat stadgas i lagen. Den rätt som arbetstagaren har är att denne har företräde framför andra att förvärva rätt till patent enligt 3 § LAU. Förvärvet sker då genom avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det finns dock ingen generellt rätt för uppfinnaren att förvärva patentet efter bolagets likvidation eftersom det är bolaget som är rättslig ägare. Det som kan ske är just en överlåtelse mellan bolaget och uppfinnaren om arbetsgivaren medger detta. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Detta svar är vad som ryms inom vår gratisrådgivning, om du behöver ytterligare hjälp kan du boka en tid med en specialiserad jurist som Lawline samarbetar med. Detta gör du genom att klick på knappen till höger eller klicka på följande länk: http://lawline.se/boka. Med vänliga hälsningar,

Är twittermeddelanden upphovsrättsligt skyddade?

2016-05-03 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag vill ta citat från hemsidan Twitter, och skriva ut som bilder. Jag ska rama in dessa och eventuellt börja sälja på nätet. Det skulle kunna vara bilder på vissa Hollywood kändisars tweets så som Kim kardashian, Will Smith, Donald Trump o.s.v.. Bryter jag mot någon upphovsrättslag om jag gör detta?Tacksam för svar!
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett verk ska kunna erhålla upphovsrättsligt skydd krävs det att verket uppnår s.k. verkshöjd. Att någonting uppnår verkshöjd innebär att det, t.ex. en text, har en viss särprägel eller originalitet. Huruvida en s.k. tweet (dvs. ett twittermeddelande) uppnår verkshöjd är oklart, det är därmed inte uteslutet att en tweet kan vara upphovsrättsligt skyddad. För att en tweet ska uppnå verkshöjd krävs däremot antagligen en ganska hög grad av originalitet/särprägel och jag skulle därför tro att det är okej att sälja vidare bilder på tweets. Särskilt eftersom det bör vara svårt att uppnå en tillräckligt hög grad av originalitet/särprägel med endast 140 tecken tillgodo.Om tweeten är märkt med en "CC" (dvs. en Creative Commons-licens) är den upphovsrättsligt skyddad, och du kan i så fall behöva ta kontakt med upphovsrättsinnehavaren för att be om tillåtelse att använda tweeten beroende på vilken "CC"-licens det handlar om.Avslutningsvis kan sägas att något klart svar på frågan inte kan ges, eftersom tweets upphovsrättsliga skydd befinner sig i en rättslig gråzon.Vänligen,

Samtycke vid användande av fotografi av annan

2016-06-17 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej!Ang publicering på web av bild på person som inte givit sitt medgivande: Om jag är fotograf, får jag publicera en bild som jag tagit på min hemsida på en person utan att fråga denne? Skiljer det sig något om jag är "konstfotograf" (kan ju innebära att jag säljer "konstverk"=bilder) eller om jag är "porträttfotograf" (=säljer porträttbilder till kunder)? Bilderna används ju isf för marknadsföring (är det marknadsföring även om jag är konstnär?) för mitt brand som fotograf, men är ju inte kopplat till någon annan tjänst eller produkt. Skiljer svaret sig något om det är barn som fotograferats?Med vänlig hälsningLouise
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om namn och bild i reklam ställer upp ett förbud, för näringsidkare, mot att använda ett fotografi av annan person i marknadsföring utan dennes medgivande. Detta innebär att om du är näringsidkare så måste du fråga personen först om publiceringen innebär ett marknadsförande. Om du får ersättning för ditt arbete med att fotografera och bilden skulle fungera som ett sätt att visa hur dina foton ser ut så är det inte tillåtet. Lagen ställer inte upp ett förbud för privatpersoner vilket innebär att om ditt fotograferande endast är en hobby så bör det ej vara ett problem om bilden inte är missaktande mot den fotograferade. Om du är näringsidkare och fotograferingen är en form av marknadsföring kan du bli skyldig att utge ersättning till den fotograferade, dessutom kan du dömas till böter och skadestånd om utnyttjandet sker med uppsåt eller av oaktsamhet. Lagen ställer inte upp något undantag för barn och att du är konstnär skulle snarare tyda på att du är näringsidkare och att det således inte är okej för dig att publicera omnämnda bild. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med frågor om rätt till publicering är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Upphovsrätt till verk skapade i samband med praktik

2016-05-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur det funkar med upphovsrätt/immaterialrätt när det kommer till skapande av verk (video samt dokument) i samband med praktik? Inget anställningsavtal har skrivits dock har praktiken genomförts i samband med högskolan (obligatorisk praktik som ingår i ett program).
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.I 3 kap. 40 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) finns en presumtionsregel för upphovsrätten till datorprogram som skapas av en arbetstagare. Om arbetstagaren skapar ett datorprogram som ett led i arbetsuppgifterna eller efter instruktioner av arbetsgivare övergår upphovsrätten till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats. En sådan motsvarande presumtionsregel finns inte för andra verk. Det är således upp till parterna i ett anställnings- eller praktikförhållande att avtala om saken. Ifall du genomför praktiken utifrån ett avtal som upprättats mellan högskolan och praktikvärden kanske frågan regleras där.Av sedvänja och praxis övergår ibland upphovsrätten till arbetsgivaren på grund av anställningsförhållandets art och branschens allmänna villkor. Det kan vara så att det är en förutsättning för anställningsförhållandet att förfoganderätten tillkommer arbetsgivaren. I allmänhet torde gälla att verk som har tillkommit i tjänsten får utnyttjas av arbetsgivaren i hans normala verksamhet och i den omfattning som någorlunda säkert kunde förutses när verket tillkom. Om något särskilt inte har avtalats eller särskilt följer av branschpraxis torde upphovsrätten tillfalla dig som upphovsman enligt 1 kap. 1 § upphovsrättslagen. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline. Hälsningar

Upphovsrättens skyddstid

2016-05-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Det upphovsrättsliga skyddet gäller som huvudregeln enligt 43§ Upphovsrättslagen i 70 år efter att upphovsmannen avlidit. Finns det möjlighet att få längre skydd än detta? Är detta i sådant fall lagreglerat?
Azra Huzejrovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det upphovsrättsliga skyddet gäller enligt 43 § upphovsrättslagen (1960:729) under upphovsmannens livstid och 70 år efter dennes död. I det fall att ett verk har flera upphovsmän börjar de 70 åren löpa efter den sist avlidne upphovsmannens död. Detta innebär att det upphovsrättsliga skyddet är tidsbegränsat och att det går ut 70 år efter upphovsmannens död. Efter det att skyddstiden har gått ut får verket användas fritt. Möjlighet till längre skydd än 70 år enligt upphovsrättslagen inte möjligt då det inte finns reglerat. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Användandet av GIFar och creative commons i samband med kommersiell verksamhet

2016-04-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline! Jag undrar om och hur det är tillåtet att använda andras bilder, GIFar och YouTube-videos i reklamsyte. Tanken är att jag vill "låna" (eller köpa rättigheter om möjligt). Jag förstår att man inte kan plocka andras verk rakt av, men det verkar förekomma lite olika syn på creativ commons, och jag ska erkänna att jag inte har full koll på det. Jag vill naturligtvis gör rätt för mig i detta fall. Tanken är att hämta en GIF från exempelvis giphy.com (exempelvis den här: http://giphy.com/gifs/funny-comedy-adamsandler-la5KbSLBZo3QI). Jag vill sedan använda denna GIF på mitt företags Facebook-sida (utan att manipulera GIFen på något sätt) och eventuellt promota/marknadsföra den tillsammans med min egen copy som ligger som bildtext. Är det stöld eller kan det betraktas som ett "lån". Hur ser ni på det?
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bilder, filmer, konstverk och mycket annan form av media omfattas av upphovsrätt, det vill säga skyddet för skaparens rätt till sitt verk. Detta ämne regleras i mångt och mycket av nationella lagar, varför det kan bli olika regler som aktualiseras beroende på vems upphovsrätt man gör intrång i. Dock är många länders regler väldigt lika varandra, speciellt inom EU. Enligt svensk rätt är att om ett verk har uppnått en tillräcklig grad av originalitet så uppstår ett upphovsrättsligt skydd för detta. Huvudregeln är att ingen annan än ägaren till verket har rätt att använda verket utan tillåtelse. Skaparen till verket är ofta ägaren till denna rättighet. Denne kan alltså tillåta dig, och alla andra för den delen, att nyttja verket fritt. Tillskillnad från amerikansk rätt, där ett sådant verk skulle tillhöra ”the public domain”, och således kan användas helt fritt, så finns det såkallade ”ideella rättigheter” bundna till verk i Sverige, det vill säga att man behöver referera till skaparen av verket i samband med att man använder sig av det.Om ett verk inte getts fri spridningsrätt som nämnt ovan så bör du kontakta rättighetshavaren i fråga och be om att få nyttja verket, alternativt att få köpa en rättighet, eller licens, att använda det. Som huvudregel så är rättighetshavaren skaparen av verket, så som konstnären till en tavla eller fotografen till ett foto. Men när det kommer till tillexempel film så är det allt som oftast filmbolaget du bör vända dig till. Därför kan det vara lite småfarligt att använda en GIF från en film tillexempel; bara för att den lagts ut på en sida som GIPHY eller Youtube innebär inte per automatik att de som lagt ut den där har rätt till det. Dock bör tilläggas, att en sida som GIPHY i mångt och mycket HAR licenser för de klipp de har ute. De samarbetar med många stora filmbolag bland annat. Dessa är såkallade creative commons, vilket innefattar licenser som ska förenkla användandet av andra immaterialrätter. Dock så finns det olika typer av creative commons-licenser, bland annat sådana som är okej att använda helt fritt, de som får användas fritt men inte i kommersiell verksamhet och så vidare. Så länge du försäkrar dig att det är en creative common så finns det i regel alltså ofta en licens mellan tillhandahållaren av verket, och dess immaterialrättsliga ägare, vilket innebär att de kan nyttjas, åtminstone i icke kommersiella ändamål.Mina tips är som följer: nämn alltid rättighetshavaren i samband med att du nyttjar verket. Så fort användandet av någon annans upphovsrätt har kommersiell natur så bör du ta det säkra före det osäkra och försäkra dig med ägaren om det är okej att nyttja verket. Att du nyttjar en GIF på det sätt du beskrivit ovan kommer varken räknas som ett stöld eller ett lån, utan istället blir det fråga om intrång i någon annans upphovsrätt, vilket kan resultera i böter, och i extrema fall (som ej är tillämpliga i ert fall) fängelse upp till två år. I och med att ni avser använda dessa bilder/videor/GIFar i kommersiell verksamhet så rekommenderar jag därför er att kontakta rättighetshavarna.Jag hoppas att detta besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar