Licens- och sekretessavtal angående know-how

2017-12-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag agerar på den internationella, globala marknaden som en 360° foto- och videoproducent och leverantör. Jag har under de senaste 11 år, genom hårt arbete och personliga uppoffringar, samt konstanta rigorösa tester och förbättringar i arbetsgången, byggt upp unik teknisk kunskap och know-how som ger stora fördelar på den konkurrensutsatta, internationella marknaden. Denna know-how har byggts upp genom mödosamma experiment, oftast trial-and-error metoden, under oräkneliga, sömnlösa nätter och dagar (inkl. helger) fyllda med konstant arbete & problemlösande. Resultatet av detta är en arbetsgång som möjliggör specifikt högkvalitativa produkter med minimal nödvändig tidsåtgång för produktion. Det är denna höga kvalitet i kombination med extremt förkortad nödvändig tidsåtgång för produktion som är en enormt värdefull tillgång och avgörande faktor för min framgång och överlevnad på marknaden. Tack vare en expansiv fas i vår verksamhet behöver vi nu lägga till additionella mänskliga resurser som tar över en del av arbetet, där den speciella och värdefulla arbetsgången behöver avslöjas i detalj. Värdet på denna know-how är, i dagsläget, uppskattad till: 160 000 euro. Vi vill skydda den från att spridas till konkurrenter, samt hindra personalen vi tar in att någonsin kunna förvandlas till konkurrenter. 'Licens- & kunskapsöverföringsavtalet', samt 'Sekretessavtalet' är så gott som klara, men är det någonting mer vi bör tänka på? Missar vi något viktigt?
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!Licens- och kunskapsöverföringsavtaletDet främsta att tänka på avseende själva "överföringsavtalet" är att det tydligt ska framgå vilken know-how det är som åsyftas och hur motparten får använda den, huruvida motparten får licensiera den till andra, hur länge avtalet gäller samt vilken ersättning som ska ges för den. Personligen har jag inte funnit något i detta avtal som skulle föranleda några problem.Avseende konkurrensklausulen i p. 19 kan dock förvarnas vara något problematisk. Utformningen av konkurrensklausulen är inte nödvändigtvis helt bindande, särskilt pga. 36 § och 38 § AvtL. 38 § AvtL anger att: "om någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt." Detta är således en skälighetsbedömning, och om konkurrensklausulen i ert avtal inte anses skäligt kan det jämkas till viss grad. Det går inte tydligt att säga exakt var denna gräns går, men särskilt problematiskt är förbindelsen att "aldrig" samarbeta med konkurrenter (ofta förenas sådana förbindelser med en tidsgräns på några år) samt förbindelsen att motparten ska "medverka och samarbeta fullt ut".SekretessavtaletHär fann jag inga större problem. Var dock tydlig på om vitesbestämmelsen i p. 7 endast avser sekretessavtalet eller även licens- och kunskapsöverföringsavtalet.

Tillåtet att kringgå en digital spärr för att kopiera verket för privat bruk?

2017-12-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejMin fråga rör Privat kopiering. (inte pirat) när jag har läst om det tycks man alltid få olika svar och har således inte vågat säkerhetskopiera mina filmer Om jag hyr, lånar eller köper en film, (införskaffar den på lagligt vis) men saknar en fristående spelare till tv eller en mjukvaror spelare på datorn.För att då kunna spela filmen behöver jag således rippa den och konvertera den till tex mp4 (ta bort kopieringsskyddet och kopiera den ) för att kunna tittat på filmen. är det lagligt?andra frågan är en fortsättning av första, får jag lägga den mp4 filen på en privat server med en låst användarbas av nära vänner och släktingar så dom kan streama samma film? (dom laddar inte ner materialet till enheten utan man skulle i så fall använda en app för att se filmen på servern) skulle detta vara lagligt?
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!Huvudregeln enligt upphovsrättslagen (1960:729) är att det är upphovsmannen som har exklusiv rätt att kopiera sina verk och göra den tillgänglig för allmänheten. När du köper/lånar en film får du i regel framställa exemplar av verket (kopiera dem) för privat bruk utan tillåtelse från upphovsmannen, se 12 § lagen. Med privat bruk menas att kopian enbart får användas i privatlivet och inom familje- och umgängeskretsen. Kopior får alltså inte framställas i syften som är direkt eller indirekt kommersiellt. Däremot får du inte av denna regel låta en utomstående kopiera verket åt dig för privat bruk. Viktigt att ha i åtanke är dock att ditt köpeavtal eller hyresavtal kan innehålla överenskommelser som innebär att du inte får använda kopian du köpt eller hyrt för att göra flera exemplar av verket. En upphovsman kan inte ensidigt förbjuda kopiering enligt 12 §, men här handlar det istället om ett avtal där du gått med på vissa särskilda villkor som kan innebära att du inte får kopiera verket. Var därför noga på att gå igenom diverse allmänna överenskommelser som du kan ha gått med på.Det är därefter en annan fråga om du får kringgå en digital eller analog spärr (dess DRM) för att kopiera den genom 12 §. 52 d § lagen sätter nämligen ett förbud på att utan samtycke från upphovsmannen eller rättsinnehavarna kringgå en sådan spärr som hindrar kopiering av verket. Undantaget till denna regel är ifall du lovligen har tillgång till ett exemplar av verket och behöver kringgå kopieringsskyddet för att kunna se på det. Det osäkert huruvida detta undantag gäller om du vill kringgå ett DRM för att sedan kopiera det för privat bruk, men det är sannolikt också tillåtet. Angående din andra fråga bör det även vara tillåtet, så länge servern hålls privat och inte delas med personer utanför din närmaste vän- och familjekrets.Sammanfattningsvis är min bedömning att alla de saker du nämnt är tillåtna, men var försiktig för överenskommelser som du kan ha godkänt på vägen.Hoppas du fick svar på din fråga!

Får en tidigare arbetsgivare uppge att mina texter är skrivna av någon annan?

2017-12-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har skrivit texter för en tidigare arbetsgivare som ligger på en blogg. Nu när jag bytt arbetsgivare så har de ändrat på bloggen så att texterna uppges vara skrivna av en annan person. Är det ok? Förutom att det är osant förstås. mvh
Klara Sandrén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det enkla svaret är att det inte är okej att din tidigare arbetsgivare uppger att dina texter är skrivna av någon annan utan ditt godkännande. Detta är ett intrång i namngivelserätten som du har som upphovsman till texterna. Jag ska nedan svara lite mer utförligt angående vad som gäller enligt lag. Reglerna jag kommer hänvisa till finns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Du har som utgångspunkt upphovsrätt till dina texter Utgångspunkten är att du som skapare av texterna har upphovsrätt till dem (1 §). För att ha upphovsrätt till en text kräver det visserligen att texterna har "verkshöjd", men detta är sannolikt ett krav som uppfylls i ditt fall. Upphovsrätten omfattar två olika skydd Upphovsrättslagen ger skydd för två olika saker, och det är:- den ekonomiska ensamrätten (2 §), och- den ideella rätten (3 §) Den ekonomiska ensamrätten innebär att du som upphovsman som utgångspunkt har en ensam rätt att förfoga över texterna genom att göra exemplar av dem och göra dem tillgängliga för allmänheten (2 §).Den ideella rätten är också en del i det upphovsrättsliga skyddet och innehåller bland annat en rätt att bli namngiven i den omfattning och på det sätt god sed kräver (3 §), även kallat namngivelserätten. Den ekonomiska rätten kan överlåtas genom avtal, men inte den ideellaEn skillnad mellan den ekonomiska ensamrätten och den ideella rätten är att den ideella rätten inte kan överlåtas till annan genom avtal. Det kan däremot den ekonomiska ensamrätten. Det är ganska vanligt att arbetsgivare har någon form av klausul i anställningsavtalet som säger att rätten till texter och annat som en arbetstagare producerar i egenskap av anställd ska tillfalla arbetsgivaren. Dessa typer av avtal är tillåtna och även utan avtalsbestämmelse brukar man säga att detta är utgångspunkten i anställningsförhållanden. Även om de ekonomiska rätterna till texterna tillfaller din tidigare arbetsgivare har du dock fortfarande kvar din ideella rätt, som bland annat innebär att du har rätt att bli namngiven i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Jag kan inte säkert säga om god sed kräver att du har rätt att bli namngiven i anslutning till texterna, men det är i alla fall inte okej att någon annan uppges vara författare till dina texter. Detta är ett intrång i din ideella rätt och kan vara en grund för skadeståndsanspråk mot din tidigare arbetsgivare (3 § och 54 §). Handlandet kan dessutom vara straffbart (53 §). Har du eftergivit din namngivelserätt? Det finns en möjlighet till att arbetsgivaren kan ha rätt att agera så som hen har gjort och det är om du har eftergivit din namngivelserätt, eller med andra ord godkänt att din arbetsgivare i begränsad omfattning använder någon annans namn i anslutning till dina texter (3 § tredje stycket). Utan ditt godkännande har arbetsgivaren inte haft behörighet att ändra på bloggen på det sätt som hen har gjort. Mina råd:- Ta kontakt med din tidigare arbetsgivare och be denne att namnge dig till din text. I andra hand bör du be arbetsgivaren att i alla fall inte uppge att någon annan har skrivit texten. Förhoppningsvis är detta inget problem från arbetsgivarens sida.- Om din tidigare arbetsgivare inte vill gå med på det finns det en möjlighet att ta upp tvisten i domstol. För att göra detta behöver du skicka in en stämningsansökan till Tingsrätten. Du bör dock veta att en domstolsprocess kan vara mycket kostsam och tidskrävande. Det kan vara klokt att tänka igenom saken noga innan du inleder en process. Det bästa är att komma överens med din tidigare arbetsgivare. I den mån du vill inleda en process kan det vara bra att anlita juridisk hjälp. Du är välkommen att boka tid med någon av våra jurister här på Lawline. Du kan också kontakta oss om du har några ytterligare frågor på nummer 08-533 300 04 måndag-fredag mellan kl. 10.00-16.00. Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!Med vänlig hälsning,

Avtal om upplåtelse av upphovsrätt

2017-12-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Vi är medlemmar i en fotoklubb som lämnat in bilder som underlag till kommunens almanacka. Inget avtal finns, mer än en muntlig överenskommelse att klubben skall leverera alla bilder. Kommunen har nu utan dialog tagit bort 50% av klubbens bilder. Kan klubben hävda att det muntliga avtalet är brutet och dra tillbaka alla bilder. Förbjuda kommunen med hänvisning till upphovsrättslagen att trycka och ge ut bilderna?
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga beror på syftet med er överenskommelse. Det spelar ingen roll att ni inte har något skriftligt avtal. Ett avtal behöver nämligen inte vara skriftligt för att vara giltigt. Muntliga överenskommelser, alltså muntliga avtal, är lika giltiga och fyller samma funktion. De är alltså också bindande. Hade kommunen rätt att ta bort hälften av bilderna? Jag förstår din fråga som att klubben gick med på att leverera bilderna under förutsättning att bara klubbens bilder skulle användas i almanackan. Detta skulle i så fall vara ett villkor i ert avtal och eftersom kommunen använt även andra bilder i almanackan skulle det i princip innebära att kommunen brutit mot avtalet. För att man ska kunna kalla kommunens handlande för ett avtalsbrott krävs det dock att det verkligen var ett villkor i avtalet att endast klubbens bilder fick användas. Som jag förstår din fråga var det detta som var meningen med avtalet, men om det var så att avtalet egentligen bara rörde ett köp av bilderna och att kommunen sa att alla bilder skulle användas, är det däremot inte säkert att det är fråga om ett avtalsbrott. Jag nämner detta eftersom jag inte vet så mycket om ert avtal. Avgörande för om kommunen har begått ett avtalsbrott eller inte är alltså syftet med ert avtal, det vill säga vad er gemensamma avsikt med avtalet var. I det följande kommer jag dock att utgå från att syftet med avtalet var att alla bilder skulle användas och i så fall skulle det kunna vara fråga om ett avtalsbrott från kommunens sida. Vad kan klubben göra vid ett avtalsbrott? Vid ett brott mot ett avtal som involverar en upphovsrätt finns det flera olika slags regler som kan aktualiseras. Klubben skulle kunna t.ex. kunna häva avtalet på grund av avtalsbrottet. Dessutom kan de upphovsrättsliga reglerna göras gällande, eftersom kommunen inte fick använda bilderna om villkoret i avtalet inte var uppfyllt. Förutsatt att bilderna är upphovsrättsligt skyddade enligt upphovsrättslagen kan en domstol bestämma att dessa ska förverkas (beslagtas) (se 53 a §) och att kommunen ska förbjudas att trycka almanackorna (53 b §). Det finns även en möjlighet att begära skadestånd enligt 54 §. Hoppas att detta var till hjälp och att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Tillåtet att tillverka "fan-art"-relaterade varor?

2017-12-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag driver eget företag med lite allmänt nörd-merchandise. Jag tänkte göra egna pixel-art-tavlor av pärlor med motiv på t.ex Super Mario, Sonic, Zelda, Magic the Gathering-symboler etc. Får jag sälja sånt utan att betala massa tillståndspengar till de som skapat figurerna? De säljer ju inte själva produkterna själva utan jag skapar något nytt av deras motiv.
Daniel Shin |Hej,Huruvida det är tillåtet att sälja sådana varor beror till stor del på hur dina tavlor ser ut. Om du till exempel har en bild som inspiration för tavlorna kan det handla om en s.k. bearbetning enligt upphovsrättslagen, som du inte får sälja utan upphovsmannens eller rättighetshavarnas samtycke. Det kan få en annan utgång om det handlar om ex. "8-bit"-figurer, osv., eftersom det kan anses vara tillräckligt självständigt från originalverken. Det handlar om en helhetsbedömning av dina egna tavlor.En allmän varning är dock att "fan-art" generellt sett aldrig har ansetts vara tillåtet, även genom diverse inskränkningsregler som gäller över regelsystem i världen. Att sälja sådana tavlor skulle alltså kunna vara ett intrång i upphovsmannens rättigheter.Däremot brukar de större företagen i regel inte gå på mindre näringsidkare som säljer sådana varor. Jag skulle personligen säga att du knappast löper någon risk med ditt företag, men det är tyvärr inte tillåtet utan samtycke.Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Intrång i firmanamn, varumärke och otillbörlig marknadsföring

2017-12-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vi säljer en salva som heter X , den är suverän mot en viss sjukdom .Vi är två som säljer den på nätet i Sverige vårat som man hittar på en webbsida A. och det andra som heter B, denne har en sida på facebook som han kallar A och utger sig för att vara vårt företag. Han har knappar som man klickar på för att handla salvan med och då styr han över kunderna till sitt företag och tar givetvis över våra kunder och affärer. Av en slump hittad jag detta en kväll när jag låg och slö kolla i mobilen, detta har tydligen pågått i flera år. Det är för djävligt, kan detta vara lagligt ?Om du skriver A på google så finns den en bit ner , dom högst upp är våran riktiga butik.Jag vill veta om detta är olagligt , och vad det heter juridiskt, och vad jag kan göra åt problemet.Tacksam för svar ! Med vänlig hälsning
Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga är immaterialrättslig och handlar om skydd av företagsnamn och varumärke. Eftersom din fråga kommer publiceras har jag redigerat din fråga så att den inte går att härleda till dig eller din konkurrent.Skydd av företagsnamnDu kan få skydd för ditt företagsnamn på två sätt, antingen genom registrering eller genom inarbetning. Ensamrätt att använda ett företagsnamn innebär att den som registrerat eller inarbetat ett företagsnamn har rätt att hindra andra från att använda liknande företagsnamn och varumärken inom samma verksamhetsområde.RegistreringRegistrering är det vanligaste och enklaste sättet att skydda ett företagsnamn. Nästan alla företagsformer måste ha ett företagsnamn registrerat för sin verksamhet. Registrering av företagsnamn gör man hos Bolagsverket. För att ett företagsnamn ska kunna registreras måste det uppfylla grundkravet på särskiljningsförmåga, det får inte bara beskriva verksamheten utan ska vara unikt. Företagsnamnet får inte heller vara för likt ett redan registrerat företagsnamn eller varumärke, eller strida mot någon annan bestämmelse i firmalagen eller i annan lag. Mer om registrering av firmanamn finns i firmalagen 1-12 §§ och på bolagsverkets hemsida. InarbetningEnsamrätt till ett företagsnamn kan även fås genom inarbetning. Inarbetning innebär att du använt företagsnamnet under så lång tid eller i sådan omfattning att det blivit känt som namn på din verksamhet. Det är inte tillräckligt att en mindre skara människor känner igen företagsnamnet, utan för att du ska anses ha inarbetat ett namn måste det vara känt inom en betydande del av den krets till vilken verksamheten riktar sig, den s.k. omsättningskretsen. Omsättningskrets består inte bara av befintliga kunder utan består av alla personer och företag som kan vara potentiella kunder. Omsättningskretsen kan därför se olika ut beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om och vilken inriktning den har. Det finns ingen bestämd gräns för hur stor del av omsättningskretsen som måste känna till ett företagsnamn för att det ska anses inarbetat. Som riktlinje nämns ibland att ungefär en tredjedel av omsättningskretsen skulle kunna vara tillräckligt men den kan variera mycket från fall till fall.Ett inarbetat namn måste kunna intygas. Påstår man sig ha en inarbetad ensamrätt till ett företagsnamn måste man själv kunna bevisa det. Ett sätt att bevisa inarbetning är att visa upp intyg från till exempel kunder, leverantörer och branschorganisationer om att namnet är inarbetat. Man ska även visa var och hur länge företagsnamnet använts, gärna tillsammans med exempel på användningen, till exempel i form av annonser, kataloger och broschyrer. Även omfattningen av användningen är av betydelse, vilket kan visas genom omsättningssiffror och uppgifter om marknadsföringskostnader knutna till företagsnamnet. Att använda sig av marknadsundersökningar kan vara ett bra bevismedel, eftersom resultatet av en sådan undersökning på ett tydligt sätt kan visa hur stor del av omsättningskretsen som känner till företagsnamnet. Nackdelen är att sådana undersökningar ofta kan vara kostsamma.Eftersom det kan vara svårt att bevisa en inarbetad ensamrätt, är det oftast bättre att registrera det företagsnamn du vill skydda. En registrerad ensamrätt är lätt att styrka både vad gäller företagsnamnets lydelse, tidpunkten när skyddet uppkommit och i vilken omfattning namnet är skyddat.DomännamnDet framgår inte av din fråga om dit domännamn är registrerat men det är möjligt att registrera sina domännamn med.Om en konkurrent använder ditt företagsnamn som domännamn kan det vara fråga om firmaintrång. För att det ska vara fråga om ett firmaintrång krävs förutom att det ska röra sig om samma bransch, även att användningen av domännamnet sker på ett sådant sätt att det kan anses utgöra intrång.En domännamnsregistrering medför ingen känneteckensrättslig ensamrätt i sig. Det innebär att du inte kan förbjuda någon från att använda ditt domännamn som företagsnamn eller varumärke enbart med stöd av din domännamnsregistreringVarumärke Förutom skydd av företagsnamn och domäner finns även varumärkesskydd. Ett varumärke eller en logotyp är ett ord eller en symbol som används som kännetecken för en vara eller tjänst. Till skillnad från företagsnamnet kan varumärket bestå av både ord och figur, alltså en symbol enligt varumärkeslagen. För information om varumärkesregistrering kan du vända dig till Patent- och registreringsverket. https://prvbloggen.se/2011/09/14/hur-skyddat-ar-mitt-bolagsnamn/Otillbörlig marknadsföringotillbörlig marknadsföring faller in under generalklausulen i 5 § marknadsföringslagen (MFL). En generalklausul är en allmänt formulerad bestämmelse som gör att den går att tillämpa i många olika situationer och på många olika fall. Även s.k. renommésnyltning faller in under generalklausulen. Renommésnyltning innebär att en näringsidkare utan samtycke anknyter in marknadsföring till en annan näringsidkares verksamhet, produkter eller kännetecken som är kända. Den "snyltande" drar fördel av den andres insatser för att den egna varan ska framstå som positiv.I den allmänna generalklausulen, 5 § MFL, står att marknadsföringen ska överensstämma med god marknadsföringssed. Den marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är enligt det s.k. transaktionstestet i 6 § MFL otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens (kundens) förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Begreppet god marknadsföring definieras i 3 § MFL som god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter. God marknadsföringssed är inget statiskt begrepp, utan det förändras i takt med exempelvis ny eller ändrad domstolspraxis eller nya uppförandekoder inom näringslivet såsom normer och föreskrifter. Det krävs alltså att misskrediteringen eller renommésnyltningen märkbart påverkar eller sannolikt påverkar kundens förmåga att fatta ett välgrundat affärbeslut, för att det ska anses vara otillbörlig marknadsföring.Huvudregeln är att jämförande reklam är tillåtet, såsom t.ex. jämförelse med andra varor, varumärken och priser, se 18 § MFL. Jämförelsen får balnd annat. inte vara vilseledande (p. 1), medföra förväxlingsrisk (p. 4), misskreditera (p. 5) eller innebära renommésnyltning (p. 7).Om marknadsföringsåtgärden faller in under 18 § MFL (jämförande reklam) kan det bli aktuellt med marknadsstörningsavgift (se 29 § MFL), medan det enligt 5 § MFL endast kan bli fråga om förbud eller åläggande (se 23 § MFL).En talan om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § får väckas av Konsumentombudsmannen, en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare. Enligt 47 § MFLSvarDet finns ingen särskild reglering gällande namnet på facebookgrupper men om du har registrerat eller inarbetat firmanamnet eller varumärket kan det vara ett intrång i din rättighet att använda namnet. Huruvida det är olagligt beror med andra ord på om du har skyddat varumärket eller firmanamnet, isåfall rör det sig om varumärkesintrång eller ett intrång i ensamrätten till firmanamnet. Om du inte har skyddat firmanamnet eller varumärket kan du försöka registrera det, jag misstänker dock att det kan bli svårt att särskilja från salvans varumärke om det är skyddat. Det kan i vart fall röra sig om otillbörlig marknadsföring som din konkurrent har gjort sig skyldig till eftersom dina kunder vilseleds och det framstår som att han gör sig skyldig till renommésnyltning.Att någon annan använder sig av ditt registrerade företagsnamn eller registrerade varumärke kan utgöra ett intrång i din ensamrätt att använda namnet och detta kan berättiga dig att få skadestånd. Även renommésnyltning kan berättiga dig till skadestånd.RekommendationOm du vill ha hjälp med att skydda ditt företagsnamn eller noggrannare undersöka dina möjligheter att vinna en rättsprocess mot konkurrenten rekommenderar jag att du anlitar en jurist. Ifall du vill anlita Lawline är du välkommen att mejla mig jessica.konduk@lawline.se så sätter jag dig i kontakt med en av våra jurister.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Kan jag överlåta en upphovsrättsligt skyddad film?

2017-12-13 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej.Jag har rättigheter till en film som min pappa filmande för cirka 50 år sedan. Nu har en turistbyrå visat sig intresserad av att "köpa" filmen. Den är cirka 10 minuter lång.Finns det nåt avtal för detta?Blir jag frånskriven alla rättigheterna i det fall att de köper filmen?Kan flera äga en copyright för en och samma film?Filmen är det enda i sitt slag och ligger på DVD och musiken är med tillstånd.
Matilda Hetlesaether |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För det första vill jag bara säga att de rättigheter du talar om inte är de fysiska rättigheterna att inneha filmen, utan de immateriella rättigheterna som det innebär att betraktas som upphovsman till filmen och därmed bestämma vad som ska ske med filmen. Den lagen som berör din fråga är Lag [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk [fortsättningsvis förkortad till URL]. Jag kommer börja med att beskriva lite kort om lagen och sedan kommentera vad som gäller i ditt fall.Upphovsrätten är något som skaparen får och inte någon annan och det innebär en slags ensamrätt om att bestämma hur det verk man skapat ska få användas. Upphovsrätten är en rätt som uppstår automatiskt när man skapat exempelvis film, text, musik, byggnadskonst, brukskonst [1 § URL]. Kravet för att det ska skyddas är dock att verket ska ha uppnått en viss verkshöjd. Detta innebär att din pappas film måste uppnått en viss grad av originalitet och man brukar utgå ifrån tanken att om det är osannolikt att två personer, helt oberoende av varandra skulle skapa samma verk, så är verket tillräckligt originellt och har uppnått verkshöjd. Eftersom det är din pappa som filmat det själv och att det är den enda filmen skulle jag definitivt säga att verkshöjd uppnåtts.Jag förstår det som att du fått din pappas upphovsrätt överlåten på dig, och detta är något som är tillåtet [27 § URL]. Frågan om du får ge upphovsrätten vidare till någon annan är något som du och din pappa måste ha reglerat i ett avtal, och om detta ej gjorts gäller det att du varken får ändra eller överlåta filmen till någon annan [28 § URL]. Trots detta är du ändå tillåten att överlåta exemplar av filmen till andra. Det ses inte som överlåtelse av upphovsrätten i sig. Om du skulle låta turistbyrån köpa ett exemplar av filmen från dig, är det oftast bara den ekonomiska rätten som överlåts och inte den ideella, vilket innebär att din pappas namn fortfarande får stå kvar även om turistbyrån köper exemplaret och tar intäkterna. De köper ju det materiella [ett exemplar av filmen] och inte det immateriella [upphovsrätten].Din pappa har alltid en namngivelserätt som innebär att turistbyrån alltid måste uppge att det är han som skapat filmen [3 § första stycket URL]. Turistbyrån får inte heller ändra i verket så att det skulle kränka din pappas konstnärliga anseende eller egenart. Det innebär att turistbyrån exempelvis inte kan ändra filmen så att hela din pappas syfte med filmen försvinner [3 § andra stycket, URL]. Din pappas upphovsrätt gäller i 70 år efter hans bortgång, så det är skyddat en bra tid [43 § andra stycket, första punkten URL].Som svar på din fråga innebär det alltså att ja, turistbyrån kan köpa ett exemplar av filmen, vilket innebär att endast den ekonomiska upphovsrätten till det exemplaret övergår men de kan inte få den ideella upphovsrätten som innebär att det alltid är din pappa som ska namnges som upphovsman. I alla fall gäller denna namngivelserätten i 70 år efter din pappas bortgång.Hoppas det var svar på din fråga! Hör av dig om du undrar något merMed vänlig hälsning,

Är det immateriellt intrång att köpa canvastavlor med tryck av egna foton, och sedan sälja dessa vidare genom egen näringsverksamhet?

2017-12-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga gällande vad jag får sälja till slutkund. Jag tar väldigt mycket foton som jag sedan redigerar. Efter detta skickar jag dessa till ett företag som trycker dessa foton som canvastavlor (de säljer till mig som privatperson, de är själva en vanlig e-handel). Det har nu vuxit ett intresse för dessa tavlor med mina motiv och jag undrar således om jag får starta ett företag och själv sälja dessa tavlor vidare? Jag ställer mig lite frågande till detta med tanke på att detta kanske skulle kunna ses som något typ av immateriellt intrång?Tack på förhand. MvhA.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!De immaterialrättsliga skydden är många och det krävs en överblick för att förstå omfattningen och då också hur ett intrång kan uppkomma. I ditt fall är det upphovsrätten som är den aktuella, vilket är det som jag kommer att redogöra för. Upphovsrätt – det automatiska skyddet Upphovsrätt uppkommer så fort du har skapat något, alltså automatiskt och behöver ingen registrering. Bildkonst är bl.a. verk som är upphovsrättsligt skyddade. Skaparen av ett verk kallas upphovsrättsman och blir upphovsrättsinnehavare. Upphovsrätten består av en ideell del och en ekonomisk del, vilka båda kommer att förklaras i det följande. Det är upphovsrättsinnehavaren som bestämmer när, var och hur som verket används. Enligt den ideella rätten, som alltid följer ett verk, har upphovsrättsinnehavaren rätten att det ska framgå att hen skapat verket när det säljs vidare. Ett verk är skyddad i 70 år efter att upphovsrättsinnehavaren har avlidit.Den ekonomiska delen av upphovsrätten innebär att det endast är upphovsrättsinnehavaren som får tjäna pengar på sitt verk, om personen inte har sålt, gett i gåva eller skänkt hela eller delar av upphovsrätten. Fotografier motsvarar fullt ut det som gäller för upphovsrätt vilket innebär att fotografen har ensamrätt över fotografierna. Fotografen har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilderna, en rätt som gäller i 50 år efter att bilden togs. Vad innebär det här för din del? Det här innebär för din del att det är du som äger dina fotografier och att du har uteslutande rätt att framställa exemplar av dessa. Eftersom du använder dig av en annan firma som trycker upp bilderna på canvas så kan det vara så att det anses vara ett gemensamt verk. Ni kan genom avtal reglera det upphovsrättsliga förhållandet, t.ex. att canvas-butiken tillsammans med dig avtalar att du efter att du köpt tavlorna har ensamrätt över dessa, det vill säga den ekonomiska rättigheten att vidare sälja tavlorna genom ditt företag. Den ideella rätten kan inte säljas utan det ska framgår att det är den buktiken du använder dig av som har framställt tavlorna. Vill du ha vidare rådgivning kan du boka det på Lawline.se, http://www.lawline.se/boka, för 1 677, 50 :- ink. moms/ timme, för att få mer råd om hur du konkret kan gå till väga, för att säkerställa att det inte blir något immaterialrättsligt intrång samt för att skydda dina egna verk. Hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,