Rättegångskostnader i brottmål, samt om polisens befogenheter att företa husrannsakan. Också om bevisförbud

2017-01-22 i Polis
FRÅGA |Hej! För ett par dagar sedan så stormade polisen in i min lägenhet när jag satt och kollade på tv för att någon granne hade ringt och anmält en pågående misshandel (mycket märkligt) och så fort polisen märkte att jag bara tittade på tv så var det ur världen, men polisen började ändå leta i lådor medans jag fick sitta och vänta, och jag berättade då att det fanns något gram cannabis för mitt egna bruk i en burk i ett skåp, och svarade ärligt på alla frågor de ställde angående det och tog på mig ansvaret. Jag fick sedan lämna pissprov och blev förhörd vidare. Jag är helt ostraffad sedan tidigare och har alltid skött mig väl. Polisen nämnde något om att jag antingen kan ta bötern istället för en rättegång. Om det blir rättegång, får jag betala för det? Hade de rätt att börja leta runt i mitt hem efter att de konstaterat att det endast var ett falsk alarm? Kan det isåfall påverka beslutet i rättegång?Tack för att ni tog er tid att läsa detta.
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Måste du till någon del stå kostnaderna för en rättegång?Ett åtal mot dig skulle vara ett s.k. brottmål (mål om straff). Vad du kan bli skyldig att ersätta är då mindre omfattande än i tvistemål (tvister mellan enskilda). Vad du kan bli skyldig att betala beror på om du frikänns eller fälls.Om du skulle fällas så kan du bli skyldig att ersätta följande kostnader, enligt 31 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740) (förkortad RB):1. Det som staten har betalat för en offentlig försvarare åt dig. Detta begränsas dock enligt 31 kap. 1 § tredje stycket RB till vad du skulle ha behövt betalat i rättshjälpsavgift enligt rättshjälpslagen (1996:1619).2. Statens kostnader för att hämta dig till rätten genom polismyndighetens försorg, vilket så klart förutsätter att staten måste hämta dig med tvång.3. Statens kostnader för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning och urinundersökning avseende dig vilka ha gjorts för att utreda brottet.Din betalningsskyldighet kan i vissa fall sättas ned enligt 31 kap. 1 § fjärde stycket RB, om det finns skäl.Om du skulle frias kan du få ersättning för följande kostnader enligt 31 kap. 2 § RB:1. Kostnader för försvarare.2. Kostnader för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619).3. Kostnader för bevisning under förundersökning eller rättegången.4. Kostnader för inställelse inför rätten.Din betalningsskyldighet kan – oavsett om du fälls eller frikänns – utökas om du av vårdslöshet orsakar staten kostnader, enligt 31 kap. 4 § första stycket RB.Alltså, du kan bli skyldig att betala en del kostnader om du fälls till ansvar. Din ersättningsskyldighet är dock starkt begränsad.Hade polisen rätt att undersöka ditt hem?Från dina uppgifter låter det som om polisen har företagit en husrannsakan hos dig, då en husrannsakan innebär att polisen undersöker t.ex. en lägenhet. Du är skyddad mot husrannsakan enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen (1974:152) (förkortad RF). Enligt 2 kap. 20 § första stycket andra punkten RF måste polisen då ha lagstöd för sin åtgärd.Husrannsakan kan tillåtas enligt reglerna i 28 kap. RB. Husrannsakan och liknande kan också tillåtas enligt 20 § polislagen (1984:387), men den är nog inte tillämplig i ditt fall – särskilt som den bara kan användas för att försöka hitta en viss person.Jag kan dock inte från dina uppgifter komma till någon slutsats av vad polisens ingripandebeslut innefattade. Det är fullt möjligt att beslutet meddelades för att söka efter bevisning om brott, enligt 28 kap. 1 § första stycket RB. Om beslutet inte omfattande sådan undersökning saknas dock laga stöd för polisens åtgärd.Jag rekommenderar dig därför att undersöka vad polisens beslut grundades på, samt vad det omfattade.Vad spelar det för roll om polisen inte hade rätt att undersöka ditt hem?I Sverige finns ingen allmän regel som förbjuder bevisning som polisen har fått på olaglig väg. Huvudregeln är istället att all bevisning är tillåten, även om den har kommit till olagligt.I vissa fall kan användning av olagligt tillkommen bevisning strida med artikel 6 första punkten i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Generellt sett följer dock inget bevisförbud av artikel 6. De flesta fall som ändå har aktualiserats har dock främst rört poliser som har provocerat fram brott, eller olaglig telefonavlyssning. Jag skulle därför säga att det är tveksamt om artikel 6 kan vara till hjälp i ditt fall. Min slutsats är alltså att det är tveksamt om det skulle spela någon större roll i en rättegång om polisen tillkom bevisningen olagligt.RekommendationUndersök om det beslut polisens åtgärd grundade sig på omfattade den husrannsakan som de vidtog.SammanfattningVad du kan behöva stå för kostnader om du förlorar en brottmålsrättegång är starkt begränsat. Om polisens undersökning i ditt hem var laglig beror på vad deras beslut omfattade. Olagligt tillkommen bevisning är som huvudregel tillåten, och det är tveksamt om en sådan omständighet skulle ha betydelse i ditt fall.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med polisens utredningsbefogenheter, m.m., är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Måste den som bevittnat vårdnadshavares namnteckning för passansökan till minderårig följa med till polisstationen?

2017-01-20 i Polis
FRÅGA |Måste den som bevittnat vårdnadshavares namnteckning för passansökan till minderårig följa med till polisstationen?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid passansökan för underårig måste samtliga vårdnadshavare lämna ett skriftligt medgivande med namnteckning. Varje namnteckning ska bevittnas av en myndig person. Denna person behöver däremot inte följa med vid ansökningstillfället till passexpeditionen. Vid ansökningstillfället får inte medgivandet vara äldre än en månad. Följer båda vårdnadshavarna med vid ansökningstillfället kan passhandläggaren på plats vara den som bevittnar namnteckningarna. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Uppehållstillstånd i Sverige p.g.a. anknytning

2017-01-20 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag har en kompis han bor i sverige och har uppehållstillstånd hans tjej är ifrån serbien. Om hon är gravid med hans barn får hon och barnet då komma till sverige och bo här och få uppehållstillstånd? Hon är under 18 men det är okej för hennes föräldrar och hon vill att hon och hennes barn ska växa upp här i sverige med barnens pappa. Är det möjligt vad är det som gäller kring det?
Alban Dautaj |Jag kommer i svaret att utgå ifrån att hon befinner sig i Serbien och planerar att ta sig till Sverige. I utlänningslagen finns bestämmelser som svarar på denna fråga.Mamman kan få uppehållstillstånd enligt 1 punkten i 3§.Enligt 3 § ska uppehållstillstånd, om inte annat följer av 17–17 b §§, ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.Mamman kan även få uppehållstillstånd enligt 3a§."Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges"Barnet kan få uppehållstillstånd enligt 2 punkten i 3§."Ett utländskt barn som är ogift ocha) har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, ellerb) har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige"Både mamman och barnet kan erhålla uppehållstillstånd p.g.a. anknytning. Jag skulle råda dig att tipsa dina vänner om att de ska vända sig till Migrationsverket om de vill ansöka om uppehållstillstånd.Med vänliga hälsningar

Flytta status som varaktigt bosatt till Sverige

2017-01-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej,min status i Sverige är: "varaktigt bosatt i ett annat EU-land" för den senaste 4 år och 6 månader. Nu skulle jag vilje flytta min status till: "varaktigt bosatt i Sverige" och i migrationsverket websidan läser jag: "Om du sedan tidigare har status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land och nu uppfyller kraven för status som varaktigt bosatt i Sverige kan du ansöka om att flytta statusen från ett annat land till Sverige"Vet ni hur funkar det? Tack
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är medborgare i ett land utanför EU kan du få status som varaktigt bosatt i Sverige. För att kunna flytta statusen från ett annat EU-land till Sverige måste du precis som du skriver uppfylla kraven för status som varaktigt bosatt i Sverige. Bestämmelser om ställningen som varaktigt bosatt i Sverige finns i Utlänningslagen (UtlL) kapitel 5 a.Förutsättningarna för att beviljas statusen finns i paragraferna 1-4. Det krävs att du:- har bott/vistats i Sverige utan avbrott under minst fem år och- under denna tid haft, och vid tiden för ansökan har, ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och uppehållstillstånd i Sverige. (UtlL 5 a kap. 1 § första stycket)Dina fyra år och sex månader i Sverige som ”varaktigt bosatt i ett annat EU-land” är därför inte tillräckligt, utan minimigränsen är fem år.- Har du vistats utanför Sverige under längre tid än sex månader i följd eller mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska detta inte räknas med i din vistelsetid eftersom det då räknas som avbrott. (UtlL 5 a kap. 1 § fjärde stycket)- Ytterligare ett krav är att du fullt ut ska kunna försörja dig, och din eventuella familj, med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. (UtlL 5 a kap. 2 §) Det handlar om att du ska ha en aktuell och långsiktig försörjningsförmåga.- Det finns även vissa hinder mot att bevilja statusen. Nämligen om en person utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet, (UtlL 5 a kap. 3 §) är medborgare i en EU-stat eller är s.k. övrigt skyddsbehövande. (UtlL 5 a kap. 4 §)För att ansöka om statusen fyller du i blanketten ”Ansökan om status som varaktigt bosatt, nr 138011”. Din ansökan ska du skicka in till någon av Migrationsverkets tillståndsenheter, det är sedan de som meddelar beslutet i ärendet. (UtlL 5 a kap. 8 §)Om du beviljas statusen får du också permanent uppehållstillstånd i Sverige.Sammanfattning:- När du har haft uppehållstillstånd i Sverige i fem år och status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land kan du ansöka om att få status som varaktigt bosatt i Sverige.- För att beviljas statusen får du inte ha haft avbrott i de fem åren och du ska kunna försörja dig och din familj. Det får inte heller finnas några hinder mot ett beviljande.Viktigt att tänka på är gällande ditt uppehållstillstånd. Jag vet inget om när ditt uppehållstillstånd går ut, men ska du fortsätta bo i Sverige efter det att ditt uppehållstillstånd gått ut måste du ansöka om att förlänga detta. Det är viktigt att du lämnar denna ansökan innan ditt nuvarande tillstånd slutar att gälla (ansök tidigast 30 dagar innan ditt nuvarande tillstånd slutar att gälla). För att ansöka om förlängt uppehållstillstånd fyller du i blanketten ”Ansökan om uppehållstillstånd för person med status som varaktigt bosatt i annan EU-stat, blankett nr 136011” och skickar in den till Migrationsverket.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Skadestånd för felaktigt beslut om bygglov?

2017-01-21 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vi har fått bygglov på en tomt, vi har betalt bygglov, handpenning på tomt och handpenning på huset.Nu har en våra nya grannar överklagat vårt bygglov för dom vill inte att vi ska bygga.Vi ligger ute med ca:120 000 kr.vem som nu får rätt vet vi inte,men vår fråga är:Kan vi söka sveda o verk eller något annat???? när allt är färdigt.
Carla Zachariasson |Hej! Tack för er fråga och för att ni vänder er till Lawline.Skadestånd för sveda och värk utgår endast till den som blivit orsakad personskada (se skadeståndslagen 5 kap 1 §), så det är inte aktuellt i ert fall.Däremot ska staten eller kommunen ersätta ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning (3 kap 2 §). Byggnadsnämnden beviljar bygglov och är en del av kommunen, och att bevilja bygglov är ett exempel på myndighetsutövning. Ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som uppstår utan samband med person- eller sakskada, vilket skulle vara aktuellt i ert fall om beslutet upphävs.Skulle beslutet om bygglov överklagas och visa sig vara felaktigt bedömer jag därför att det finns chanser för er att få skadestånd från kommunen för ren förmögenhetsskada. Om beslutet upphävs rekommenderar jag att ni vänder er till en erfaren jurist, vilket enkelt kan bokas här: http://lawline.se/boka .Hoppas ni fick svar på er fråga!Vänligen,

Varaktigt bosatt i ett EU-land - vad gör jag när uppehållstillståndet slutar gälla?

2017-01-20 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har fått uppehållstillstånd i Sverige i 5 år som varaktig bosatt i ett annat EU land. Jag undrar, vad kommer jag ansöka om när mitt nuvarande tillstånd kommer sluta att gälla? Ska jag ansöka om permanent uppehållstillstånd eller om varaktig bosatt i Sverige? Vad är det som krävs i varje respektive fall? Påverkar det beslutet om jag har fått föräldrapenning i några månader? Hur länge kan man vara arbetslös (utan inkomst) under den 5års perioden?Tack så mycket!
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du har haft uppehållstillstånd i Sverige i fem år som varaktigt bosatt i ett annat EU-land kan du ansöka om att få status som varaktigt bosatt i Sverige. Om du får denna status får du också permanent uppehållstillstånd i Sverige. När ditt nuvarande tillstånd slutar gälla rekommenderar jag dig därför att ansöka om denna status, eftersom du då på sätt och vis samtidigt ansöker om permanent uppehållstillstånd. För att få flytta statusen från det andra EU-landet till Sverige krävs att du uppfyller kraven för status som varaktigt bosatt i Sverige. (UtlL 5 a kap. 1-4 §§)- Som ovan nämnt ska du först och främst ha bott/vistats i Sverige utan avbrott under minst fem år, och under denna tid haft, och vid tiden för ansökan har, både uppehållstillstånd och ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU-land. (Som avbrott räknas perioder då du vistats utanför Sverige under längre tid än sex månader i följd eller mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden.)- Du ska dessutom kunna försörja dig och din familj. (Se mer nedan.)- Det får inte finnas några speciella hinder mot att bevilja dig statusen. (Vilket skulle vara om du utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet, är medborgare i en EU-stat eller s.k. övrigt skyddsbehövande.)För att ansöka om statusen fyller du i blanketten ”Ansökan om status som varaktigt bosatt, nr 138011”. Din ansökan ska du skicka in till någon av Migrationsverkets tillståndsenheter, det är sedan de som meddelar beslutet i ärendet.Beviljas du statusen får du som sagt permanent uppehållstillstånd i Sverige,Gällande den försörjningsförmåga som krävs tar Migrationsverket vid prövningen hänsyn till flera olika saker gällande din ekonomi. Bedömningen som görs är individuell för varje sökande och jag kan därför inte ge dig några generella krav på t.ex. maxtid som arbets-/inkomstlös. Prövningen består främst i att bedöma om det finns en risk för att du kommer att behöva ansöka om sociala bidrag som t.ex. försörjningsstöd.Det handlar om att du ska ha en aktuell och långsiktig försörjningsförmåga för dig och din familj. Detta genom att t.ex. kunna betala för dagliga grundläggande behov som boende, mat, kläder, m.m. som hör till hushållet.Det ska inte krävas att du har haft en trygg försörjning under hela femårsperioden. Däremot bör du vid ansökan ha ett stabilt ekonomiskt läge, och du bör kunna visa att dina tillgångar i alla fall de senaste åren varit tillräckliga och att du inte fått sociala bidrag.Förmåner som utgår oberoende av din ekonomi ska däremot inte påverka bedömningen. Bl.a. föräldrapenning är en sådan förmån, om du får föräldrapenning ska det alltså inte påverka beslutet.Sammanfattningsvis- Det jag rekommenderar dig att göra när ditt uppehållstillstånd slutar gälla är att ansöka om status som varaktigt bosatt i Sverige, beviljas du det ska du också få permanent uppehållstillstånd i Sverige. - För att beviljas krävs att du har bott i Sverige i fem år utan avbrott, att du kan försörja dig och din familj och att det inte finns några speciella hinder. - Om du får föräldrapenning i några månader ska inte detta påverka beslutet.- Du måste inte ha en inkomst under hela femårsperioden, men bör vid ansökan ha haft en stabil ekonomi i ett par år och även ha en stabil ekonomi inför framtiden. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan jag få positivt beslut om jag överklagar?

2017-01-20 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag har fått avslag på min ansökan om medborgarskap, jag undrar om jag kan få positiv beslut om jag överklaga beslutet.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att du har fått avslag av Migrationsverket på din ansökan om svenskt medborgarskap kan du överklaga beslutet till migrationsdomstolen. (Lagen om svenskt medborgarskap 26 §) I det beslut om avslag som du har fått ska det finnas instruktioner om hur du kan överklaga det, och även sista dag för överklagande. Överklagan måste lämnas in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick beslutet. Migrationsdomstolen överprövar då beslutet och ger antingen avslag eller bifall på din ansökan. Det konkreta svaret på din fråga är alltså: Ja, du kan få ett positivt beslut om du överklagar.Du kan däremot också få ett negativt beslut.Skulle du få avslag även av migrationsdomstolen kan du överklaga beslutet till Migrationsöverdomstolen. För att frågan ska tas upp där krävs dock prövningstillstånd, vilket beviljas endast i vissa fall. Tas inte frågan upp i Migrationsöverdomstolen fastställs beslutet om avslag. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Rätt att få ut uppgifter ur polisens allmänna spaningsregister

2017-01-17 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man kan begära ut ett registerutdrag från polisen spaningsregister? Mvh Thomas
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om polisens spaningsregister finns främst i lagen om polisens allmänna spaningsregister. Reglerna som hänför sig till din fråga finner vi dock i 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Där står det att uppgifter om en person inte får lämnas ut om det inte står klart att ett sådant utlämnande kan ske utan att den personen eller dennes närstående lider men av det. I 11 punkten i paragrafen står det att denna regel omfattar polisens allmänna spaningsregister.Detta innebär att uppgifter om personer som omnämns i spaningsregistret som huvudregel inte kan lämnas ut. Bara om det står klart att ett röjande av uppgiften inte kommer leda till att personen lider men av röjandet kan uppgiften lämnas ut, detta är väldigt svårt att uppnå. Som regel kan du alltså tänka att du inte kan få ut uppgifter om andra ur registret.Du kan dock begära ut uppgifter om dig själv från registret. Sekretess gäller nämligen som huvudregel inte mot den som den är till för att skydda. Det framgår av 10 kap. 1 § och 12 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,