Rätt till patent vid bolagets likvidation

2016-05-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Hur blir det med immaterialrätt (patent) som tillhör bolaget som likvideras? Kan uppfinnare ha någon rätt att behålla den?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Patenten tillfaller den som registrerar patentet, enligt 1 kap 1 § Patentlagen. I det här fallet tillhör patentet bolaget. Det finns dock en speciallag som gäller arbetstagares uppfinningar, Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU) som ska tillämpas i det här fallet. Enligt 2 § LAU så har arbetstagare rätt till sina uppfinningar på samma sätt som andra uppfinnare om inte något annat stadgas i lagen. Den rätt som arbetstagaren har är att denne har företräde framför andra att förvärva rätt till patent enligt 3 § LAU. Förvärvet sker då genom avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det finns dock ingen generellt rätt för uppfinnaren att förvärva patentet efter bolagets likvidation eftersom det är bolaget som är rättslig ägare. Det som kan ske är just en överlåtelse mellan bolaget och uppfinnaren om arbetsgivaren medger detta. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Detta svar är vad som ryms inom vår gratisrådgivning, om du behöver ytterligare hjälp kan du boka en tid med en specialiserad jurist som Lawline samarbetar med. Detta gör du genom att klick på knappen till höger eller klicka på följande länk: http://lawline.se/boka. Med vänliga hälsningar,

Är twittermeddelanden upphovsrättsligt skyddade?

2016-05-03 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag vill ta citat från hemsidan Twitter, och skriva ut som bilder. Jag ska rama in dessa och eventuellt börja sälja på nätet. Det skulle kunna vara bilder på vissa Hollywood kändisars tweets så som Kim kardashian, Will Smith, Donald Trump o.s.v.. Bryter jag mot någon upphovsrättslag om jag gör detta?Tacksam för svar!
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett verk ska kunna erhålla upphovsrättsligt skydd krävs det att verket uppnår s.k. verkshöjd. Att någonting uppnår verkshöjd innebär att det, t.ex. en text, har en viss särprägel eller originalitet. Huruvida en s.k. tweet (dvs. ett twittermeddelande) uppnår verkshöjd är oklart, det är därmed inte uteslutet att en tweet kan vara upphovsrättsligt skyddad. För att en tweet ska uppnå verkshöjd krävs däremot antagligen en ganska hög grad av originalitet/särprägel och jag skulle därför tro att det är okej att sälja vidare bilder på tweets. Särskilt eftersom det bör vara svårt att uppnå en tillräckligt hög grad av originalitet/särprägel med endast 140 tecken tillgodo.Om tweeten är märkt med en "CC" (dvs. en Creative Commons-licens) är den upphovsrättsligt skyddad, och du kan i så fall behöva ta kontakt med upphovsrättsinnehavaren för att be om tillåtelse att använda tweeten beroende på vilken "CC"-licens det handlar om.Avslutningsvis kan sägas att något klart svar på frågan inte kan ges, eftersom tweets upphovsrättsliga skydd befinner sig i en rättslig gråzon.Vänligen,

Pengar låsta på PayPal

2016-04-26 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Jag har pengar låsta på paypal och pkr.För att få ut dessa krävs att jag identifierar genom att fota mitt id/pass.Saknar båda och har inte ekonomi till att lösa något av det just nu.De låsta pengarna är jag i stort behov av och jag har försökt föreslå att jag kan legitimera mig elektroniskt.Jag får dock blankt nej på det och känslan av att dom inte tror på att e-legitimation är legitimt eller att det ens existerar.Jag förstår inte riktigt hur det kan vara godkänt att skicka in ett foto på sitt id som enkelt skulle kunna manipuleras med ex photoshop samtidigt som bank-ID är omöjligt.Det är fråga om legitimering och så länge det är det man gör så förstår jag inte problematiken.Kan jag något göra här eller är det bara att ge upp.Jag är extremt tacksam för hjälp då dessa pengar kan rädda de sista veckorna innan nästa sjuklön i form av mat och toapapper.
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Dessvärre finns det inga lagar som reglerar situationen som du beskriver. Företagen är privata aktörer och får utforma sina egna regelverk och föreskrifter. Om de inte accepterar E-legitimation, finns det inte mycket du kan kräva på rättslig väg. Jag råder dig att kontakta deras kundservice och förklara din situation. Hoppas det ordnar sig!Med vänliga hälsningar,

Upphovsätt

2016-04-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag översätter för närvarande en 10-sidig vetenskaplig artikel från engelska till svenska. Artikeln i sig är knappt 30 år gammalt och är av filosofisk natur där författaren presenterar sin teori på tema metafysik. Mitt mål med översättningen är att göra texten tillgänglig på svenska och förenkla texten för en bredare läsarkrets (främst gymnasieelever) som inte är insatta i ämnet. Parallellt med översättningen är det tänkt att ett grafiskt återberättade kommer att löpa, nämligen en presentation av teorin i bilder. Den här delen är uteslutande skapad av mig men baseras på författarens idéer och tankar.Eftersom syftet är att skapa ett verk som ska fungera som introduktion till ämnet med presentation av författarens teori kommer jag även att komplettera författarens text med hänvisningar och förklaringar av olika begrepp, etc., som inte går att hitta i ursprungstexten.Min fråga är om det här kan betraktas som tillräcklig kreativ bearbetning för att det nya verket ska kunna ses som ett självständigt verk? Jag kommer självklart att döpa det efter författaren enligt följande:Thomas Nagels - Hur är det att vara en fladdermus?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Din översättning/verk ska bära en prägel av en viss konstnärlig självständighet och originalitet för att åtnjuta upphovsrätt. Ämnet, motivet, iden eller faktauppgifter som förekommer i verket skyddas inte. Det är din individuella utformning av alstret, hans personliga sätt att uttrycka verket som skyddas. Alltså; iden att måla av en båt eller en båt som motiv kan inte få upphovsrättsligt skydd men däremot upphovsmannens individuella utformning eller den konstnärliga tolkningen av en båt få skydd. Detta följer av 1 § Upphovsrättslagen genom användningen av ordet "verk" i lagtexten. Enligt ett avgörande från EU-domstolen (C-145/10 "Painer") erhåller ett alster upphovsrätt om den avspeglar författarens personlighet, man ska kunna uttrycka sin kreativa kapacitet genom fria och kreativa val. Man har vissa kreativa och fria val man alltid kan ta, och vad det gäller t.ex. porträttfotografering räcker det att man ändrar ljuset eller vinkeln i ett annat porträtt för att det ska vara upphovsrättsligt skyddat.Dubbelskapandekriteriet är ett annat krav för att ett verk ska anses vara originellt och författaren ska få upphovsrätt. Kriteriet innebär att ett alster kan erhålla upphovsrättsligt skydd om det har en sådan självständighet och originalitet att det föreligger minimal risk för att två personer oberoende av varandra kan åstadkomma överensstämmande eller liknande verk. För detta gör man en verkshöjdsbedömning. Kravet på verkshöjd måste alltså vara uppfyllt. Vad gäller särskilt översättningar av verk räknas det som en bearbetning av verket som man översätter. Bearbetaren får då upphovsrätt över bearbetningen om man uppfyller kraven som upphovsrättsligt skydd har i normalfallet. Det krävs dock dock INTE att bearbetningen/översättningen är av nyskapande slag. Bearbetaren är däremot beroende av originalupphovsmannens ensamrätt. Någon som har översatt ett verk kan få upphovsrätt över den men det krävs tillstånd av originalupphovsmannen. Man får inte alltså producera och ge ut översättningar utan att ha originalupphovsmannens tillåtelse. Bestämmelser om detta hittar du i 4 § Upphovsrättslagen. 4 § 2 st. behandlar dock situationen om man har fått inspiration av ett annat verk men det nya verket som man skapat står fristående till det nya verket. Det nya självständiga verket står då fritt från originalupphovsmannen och är inte beroende av upphovsrätten till det tidigare verket. Det krävs alltså inget medgivande från den tidigare upphovsmannen. Det alstret måste dock uppfylla de vanliga rekvisiten för upphovsrätt, vilket är originalitet. För att bli ett nytt och självständigt verk krävs inte särskilt mycket. I ditt fall så använder du dig ju av en annan persons verk men gör ditt egna av det och formulerar dig med egna ord kring den andra personens teori på tema metafysik. Jag menar alltså med detta att det verkar som att ditt alster du skapar är att se som ditt eget verk och att det uppfyller kraven för att du ska få upphovsrätt för det på grund av inspirationen du får av Thomas Nagels. Skulle du citera Thomas Nagels så omfattas citaten av 22 § Upphovsrättslagen. Var och en får citera ut offentliggjorda verk i överenskommelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Normalt sett är det inte tillåtet att citera hela verk, men ett undantag till det är att kortare verk som behandlas i vetenskapliga och kritiska framställningar får återges i sin helhet. Sammanfattningsvis skulle jag alltså anse att ditt verk att att anse som tillräckligt självständigt för att du ska få upphovsrätt över det. Hoppas du har fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att återkomma hit eller att vända dig till info@lawline.se om du skulle behöva en vidare hjälp och utredning av ditt ärende.Mvh,

Upphovsrättens skyddstid

2016-05-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Det upphovsrättsliga skyddet gäller som huvudregeln enligt 43§ Upphovsrättslagen i 70 år efter att upphovsmannen avlidit. Finns det möjlighet att få längre skydd än detta? Är detta i sådant fall lagreglerat?
Azra Huzejrovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det upphovsrättsliga skyddet gäller enligt 43 § upphovsrättslagen (1960:729) under upphovsmannens livstid och 70 år efter dennes död. I det fall att ett verk har flera upphovsmän börjar de 70 åren löpa efter den sist avlidne upphovsmannens död. Detta innebär att det upphovsrättsliga skyddet är tidsbegränsat och att det går ut 70 år efter upphovsmannens död. Efter det att skyddstiden har gått ut får verket användas fritt. Möjlighet till längre skydd än 70 år enligt upphovsrättslagen inte möjligt då det inte finns reglerat. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Användandet av GIFar och creative commons i samband med kommersiell verksamhet

2016-04-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline! Jag undrar om och hur det är tillåtet att använda andras bilder, GIFar och YouTube-videos i reklamsyte. Tanken är att jag vill "låna" (eller köpa rättigheter om möjligt). Jag förstår att man inte kan plocka andras verk rakt av, men det verkar förekomma lite olika syn på creativ commons, och jag ska erkänna att jag inte har full koll på det. Jag vill naturligtvis gör rätt för mig i detta fall. Tanken är att hämta en GIF från exempelvis giphy.com (exempelvis den här: http://giphy.com/gifs/funny-comedy-adamsandler-la5KbSLBZo3QI). Jag vill sedan använda denna GIF på mitt företags Facebook-sida (utan att manipulera GIFen på något sätt) och eventuellt promota/marknadsföra den tillsammans med min egen copy som ligger som bildtext. Är det stöld eller kan det betraktas som ett "lån". Hur ser ni på det?
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bilder, filmer, konstverk och mycket annan form av media omfattas av upphovsrätt, det vill säga skyddet för skaparens rätt till sitt verk. Detta ämne regleras i mångt och mycket av nationella lagar, varför det kan bli olika regler som aktualiseras beroende på vems upphovsrätt man gör intrång i. Dock är många länders regler väldigt lika varandra, speciellt inom EU. Enligt svensk rätt är att om ett verk har uppnått en tillräcklig grad av originalitet så uppstår ett upphovsrättsligt skydd för detta. Huvudregeln är att ingen annan än ägaren till verket har rätt att använda verket utan tillåtelse. Skaparen till verket är ofta ägaren till denna rättighet. Denne kan alltså tillåta dig, och alla andra för den delen, att nyttja verket fritt. Tillskillnad från amerikansk rätt, där ett sådant verk skulle tillhöra ”the public domain”, och således kan användas helt fritt, så finns det såkallade ”ideella rättigheter” bundna till verk i Sverige, det vill säga att man behöver referera till skaparen av verket i samband med att man använder sig av det.Om ett verk inte getts fri spridningsrätt som nämnt ovan så bör du kontakta rättighetshavaren i fråga och be om att få nyttja verket, alternativt att få köpa en rättighet, eller licens, att använda det. Som huvudregel så är rättighetshavaren skaparen av verket, så som konstnären till en tavla eller fotografen till ett foto. Men när det kommer till tillexempel film så är det allt som oftast filmbolaget du bör vända dig till. Därför kan det vara lite småfarligt att använda en GIF från en film tillexempel; bara för att den lagts ut på en sida som GIPHY eller Youtube innebär inte per automatik att de som lagt ut den där har rätt till det. Dock bör tilläggas, att en sida som GIPHY i mångt och mycket HAR licenser för de klipp de har ute. De samarbetar med många stora filmbolag bland annat. Dessa är såkallade creative commons, vilket innefattar licenser som ska förenkla användandet av andra immaterialrätter. Dock så finns det olika typer av creative commons-licenser, bland annat sådana som är okej att använda helt fritt, de som får användas fritt men inte i kommersiell verksamhet och så vidare. Så länge du försäkrar dig att det är en creative common så finns det i regel alltså ofta en licens mellan tillhandahållaren av verket, och dess immaterialrättsliga ägare, vilket innebär att de kan nyttjas, åtminstone i icke kommersiella ändamål.Mina tips är som följer: nämn alltid rättighetshavaren i samband med att du nyttjar verket. Så fort användandet av någon annans upphovsrätt har kommersiell natur så bör du ta det säkra före det osäkra och försäkra dig med ägaren om det är okej att nyttja verket. Att du nyttjar en GIF på det sätt du beskrivit ovan kommer varken räknas som ett stöld eller ett lån, utan istället blir det fråga om intrång i någon annans upphovsrätt, vilket kan resultera i böter, och i extrema fall (som ej är tillämpliga i ert fall) fängelse upp till två år. I och med att ni avser använda dessa bilder/videor/GIFar i kommersiell verksamhet så rekommenderar jag därför er att kontakta rättighetshavarna.Jag hoppas att detta besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar

Erhålla äganderätt till ritningar av hus

2016-04-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!På uppdrag av oss har en arkitekt ritat ett koncepthus som vi avser att börja massproducera.Hur skall vi avtala så att detta hus inte dyker upp hos någon annan kund ?Hur skall vi säkerställa/avtala att vi har "äganderätt" till ritningarna ?
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En sådan ritning som du beskriver kan skyddas av upphovsrätt enligt 1 kap. 1 § 1 st. 6 p. upphovsrättslagen (URL). Det krävs dock att ritningen/ritningarna uppnår "verkshöjd", dvs. de ska uppnå tillräcklig originalitet eller vara upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Ritningarna ska således vara ett resultat av upphovsmannens personliga skapande insats och inte kunna förväxlas med några andra ritningar. Om ritningarna erhåller upphovsrätt så uppkommer två rättigheter, en ideell rätt och en ekonomisk rätt. Den ideella rätten regleras i 3 § URL och innefattar respekträtt samt en rätt för upphovsmannen att namnges då verket görs tillgängligt för allmänheten. Den ekonomiska rätten regleras i 2 § URL och innefattar rätten att framställa exemplar och rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. En upphovsrätt anses fungera som en förmögenhetsrättslig företeelse och kan således köpas och säljas i likhet med materiella tillgångar, dock med undantaget från den ideella rätten som alltid är förbehållen upphovsmannen, 27 § URL. Detta innebär att ni kan avtala med arkitekten om att ni ska erhålla den ekonomiska rätten till ritningarna. Det finns inga formkrav på ett sådant avtal, men ett skriftligt avtal är såklart att föredra ifall det skulle uppstå några problem. Det ni bör tänka på vid ett sådant avtal är att se till att ni ska erhålla ensamrätten till ritningarna i fråga, detta kommer i sin tur leda till att ingen utan er tillåtelse kan använda dessa ritningar för att bygga samma hus. Om ni behöver hjälp med att upprätta ett sådant avtal kan ni vända er till info@lawline.se där vi gladeligen hjälper er med detta mot en konkurrenskraftig kostnad.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Att citera upphovsrättsligt skyddade verk

2016-04-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag undrar om man gör posters får man anväda olika citat? Vart går gränsen? Om mannhar t ex than god its friday och liknande är det ok?Men om man har ett citat som någon har sagt som t ex från albert einstain vad gäller där? Räcker det att man skriver vem som sagt citatet eller får man inte använda det alls?Tack på förhand!:)
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sammanfattning:- Om upphovsrätt föreligger får du i rimlig omfattning citera någon på din poster om upphovsmannen namnges. - Om upphovsmannen är död sedan 70 år tillbaka gäller inte det upphovsrättsliga skyddet.Din fråga berör upphovsrätten, reglerna därom finner du i upphovsrättslagen (URL). Det är mycket möjligt att kedjan TGI Fridays har upphovsrätt till sin slogan "thank god it's friday". Det kluriga med upphovsrätt är att man inte vet ifall den föreligger förrän frågan prövas i domstol, det finns nämligen inget sätt att registrera sin upphovsrätt för ett verk. Därför blir många av tankarna kring upphovsrätt endast hypotetiska innan frågan har prövats.EU-domstolen har slagit fast att upphovsrättsligt skydd uppstår då ett verk (en bok, en film eller bara ett citat) uppnår en viss grad av originalitet. Enkelt uttryckt kan man säga att det ska finnas en viss slagkraftighet eller något unikt i det sagda för att ett upphovsrättsligt skydd ska finnas. En så pass vardaglig fras som som "thank god it's friday" kan med det i åtanke kanske anses sakna ett upphovsrättsligt skydd. Om upphovsrätt inte föreligger kan du citera fritt i den utsträckning du vill. Notera dock att kravet för upphovsrätt är relativt lågt. Även fast upphovsrätt föreligger för ett verk har du rätt att citera verket i en rimlig omfattning och i överensstämmelse med god sed (se upphovsrättslagen 22 §). T.ex. om Albert Einstein skrivit något i en bok har du rätt att citera honom på din poster.I upphovsrätten finns dock en så kallad ideell rätt som du redan verkar ha koll på. Den säger att upphovsmannen har rätt att namnges i samband med att hans verk offentliggörs (han citeras) (se upphovsrättslagen 3 §). Upphovsrätten gäller i 70 år efter att upphovsmannen har dött och efter det är alltså verken fria från upphovsrätt (se upphovsrättslagen 43 §). Grovt sagt kan man säga att reglerna som nämnts ovan då inte längre gäller.Med vänlig hälsning,