Får man sätta upp kameraövervakning hur som helst?

2017-03-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får man sätta upp kameraövervakning hur som helst? Eller har det med integritetsskydd att göra osv?
Matilda Bona |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, man får inte sätta upp kameror hur som helst! Det finns en mängd regler att förhålla sig till om man vill göra det, och reglerna är högst beroende av i vilket sammanhang som kamerorna skall sättas upp. Är det du som privatperson som vill sätta upp dem i din trädgård och i din bostad, eller är du ett företag som vill sätta upp kameror i din affär eller arbetsplats? Eftersom jag inte vet detta i ditt fall kommer jag besvara detta ur tre olika scenarion. Reglerna för kameraövervakning hanteras i kameraövervakningslagen.Övervakningskameror i bostadSom privatperson får du sätta upp kameror i begränsat utsträckning i din bostad. Kamerorna får bara fånga det som är i din bostad eller en inhägnad villa, radhus eller trädgård. En kamera på ditt hus får exempelvis inte råka fånga med film från gatan utanför ditt hus där allmänheten rör sig. Även om du filmar i din bostad får man inte sprida materialet på exempelvis internet. I dessa fall behöver du inte ansöka om att få sätta upp kameror eftersom man i detta fall inte täcks utan kameraövervakningslagen. Övervakningskameror på arbetsplatsenOm du vill ha kameraövervakning på en arbetsplats, exempelvis ett kontor eller lager, dit allmänheten inte har tillträde, utan bara anställda, krävs det inget tillstånd. Man måste ändå förhålla sig till vissa regler. Övervakningen skall i dessa fall ha ett syfte, det skall vara för att exempelvis förhindra olyckor eller förebygga brott, det skall med andra ord ha ett "berättigat syfte" och man måste kunna visa att behovet att övervaka väger tyngre än personers intresse av att inte behöva bli övervakade. Tycker du dig ha ett syfte som väger tyngre än den enskildes i dessa fall får övervakningen trots det inte vara för mycket, mängden övervakning skall alltså motsvara syftet med övervakningen. Ett förenklat exempel på detta: vill du undersöka stöld i dina anställdas matsal är det proportionerligt att sätta upp kameror i matsalen, men inte på andra delar av arbetsplatsen. Om man skall övervaka sina anställda på en arbetsplats är det dock viktigt att ha med sig att den anställdas intresse av att inte få bli övervakade väger mycket tungt. Du måste alltså kunna visa på starka skäl för att kunna övervaka din personal. I dessa fall spelar det också stor roll om man spelar in det som kameran övervakar eller om den bara sänder i realtid, alltså inget sparas. Spelar kameran in anser man ofta att det är mer integritetskränkande och det krävs nästan alltid att det föregår brott på arbetsplatsen och man genom inspelningen vill undersöka en specifik person. Skall man övervaka på en plats det allmänna inte kommer åt måste man i alla fall dokumentera vilket syfte man har med övervakningen. Man måste även underrätta folk om att det finns kameror på platsen, detta skall vara tydligt med exempelvis skyltar eller liknande och man måste kunna uppge varför man har övervakning om en enskild begär det.Övervakningskameror på en plats dit allmänheten har tillträdeSkall du övervaka platser dit allmänheten kommer, exempelvis på gatan utanför ditt hus eller i din butik där kunder rör sig måste man söka tillstånd om detta hos Länsstyrelsen. Om det skall ges ett tillstånd övervägs ditt intresset att övervaka mot de enskildas intresse av att inte bli övervakade. Ett intresse att övervaka kan vara för att förebygga eller avslöja brott. I vissa fall kärvs det inte ett tillstånd men det krävs att man anmäler det till länsstyrelsen. I dessa fall skall syftet med övervakningen vara att undvika eller avslöja brott och det rör sig då om ex banker, postkontor eller i butikslokaler där man kan köpa eller hyra varor eller tjänsterSammanfattningSammanfattningsvis kan man inte sätta upp kameror hur som helst, den enskildes integritet väger som ett tungt motintresse till att få övervaka. Det spelar stor roll om du vill övervaka i din bostad(där detta kan ske utan tillstånd) på en arbetsplats (där det som huvudregel inte krävs tillstånd men där man måste följa vissa regler), eller om man skall övervaka platser dit allmänheten kan nå(där det som huvudregel krävs tillstånd av länsstyrelsen eller i alla fall en anmälan).Passade dessa scenarion inte in på ditt fall eller vill du ha mer information om reglerna kring kameraövervakning har datainspektionen en mycket informativ hemsida. Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Europakonventionen och EU:s medlemsstater

2017-03-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Artikel 9 i Europeiska konventionen "Om skydd för de mänskliga rättigheterna" om tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Skall detta tillämpas i alla medlemsländer inom Europeiska unionen? Vart fastställs det isf? Även, var i svensk lagstiftning står det om samvetsfrihet och vad som gäller i Sverige? Tänker på Ellinor Grimmarks fall där tingsrätten fastslog att hon inte har rätt till att vägra utföra aborter. Hittar inget bra i lagboken om detta.
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är en ganska omfattande fråga som du ställer men jag ska försöka att besvara den så gott jag kan. Till att börja med ska det konstateras att Europakonventionen gäller som svensk rätt enligt Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, https://lagen.nu/1994:1219. I Sverige ska vi således tillämpa konventionen. Europakonventionen och EUTill att börja med är det viktigt att hålla isär de organ och organisationer inom Europa, de har snarlika namn och är lätta att blanda ihop. EU är som du säkert vet den Europeiska Unionen där medlemmarna är europeiska stater som jobbar för att upprätthålla en fri handel och ett fritt utbyte av tjänster för att samarbeta över gränserna. Europakonventionen är dock inte utformad av EU utan av Europarådet (ej att förväxla med det Europeiska rådet som är ett av EU:s organ). Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation som arbetar i huvudsak med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling. Anser en individ att någon av dennes rättigheter enligt Europakonventionen har blivit kränkta så kan denne föra talan mot staten i Europadomstolen (ej att förväxla med EU-domstolen). För att bli medlem av Europarådet krävs att staten har ratificerat Europakonventionen. Gäller Europakonventionen för medlemsstaterna i EU? För att få bli medlem i EU måste staten ha skrivit under Europakonventionen enligt de s.k. Köpenhamns-kriterierna som består av tre kriterier, det politiska, det ekonomiska och det administrativa. Det är av det politiska kriteriet som det framgår att staten ska garantera demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Landet måste därför ansluta sig till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och protokollet för medborgarnas möjligheter att ta ett fall till Europadomstolen. Samma krav gäller för Europarådets konvention för skyddet av nationella minoriteter. (se här http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/Sa-gar-ett-land-med-i-EU/). Idag har alla medlemsstater av EU skrivit under Europakonventionen så som svaret på din fråga är ja, medlemsstaterna måste följa Europakonventionen. Jag har försökt att hitta någon direkt hänvisning till en artikel eller ett fördrag där det framgår att landet måste ha skrivit under Europakonventionen för att få bli medlem men inte riktigt lyckats. Det framgår dock indirekt av FEU i t.ex. följande artiklar:Artikel 49 (f.d. artikel 49 FEU) Varje europeisk stat som respekterar de värden som avses i artikel 2 och som förbinder sig att främja dem får ansöka om att bli medlem av unionen. Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska underrättas om denna ansökan. Den ansökande staten ska ställa sin ansökan till rådet, som ska besluta med enhällighet efter att ha hört kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet, som ska fatta sitt beslut med en majoritet av sina ledamöter. De villkor för medlemskap som Europeiska rådet har enats om ska beaktas. Villkoren för att upptas som medlem och de anpassningar av fördragen som unionen bygger på, som därigenom blir nödvändiga, ska fastställas i ett avtal mellan medlemsstaterna och den ansökande staten. Detta avtal ska föreläggas samtliga avtalsslutande stater för ratifikation i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser.Artikel 2 Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.Gällande Ellinor Grimmarks fallEllinor Grimmark menar att hennes rätt till religionsfrihet och samvetsfrihet enligt art. 9 EKMR har blivit kränkt samt att diskriminering förelåg enligt diskrimineringslagen, https://lagen.nu/2008:567. Något som är värt att poängtera här är att artikel 9 innehåller en andra punkt som stadgar att vissa inskränkningar får göras om de är föreskrivna i lag och om de är till för att skydda andra människors fri-och rättigheter. Ellinors motpart, Regionen, menar att hennes rätt enligt art. 9 måste ställas mot kvinnans rätt till sin sexuella och reproduktiva hälsa som skyddas av art. 8.1 EKMR samt deras rätt att inte bli utsatt för religiös påverkan (art. 9). Regionen menar också att det av arbetsrättsliga principer är fritt att själv välja vem de vill anställa utifrån den kompetensprofil som personen ifråga har. Arbetstagare har också en skyldighet att utföra de arbetsuppgifter som följer av avtalet. Tingsrätten har efter sin bedömning kommit fram till att det inte förekommit någon diskriminering i diskrimineringslagens mening. Domen har fått en del kritik på grund av att domstolen inte resonerar så mycket kring EKMR. Domen från tingsrätten finns att läsa i denna länk om du är intresserad. http://www.adfmedia.org/files/GrimmarkDecision.pdfSammanfattningsvis, EU:s medlemsstater har alla skrivit under Europakonventionen och har därav förbundit sig att följa den. I Sverige gäller den som svensk rätt enligt Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och det är även i denna lag som samvetsfriheten skyddas. I fallet med Ellinor Grimmark så lämnar tingsrätten resonemanget kring EKMR då de ansåg att skyddet i diskrimineringslagstiftningen var ett tillräckligt skydd för hennes religionsfrihet, som är en självständig diskrimineringsgrund i denna lag. Om domstolen hade gått in på en bedömning om Europakonventionens rättigheter ska det påminnas om att det då görs en avvägning och proportionalitetsbedömning mellan religionsfrihet, samvetsfrihet och den vårdsökande kvinnas lagstadgade rätt till abort och skydd av sitt privatliv. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Evolutiv tolkningsmetod

2017-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |vad betyder evolutiv tolkning
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att tolka lagstiftningen används olika tolkningsmetoder eller tolkningsprinciper. En av dessa principer är den så kallade principen om evolutiv tolkning eller dynamisk tolkning som den också kallas. En sådan tolkningsmetod används av Europadomstolen för att tolka Europakonventionens stadgade rättigheter. Metoden innebär att stadganden tolkas i ljuset av de rådande samhälleliga förhållandena och normerna under den aktuella tidpunkten. På så sätt utvecklas och förändras rättsuppfattningar, rättstolkningar och värderingar ständigt i takt med tiden, varigenom Europadomstolen genom praxis (det vill säga rättsliga avgöranden) har givit ett flertal artkilar eller tidigare praxis, en ny eller annorlunda innebörd. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Du är annars välkommen tillbaka till Lawline med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Förvaltningslagens tillämpningsområde

2017-02-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Gäller Förvaltningslagen för kommunala stiftelser?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga,Svaret är nej eftersom kommunala stiftelser inte är förvaltningsmyndigheter, se 1 § Förvaltningslagen. Istället är Stiftelselagen och till viss del Kommunallagen tillämpliga.Med vänliga hälsningar,

4 kap. 1 § socialtjänstlagen

2017-03-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad kallas 4 kap 1½ i sociaöltjänstlagen?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.4 kap. 1 § socialtjänstlagen behandlar rätten till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd. Bestämmelsen har inget vedertaget smeknamn vilket du verkar fråga efter. Möjligtvis kan det ses som en generalklausul eftersom socialtjänsten flitigt använder bestämmelsen vid nekande/godkännande av ansökningar om bistånd.Återkom gärna med en kommentar för att hjälpa mig att tydligare förstå din fråga!Med vänlig hälsning,

Måste jag lämna tillbaka hunden trots att den kan fara illa?

2017-03-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har haft hand om en annans hund i 9 (nio) år pga ägaren är rullstolsbunden o kan inte själv ta hand om hunden. nu helt plötsligt vill hon ha tillbaka hunden, hon är fortf rullstolsbunden o åker in/ut från sjukhus. Hur stor är risken att jag måste lämna hunden?
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du endast tagit hand om hunden utgår jag ifrån att kvinnan fortfarande äger den. Hon har i så fall rätt att kräva tillbaka sin hund utan vidare. Detta gäller även om det skulle innebära att hon inte kan ta hand om hunden. Skulle du inte lämna tillbaka hunden riskerar du att göra dig skyldig till brott. Du måste alltså lämna tillbaka hunden.Jag förstår det som att hundens välmående bekymrar dig. I Djurskyddslagen finns bestämmelser om vård och behandling av bland annat husdjur. Att inte tillgodose hundens dagliga behov av bl.a. mat, vatten, rastning och sällskap, strider mot 3 § i Djurskyddslagen. Det finns då skäl för länsstyrelsen att omhänderta hunden, som ser till att lagen efterlevs (24 § Djurskyddslagen). Misstänker du någon form av misskötsel kan du kontakta länsstyrelsen i ditt län genom en anmälan. Är du osäker på om du bör anmäla eller inte önskar länsstyrelsen att du råder med dem först. Du hittar din länsstyrelse här.Hunden kommer i så fall omhändertas och innebär att kvinnan kan förlora ägandeskapet till hunden och inte få träffa den igen. Jag råder dig därför att först prata med kvinnan om denna angelägenhet för få behålla den. Om hon inte ändrar sig och hunden far illa bör du kontakta länsstyrelsen.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga!Med vänliga hälsning,

Rätt att skriva en recension på internet

2017-02-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har vem som helst lov att skriva en recension (med foto) av tex. en restaurang och publicera på tex. internet?Eller behöver man tillstånd från restaurangen eller annan instans?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! I Sverige har alla rätt till yttrandefrihet i enlighet med 2 kap 1 § Regeringsformen (RF). Det innebär en rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar och uttrycka tankar. Yttrandefriheten kan begränsas under vissa förutsättningar enligt 2 kap 20-21 §§ RF. Det är sådana omständigheter som är nödvändiga i ett demokratisk samhället, som t.ex. nationell säkerhet. När det gäller andra tekniska upptagningar tillämpas istället tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Om det t.ex. skulle vara fråga om en filmupptagning då tillämpas istället YGL, men även där har man en rätt att fritt yttra sin tankar. Det finns alltså en yttrandefrihet, som inte heller får begränsas av myndigheter i förhand och inte heller måste godkännas. Det innebär att var och en får skriva en recension av en restaurang. Det man måste beakta är dock att detta endast gäller när det är bilder som man själv har tagit eller har upphovsrätt till. Det är inte tillåtet att hur som helst använda någon annan persons bilder, se Upphovsrättslagen. När man skriver en recension måste man även beakta att det inte får utgöra någon kränkning av någon annan person eller förtal, se 7 kap 4 § TF, som handlar om att man utsätter annan för andras missaktning. Det är dock något väldigt allvarligt som i princip inte blir aktuellt i en recension. Sammanfattningsvis innebär det att var och en får skriva en recension och använda sig av bilder, men man måste förhålla sig till upphovsrätten samt beakta att andra personers rättigheter inte blir kränkta. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du boka en tid med en av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,

Serveringstillstånd för alkohol

2017-02-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag gör en tidning och vill på en mässa bjuda på vin till besökarna. Jag vill dessutom ge vin till dem som köper en prenumeration. Är detta tillåtet?Jag kan ordna så att jag i förväg bjuder in mina prenumeranter till montern för att bjuda på ett glas vin.Räknas det då som slutet sällskap?Vänligen Stefan Janeld
Mathilda Rova |Hej Stefan och tack för att du vänder dig till Lawline!Tyvärr är reglerna om servering av alkohol rätt strikta och det finns en risk att du kommer behöva ett tillstånd av kommunen för att göra detta. Enligt 8 kap 1 § Alkohollagen krävs tillstånd av kommunen för servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker. Det framkommer av 8 kap. 1 a § Alkohollagen att det inte krävs serveringstillstånd om serveringen:1. avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer,2. sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och3. äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker.Det krävs därmed att lokalen där mässan håller till inte har annan försäljning av alkohol, sällskapet redan är bestämda personer(som du själv nämnde) samt att det sker utan vinstintresse och kostar mer för deltagarna än inköpspriset på alkoholen.Serveringen sker i ditt fall i ett slutet sällskap, första punkten i regeln är därmed uppfylld och troligtvis även punkt 3 om det är en vanligt hall för en mässa. DOCK är huvudfrågan i detta fall om försäljningen sker utan vinstintresse. Din tanke med att bjuda på vin är troligtvis att locka fler personer att börja prenumerera på tidningen? Det är därmed tveksamt om detta får ske utan tillstånd från kommunen. Jag föreslår att du tar kontakt med kommunen där mässan ska hållas och frågar om detta kräver ett tillstånd.Hoppas jag gav dig lite vägledning!Med vänliga hälsningar,