Kopiera sällskapsspel till app

2016-12-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Tack för bra forum! Har läst och läst men får inte svar på detta.Vi funderar på att översätta/kopiera en app i form av ett spel som finns på tyska marknaden. Det är i samarbete med tyskarna så inga hinder där. Problemet är att det tydligen finns ett svenskt sällskapsspel med i princip identisk spelprincip.Kan spelregler/spelets upplägg m.m ha skydd på något sätt? Gäller skyddet isåfall inte bara att kopiera det till sällskapsspel utan även andra spelformer såsom app och data/tv-spel?T. ex. Om Wordfeud fanns som sällskapsspel hade man fått göra den appen och ge den ett snarlikt namn, låt oss säga WordFreud, utan att de som ägde sällskapsspelet kunde säga något?Gör det skillnad om man tar samma spel-princip men att det förekommer i en app dvs annan spelform?1, samma spelform men i app med snarlikt namn som det svenska sällskapspelet.2, samma spelform men i app men med helt annat namn (dvs kan ej associeras med varumärket)Tack på förhand!
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga vilket sällskapsspel det gäller och jag kan därför inte svara på om just det spelet du tänker på har något skydd. Däremot kan jag uppge vilka möjligheter det finns att spelet eventuellt har ett upphovsrättsligt skydd eller ett mönsterskydd. Upphovsrättsligt skyddUpphovsrättsligt skydd uppstår direkt då ett litterärt eller konstnärligt verk skapas. Detta framgår av 1 § upphovsrättslagen (1960:729). Därmed finns det inget krav på att skaparen måste ha sökt skydd för att ha fått upphovsrätt till verket. På så sätt skiljer sig det upphovsrättsliga skyddet från uppnåendet av andra immaterialrättsliga skydd. Som huvudregel kan ett sällskapsspel, i sin helhet, dock inte anses vara ett litterärt eller konstnärligt verk. Det skulle visserligen kunna vara så att spelmanualen (såsom litterärt verk) eller särskilda designer av spelpjäserna/spelplanen uppnår kravet för ett konstnärligt verk. I detta fall krävs dock att objekten uppnått en viss grad av självständighet och originalitet. Man brukar säga att verket ska ha uppnått en viss "verkshöjd". Även om vissa delar av spelet skulle vara upphovsrättsligt skyddat är det fortfarande tillåtet att skapa liknande spel (i fysisk eller annan form) så länge det inte kan anses vara fråga om en kopia rakt av. Som utgångspunkt har därför du/andra personer och spelbolag rätt att göra liknande spel om det föreligger någon form av annan design.MönsterskyddSom tidigare nämnt är det fullt möjligt att det svenska existerande sällskapsspelet har ett immaterialrättsligt skydd för olika delar av spelet. De kan exempelvis ha mönsterskyddat loggan och andra särskilda mönster i designen hos patent- och registreringsverket. Patent kan inte vara aktuellt. Beroende på vad det är för spel skulle det dock kunna vara varumärkesskyddat. Vad du kan göra är att gå in på patent- och registreringsverkets hemsida för att se om din spelidé är registrerad eller inte.SammanfattningEn app måste nödvändigtvis inte utgöra en olaglig kopia av ett redan existerande fysiskt spel. Däremot kan fallet vara annorlunda om upphovsrättsligt skydd har uppnåtts eller om ägarna registrerat delar av spelet hos PRV. Därför råder jag dig till att kontakta PRV/besöka dess hemsida och ta reda på om immaterialrättsligt skydd föreligger eller ej. (Om du är säker på att spelet har varumärkesrättsligt skydd bör detta namn inte användas). Det är alltid bra att göra en så "egen version" av spelet som möjligt. Det innebär att det säkraste är att använda ett helt annat namn. Det är följaktligen en god idé att inte använda ett identiskt eller förväxlingsbart namn. På så sätt minskar risken att hamna i en immaterialrättslig tvist, men för att kunna ge ett fullständigt/uttömmande svar behöver samtliga omständigheter i det specifika fallet anges.Har du fler frågor får du gärna kontakta/boka en av våra immaterialrättsliga jurister. Det kan du kan göra här.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Använda citat i reklam

2016-11-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan man används citat från kända personer i reklam utan samtycke? Och vad gäller avlidna personer?
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsatt att citaten i fråga uppfyller verkshöjd enligt 1 § upphovsrättslagen (URL) så är de i princip skyddade mot användning utan samtycke. För att uppnå verkshöjd måste det har viss särprägel/originalitet. Men är det en "enkel" text där citatet inte uppnår verkshöjd så blir URL inte tillämplig. Dock finns ett undantag i 22 § URL som säger att citat får användas, så länge det stämmer överens med god sed och motiveras av ändamålet. Att använda citat i reklam anses typiskt sett inte vara god sed eftersom det då används för att framhäva sin egen produkt. Skyddstiden för ett upphovsskyddat verk löper under hela upphovsmannens/kvinnans livstid, samt 70 år efter det att upphovsmannen/kvinnan avlidit, 43 § URL. Sammanfattningsvis kan du inte använda citat från kända personer i reklam utan deras samtycke, förutsatt att citaten uppfyller kraven på verkshöjd. Vad gäller avlidna personer så gäller upphovsrätten i 70 år efter att personen har avlidit, efter det är det fritt fram att använda dennes citat i sin reklam.Hoppas detta besvarade din fråga!Med vänlig hälsning,

Om filmvisning inför en studentförening utgör upphovsrättsintrång

2016-11-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, min fråga gäller filmvisning. Jag skulle vilja på mitt universitet, under en studentförening, visa diverse filmer med en psykologisk koppling för att sedan diskutera dem ur ett psykologiskt perspektiv. Detta då vi går på psykologprogrammet. Vilka rättigheter kan man ha att göra detta? Kan man anse att det är filmvisning för ett slutet sällskap i utbildningssyfte?
Anna Hovstadius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna gällande din fråga finns i Upphovsrättslagen (URL) (här).Jag kommer i min bedömning att utgå från att filmen du vill visa är upphovsrättsligt skyddad enligt 1 § URL (här). Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt till det. Ensamrätten innebär att det endast är upphovsmannen som har rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten. Detta framkommer av URL 2 § (här). Av tredje styckets andra punkt i nämnda paragraf framkommer att ett verk görs tillgängligt för allmänheten då det framförs offentligt på sätt att allmänheten kan ta del av verket med hjälp av tekniskt hjälpmedel på samma plats där allmänheten kan ta del av verket. Frågan är nu om uppvisande av film inför en studentförening kan jämställas med detta fall.21 § URL (här) reglerar offentliga framföranden. Av paragrafen framkommer att man inte får framföra filmverk offentligt vid undervisning.Frågan är därmed om visande av film inför en förening utgör ett offentligt framförande som avses i 2 § och 21 § - och därmed utgör upphovsrättsligt intrång. Avgörande för offentlighetsbedömningen är om framförandet äger rum inför en sluten krets. En krets är sluten då den i princip inte står öppen för var och en att ta del av den. Så är t.ex. fallet på en konferens med särskilt utvalda deltagare där pressen eller utomstående observatörer inte bereds tillträde. Ett annat exempel är rättsfallet NJA 1967 s. 150. I fallet ordnade en förening danstillställningar för deras medlemmar. Framförandet annonserades även i ortstidningen. Med hänsyn till föreningens ändamål och möjligheten att bli medlem och därmed få tillträde till tillställningarna, ansågs framförandet vara offentligt. Rättsfallet kan jämföras med ditt fall. Om studenter som inte är medlemmar har möjlighet bli det innan filmvisningen, och därmed kunna närvara på den, bör visningen anses utgöra ett “offentligt framförande” och därmed intränga på upphovsmannens upphovsrätt.En ytterligare bedömning som bör göras för frågan är huruvida framförandet framförts i förvärvsverksamhet inför en större sluten krets. Sådant framförande jämställs nämligen med offentligt framförande enligt URL 2 § 4 st (här). Huruvida undervisning faller in under begreppet förvärvsverksamhet är dock oklart och det saknas vägledande prejudikat från HD i frågan. Då det saknas klargörande prejudikat från HD i frågan kan jag inte med säkerhet avgöra huruvida filmvisningen inför studentföreningen utgör upphovsrättsintrång. Min bedömning är dock att avgörande är hur kravet på medlemsskap ser ut.Stöter du på ytterligare juridiska problem är du varmt välkommen tillbaka till Lawline!Med vänlig hälsning,

Spela upp ljudbok inom privat bokklubb, kränkning av upphovsrätten?

2016-10-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Om jag besitter ett litterärt verk som spelas upp som ljudbok eller ebook, får jag lov att överföra besittningen till personer inom en begränsad intressesfär (till exempel en privat bokklubb eller liknande) ?MvhJonas
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för din fråga!Bestämmelser om upphovsrätt finns i upphovsrättslagen. Det framgår av 1 kap. 1 § att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Av 2 § framgår det att upphovsmannen har ensamrätt på att förfoga över verket genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Vill någon annan än upphovsmannen framföra verket för offentligheten, måste upphovsmannens tillstånd inhämtas först. I paragrafens tredje stycken anges de situationer då verket anses gjort tillgängligt för allmänheten. I din fråga skriver du att du vill spela upp en ljudbok inom en privat bokklubb. Att endast spela upp ett verk inför t.ex. en privat vänkrets innebär inte att verket gjorts tillgängligt för allmänheten, eftersom inte vem som helst får lov att delta i sammankomsten. Dock anges det i fjärde stycket att framföranden inom en sluten krets jämställs med en överföring till allmänheten, om framförandet utgör en del av en förvärvsverksamhet. Det är således inte tillåtet att framföra ett verk (utan tillstånd) för en privat grupp människor, om det rör sig om förvärvsverksamhet. Med andra ord, så länge framförandet endast är tillgängligt för en sluten personkrets (där inte för vem som helst som får/kan delta) och framförandet inte sker i ett förvärvssyfte, utgör detta inte någon kränkning av upphovsrätten. Vänligen,

Immaterialrättsligt skydd till sällskapsspel

2016-12-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJag har gett ut ett sällskapsspel 2014 som finns hos ett tiotal återförsäljare idag. I förrgår såg jag att ett av de större spelbolagen i Sverige gjort ett mer eller mindre likadant spel där idén är densamma, namnet är likt (de har lagt till ett ord i titeln), loggan är lik, uppdragen i spelet är snarlika. T o m produktbeskrivningen är lik såsom en av våra återförsäljare beskriver vårt spel. Vi har dock inte skyddat något, då vi fick höra att det inte gick när vi gav ut det 2014. Pratade med prv som sa vi inte kunde göra något åt detta. Men stämmer det? Borde vi inte ha upphovsrättsskydd och vad innebär det isf? Var vänder vi oss för att hävda den? Vi är på gång att ge ut nytt spel men känns inte så bra om några bara kan ta den och ge ut i sitt namn, speciellt då-som i detta fall-de har fler och starkare relationer med återförsäljare. Tacksam för rådgivning
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan att gå igenom möjligheterna för er att få upphovsrättsligt skydd, mönsterskydd samt patent till ert sällskapsspel.Upphovsrättsligt skyddUpphovsrättsligt skydd uppstår i och med att ett verk skapas. Det finns därmed inget krav på att skaparen ska söka skydd för att få upphovsrätt till verket, vilket skiljer sig från uppnåendet av andra immaterialrättsliga skydd. Av upphovsrättslagen (URL) 1 § (här) krävs det att verket är litterärt eller konstnärligt för lagens tillämplighet. Ett sällskapsspel omfattas därmed inte av URL, varför ert spel i sin helhet inte kan få upphovsrättsligt skydd.Det är dock, enligt min bedömning, möjligt att till exempel spelpjäser med en särskild design kan anses vara konstnärliga verk, som därmed skulle kunna få upphovsrättsligt skydd. För det krävs dock att spelpjäserna uppnått en viss grad av självständighet och originalitet. Den juridiska termen för detta är att verket har uppnått verkshöjd. Det är även möjligt att till exempel manualen kan ses som ett litterärt verk, vilket gör att den i ett sådant fall skulle omfattas av upphovsrättslagen. Även här finns krav på verkshöjd för att manualen ska uppnå upphovsrättsligt skydd. Dock är det tillåtet spelbolagets (nedan X) manual i princip innehåller samma innehåll, så länge X inte kopierar texten rakt av.Upphovsrätten omfattar inte verkets ”innersta kärna”, som till exempel idéer med spelet. Det innebär att andra spelbolag har rätt att göra liknande spel som ert, så länge de till exempel använder spelpjäser med annan design (förutsatt att spelpjäserna i ert spel kan anses utgöra konstnärliga verk samt att de uppnår verkshöjd) och annan design på spelet (se nedan under rubriken mönsterskydd).För att ge dig ett fullständigt och korrekt svar på frågan måste hänsyn tas till samtliga omständigheter, varför jag inte kan ge dig ett närmare svar. Sammanfattningsvis kan dock sägas att det är möjligt att ni har upphovsrättsglit skydd för vissa delar/detaljer i spelet. X har dock nödvändigtvis inte gjort intrång i er (ev.) upphovsrätt då det teoretiskt sett är godtagbart att ett verk är identiskt med ett skyddat verk utan att göra intrång. Detta om likheten bevisligen skett utan utnyttjande av det skyddade verket. En bedömning av om X gjort intrång skulle kräva en omfattande jämförelse, varför jag inte kan gå vidare i min bedömning. MönsterskyddSom framfört ovan finns det möjlighet att få immaterialrättsligt skydd för olika delar av spelet. Ni kan till exempel söka mönsterskydd för loggan och särskilda mönster i designen hos patent- och registreringsverket. Dock kan inte X ställas till rätta för ev. liknande design i sitt spel då de inte inkräktat på ett redan existerande skydd. Jag rekommenderar er dock att ändå söka mönsterskydd för att undvika liknande problem i framtiden. Huruvida ni skulle nå framgång med er ansökan kan jag dock inte svara på då det skulle kräva en bedömning av de mönster ni ämnar söka skydd för samt varje annat mönster som gjorts allmänt tillgängligt före ansökningsdagen.PatentDet är inte möjligt att söka patent till sällskapsspelet då ett sällskapsspel inte kan tillgodogöras industriellt, vilket krävs för patentlagens tillämplighet (se 1 § patentlagen - här). Patentlagens 1 § 3 p. (här) stadgar även uttryckligen att det inte är möjligt att söka patent för just spel, då spel inte kan anses utgöra en uppfinning.VarumärkesskyddJag rekommenderar er att söka skydd för ert varumärke för att undvika liknande problem i framtiden.__________________________________________________________________________________________Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Anser du att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet.Med vänliga hälsningar,

Tillåtet att trycka gamla skyltmotiv på t-shirtar och sälja dessa?

2016-11-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Har tänkt börja sälja lite T-shirts på nätet och är fascinerad av gamla skyltar. Så min fråga är hur detta ligger till juridiskt. Jag tänker mig gamla skyltar från butiker eller andra företag som inte finns längre. Ett exempel:http://privat.bahnhof.se/wb357047/emaljskyltar/image/prats-bensin.pngÄr det tillåtet att trycka dessa på tröjor och sälja? Eller kan dom fortfarande vara upphovsrättsskyddade? Tänker ta reda på först om företaget fortfarande existerar i någon form. Försvinner upphovsrätten på saker som dessa efter en viss tid?Om skylten omarbetas, t.ex. att text byts ut och lite förändring på layout, kan det "gå runt" eventuell upphovsrätt? Att man med andra ord har originalskylten som inspiration.Tack för svar!
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Motivet på en gammal skylt som den i ditt exempel kan vara skyddad med upphovsrätt eller varumärkesskydd.Upphovsrätt uppstår automatiskt när ett verk skapas. För att motiven på skyltarna ska vara upphovsrättsligt skyddade krävs det att de är tillräckligt originella för att räknas som verk i lagens mening. En lite förenklad huvudregel, som man kan ta hjälp av för att avgöra om till exempel ett motiv har upphovsrättsligt skydd, är att om det är osannolikt att två personer oberoende av varandra skulle utforma motivet likadant eller snarlikt är motivet troligtvis tillräckligt originellt för att vara skyddat. Enligt 2 § upphovsrättslagen är det endast upphovsmannen som har rätt att framställa exemplar av verket samt sprida det till allmänheten. Om du trycker upphovsrättsskyddade motiv på t-shirtar och sedan säljer dessa gör du därför intrång i upphovsmannens rättigheter. Upphovsrätten består tills 70 år efter upphovsmannens död, enligt 43 § upphovsrättslagen. Upphovsrätt kan alltså föreligga även om företaget som använt skylten inte längre finns kvar. För att få lov att använda upphovsrättsskyddat material måste du ha ett avtal med rättighetsinnehavaren. Rättighetsinnehavaren är antingen upphovsmannen själv eller någon som han/hon har överlåtit rättigheterna till.För varumärkesskydd krävs registrering i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister eller att varumärket är inarbetat, dvs. välkänt i omsättningskretsen (1 kap. 6 § och 7 § varumärkeslagen). Du kan söka i varumärkesregistret för att se om de motiven du vill trycka är registrerade som varumärken, här: Varumärkesregistret. Om motiven är varumärkesskyddade krävs det, precis som för upphovsrättsskyddat material, avtal med rättighetsinnehavarna för att få använda sig av motiven.Om du använder motiven som inspiration och gör egna motiv till t-shirtarna kan eventuell upphovsrätt eller varumärkesskydd kringgås genom att även dina motiv uppnår verkshöjd och blir upphovsrättsligt skyddade. Detta regleras i 4 § upphovsrättslagen. Exempel på detta är att t-shirttryck som utgör parodier på varumärken kan anses vara självständiga verk som inte gör intrång i rätten till originalverken.Med vänlig hälsning,

Vilseledande marknadsföring

2016-11-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag undrar om jag får kalla min livsmedelsprodukt för "Sveriges godaste". Om jag exempelvis producerar en läsk. Får jag marknadsföra produkten som "Sveriges godaste läsk". Finns det någon gräns för när det är okej att säga så eller är det enbart jag eller nej?Tacksam för svar.VänligenJohannes
Marcus Anstrin |Hej, och tack för att du vände dit till Lawline!Det finns strikta regler inom marknadsföring att denna inte får vara vilseledande. Om man ska påstå att ens livsmedelsprodukt är "Sveriges godaste", ska man för att få ha det i sin marknadsföring, ha fog för sitt uttalande och faktiskt kunna bevisa att man har "Sveriges godaste". Detta framgår ur marknadsföringslagens 10§ där det föreskrivs att en näringsidkare vid marknadsföringen inte får använda sig av felaktiga påståenden, eller andra vilseledande framställningar i fråga om sin egen näringsverksamhet. Detta gäller särskilt gällande produktens art och kvalitet. Marknadsföring är vidare vilseledande, 8§, om den sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut, vilket kan bli aktuellt om informationen eventuellt inte stämmer. Hoppas att svaret hjälpte dig! Ha en fortsatt trevlig dag!

Upphovsrätt - Ekonomisk rättighet

2016-10-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får man kopiera instruktionböcker, manualer och broschyrer (mopeder bilar etc) från originalutgåvor för att sedan SÄLJA på nätet ? Är detta lagligt ?MvhRoger
Marcus Anstrin |Hej Roger, och tack för att du vänder dig till Lawline!En broschyr och instruktionsbok går under upphovsrättsskyddet, vilket följer av upphovsrättslagen (URL). I denna lag föreskrivs det att den som skapat ett litterärt verk har upphovsrätt till verket, vilket uppkommer formlöst då verket skapas. En manual eller broschyr torde falla under litterärt verk. Den som har upphovsrätt till ett verk har en uteslutande ekonomisk rättighet 2§ URL, som innebär att denne förfogar över verket genom att framställa och sälja exemplar av verket i ursprungligt eller ändrat skick. Upphovsmannen har även en namngivelserätt, 3§ URL, vilket innebär att denne ska namngivas i den omfattning god sed kräver. Ett verk får heller ej ändras så att upphovsmannens litterära anseende eller egenart kränks. Att kopiera upp manualer/broschyrer är direkt att strida mot upphovsmannens ekonomiska rättighet i 2§. Har du däremot en licens eller upphovsmannens godkännande är det okej för dig att trycka upp och sälja verket vidare, dock måste du ha 3§ och namngivelserätten i åtanke som vidare ej får inskränkas. Framställning genom att kopiera verket får du däremot göra om det uteslutande används för privat bruk, 12§ URL.Hoppas svaret hjälpte dig, och ha en fortsatt trevlig dag!