Skydd mot varumärkesintrång

2016-09-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad gör jag när någon använder sig av mig varumärkesskyddad logotype hos PRV i sin marknadsföring utan tillstånd av mig?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om varumärkesskydd finner du i varumärkeslagen. I kap. 8 i lagen finns regler om vad som händer vid varumärkesintrång. Där kan du se att personen som gjort intrånget kan dömas till böter. Samt att du har rätt till skadestånd, bland annat för den vinst som personen som begått varumärkesintrånget har gjort (se 8 kap. 4 § varumärkeslagen). Jag råder dig att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten för att få din rätt igenom. Om du vill ha hjälp av oss att formulera en stämningsansökan råder jag dig att beställa tid med en jurist här på Lawline. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Ansöka om patent

2016-09-04 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hur går man tillväga när man har en ide, och vill ta patent?Vem är bäst på patent frågor utav alla advokater och jurister som finns?
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man vill söka om patent ska man vända sig till PRV - Patent- och registreringsverket. Till dem skickar du en ansökan med olika uppgifter. Du kan läsa om patentansökan och hur det går till att ansöka om patent hos PRVs hemsida här.Angående vilken advokat eller jurist som anses bäst på ämnet kan jag inte svara på då det är en subjektiv fråga. Mitt råd till dig är att söka upp de olika advokatbyråer som sysslar med immaterialrätt i närheten av dig och sedan göra din egen bedömning av vilken byrå du får mest förtroende för. Det blev ett lite luddigt svar till dig men hoppas att du ändå fått de verktyg som behövs för att söka dig vidare på egen hand. Annars är du varmt välkommen att återkomma. Mvh

Tillåtet att fotografera museibesökare i marknadsföringssyfte utan att fråga dem om lov?

2016-08-10 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej. Vi är ett museum som undrar vad som gäller när det handlar om fotografering i våra utställningshallar och verkstäder. Är det ok att fotografera besökare för publicering på hemsida och i sociala medier utan att be om samtycke? Bör man upplysa besökare om att fotografering kan komma att ske? Gäller samma regler för barn?Mvh
Alina Borgsén |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Jag har tagit bort ditt samt museets namn ur frågetexten av konfidentiella skäl.Jag ser inget hinder mot själva fotograferingen som sådan, den faller t ex inte in under förbudet mot kränkande fotografering i brottsbalken 4 kap 6a§. Däremot är det inte tillåtet att använda bilderna i er reklam utan besökarnas tillåtelse. Det framgår av lag (1978:800) om namn och bild i reklam 1§ https://lagen.nu/1978:800. Varje bild av en identifierbar person omfattas av förbudet. Det saknar betydelse om de ni fotograferar är barn eller vuxna, eftersom lagen skyddar alla. Om ni använder en bild på era besökare i er marknadsföring utan deras tillåtelse kan ni bli skadeståndsskyldiga gentemot den eller de personer som syns i reklamen. Vidare kan ansvarig person dömas till böter.Om ni vill ta bilder på era besökare i marknadsföringssyfte rekommenderar jag därför att ni frågar de som ni vill ha med på bilden direkt efter deras samtycke. Det kan dock vara tillräckligt att på ett tydligt sätt informera om att museets besökare kan bli fotograferade i marknadsföringssyfte. Det tas i så fall in som ett avtalsvillkor för museebesöket, t ex genom att kassörerna som tar betalt för inträdet innan köpet upplyser besökaren om att denne kan komma att fotograferas i marknadsföringssyfte.Med vänlig hälsning,

Använda citat i tavla eller affisch

2016-08-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Är det tillåtet att i en tavla eller affisch återge ett citat från en bok eller känd person?Gör det någon skillnad om det görs i ideellt eller kommersiellt syfte?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL), se här.URL 22§ föreskriver att var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Som huvudprincip får citat göras ur alla slags verk. Citeringen ska ske i överensstämmelse med god sed. Innebörden av detta är att citatet endast får användas som ett hjälpmedel till ditt egna verk, exempelvis belysa, kritisera eller understryka något. Tavlan eller affischen skall vara det huvudsakliga verket. Vidare gäller att citatet endast får göras i den omfattning som motiveras av ändamålet. Citaträtten sträcker sig således olika långt i olika fall. Du har också en skyldighet att respektera upphovsmannens ideella rätt. Innebörden av detta är kortfattat att upphovsmannen skall angivas i den omfattning som god sed kräver (ange källa) och att du inte får göra ändringar i citatet som kan kränka upphovsmannens egenart, se URL 11§ med hänvisning till 3§.Avslutningsvis kan sägas att citaträtten är densamma oavsett om det görs i ideellt eller kommersiellt syfte. Huruvida det är tillåtet att använda citat på en tavla eller affisch är beroende av ett flertal faktorer som får avgöras från fall till fall. Jag hoppas att du har fått lite vägledning av detta!Vänliga hälsningar,

Upphovsrätt på låttexter

2016-09-06 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Får man använda sig av andras låttexter på sina konstverk?
Adrian Nylén |Hej!Din fråga rör förhållandena kring upphovsrätt och användningen av en låttext, vilket regleras i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Enligt URL 1:1 har den som skapat ett verk upphovsrätt till verket. Enligt URL 1:1 punkt 3 omfattar detta även musikaliska verk, såsom melodier och låttexter.Enligt 1:2 URL innebär denna upphovsrätt en uteslutande rätt för skaparen av verket att förfoga över verket, antingen i ursprungligt eller förändrat skick.Svaret på din fråga skulle alltså vara att det inte är tillåtet att använda sig utav någon annans låttext på dina konstverk, utan lov från upphovsmannen till dessa låttexter. Det finns dock ett undantag i 2 kapitlet 22 § URL, nämligen rätten att citera.Enligt 2:22 URL får man citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. God sed innebär i det här fallet att man inte utnyttjar citat för att försöka kringgå upphovsrätten, utan menar att man endast ska återge så mycket som är lämpligt i fallet. Viktigt är också att:upphovsmannen skall anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver (ofta dennes namn och titeln på det citerade verket),ett verk inte får ändras så att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks,verket får inte göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannen.Om dessa tre punkter är uppfyllda är det alltså tillåtet att citera verket i det sammanhang man vill, till exempel när man skapar sina egna konstverk.Hoppas detta gett dig svar på din fråga!

Får jag tatuera in en upphovsrättsskyddad bild?

2016-08-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Om jag hittar en bild på en tatuering som jag gillar och tar med den till en tatuerare som gör den på mig, bryter det mot någon lag? Det handlar inte om ett fotografi.Om så är fallet, är det okej att ta delar ifrån den och göra om en hel del?
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Frågan är huruvida bilden du tatuerar in på din kropp ska anses vara ett upphovsrättsligt intrång. Bestämmelserna om det kan du finna i upphovsrättslagen. Som huvudregel får man inte framställa exemplar av en upphovsrättsskyddad bild eller tillgängliggöra den för allmänheten, 3 §. I ditt fall skulle förbudet mot exemplarframställningen bli tillämplig. Undantaget till huvudregeln är dock att man får framställa exemplar v upphovsskyddade alster om man gör det för privat bruk. Min bedömning är att en tatuering definitivt måste anses vara för privat bruk och undantaget i 12 § blir därmed tillämplig.Slutsats: det är helt okej att tatuera in en bild även om denna är skyddad av upphovsrätten.

Kändisar i reklam

2016-08-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Mitt företag säljer flaskor. Vi vill nu sätta bilder av kändisar på våra flaskor. Är det lagligt att bara sätta personer på sina produkter eller behöver man tillstånd av den personen eller av personen som har tagit bildern på personen? Ett exempel: Vi vill sätta en bild på Arnold Schwarzenegger på vår flaska. Behöver vi då Arnold Schwarzeneggers tillstånd / fotografens tillstånd? Syftet med bilden är för att motivera och förbättra Arnolds image. Inte för att nedvärdera, kränka eller för att försämra Arnolds image. Tack!
Jesper Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen du beskriver regleras i Lag om namn och bild i reklam. För lagens tillämplighet förutsätts enligt 1 § att marknadsföring sker i näringsverksamhet, vilket det verkar göra då det rör sig om ditt företag. För definition av begreppet marknadsföring, se 3 § marknadsföringslagen. 2 § stadgar att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § döms till böter. Vidare ska näringsidkaren utge skäligt vederlag till personen vars namn/bild utnyttjats. Om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska ersättning även utgå för annan skada. Enligt 3 § ska vid bedömande om och i vilken mån sådan skada uppstått hänsyn tas även till lidande och andra omständigheter av annan än av rent ekonomisk betydelse.Sammanfattningsvis krävs det alltså samtycke från personers namn eller bild i samband med marknadsföring, vare sig det rör sig om nedvärdering eller inte.Hoppas du är nöjd med svaret!Vänliga hälsningar,

Förbudet mot att använda annans fotografiska bild på sin hemsida

2016-08-03 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag driver en hemsida och undrar hur det fungerar med upphovsrätten gällande fotografiska bilder. Min hemsida publicerar satir-nyheter om alla möjliga ting, så om vi skriver om t.ex Jan Björklund vill vi gärna kunna publicera ett fotografi av honom i anslutning till artikeln. Texterna är satiriska och förlöjligande men aldrig kränkande eller elakartade. Som jag har förstått det är skyddet för "fotografiska bilder" (bild som ej anses ha verkshöjd) inte lika starkt som skyddet för "fotografiska verk" (bilder med verkshöjd). Min fråga rör alltså fotografiska bilder eftersom det är denna typ av bild som brukar användas i nyhetssammanhang. Om jag t.ex. skriver en artikel som skämtar om Stefan Löfven, är det då okej för mig att ta en bild från Socialdemokraternas hemsida, beskära den och publicera den på min hemsida i anslutning till artikeln? Gällande samma artikel, skulle jag få ta en bild på Löfven från en annan "riktigt" tidning, t.ex. Aftonbladet, beskära den och publicera detta i anslutning till min artikel?Om det är okej för mig att ta bilden utan lov från upphovsmannen, behöver jag fortfarande ange upphovsmannens namn där jag publicerat bilden?
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skillnaden mellan skyddet för fotografier med verkshöjd och sådana som saknar verkshöjd är skyddstiden, inget annat. Skyddet för fotografier utan verkshöjd regleras i upphovsrättslagen 49a§ och gäller i 50 år. Skyddet innebär ett förbud mot att "framställa exemplet av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utyttjas." Du begår alltså ett immaterialrättsligt intrång om du tar en bild från t ex Socialdemokraternas hemsida eller från Aftonbladet utan att fråga fotografen först.Med vänlig hälsning,