Två olika beslut från myndighet

2017-11-17 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Om en person får ett muntligt besked om beviljad sjukersättning för att sedan få ett annat beslut där man får avslag. Gäller det första muntliga beslutet enligt lagen om gynnande beslut?Försäkringskassan säger att ett muntligt beslut inte gäller i detta fall pga att beslutet lämnats på ett servicekontor av en person som inte har rätt att ta beslut. FK menar även att beslutet inte var taget när beslutet om bifall lämnades. Vi fick även en skriftlig anteckning av personen på servicekontoret om att FK beviljat sjukersättning. Så vi fick både muntligt och skriftligt besked om att sjukersättning beviljats. Man ska väl inte drabbas så här för att FK säger att deras personal gjort fel? Ett meddelande om beslut om att sjukersättning är beviljad borde väl gälla även om FK säger att deras personal gjort fel?Vad än FK har för skäl så fick personen ett muntligt besked om att sjukersättning beviljats. Kan FK verkligen få lämna beslut hit och dit när det gäller en sådan här viktig fråga? Mvh
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Myndigheter kan själva bestämma om de ska meddela beslut muntligt eller skriftligt. De beslut som meddelas muntligt är lika mycket värda som de besluten som meddelas skriftligt.I det här fallet har du först blivit muntligt meddelad av Försäkringskassan att du har beviljats sjukersättning. Eftersom det rör sig om ett gynnande beslut så ska naturligtvis detta beslut gälla. Det muntliga beslutet måste dock meddelas av en person som är behörig att fatta beslut, exempelvis en handläggare vid försäkringskassan. De personer som arbetar på servicekontoren är oftast inte handläggare och har därför ingen rätt att fatta beslut. Om du däremot har en skriftlig anteckning som anger att du har beviljats sjukersättning så bör du visa upp denna anteckning för försäkringskassan och be dem att förklara sig. Ifall denna anteckning har skrivits av en person som inte är behörig att fatta beslut så kommer denna anteckning inte att ha någon verkan.Huvudregeln är alltså att det beslutet som har meddelats först är bindande. Det första beslutet var gynnande och det andra beslutet var sämre än det första. Gynnande beslut får inte ändras till något sämre beslut. Det skulle endast vara tillåtet att meddela ett sämre beslut ifall det första beslutet exempelvis fattats på felaktiga grunder eller av en obehörig person.Om du vill så skulle du skulle kunna överklaga försäkringskassans beslut eller eventuellt vända dig till förvaltningsrätten.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Ny i Sverige

2017-11-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Min flickvän från ett annat EU-land har precis flyttat till mig i Sverige och vad det är som gäller för oss. Jag får olika och diffusa svar från de myndigheter jag vänder mig till.Hon ska söka jobb här och kommer bo hos mig. Hur länge får hon stanna här? Bör man inte registrera någonstans att hon flyttat hit, så att hon eventuellt kan få medborgarskap?Tack!
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Det skulle vara bra om du kunde kontakta migrationsverket genom telefon eller gå till något av deras kontor för att prata med någon som jobbar där. Migrationsverket är den myndighet som bör ha koll på hur länge hon får stanna här och vart hon ska registrera att hon har flyttat hit.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Hon gifte sig med mig för att få uppehållstillstånd

2017-11-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en svensk pass . Min fru har kommit till Sverige 3år sedan. När hon har fätt permanent uppehållstillstånd, ansökte hon till skillsmässa. Får jag beklaga i migrationsverket att hon gifte sig med mig för att få uppehållstillstånd i Sverige ? .Tack.
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Av 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (UTL) framgår att uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges. Migrationsdomstolen har avgjort frågan om skenäktenskap som kommit till enbart för att ge den ena maken permanent uppehållstillstånd (se rättsfallet MIG 2008:18). Migrationsdomstolen menade att oseriösa äktenskap är en grund för att avslå en ansökan om permanent uppehållstillstånd. Man kom även fram till att förhållandet varit oseriöst för att båda lämnat olika uppgifter om deras äktenskap.Den som har fått permanent uppehållstillstånd förlorar som huvudregel inte det enbart på grund av skilsmässa men kan däremot få det återkallat om det visar sig att personen inte sagt sanningen eller låtit bli att berätta om saker som varit av betydelse för att få tillståndet (7 kap. 1 § UTL). Argumentet kan föras att, mot bakgrund av rättsfallet från Migrationsdomstolen, ett permanent uppehållstillstånd också på efterhand kan återkallas vid oseriösa äktenskap om de vid tillfället för beslutet utgjort grund för avslag.Vid bedömning av om uppehållstillstånd bör återkallas ska hänsyn tas till den anknytning som din fru har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas (7 kap. 4 § UTL). Saker som särskilt beaktas är följande; utlänningens levnadsomständigheter, om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningens uppehållstillstånd återkallas, utlänningens övriga familjeförhållanden, och hur länge utlänningen har vistats i Sverige.Det är dock svårt att säga hur Migrationsverket kommer att göra den bedömningen i Ert fall. Du får alltid upplysa Migrationsverket om uppgifter som du anser kan vara av betydelse för deras beslut.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Överklaga förvaltningsrättens beslut

2017-11-15 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag undrar vad som händer när förvaltningsrätten har godkänt min sjukskrivningGentemot Försäkringskassan,kan Försäkringskassan överklaga detta beslut?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett sådant myndighetsbeslut kommer inte kunna ändras till nackdel för dig, så att du har inget att oroa dig över.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad man bör göra om en person från Singapore vill komma till Sverige

2017-11-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min son hittade en vän på internet som bevisat att hon är riktig så oroa dig inte för att det är fejk. Problemet är att hon lever som en slav åt sin pappa och jag vill gärna få ut henne ur landet (hon bor i Singapore) och få henne hit. Hon har gått med på det men vad gäller lagarna kring att få hit henne?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga handlar om hur du ska göra för att en person som är medborgare i Singapore ska få komma till Sverige. Jag rekommenderar att du vänder dig till Singapores ambassad alternativt Migrationsverket för att fråga vad som gäller angående visum och uppehållstillstånd. En annan möjlighet är att tjejen som bor i Singapore kan ta kontakt med svensk ambassad eller konsulat. Du är även välkommen att ringa Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är08-533 300 04 och man kan ringa måndag–fredag kl. 10.00–16.00

Allmän handling och sekretess - två steg i ett led

2017-11-16 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej,Kan ni vänligen upplysa vad menas i praktiken med TF 2 kap. 2 § punkt 3 där det står att rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas om det är påkallat med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn?T.ex. Inspektion för vård och omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet som handlägger privatpersoners klagomål på vården. Det finns en diarieförd dokument – bedömningsstöd -angående handläggning av dessa klagomål på IVO "Tillägg till Rutin 8.2.1 Klagomål – PSL", dokument daterat 2013-11-28, dnr 1.3-36408/2013. Är denna dokument en allmän handling jag som privatperson har rätt att ta del av eller ej?Tack för information på förhand!
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.SammanfattningFrågan huruvida något är en allmän handling och därefter om man får tillgång till den är ofta två separata frågor. Detta demonstreras enklast för det är så myndigheter jobbar när allmänheten begär ut handlingar, om det som begärs är en allmän handling och om det finns någon sekretess som begränsar uttagandet av den allmänna handlingen.Finns inga hinder att lämna ut handlingarna efter dessa prövningarna ska de lämnas ut.Utförlig redogörelseÄr det en allmän handling?Vad som är en allmän handling definieras i 2 kap. 3 § TF, det ska enligt lagtext vara något som förmedlar information, som något skrivet eller en bild, t.ex. röntgenbild. För att den ska vara allmän ska den antingen förvaras, inkommit till eller vara upprättad hos en myndighet.Det första kravet ska vara uppfyllt ska det alltså vara fråga om en myndighet. På IVO:s hemsida (https://www.ivo.se/om-ivo/organisation/) går att läsa att "IVO är en myndighet med cirka 630 anställda…". Det är alltså frågan om en myndighet.För att den ska anses som allmän finns i 2 kap. 7 § andra stycket första punkten TF som säger att när något diarieförts är det allmän handling.Det är alltså fråga om en myndighet, en handling (skrift) och den är allmän (för den har uppkommit och eller förvaras på en myndighet)Så det du nämner i din fråga är en allmän handling.Sen finns paragrafen du nämner, 2 kap. 2 § TF som säger att begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar får förekomma. Denna paragraf i sig nämner inga begränsningar utan säger enbart att sådana lagar får stiftas.Är handlingen sekretessbelagd?Ett exempel på en sådan lag är offentlighets- och sekretesslagen, som jag kommer förkorta till OSL (den finner du https://lagen.nu/2009:400). I OSL finns från kapitel 15 – 44 olika områden där det gäller sekretess. Dokumentet du hänvisar till i din fråga är från IVO som handlägger personers klagomål på vården. Eventuellt kan det dokumentet innehålla uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd, något som skyddas av 25 kap. 1 § OSL. Det betyder att trots att handlingen är allmän kan det finnas sekretessbelagda uppgifter som hindrar myndigheten från att lämna ut allmänna handlingar.Prövningen huruvida en myndighet får lämna ut en handling ska göras varje gång den begärs utlämnad och trots att sekretess kan föreligga nu så om det går ett par år, eller om personen som sekretessen ska skydda gett sitt godkännande, så kan handlingen lämnas ut ändå.Huruvida handlingen du frågar om är sekretessbelagd eller inte kan tyvärr inte jag svara på då jag inte vet vad den innehåller. Men helt säkert är att det är en allmän handling. Vad du skulle kunna göra om du begär ut handlingen och den är sekretessbelagd är att be dem maskera namn så att du inte får veta vilka handlingen berör, är namnen däremot något du vill veta kan det bli svårt att lösa.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man begära förtur hos migrationsverket

2017-11-15 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag jag har sökt uppehållstillstånd för min man i january 2017 och nu vill jag ha akut förtur min man bor i kurdiska irak och situationen är veldigt kritiskt där nere nu hans liv är i fara jag behöver verkligen hjälp med vad jag ska göra har kontaktat migrationsverket flera gånger jag undrar vad jag har för rätter vad kan jag göra i en situation som den här
Caroline Larsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tyvärr behandlar inte migrationsverket dessa ärenden med förtur. Migrationsverket har dock en skyldighet att handlägga varje ärende så enkelt, snabbt och billigt som möjligt, enligt 7 § Förvaltningslagen. Detta innebär att Migrationsverket alltså har en skyldighet att handlägga ärenden utan oskäliga dröjsmål. Vad som är skäligt är olika i de enskilda fallen och beror på situation samt omfattningen av utredningen. Det kan alltså ta flera månader upp till några år för ett ärende att handläggas och tyvärr finns inte möjlighet att begära förtur i din situation. Om din mans liv är i fara kan ni titta på möjligheterna för honom att möjligtvis söka asyl på grund av flykting eller skyddsbehövande. Reglerna om detta finns i 4 kap. 1 § och 4 kap. 2 § Utlänningslagen. Jag tolkade din fråga som att du undrade över vad du kan göra i den här situationen och jag kommer därför inte svara utförligare om vad som gäller vid asyl, då detta inte är något som du kan söka åt honom. I denna situationen har du redan gjort det som du kan göra. Jag hoppas det gav svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor om hur det fungerar att söka asyl eller liknande är det bara att återkomma så ska du få svar på det med!

Tystnadsplikt

2017-11-15 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Hej, min lärare har gått och berättat om att jag vart med om en våldtäkt för ett par nya elever på skolan vilket jag absolut inte ville och även berättat att jag höllt på med droger, han håller på och ber min bästa vän att hitta nya vänner och ringt hem till hennes förläldrar och sagt att hon borde hitta nya vänner då jag är ett dåligt exempel för henne! Vill verkligen att denna läraren ska få skit för dehär! Han har gått och berättat en såpass hemsk sak som en våldtäkt för ett par yngre nya elever på skolan vad ska jag göra? Rekton säger att hans lärare alldrig skulle kunna göra en sådan hör sak och tror mig trott att jag spelat in läraren som sagt de där han erkänner men Rekton tror ja hittar på? Har ni lite regler om att bryta tystnadsplikt
Fredrik Asplén |Hej, tack för att du söker dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i mitt svar utgå från att du går i en offentlig skola. (värt att komma ihåg är att tystnadsplikt även finns när det gäller privata skolor). En lärare är anställd av staten, och omfattas därmed av Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Tystnadsplikt är ett förbud mot att lämna ut information gällande en enskilds personliga förhållanden till obehöriga personer eller till någon myndighet. Jag skulle säga att det här omfattas av sekretess utifrån 21 kap 1 §, se (här), det här är också typiskt sådana uppgifter man kan tänka sig att någon kommer lida "betydande men" av om de röjs, vilket är ett av rekvisiten i lagrummet. Läraren har, med andra ord, troligtvis brutit mot sin tystnadsplikt.KonsekvenserDet mest aktuella brottet i fråga är som också framgår; brott mot tystnadsplikt, med det menas att en person röjer någon uppgift som hen är pliktig att hemlighetshålla enligt lag eller annan författning. Se 20 kap 3 § Brottsbalken (här).Vidare kan vi kika på annan straffrättslig bestämmelse som kan vara av intresse, det som kommer närmast till hands är brottet förtal (här) . Vilket blir gällande i och med att hen utpekar dig, utifrån ditt påstådda droganvändande, för klandervärd i ditt levnadssättDet räcker med att andra människor typiskt sett ska kunna förlora aktningen för personen som uppgiften avser, men att uppgiften faktiskt medfört den effekten inte behöver bevisas. Man brukar vanligtvis prata om att uppgiften avser något som är nedsättande för den beskylldes "goda namn och rykte" och narkotikamissbruk bör därmed anses falla inom den kretsen.Det är viktigt att betona att förtal anses begånget oberoende av om uppgiften i fråga varit sann eller inte, trots att "förtal" i vardagligt språk ofta uppfattas som att uppgiften är falsk eller ogrundad. Det som det andra stycket i paragrafen tar sikte på är därmed inte det att man går fri så länge man kan visa att uppgiften är sann. Andra stycket ska istället förstås så att en avvägning ska ske mellan skyddet mot kränkande yttranden och rätten till yttrandefrihet, vilket sker genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Jag skulle personligen säga att mycket talar för att båda de här brottens rekvisit är uppfyllda utifrån det du skriver. Huruvida om utgången blir detsamma kan jag inte svara på, men jag hoppas att jag varit till någon hjälp och hoppas att situationen åtminstone kommer lösas till det bättre.Med vänliga hälsningar