Kan socialtjänsten begära ut min personutredning?

2017-03-23 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |hej jag har en fråga om socialtjänten har rätt och ta ut min personutredning från frivården?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Så länge som utredningen pågår och då informationen endast finns hos kriminalvården så är uppgifterna sekretessbelagda. När kriminalvårdens yttrande har lämnats över till domstol blir det däremot en offentlig handling som kan begäras ut av dels andra myndigheter, dels personer ur allmänheten som är nyfikna, som en del i offentlighetsprincipen.På Kriminalvårdens hemsida kan du läsa mer om hur det fungerar.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Parkeringsförbud även om det inte är skyltat?

2017-03-22 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej, Jag har parkerad min bil på Djurgårdsbrunnvägen i Stockholm och fick en kontrollavgift för parkering på parkeringsförbud. Jag har inte parkerad direkt på vägen utan på sidan, där jag hindrade inte eller störde andra och där ingen fara uppstådd. Jag körde tillbaka ungefär 600-700m för att kolla om det fanns något skylt, spelade in video längst vägen och det definitivt fanns ingen parkeringsförbud. Min fråga är om jag har rätt att parkera om det finns inga skyltar och i så fall har jag nån chans att vinna mot parkeringsbolag?
Jens Ödman |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I trafikförordningen finns generella bestämmelser om hur man får stanna eller parkera, dessa anges inte med skylt, dessa regler ska man kunna ändå. Detta innebär alltså att du inte nödvändigtvis har rätt att parkera enbart på grund av den anledningen att det inte finns några skyltar som förbjuder detta. Skulle det emellertid visa sig att du inte brutit mot någon generell bestämmelse, har du givetvis chans att vinna mot parkeringsbolaget. Eftersom att jag inte vet exakt hur det såg ut där du parkerade är det svårt för mig att göra en bedömning. Jag skulle emellertid råda dig att kika här för information kring generella parkeringsbestämmelser i Stockholm. Om du skulle vilja överklaga, se här. Trafikförordningen återfinns här! Vänligen,

Religionsfrihet och yttrandefrihet

2017-03-21 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man kan predika Kristi budskap lagligt.
Wilhelm Stenvall |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige är både religions- och yttrandefriheten grundlagsskyddade (se 2 kap. 1 § regeringsformen och artiklarna 9 och 10 Europakonventionen). Huvudregeln är alltså att det står var och en helt fritt att uttrycka sina tankar, känslor och åsikter, oavsett om det handlar om religion, politik eller annan liknande övertygelse. Vill du stå i en kyrka eller på torget i staden och tala om kristendomen (eller någon annan religion) finns det alltså ingen som har rätt att hindra dig från detta rent juridiskt. Det måste dock påpekas att yttrandefriheten är en så kallad relativt frihet, innebärande att den i viss mån kan begränsas av riksdagen (se 2 kap. 20 § regeringsformen). Detta har skett i flera fall, exempelvis kriminaliseringen av förtal och hets mot folkgrupp samt olika bestämmelser om sekretess i offentlighet- och sekretesslagen. Vidare är det inte helt klart vad som utgör ''kristi budskap''. Det kan röra sig om allt ifrån att citera Nya testamentet till att predika om att en viss företeelse i samhället och världen är fel och klandervärd. Det senare kan i vissa fall aktualisera bestämmelsen om hets mot folkgrupp, eftersom denna stadgar att det är förbjudet att hota eller uttrycka missaktning mot vissa folkgrupper (16 kap. 8 § brottsbalken). Innefattar "kristi budskap" hets mot folkgrupp är det alltså olagligt att sprida sådana uttalanden eller meddelanden, trots att det görs i religionens namn. Religionsfriheten utgör i lagens mening inte en frihet mot att göra vad som helst i religionens namn utan bestämmelser om brott och liknande gäller även här. Att dessa förbud inskränker yttrandefriheten är dock helt i sin ordning eftersom denna frihet relativ. Ett belysande rättsfall på området är NJA 2005 s. 805, där en präst åtalades för hets mot folkgrupp efter att i kyrkan uttalat bland annat att homosexualitet "(...) är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen". Pastorn blev dock friad av Hösta domstolen med motiveringen av att en fällande dom skulle innebära en alltför långtgående inskränkning av yttrandefriheten. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

4 kap. 1 § socialtjänstlagen

2017-03-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad kallas 4 kap 1½ i sociaöltjänstlagen?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.4 kap. 1 § socialtjänstlagen behandlar rätten till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd. Bestämmelsen har inget vedertaget smeknamn vilket du verkar fråga efter. Möjligtvis kan det ses som en generalklausul eftersom socialtjänsten flitigt använder bestämmelsen vid nekande/godkännande av ansökningar om bistånd.Återkom gärna med en kommentar för att hjälpa mig att tydligare förstå din fråga!Med vänlig hälsning,

Får man sätta upp kameraövervakning hur som helst?

2017-03-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får man sätta upp kameraövervakning hur som helst? Eller har det med integritetsskydd att göra osv?
Matilda Bona |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, man får inte sätta upp kameror hur som helst! Det finns en mängd regler att förhålla sig till om man vill göra det, och reglerna är högst beroende av i vilket sammanhang som kamerorna skall sättas upp. Är det du som privatperson som vill sätta upp dem i din trädgård och i din bostad, eller är du ett företag som vill sätta upp kameror i din affär eller arbetsplats? Eftersom jag inte vet detta i ditt fall kommer jag besvara detta ur tre olika scenarion. Reglerna för kameraövervakning hanteras i kameraövervakningslagen.Övervakningskameror i bostadSom privatperson får du sätta upp kameror i begränsat utsträckning i din bostad. Kamerorna får bara fånga det som är i din bostad eller en inhägnad villa, radhus eller trädgård. En kamera på ditt hus får exempelvis inte råka fånga med film från gatan utanför ditt hus där allmänheten rör sig. Även om du filmar i din bostad får man inte sprida materialet på exempelvis internet. I dessa fall behöver du inte ansöka om att få sätta upp kameror eftersom man i detta fall inte täcks utan kameraövervakningslagen. Övervakningskameror på arbetsplatsenOm du vill ha kameraövervakning på en arbetsplats, exempelvis ett kontor eller lager, dit allmänheten inte har tillträde, utan bara anställda, krävs det inget tillstånd. Man måste ändå förhålla sig till vissa regler. Övervakningen skall i dessa fall ha ett syfte, det skall vara för att exempelvis förhindra olyckor eller förebygga brott, det skall med andra ord ha ett "berättigat syfte" och man måste kunna visa att behovet att övervaka väger tyngre än personers intresse av att inte behöva bli övervakade. Tycker du dig ha ett syfte som väger tyngre än den enskildes i dessa fall får övervakningen trots det inte vara för mycket, mängden övervakning skall alltså motsvara syftet med övervakningen. Ett förenklat exempel på detta: vill du undersöka stöld i dina anställdas matsal är det proportionerligt att sätta upp kameror i matsalen, men inte på andra delar av arbetsplatsen. Om man skall övervaka sina anställda på en arbetsplats är det dock viktigt att ha med sig att den anställdas intresse av att inte få bli övervakade väger mycket tungt. Du måste alltså kunna visa på starka skäl för att kunna övervaka din personal. I dessa fall spelar det också stor roll om man spelar in det som kameran övervakar eller om den bara sänder i realtid, alltså inget sparas. Spelar kameran in anser man ofta att det är mer integritetskränkande och det krävs nästan alltid att det föregår brott på arbetsplatsen och man genom inspelningen vill undersöka en specifik person. Skall man övervaka på en plats det allmänna inte kommer åt måste man i alla fall dokumentera vilket syfte man har med övervakningen. Man måste även underrätta folk om att det finns kameror på platsen, detta skall vara tydligt med exempelvis skyltar eller liknande och man måste kunna uppge varför man har övervakning om en enskild begär det.Övervakningskameror på en plats dit allmänheten har tillträdeSkall du övervaka platser dit allmänheten kommer, exempelvis på gatan utanför ditt hus eller i din butik där kunder rör sig måste man söka tillstånd om detta hos Länsstyrelsen. Om det skall ges ett tillstånd övervägs ditt intresset att övervaka mot de enskildas intresse av att inte bli övervakade. Ett intresse att övervaka kan vara för att förebygga eller avslöja brott. I vissa fall kärvs det inte ett tillstånd men det krävs att man anmäler det till länsstyrelsen. I dessa fall skall syftet med övervakningen vara att undvika eller avslöja brott och det rör sig då om ex banker, postkontor eller i butikslokaler där man kan köpa eller hyra varor eller tjänsterSammanfattningSammanfattningsvis kan man inte sätta upp kameror hur som helst, den enskildes integritet väger som ett tungt motintresse till att få övervaka. Det spelar stor roll om du vill övervaka i din bostad(där detta kan ske utan tillstånd) på en arbetsplats (där det som huvudregel inte krävs tillstånd men där man måste följa vissa regler), eller om man skall övervaka platser dit allmänheten kan nå(där det som huvudregel krävs tillstånd av länsstyrelsen eller i alla fall en anmälan).Passade dessa scenarion inte in på ditt fall eller vill du ha mer information om reglerna kring kameraövervakning har datainspektionen en mycket informativ hemsida. Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

När kan man klaga på ett körkortsingripande?

2017-03-21 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej Igår blev en vän till mig stannad av polisen mitt i natten(03,20) som påstod att min vän körde mot rött och "tvingade" min vän att skriva under polisrapporten fast vännen nekade, enligt vännens åsikt så körde vännen ej mot rött ljus utan att det var gult. I bilen fanns fyra personer som kan bevittna detta.Körkortet togs på plats av polisen.Min vän behöver (beroende) sitt körkortet för sina jobb som är personlig assistent och annat jobb på annan ort i långvården.När skall man klaga på detta beslut som polisen gjorde på plats, eller skall man klaga på beslutet när det kommer ifrån Transportstyrelsen.Min vän behöver verkligen sitt körkort så fort som möjligt tillbaks.En annan fråga hade det inte räckt med en varning till min vän.Tacksam för återkoppling hur man skall göra agera.
Cecilia Lenman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att polisen valde att ta din väns körkort kallas för ett omhändertagande av körkort. Beslutet att omhänderta körkortet kan inte överklagas (8 kap. 2 § 5 p. körkortslagen). Polisen har rätt att omhänderta körkort om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas (5 kap. 7 § 2 p.). Grund för återkallelse föreligger bl.a. då körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon kört mot rött ljus, om överträdelsen inte kan anses som ringa (5 kap. 3 § 4 p.). Transportstyrelsen tar beslutet om körkortet ska återkallas eller lämnas tillbaka till din vän. Återkallelse förenas med en s.k. spärrtid på minst en månad. Innan Transportstyrelsen tar beslutet har din vän rätt att yttra sig och ge sin syn på saken och kan då framföra sin uppfattning om att trafikljuset i själva verket inte slagit om till rött samt att din vän har stort behov av körkortet i tjänsten. Transportstyrelsen kan, istället för att återkalla körkortet, besluta att ge din vän en varning, om varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Särskilda skäl kan ex. vara omständigheter vid trafiköverträdelsen eller personliga skäl, såsom att man är i stort behov av körkort i sitt arbete. Huruvida din vän faktiskt körde mot gult eller rött är en bevisfråga där din vän och övriga passagerare har en uppfattning, medan polisen som jag förstår det är av en annan åsikt. Värt att påpeka är att det även är förbjudet att passera stopplinje eller signal när trafikljuset lyser gult och är på väg att slå över till rött, om man inte hunnit så långt fram när signalbilden växlar från grön till gul att det inte kan stannas utan fara (3 kap. 6 § vägmärkesförordningen). Att köra mot gult ljus är dock inte grund för återkallelse av körkort. Att köra mot rött ljus anses dock i regel som en allvarlig trafiköverträdelse eftersom överträdelsen enligt motiven till körkortslagen, oavsett trafikfaran i det enskilda fallet, visar en påtaglig brist i förarens insikter om och förståelse för vad trafiksäkerheten kräver. I ett vägledande rättsfall (RÅ 1993 ref 53) hade en förare av en bil passerat ett trafikljus som precis slagit över till rött. Överträdelsen bedömdes inte vara ringa och eftersom det saknades särskilda skäl för varning återkallades förarens körkort. Sammantaget har alltså din vän först och främst rätt att yttra sig innan Transportstyrelsen tar beslut om körkortet ska återkallas. Innebär Transportstyrelsens beslut att körkortet återkallas kan detta överklagas till förvaltningsrätten (8 kap. 1 § 1 p. och 7 kap. 2 § 7 p.).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Bygglov, försent inkommen överklagan

2017-03-21 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |min granne har överklagat mitt bygglov för garage efter att den vunnit lagakraft. den överklagan avvisades av byggnadsnämden pga för sent inkommen. sedan överklagade dom till länstyrelsen som även dom avvisade överklagan och fastslog att beslutet inte går att överklaga. dock ska det tydligen gå att begära försutten tid hos HD vad innebär det?dom har även överklagat strandskyddsdispansen. även den avvisades av byggnadsnämden pga av för sent inkommen. dom har sedan överklagat till länstyrelsen som upphävde byggnadsnämdens beslut för att sedan avvisa överklagan pga att de inte har rätt att överklaga. detta beslut går dock att överklaga till mark och miljödomstolen.jag har även erhållit startbesked och gjutit grunden till garaget efter att bygglovet vunnit laga kraft men innan grannen överklagade. törs jag fortsätta bygga? kostnaden för att avbryta bygget är rätt omfattande eller törs jag gå vidare. har förstått att jag har rätt att bygga juridiskt men kan jag sedan tvingas riva?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett bygglov är ett s.k. "gynnande" beslut och efter att det har vunnit laga kraft är det inte överklagbart (dvs efter besvärsfristens 3 veckor). Anledningen till att det inte går att överklaga på beslutet efter att det vunnit laga kraft är just för att man ska våga bygga utan att vara rädd för att bli tvungen att riva. Du behöver med andra ord inte oroa dig över att få riva, men vill du ha en mer ingående beskrivning om vad som gäller för besvärsrätten inom plan- och bygg rekommenderar jag dig att ringa plan-och byggnämnden i din kommun.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur gör man för att få betalt?

2017-03-17 i Myndigheter
FRÅGA |Har hyrt ut min lägenhet i andra hand. Vi har använt hyresvärdens kontrakt men inte blandat in hyresvärden. Kontraktet gäller från v. 44 till sista maj i år. I slutet av februari fick hyresgästen för sig att han ville byta bostad och fick då tag på ett hus att hyra, detta efter att jag frågat hur han tänkt sig fortsättningen (alltså efter 31/5). Detta resulterade i att han i dagsläget står med dubbla hyror och tänker bryta vårt kontrakt. Vad har jag för möjligheter att kräva in hyran, kan någon hjälpa mig med detta?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om förfallodagen har inträffat och din hyresgäst fortfarande inte har betalat in hyran kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Du kan klicka här för att läsa hur du går tillväga och vilken blankett du ska fylla i.Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,