Får jag övervaka en väg med min mobilkamera?

2017-04-23 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, hur ligger det till. Om vi vill ha en mobil med kameran aktiverad riktad mot en trafikerad väg där man tydligt ser människor och fordon, även diverse byggnader, detta utan att spara några klipp.Bryter det mot någon lag?Måste man informera om att byggnaden är övervakad?
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du sätter upp din mobilkamera så att du permanent filmar vägen så krävs det ett tillstånd från länsstyrelsen för att göra detta (8 § Kameraövervakningslag). Länsstyrelsen kommer också ifall det skulle vara aktuellt informera dig om du behöver informera om denna övervakning.Däremot om du endast tillfälligt ska filma vägen så behöver du inte något tillstånd från länsstyrelsen.Så svaret beror alltså på hur länge du har tänkt filma vägen!Om det är något mer du undrar så kan du kontakta oss igen för mer hjälp!

Yttranderätt vid sammanträde i kommunfullmäktige

2017-04-22 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har vanliga personer rätt att yttra sig under kommunfullmäktige
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det är i kommunallag (1991:900)(KL) som bestämmelserna kring kommunfullmäktige och dess sammanträde finns att hitta. Det framgår av 5 kap 21 § KL, https://lagen.nu/1991:900#K5P21S1, att fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Detta skulle kunna tolkas så som att även kommunmedlemmar (vilket är vad jag antar att du menar med ”vanliga personer”) har rätt att yttra sig under fullmäktige efter ett sådant beslut. Det står dock i förarbetena till paragrafen (prop.1990/91:117 s.181), här, att meningen med paragrafen inte är att en för vid krets av personer ska tillåtas att yttra sig på sammanträdena, t.ex. närvarande kommunmedlemmar eller representanter för massmedierna. Fullmäktige får dock enligt 8 kap 20 § KL, https://lagen.nu/1991:900#K8P20S1, bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen. Det är således fullmäktige som med full frihet råder över deltagandet, därför är måste din fråga besvaras med att rätten att yttra sig kan variera. Huvudregeln är att vanliga kommunmedlemmar inte har någon rätt att yttra sig på kommunfullmäktiges sammanträde men fullmäktige kan besluta om att göra undantag från detta utifrån de ovannämnda paragraferna. Det kan här vara värt att påminna om att kommunfullmäktiges möten är offentliga och således har "vanliga personer" självklart en rätt att närvara. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Varför omfattas inte personer över 65 av LSS?

2017-04-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag läser till socionom och har en fråga angående LSS. Vad jag kan se står det inget i lagen om att personer över 65 år inte omfattas. Trots det så får ingen person över 65 år LSS utan hänvisas till SoL och insatser inom äldreomsorgen. Varför är det så?
Sofia Nygren |Hej och tack för att du valt att kontakta Lawline!I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns som du säger inget övre tak vad gäller ålder. Det har dock blivit praxis att insatser enligt LSS är till för personer yngre än 65. Detta kan bland annat bero på att det tidigare fanns en lag som hette lagen om personlig assistans, LASS, och i den fanns en övre takgräns för ålder vid 65 år. Denna lag finns inte längre och assistansersättning regleras istället i Socialförsäkringsbalken, SoL. En annan anledning kan formuleringen i LSS angående de tre personkretsarna, dvs. vilka personer som lagen omfattar. I personkrets tre ingår "personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid". År 2008 företogs en utredning om LSS, "Möjlighet att leva som andra", där det bland annat föreslogs att formuleringen skulle tas bort pga. att den kunde vara något missvisande. Denna förändring gjordes dock aldrig. Med anledning av detta är det alltså praxis hos kommunerna att inte tillämpa LSS på personer över 65 år och de hamnar då istället i äldreomsorgen. Vissa variationer i kommunens förhållningssätt till denna "65-årsregel" förekommer dock. Väl mött!

Medför ett återkallat körkort konsekvenser när man får tillbaka det?

2017-04-20 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag har fått tillbaka mitt körkort efter 1 år pga rattfylla. Vad händer om jag kör för fort nu när jag fått tillbaka det?
Robert Green |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett körkort skall återkallas om föraren har enligt 5 kap 3 § körkortslagen gjort sig skyldig till bl.a. rattfylleri, vilket i sin tur regleras i 4 §, lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrottDen som dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri måste ansöka om ett nytt körkortstillstånd för att få tillbaka körkortet. Om spärrtiden är högst 12 månader räcker det med att lämna in en ansökan för att få ett nytt körkort utfärdat. I ditt fall har du fått tillbaka körkortet efter 12 månaders spärrtid. När du får tillbaka körkortet påverkar inte tidigare trafikbrott om du begår en ny trafiköverträdelse. Bara för att du tidigare har begått ett brott kommer polisen inte dra in ditt körkort för fortkörningsböter. Tidigare brottslighet påverkar endast påföljden för ett nytt brott, som då vanligtvis blir hårdare. Värt att påpeka är att om du begick rattfylleri i samband med att du hade prövotid på ditt körkort kommer en ny prövotid på 2 års tid att påbörja när du får tillbaka körkortet. I en sådan situation kan du bli av med körkortet om du kör för fort pga. att prövotiden löper. För mer information hänvisar jag dig till transportstyrelsen som är beslutande myndighet i dessa fall.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Fråga om omhändertagande enligt LVU.

2017-04-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Mitt barnbarn har, från första stund då det togs ett omedelbart LVU, tagits ifrån sin mor, utan starka skäl och många lögner och förvridningar från kommunen.Nu har de fått vara tillsammans på ett utredningshem i snart 8 veckor och precis då Förvaltningsrättens dom kom, att tiden var för kort för att tro att min dotter har fungerade rutiner och kommer att hålla dessa och därför biföll de Nämndens vilja.Någon dag efter höll Kommunen ett möte med min dotter och berättade att de skulle placera hennes barn, utan sin mor, i ett annat hem. Får de verkligen göra så? Det är ju inte det bästa för mitt barnbarn, att ännu en gång behöva skiljas från sin moder!Vi behöver hjälp! Vi är helt i händerna på Kommunen och vi har inte gjort något fel. De straffar mitt barnbarn och mitt barn. De är oskyldiga! Fast de straffas hårt.MvhAnette Lundberg
Elin Gustavsson |Hej Anette, vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad tråkigt att det här har hänt ditt barn och barnbarn, jag ska försöka svara så gott jag kan!Lagen om vård av ungaDet finns två fall där man kan tvångsomhänderta ett barn, antingen då det finns sådana brister i hemmet som gör att det finns risk att barnet ska skadas eller om barnet själv utsätter sig för fara på grund av missbruk eller brottslig verksamhet. Du kan läsa lagtexten här. Eftersom att ett beslut om LVU är ett stort ingrepp i den enskilde familjen så måste förvaltningsrätten göra ett noga avvägande innan de fattat sitt beslut. ÖverklagandeDet ni kan göra nu är att överklaga beslutet om LVU. Det ska man göra inom tre veckor från det att din dotter fått ta del av beslutet. I er överklagan ska ni ha med följande: Personnummer till både din dotter och hennes barn.Din dotters postadress.Telefonnummer till bostad, mobil och arbete.E-post adress.Andra förhållanden som rätten kan behöva få reda på I överklagandet ska ni också skriva vilket beslut ni vill klaga på och de skäl ni vill åberopa för att beslutet ska ändras. Överklagan ska sedan skickas till den myndighet som meddelade beslutet om LVU. Omprövning var sjätte månadSocialnämnden är vidare skyldiga att ompröva beslutet om LVU var sjätte månad. Det betyder att nämnden, en gång i halvåret, ska se över beslutet och se om LVU-åtgärden fortfarande behövs. Annars ska omhändertagandet upphöra. JO- anmälanVidare så kan du göra en JO-anmälan på den myndighet som behandlat ditt ärende. En JO-anmälan gör man om man anser sig blivit felbehandlad av myndigheten. Du kan läsa mer om en JO- anmälan här: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/. Hoppas mitt svar hjälpt dig lite!Vänligen,

Fråga om att få ta del av handlingar.

2017-04-22 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! jag vill ha ett duplikat av ett beslut/bedömning från en myndighet i Sverige. 1)Kan jag begära att få den via e-post? Eller kan de hänvisa till att bedömningen som gjordes inte har en signatur eller loggan på myndigheten inte finns med? Mvh Nina
Elin Gustavsson |Hej, vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätten att få ut dokumentI Sverige har vi en grundlagstiftad rätt att ta del av allmänna handlingar, det är en del av "offentlighetsprincipen". Det finns en del krav på en handling för att den ska kallas "allmän". Den ska vara:1. Bärare av information, 2. Inkommen och förvarad eller upprättad och förvarad hos en myndighet,3. Sedan får den inte vara omfattad av sekretess. Samtliga lagrum hittar du i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen, du kan läsa den här. Beslutet du vill ta del avVad gäller ett beslut/ bedömning så förutsätter jag att den är upprättad hos myndigheten, alltså skriven hos myndigheten. Det betyder att den anses upprättad när den expedierats, ett beslut/ bedömning har expedierats när den meddelats till den personen som beslutet berör. Det betyder alltså att om det beslut som du vill ta del av har expedierats så har du rätt att ta del av det, så länge det inte omfattas av sekretess. Myndigheten har rätt att ta ut en avgift för att du ska få ta del av handlingen, avgiften måste motsvara självkostnadspris. Lycka till!Vänligen,

Folkbokföring på jordbruksfastighet

2017-04-21 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man kan vara folkbokförd på en skogs eller jordbruksfastighet? Jag funderar på att arrendera en liten plätt av en bonde eller liknande och ställa upp ett mobilt boende, men jag kommer att vara bofast under en längre tid på arrendet.MVHPelle
Anna Runelöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt folkbokföringslagen ska en person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Eftersom du kommer att vara bofast på fastigheten under en längre tid är det där du borde vara folkbokförd. Om du däremot på förhand vet att du inte kommer att bo på fastigheten längre än ett år så får du, men behöver inte, anmäla flytten. När du lämnar in en flyttanmälan till Skatteverket ska du bland annat uppge den nya bostads- och postadressen samt fastighetsbeteckningen. Jag ser inga problem med att det är en skogs- eller jordbruksfastighet, däremot kan det vara svårt att uppge en bostadsadress om det inte finns någon sådan. Jag föreslår att du kontaktar Skatteverket om det saknas en bostadsadress. De kommer att hjälpa dig, framförallt eftersom det ligger i deras intresse att personer är folkbokförda där de faktiskt är bosatta. Lycka till!Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka.

Krav för att kunna vara handledare vid övningskörning

2017-04-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |En bekant miste körkortet pga narkotikabruk för ca 5 år sen. Fått tillbaka det nyligen efter läkarbesök. Utan uppkörning. Kan han bli handledare vid övningskörning nu direkt?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att godkännas som handledare ska man ha genomgått en introduktionsutbildning och (se 4 kap. 7 § körkortslagen):- Ha fyllt 24 år - Ha körkort för det fordon man ska övningsköra med. - Haft körkort i sammanlagt minst 5 år av de senaste 10 åren.Dessutom får ens körkort inte ha varit indragit pga opålitlighet i nykterhetshänseende under de senaste 3 åren (se 4 kap. 7 § sista stycket körkortslagen).Vid narkotikabruk kan körkortet dras in just på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende. Om så är fallet för din bekante måste han således vänta minst 3 år innan han kan bli handledare.Hälsningar