Överklagan av beslut (av kommun) om att ansökan inte kommit in i rätt tid

2018-01-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Min organisation har ansökt hos kommunen om bidrag. Kommunen säger att de inte fått in ansökan och att ansökningstiden nu gått ut. Jag är säker på att ansökan skickades in. Om vi vill starta en rättsprocess mot kommunen. Blir det en tvist i tingsrätt eller hamnar tvisten i förvaltningsrätten? På vilka grunder? Frågan blir ju om ansökan inkommit till myndigheten inom utsatt tid (som jag förstår att vi har bevisbördan för?).
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med så verkar ni inte ha fått något form av beslut i frågan eftersom de hävdar att det inte ens kommit in en ansökan. Om så är fallet finns det därmed ingen möjlighet till överklagan eftersom att det inte finns något beslut att överklaga. Har ni dock fått ett avvisningsbeslut där det framgår att ansökan avvisas på grund av att den inte kommit in i tid kan det beslutet gå att överklaga. Vid kommunala beslut blir det som huvudregel s.k. laglighetsprövning enligt kommunallagen (KL) som prövas av förvaltningsrätt, vilket som det låter går ut på att pröva själva beslutets laglighet och beslutet kan endast upphävas inte ändras. Det kan vara svårt att vinna framgång med sådan talan då det är en ganska strikt prövning, beslutet måste i princip stå i direkt strid med lag för att kunna upphävas. Endast kommunmedlem kan överklaga i form av laglighetsprövning (10 kap. 1 § KL).Nu vet inte jag vilket typ av bidrag det är ni sökt, om det rör sig om ett bidrag på kommunalnivå som helt beslutats enligt kommunalrättsliga regler så gäller som regel ovan sagda. Det skulle dock kunna vara statsbidrag som kommunen är utgivare av, isåfall kan särskild lag reglera överklagandeförfarandet och andra regler bli tillämpliga (10 kap. 3 § KL). Isåfall kan det röra sig om s.k. förvaltningsbesvär enligt förvaltningsprocesslagen (FPL). Sådant överklagande prövas också utav förvaltningsrätten men ska skickas in till beslutsmyndigheten (kommunen i det här fallet), se 6a § FPL. Här är inte prövningen lika strikt och domstolen har möjlighet att antingen ändra beslutet eller skicka tillbaka beslutet för ny prövning av beslutsmyndigheten (kommunen). Det är avsändaren som ansvarar för att handlingen kommer in i rätt tid, och när det dessutom rör sig om en fråga om handlingen överhuvudtaget skickats in blir det avsändaren som har bevisbördan.Oavsett om det är laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär som det rör sig om så gäller en överklagandetid på 3 veckor. Vid förvaltningsbesvär räknat från det att klagande tagit del av beslutet (6a § andra stycket FPL), vid laglighetsprövning räknat från den dag att beslutet tillkännagavs på kommunens anslagstavla (10 kap. 6 § KL).Som sagt så låter det inte som att ni har fått beslut i frågan och om ni inte har fått ett beslut i frågan så finns det inget att överklaga. Vad jag kan se finns inte heller någon annan möjlighet att väcka frågan i domstol (utan beslut). Det som blir av vikt här är att kommunen antagligen har brustit i sin registrering av handlingen, då det inkommer till kommunen blir det en allmän handling och ska därmed registreras i enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen. Hade registrering skett så hade med största sannolikhet handlingen inte kunnat försvinna. Det blir därmed en fråga som ni skulle kunna uppmärksamma Justitieombudsmannen (JO) på, då det skett felaktig hantering av allmän handling. JO kan dock inte företa någon åtgärd annat än att rikta kritik mot kommunen, vilket alltså kan bli en form av upprättelse men inget sätt att ge er direkt möjlighet till kompensation.Hoppas du känner att du fått vägledning i din fråga, utan närmare uppgifter är det svårt för mig att ge dig mer information som förklarar hur läget blir i just er situation. Du är varmt välkommen att skicka in en ny fråga till oss här på Lawline där du utvecklar ytterligare eller ringa oss på vår telefonrådgivning för närmare vägledning.Vänligen,

Uppehållskort

2018-01-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag är EU medborgare och har bott i Sverige i 7,5 år. Jag ansökte om svenskt medborgarskapet för 2 år sedan och väntar fortfarande för det.Förra året gifte jag mig i Kuba, med en kubansk medborgare och i Maj flyttade han till Sverige, som familjemedlem till EU medborgare. Vi ansökt om uppehållskort i Maj men väntar fortfarande för det.Jag undrar om Migrationsverket har rätt att neka uppehållskortet till min man, ifall jag blir svensk medborgare innan han får hans kort. Tack!
Mikhail Atayev | Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Om du får svenskt medborgarskap beviljad betyder det att din man inte är längre är familjemedlem till en EU-medborgare. Trots detta har han bibehållen uppehållsrätt om han och du varit gifta i mer än tre år och av dessa bodde ni tillsammans i Sverige i mer än ett år. Annars har Migrationsverket rätt att neka kortet till honom.Hoppas att jag har svarat på din fråga och mitt svar var till hjälp!Med vänliga hälsningar

signatur byte vid ett namnbyte

2018-01-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag ska byta namn på skatteverket och har precis skickat in min ansökan. Nu skulle jag vilja ändra min namnteckning, eftersom den består av mitt förra namns initialer. Hur går jag till väga för att byta min namnteckning till någonting helt annat?
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag som reglerar hur en signatur ska göras eller se ut enda undantaget är elektronisk signatur som oftast består av siffror. När du genomför ett namnbyte så kommer du behöva införskaffa nytt körkort/ id-handling och pass. När du införskaffar exempelvis ett nytt körkort så kommer du få skriva under med din signatur vid det tillfället kan du välja att göra en ny signatur som blir helt giltig. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar!

Överklagan och offentlig handling

2018-01-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Behövs det någon skrivelse från Kommun om man vill överklaga vägran från kommun att lämna utoffentliga handlingar ?
Emmy Pettersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det du behöver är ett beslut som säger att du inte får ut en allmän handling så som du begärt från en myndighet. Beslutet ska ha tagits av myndigheten. Detta följer av 2:15 Tryckfrihetsförordningen samt 6:7 Offentlighets- och sekretesslag. Om det inte har gått mer än 3 veckor från att du fick beslutet kan du överklaga till kammarrätten enligt 6:8 Offentlighets- och sekretesslag. Har det gått mer än 3 veckor har din möjlighet att överklaga gått förlorad. Med vänliga hälsningar,

Måste man ange för polisen vem som kört ens fordon

2018-01-16 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. Min son lånade min bil och blev fotad av en hastighetskamera.Nu skickar polisen ett brev till mig som fordonsägare där jag måste uppge vem som körde fordonet. Till saken hör att min son precis fått körkort och det är väl på prov. Måste jag säga till polisen att det va min son som körde bilen?Med vänlig hälsning.
Julia Zarour |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är endast det som är angivet i lag som kan utgöra brott varför du inte behöver ange / hjälpa polisen i utredningen av vem som kört bilen. Eftersom det är du som är ägare till bilen så skickas papperna först till dig, efter att du skickat tillbaka papperna med det svar du valt att skriva så kommer polisen utifrån det skicka hem böter till den person som faktiskt kört bilen (om personen är identifierad) eventuellt om körkortet ska dras in så görs detta av transportstyrelsen. Det är viktigt att veta att polisen kan redan ha identifierat vem som kört bilen, men papperna om att be dig ange vem som kört eller haft tillgång till bilen måste ändå skickas ut innan. Hoppas detta svar var till någon hjälp,Med vänliga hälsningar!

Kommunicerings skyldighet

2018-01-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej migrationsverket avslå min ansökan om uppehålls arbetstillstånd.att jag inte svarat på förfrågan angående min förörjiningsförmåga.Jag har aldrig fått nån mail om komplettering. Migrationsverket har aldrig försökt att nå mig via andra kommunikationsmedel .telefon eller post.jah har överklagat endo fick avslag.Jag tacksam för svar samt att får veta hur jag ska göra ?
Mikhail Atayev |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!UtredningDet du noterar i din fråga handlar om underättelse och kommunicering från Migrationsverket. Migrationsverket är en förvaltningsmyndighet vilket innebär att Verket kan ha egna föreskrifter som har företräde framför förvaltningslagen, se 3 § FL. Huvudregeln enligt förvaltningslagen är att ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild inte får avgöras utan att sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom/henne själv och att han/hon själv har fått tillfälle att yttra sig över den nytillkomna uppgiften, s.k. kommunicering (se 16-17 §§ FL). Kommunikationen innebär dels en underrättelse om utredningsmaterialet, dels ett meddelande om partens rätt att yttra sig över detta.Migrationsverket bestämmer själv om underrättelsen ska ske muntligt, genom brev, e-post, delgivning eller på annat sätt. Vilket sätt som är lämpligast beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Skriftligt utredningsmaterial kommuniceras lämpligen skriftligt. Vid kommunicering bör det som regel bestämmas en tid inom vilken parten har tillfälle att yttra sig. Tiden bör bestämmas så att parten får skälig tid att inkomma med yttrande, normalt tre veckor. Det är upp till parten om han eller hon vill yttra sig eller inte. Parten ska dock informeras om att ärendet kan komma att avgöras efter den utsatta tidsfristen, även om hen inte yttrar sig inom angiven tid. När ett ärende har kommit in, t.ex. genom en anmälan, är det viktigt att underlaget snarast möjligt kommuniceras, så att den som berörs informeras om att utredning pågår och ges möjlighet att bemöta de uppgifter som har framförts. Under handläggningens gång krävs ofta ytterligare kommunicering som ett led i utredningen. Det kan tillkomma nya uppgifter, t.ex. uppgifter som har inhämtats via remiss, telefonsamtal, e-post eller register.Det finns undantag från huvudregeln om kommuniceringsskyldighet, främst om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga. Det slutliga beslutet måste dock alltid kommuniceras och expedieras, annars finns det inget förvaltningsrättsligt giltigt beslut.SammanfattningSammanfattningsvis kan det konstateras att din komplettering inte är en fråga om ett beslut utan frågan om en kompletterande uppgift. Därför kommunicerings skyldighet kan föreligga. Dock kan det finnas undantag från denna regel som jag skrivit ovanför, vilket i ditt fall kan ha varit att Migrationsverket möjligen uppfattat situationen att det inte behövdes att skicka påminnelse till dig. Dock vad jag vet i praktiken brukar Migrationsverket skicka ett e-post till sökandens mail där man får inloggningsuppgifter och kan slutföra komplettering. Du bör dubbelkola om posten kanske hade hamnat i spam-korgen. I vilket fall som helst har du missat tiden och har godtagbara skäl till varför du inte kompletterat innan besvärstiden löpt ut finns möjlighet att ansöka om återställande av försutten tid. Hoppas att jag har svarat på din fråga och mitt svar var till hjälp! Med vänliga hälsningar

Ansöka om uppehållstillstånd från Sverige

2018-01-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Min bror blev fast i Tyskland på väg till Sverige för ungefär 4 år sedan, där sökte han asyl för att kunna röra sig fritt och efter ett tag tog han sig till Sverige och bodde här ett tag tills han blev anhållen av polisen i Sverige, dem tog hans finger avtryck och skickade honom tillbaka till Tyskland, efter ett tag så tog han sig tillbaka hit till Sverige. Nu har han bott sambo med sin tjej i 8 månader.Han vill söka om upphellstillåend och vi har hört att handläggningstiden tar väldigt lång tid upp till 2 år.Han undrar om det finns möjlighet för honom att ansöka och vänta på beslutet utan att lämna Sverige.Jag är nyföretagare och kan anställa honom i mitt företag.Om mitt företag påverkas negativt om han lämnar det, och om han har ett fast jobb och är sambo, kan Migrationsverket tar hänsyn till sånt.Får han då ansöka och försätta jobba i väntan på beslutet utan behöva lämna Sverige.Var vänliga och hjälp till med goda råd.Tack för hjälpen
Mikhail Atayev |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Enligt huvudregeln (se 5 kap. 18 § UtlL) måste den som ansöker om familjeanknytning göra sin ansökan i sitt hemland före inresan. Dock under vissa förutsättningar kan personen inte behöva åka till hemlandet utan denne har möjlighet att ansöka från Sverige. Det ska då finnas särskilda skäll för det. Som ett skäl kan vara att din brors sambo är gravid och snart kommer att födda barn.Du kan även anställa honom i ditt företag och ta kontakt med Migrationsverket genom att påpeka att ditt företag kan påverkas negativt om din bror blir tvungen att lämna landet. Men i praktiken det inte räcker att ange som ett skäl om att arbetsgivarens företag kan drabbas men om ens anställd är utelämnad från uppdrag. Det bör finnas något mer som t.ex. klart anställningserbjudande från dig innan din brors inresa i Sverige och det yrke som han kommer tillhöra bör anses som ett bristyrke i Sverige. För mer info får du titta på Migrationsverkets webbsida. Migrationsverket kommer att göra en samlad bedömning, d.v.s. om det föreligger ett hinder för att utvisa honom och vänta på beslutet i hemlandet eller han kommer att stanna i Sverige och vänta här. Om Verket godkänner hans begäran så får din bror stanna här och vänta på beslutet, dock i vissa fall kommer han bli nekad till att låta arbeta i Sverige under pågående ärende. Detta gäller om han t.ex. samtidigt ansöker både om familjeanknytning och arbetstillstånd då Migrationsverket kan prioritera anknytningsärende med hans sambo som först. Eller om han endast ansöker om familjeanknytning kan han inte heller arbeta under väntan på sitt beslut. Hoppas att jag har svarat på din fråga och mitt svar var till hjälp!Med vänliga hälsningar

Om jag har fått ett svensk medborgarskap efter att jag har angett ett felaktigt namn, hur ska jag göra för att byta till mitt verkliga namn?

2018-01-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har bott i Sverige i 15 år. När jag kom till Sverige blev jag tvungen av rädsla att bli utvisad från landet att byta mitt namn. Fast jag är en felfri man som aldrig begått några brott och inga fingeravtryck i andra länder. Jag kom direkt till Sverige ifrån mitt hemland Iran. Efter 3 år fick jag uppehållstillstånd och då har jag arbetat och betalat skatt sen dess. Jag trivs mycket bra här i Sverige och jag lever ihop med en svensk fru. Jag har en ingenjör utbildning (civilingenjör) från mitt hemland som jag ej kan utnyttja på grund av min falska identitet. Om jag visste att det skulle bli problem med min identitet och min utbildning så skulle jag aldrig gå med på att byta mitt namn. Jag är nu svensk medborgare sen 2013. Jag har starka bevis från mitt hemland ( shenasnamh och hemlandspasset och massa andra dokument som behärskar min identitet). Frågan är hur ska jag göra för att få tillbaka min riktiga identitet så jag kan få nyttja min ingenjör utbildning? Tack på förhand!
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först kan det vara värt att nämna att ett svenskt medborgarskap inte kan återkallas om du var orolig över det (2 kap. 7 § andra stycket regeringsformen RF)Vad gäller din fråga om att byta ditt namn kan du göra en ansökan hos skatteverket som behandlar sådana ärenden. I din ansökan till skatteverket kan det vara jättebra om du medtar dina personliga handlingar som t.ex. ditt pass från hemlandet för att bevisa din verkliga identitet.Lycka till och om du vill ha mer rådgivning kan du ringa till oss på 08-533 300 04 eller skicka in en expressfråga! Med vänliga hälsningar