Varför omfattas inte personer över 65 av LSS?

2017-04-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag läser till socionom och har en fråga angående LSS. Vad jag kan se står det inget i lagen om att personer över 65 år inte omfattas. Trots det så får ingen person över 65 år LSS utan hänvisas till SoL och insatser inom äldreomsorgen. Varför är det så?
Sofia Nygren |Hej och tack för att du valt att kontakta Lawline!I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns som du säger inget övre tak vad gäller ålder. Det har dock blivit praxis att insatser enligt LSS är till för personer yngre än 65. Detta kan bland annat bero på att det tidigare fanns en lag som hette lagen om personlig assistans, LASS, och i den fanns en övre takgräns för ålder vid 65 år. Denna lag finns inte längre och assistansersättning regleras istället i Socialförsäkringsbalken, SoL. En annan anledning kan formuleringen i LSS angående de tre personkretsarna, dvs. vilka personer som lagen omfattar. I personkrets tre ingår "personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid". År 2008 företogs en utredning om LSS, "Möjlighet att leva som andra", där det bland annat föreslogs att formuleringen skulle tas bort pga. att den kunde vara något missvisande. Denna förändring gjordes dock aldrig. Med anledning av detta är det alltså praxis hos kommunerna att inte tillämpa LSS på personer över 65 år och de hamnar då istället i äldreomsorgen. Vissa variationer i kommunens förhållningssätt till denna "65-årsregel" förekommer dock. Väl mött!

Jämställdhet i Sverige mellan kvinnor och män

2017-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag undrar hur den svenska lagstiftningen historiskt sett har gjort skillnad på män och kvinnor och hur kvinnors rättigheter har begränsats och exempel på nutida lagstiftning som minskat skillnaden mellan män och kvinnor i Sverige?
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Det finns många exempel på hur den svenska lagstiftaren gjort skillnad på kvinnor och män. Likväl finns det många exempel på hur lagstiftaren ändrat gällande lag till en mer jämställd lagstiftning. Jag kan ge dig några exempel här, men min lista är inte uttömmande. Observera att årtalen kanske inte är precis på året korrekt. Om du tänkt använda denna information i något särskilt arbete bör du söka upp de med säkerhet korrekta uppgifterna.År 1859 – Kvinnor får lov att utbilda sig till lärare. (År 1861 – öppnar den första lärarskolan för kvinnor) År 1863 – Myndighetsåldern skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Män blir myndiga vid 21 års ålder, kvinnor vid 25 om de är ogifta. När de gifter sig blir de omyndiga och maken blir kvinnans förmyndare. Förmyndarskapet varar fram till hustrun blir änka. År 1864 – Mannen får inte längre slå sin hustru. År 1913 – Både män och kvinnor får rätt till allmän pension. (1935 – Kvinnor och män får rätt till lika hög pension)År 1919 – Det röstades ja till kvinnlig rösträtt i Sverige. (År 1945 – nu får även fattiga kvinnor rösträtt)År 1949 – Kvinnor får rätt till att vara förmyndare över sina egna barn. År 1958 – Kvinnor får bli präster. År 1962 – Att våldta sin fru blir olagligt.År 1991 – Jämställdhetslagen utfärdas. Lagen är könsneutral men syftade främst till att stärka kvinnors rättigheter i arbetslivet. Lagen innehöll regler om förbud mot könsdiskriminering och skyldigheter för vissa aktörer att vidta aktiva åtgärder för att främja kvinnornas ställning. I.o.m. Sveriges inträde i Europeiska unionen 1995, har lagen behövt ändrats flera gången för att anpassas till EU-lagstiftarens krav. Dock har EU:s krav på lika rättigheter inom arbetslivet för män och kvinnor, snarare syftat till att främja handeln mellan medlemsländerna och inte varit för att verka för ett mer jämställt samhälle. År 1998 – Grov kvinnofridskränkning (brottsbalken 4 kap. 4 a § 2 st.), införs som ett nytt brott i brottsbalken. Lagen är ägnad att markera allvaret i att en man, genom upprepat beteende, succesivt bryter ner sin kvinnliga partners självkänsla. År 2009 – diskrimineringslagen träder i kraft i Sverige. Lagen ersätter den tidigare jämställdhetslagen och innehåller bl.a. regler till syfte att förhindra könsdiskriminering av kvinnor inom tio olika samhällsområden. År 2014 – Det införs två nya brott i brottsbalken: äktenskapstvång 4 kap. 4 c § och vilseledande till äktenskapsresa 4 kap. 4 d §. I samband med detta, tas befogenheten för länsstyrelserna bort att bevilja att omyndiga ska få ingå äktenskap. Syftet med reglerna är att stärka skyddet mot tvångs- och barnäktenskap. Reglerna är könsneutrala. Typiskt sett är det dock, utifrån de brott som anmäls, flest kvinnor som drabbas av detta och därmed flest kvinnor som gynnas av reglerna. Idag – Diskussion om hur domare och myndigheter bör uttrycka sig i sina meddelade domar och beslut. Många lagar är skrivna utifrån mannen: ”han”, men de är ägnade att tillämpas lika för både kvinnor och män. Bör myndigheter och domare ta en mer neutral ställning i sina formuleringar och istället skriva ”hen” eller ”han/hon”, fast lagen som tillämpas är formulerad ”han”? Hoppas du fick svar på några av dina funderingar!Med vänlig hälsning,

4 kap. 1 § socialtjänstlagen

2017-03-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad kallas 4 kap 1½ i sociaöltjänstlagen?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.4 kap. 1 § socialtjänstlagen behandlar rätten till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd. Bestämmelsen har inget vedertaget smeknamn vilket du verkar fråga efter. Möjligtvis kan det ses som en generalklausul eftersom socialtjänsten flitigt använder bestämmelsen vid nekande/godkännande av ansökningar om bistånd.Återkom gärna med en kommentar för att hjälpa mig att tydligare förstå din fråga!Med vänlig hälsning,

Måste jag lämna tillbaka hunden trots att den kan fara illa?

2017-03-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har haft hand om en annans hund i 9 (nio) år pga ägaren är rullstolsbunden o kan inte själv ta hand om hunden. nu helt plötsligt vill hon ha tillbaka hunden, hon är fortf rullstolsbunden o åker in/ut från sjukhus. Hur stor är risken att jag måste lämna hunden?
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du endast tagit hand om hunden utgår jag ifrån att kvinnan fortfarande äger den. Hon har i så fall rätt att kräva tillbaka sin hund utan vidare. Detta gäller även om det skulle innebära att hon inte kan ta hand om hunden. Skulle du inte lämna tillbaka hunden riskerar du att göra dig skyldig till brott. Du måste alltså lämna tillbaka hunden.Jag förstår det som att hundens välmående bekymrar dig. I Djurskyddslagen finns bestämmelser om vård och behandling av bland annat husdjur. Att inte tillgodose hundens dagliga behov av bl.a. mat, vatten, rastning och sällskap, strider mot 3 § i Djurskyddslagen. Det finns då skäl för länsstyrelsen att omhänderta hunden, som ser till att lagen efterlevs (24 § Djurskyddslagen). Misstänker du någon form av misskötsel kan du kontakta länsstyrelsen i ditt län genom en anmälan. Är du osäker på om du bör anmäla eller inte önskar länsstyrelsen att du råder med dem först. Du hittar din länsstyrelse här.Hunden kommer i så fall omhändertas och innebär att kvinnan kan förlora ägandeskapet till hunden och inte få träffa den igen. Jag råder dig därför att först prata med kvinnan om denna angelägenhet för få behålla den. Om hon inte ändrar sig och hunden far illa bör du kontakta länsstyrelsen.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga!Med vänliga hälsning,

Överklagan av lvu dom till kammarrätten

2017-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag har på kammarätten ang lvu hur stor chans har man att kammarätten beslutar att upphäva ett lvu. Jag har vari varit öppen och ärlig med att jag behöver stöd och hjälp med min till sin första gångs mamma. Men enligt socialen är jag inte villig med stöd och hjälp för mig och min son. Hur stor chans har man i kammarätten att vinna ett mål i och?
Lisa Naudot |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är väldigt svårt att svara på exakt hur stor chans du har att få domen ändrad i kammarrätten. Kammarrättens uppgift är att överpröva förvaltningsrättens dom. En ny prövning görs där kammarrätten tar ställning till om förvaltningsrättens dom är korrekt eller inte. Gör kammarrätten en annan bedömning än förvaltningsrätten så kommer de att ändra domen. Det som kammarrätten särskilt ska ta ställning till när det handlar om LVU är om det kan antas att behövlig vård kan ges barnet med vårdnadshavares samtycke eller inte (1 § andra stycket LVU). Är barnet över 15 år krävs även barnets samtycke. Det är bara när frivillig vård inte kan ges som LVU blir aktuellt. Även om vårdnadshavare (i ditt fall förälder) ändrar inställning till vård och menar att vården kan ges på frivillig väg måste domstolen fortfarande ta ställning till om samtycket är pålitligt eller inte. Finns det risk att vårdnadshavaren enkelt skulle kunna ändra inställning igen så kan vård enligt LVU ändå bli aktuellt. I ditt fall tolkar jag det som att du har ändrat inställning och vill att din son ska få den hjälp han behöver. Kan du på ett trovärdigt sätt visa detta för kammarrätten finns en chans att domen ändras. HÄR kan du läsa hela lagen, du kan titta särskilt på 2 § och 3 § för att se behovet av vård. Vänligen,

Får man sätta upp kameraövervakning hur som helst?

2017-03-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får man sätta upp kameraövervakning hur som helst? Eller har det med integritetsskydd att göra osv?
Matilda Bona |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, man får inte sätta upp kameror hur som helst! Det finns en mängd regler att förhålla sig till om man vill göra det, och reglerna är högst beroende av i vilket sammanhang som kamerorna skall sättas upp. Är det du som privatperson som vill sätta upp dem i din trädgård och i din bostad, eller är du ett företag som vill sätta upp kameror i din affär eller arbetsplats? Eftersom jag inte vet detta i ditt fall kommer jag besvara detta ur tre olika scenarion. Reglerna för kameraövervakning hanteras i kameraövervakningslagen.Övervakningskameror i bostadSom privatperson får du sätta upp kameror i begränsat utsträckning i din bostad. Kamerorna får bara fånga det som är i din bostad eller en inhägnad villa, radhus eller trädgård. En kamera på ditt hus får exempelvis inte råka fånga med film från gatan utanför ditt hus där allmänheten rör sig. Även om du filmar i din bostad får man inte sprida materialet på exempelvis internet. I dessa fall behöver du inte ansöka om att få sätta upp kameror eftersom man i detta fall inte täcks utan kameraövervakningslagen. Övervakningskameror på arbetsplatsenOm du vill ha kameraövervakning på en arbetsplats, exempelvis ett kontor eller lager, dit allmänheten inte har tillträde, utan bara anställda, krävs det inget tillstånd. Man måste ändå förhålla sig till vissa regler. Övervakningen skall i dessa fall ha ett syfte, det skall vara för att exempelvis förhindra olyckor eller förebygga brott, det skall med andra ord ha ett "berättigat syfte" och man måste kunna visa att behovet att övervaka väger tyngre än personers intresse av att inte behöva bli övervakade. Tycker du dig ha ett syfte som väger tyngre än den enskildes i dessa fall får övervakningen trots det inte vara för mycket, mängden övervakning skall alltså motsvara syftet med övervakningen. Ett förenklat exempel på detta: vill du undersöka stöld i dina anställdas matsal är det proportionerligt att sätta upp kameror i matsalen, men inte på andra delar av arbetsplatsen. Om man skall övervaka sina anställda på en arbetsplats är det dock viktigt att ha med sig att den anställdas intresse av att inte få bli övervakade väger mycket tungt. Du måste alltså kunna visa på starka skäl för att kunna övervaka din personal. I dessa fall spelar det också stor roll om man spelar in det som kameran övervakar eller om den bara sänder i realtid, alltså inget sparas. Spelar kameran in anser man ofta att det är mer integritetskränkande och det krävs nästan alltid att det föregår brott på arbetsplatsen och man genom inspelningen vill undersöka en specifik person. Skall man övervaka på en plats det allmänna inte kommer åt måste man i alla fall dokumentera vilket syfte man har med övervakningen. Man måste även underrätta folk om att det finns kameror på platsen, detta skall vara tydligt med exempelvis skyltar eller liknande och man måste kunna uppge varför man har övervakning om en enskild begär det.Övervakningskameror på en plats dit allmänheten har tillträdeSkall du övervaka platser dit allmänheten kommer, exempelvis på gatan utanför ditt hus eller i din butik där kunder rör sig måste man söka tillstånd om detta hos Länsstyrelsen. Om det skall ges ett tillstånd övervägs ditt intresset att övervaka mot de enskildas intresse av att inte bli övervakade. Ett intresse att övervaka kan vara för att förebygga eller avslöja brott. I vissa fall kärvs det inte ett tillstånd men det krävs att man anmäler det till länsstyrelsen. I dessa fall skall syftet med övervakningen vara att undvika eller avslöja brott och det rör sig då om ex banker, postkontor eller i butikslokaler där man kan köpa eller hyra varor eller tjänsterSammanfattningSammanfattningsvis kan man inte sätta upp kameror hur som helst, den enskildes integritet väger som ett tungt motintresse till att få övervaka. Det spelar stor roll om du vill övervaka i din bostad(där detta kan ske utan tillstånd) på en arbetsplats (där det som huvudregel inte krävs tillstånd men där man måste följa vissa regler), eller om man skall övervaka platser dit allmänheten kan nå(där det som huvudregel krävs tillstånd av länsstyrelsen eller i alla fall en anmälan).Passade dessa scenarion inte in på ditt fall eller vill du ha mer information om reglerna kring kameraövervakning har datainspektionen en mycket informativ hemsida. Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Europakonventionen och EU:s medlemsstater

2017-03-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Artikel 9 i Europeiska konventionen "Om skydd för de mänskliga rättigheterna" om tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Skall detta tillämpas i alla medlemsländer inom Europeiska unionen? Vart fastställs det isf? Även, var i svensk lagstiftning står det om samvetsfrihet och vad som gäller i Sverige? Tänker på Ellinor Grimmarks fall där tingsrätten fastslog att hon inte har rätt till att vägra utföra aborter. Hittar inget bra i lagboken om detta.
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är en ganska omfattande fråga som du ställer men jag ska försöka att besvara den så gott jag kan. Till att börja med ska det konstateras att Europakonventionen gäller som svensk rätt enligt Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, https://lagen.nu/1994:1219. I Sverige ska vi således tillämpa konventionen. Europakonventionen och EUTill att börja med är det viktigt att hålla isär de organ och organisationer inom Europa, de har snarlika namn och är lätta att blanda ihop. EU är som du säkert vet den Europeiska Unionen där medlemmarna är europeiska stater som jobbar för att upprätthålla en fri handel och ett fritt utbyte av tjänster för att samarbeta över gränserna. Europakonventionen är dock inte utformad av EU utan av Europarådet (ej att förväxla med det Europeiska rådet som är ett av EU:s organ). Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation som arbetar i huvudsak med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsutveckling. Anser en individ att någon av dennes rättigheter enligt Europakonventionen har blivit kränkta så kan denne föra talan mot staten i Europadomstolen (ej att förväxla med EU-domstolen). För att bli medlem av Europarådet krävs att staten har ratificerat Europakonventionen. Gäller Europakonventionen för medlemsstaterna i EU? För att få bli medlem i EU måste staten ha skrivit under Europakonventionen enligt de s.k. Köpenhamns-kriterierna som består av tre kriterier, det politiska, det ekonomiska och det administrativa. Det är av det politiska kriteriet som det framgår att staten ska garantera demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Landet måste därför ansluta sig till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och protokollet för medborgarnas möjligheter att ta ett fall till Europadomstolen. Samma krav gäller för Europarådets konvention för skyddet av nationella minoriteter. (se här http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/Sa-gar-ett-land-med-i-EU/). Idag har alla medlemsstater av EU skrivit under Europakonventionen så som svaret på din fråga är ja, medlemsstaterna måste följa Europakonventionen. Jag har försökt att hitta någon direkt hänvisning till en artikel eller ett fördrag där det framgår att landet måste ha skrivit under Europakonventionen för att få bli medlem men inte riktigt lyckats. Det framgår dock indirekt av FEU i t.ex. följande artiklar:Artikel 49 (f.d. artikel 49 FEU) Varje europeisk stat som respekterar de värden som avses i artikel 2 och som förbinder sig att främja dem får ansöka om att bli medlem av unionen. Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska underrättas om denna ansökan. Den ansökande staten ska ställa sin ansökan till rådet, som ska besluta med enhällighet efter att ha hört kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet, som ska fatta sitt beslut med en majoritet av sina ledamöter. De villkor för medlemskap som Europeiska rådet har enats om ska beaktas. Villkoren för att upptas som medlem och de anpassningar av fördragen som unionen bygger på, som därigenom blir nödvändiga, ska fastställas i ett avtal mellan medlemsstaterna och den ansökande staten. Detta avtal ska föreläggas samtliga avtalsslutande stater för ratifikation i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser.Artikel 2 Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.Gällande Ellinor Grimmarks fallEllinor Grimmark menar att hennes rätt till religionsfrihet och samvetsfrihet enligt art. 9 EKMR har blivit kränkt samt att diskriminering förelåg enligt diskrimineringslagen, https://lagen.nu/2008:567. Något som är värt att poängtera här är att artikel 9 innehåller en andra punkt som stadgar att vissa inskränkningar får göras om de är föreskrivna i lag och om de är till för att skydda andra människors fri-och rättigheter. Ellinors motpart, Regionen, menar att hennes rätt enligt art. 9 måste ställas mot kvinnans rätt till sin sexuella och reproduktiva hälsa som skyddas av art. 8.1 EKMR samt deras rätt att inte bli utsatt för religiös påverkan (art. 9). Regionen menar också att det av arbetsrättsliga principer är fritt att själv välja vem de vill anställa utifrån den kompetensprofil som personen ifråga har. Arbetstagare har också en skyldighet att utföra de arbetsuppgifter som följer av avtalet. Tingsrätten har efter sin bedömning kommit fram till att det inte förekommit någon diskriminering i diskrimineringslagens mening. Domen har fått en del kritik på grund av att domstolen inte resonerar så mycket kring EKMR. Domen från tingsrätten finns att läsa i denna länk om du är intresserad. http://www.adfmedia.org/files/GrimmarkDecision.pdfSammanfattningsvis, EU:s medlemsstater har alla skrivit under Europakonventionen och har därav förbundit sig att följa den. I Sverige gäller den som svensk rätt enligt Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och det är även i denna lag som samvetsfriheten skyddas. I fallet med Ellinor Grimmark så lämnar tingsrätten resonemanget kring EKMR då de ansåg att skyddet i diskrimineringslagstiftningen var ett tillräckligt skydd för hennes religionsfrihet, som är en självständig diskrimineringsgrund i denna lag. Om domstolen hade gått in på en bedömning om Europakonventionens rättigheter ska det påminnas om att det då görs en avvägning och proportionalitetsbedömning mellan religionsfrihet, samvetsfrihet och den vårdsökande kvinnas lagstadgade rätt till abort och skydd av sitt privatliv. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Evolutiv tolkningsmetod

2017-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |vad betyder evolutiv tolkning
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att tolka lagstiftningen används olika tolkningsmetoder eller tolkningsprinciper. En av dessa principer är den så kallade principen om evolutiv tolkning eller dynamisk tolkning som den också kallas. En sådan tolkningsmetod används av Europadomstolen för att tolka Europakonventionens stadgade rättigheter. Metoden innebär att stadganden tolkas i ljuset av de rådande samhälleliga förhållandena och normerna under den aktuella tidpunkten. På så sätt utvecklas och förändras rättsuppfattningar, rättstolkningar och värderingar ständigt i takt med tiden, varigenom Europadomstolen genom praxis (det vill säga rättsliga avgöranden) har givit ett flertal artkilar eller tidigare praxis, en ny eller annorlunda innebörd. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Du är annars välkommen tillbaka till Lawline med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,