Socialförsäkringsbalken 67 kap.

2016-04-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |socialförsäkringsbalken kap 67(2010:110) vad står i den?
Josefin Wahrolén |Hej!Socialförsäkringsbalkens 67 kapitel berör garantipension för de som är födda år 1938 eller senare. Du har rätt till garantipension om du är född 1938 eller senare och har en försäkringstid om minst tre år, 67:2 socialförsäkringsbalken. Med försäkringstid menar man att man ska ha varit bosatt i Sverige. Om bosättningstiden i Sverige endast är tre år utgår inte full garantipension, för att full garantipension ska vara möjligt måste man ha varit bosatt i Sverige i minst 40 år från och med det år du fyllde 16 år till och med det år du fyller 64 år. Om du har annan pension så som inkomstgrundande pension kan den pensionen minska din garantipension. För att sammanfatta behöver du ha bott i Sverige i minst 3 år och vara född 1938 eller senare för att få möjlighet att ta ut garantipension. Din garantipension kan minska om du bott i Sverige i färre år än 40 år samt om du får annan pension.Socialförsäkringsbalkens 67 kap. hittar du här.. Allmän information om garantipension hittar du på Pensionsmyndighetens hemsida här.Hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte eller om du har vidare frågor är du varmt välkommen att återkomma!Mvh

Ändring av folkbokföringsadress

2016-04-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad händer om man glömmer att ändra folkbokföringsadressen vid flytt?
Fanny Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt folkbokföringslagen (du hittar lagen här) ska en person vara folkbokförd där personen har sin dygnsvila. En person ska folkbokföras där personen är att anse som bosatt. Enligt lagens 25 § den som är folkbokförd och har flyttat inom en vecka anmäla flyttningen till Skatteverket. Enligt 31 § får Skatteverket förelägga en person som är skyldig att anmäla sin nya folkbokföringsadress, att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av personens folkbokföring. Enligt 37 § kan Skatteverket förelägga personen vite om den inte följer föreläggandet om att inkomma med anmälan. Vite är dock ytterst ovanligt i praktiken.Detta innebär i praktiken att du självmant bör anmäla din nya folkbokföringsadress så snart som möjligt, annars kommer Skatteverket höra av sig till dig med ett föreläggande att du ska komma med en sådan anmälan. Om du ändå inte skulle göra det har Skatteverket i sista hand möjlighet att förelägga dig vite.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Religionsfrihet och narkotika

2016-04-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Är man skyddad genom religionsfriheten att utöva ritualer med Peyote om man är medlem i Native American Church (NAC)? Om inte, hur kan jag utöva min religion i Sverige?
Axel Strandborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Peyote är en kaktus som innehåller det hallucinogena ämnet meskalin (3,4,5-trimetoxifenetylamin). Meskalin omfattas av 1971 års konvention om psykotropa ämnen och är således att anse som narkotika i narkotikastrafflagens mening (se 8 § narkotikastrafflagen). Det betyder att det är straffbart att olovligen inneha, bruka, utvinna eller ta annan befattning med meskalin (se 1 § narkotikastrafflagen). Till skillnad från vad som gäller rörande exempelvis växter av släktet Cannabis, är det däremot inte straffbart att endast inneha själva kaktusen (jämför bilaga 1 till förordning om kontroll av narkotika). Frågan är då om den svenska regleringen rörande meskalin strider mot religionsfriheten såsom den kommer till uttryck i regeringsformen eller Europakonventionen. Finner en domstol att så är fallet, får den aktuella regleringen inte tillämpas (se 11 kap. 14 § regeringsformen).RegeringsformenAv 2 kap. 1 § regeringsformen följer att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Regeln är absolut i förhållande till svenska medborgare vilket betyder att den inte får inskränkas (jämför 2 kap. 20 § regeringsformen). Av lagens förarbeten framgår emellertid att det bara är ett relativt smalt område av det spektrum som kan sägas innefattas i begreppet religionsfrihet i vid bemärkelse som omfattas av bestämmelsen. En i allmänhet straffbar handling är inte skyddad bara därför att den förekommer i ett religiöst sammanhang. Det måste röra sig om ett förbud som uttryckligen riktar sig mot någon viss religionsutövning eller som uppenbart syftar till att motverka en viss religiös riktning. Mot den bakgrunden är det högst osannolikt att en domstol skulle finna att ritualer med meskalin verkligen skyddas av regeringsformen.EuropakonventionenEuropakonventionen å sin sida är en del av svensk lag och enligt dess artikel 9.1 är var och en tillförsäkrad frihet att ensam eller i gemenskap med andra utöva (eng: manifest) sin religion genom bland annat ritualer. Europadomstolen har definierat vilka manifestationer som skyddas av religionsfriheten, och vilka som inte gör det. Den utpekar manifestationer som är mycket nära förknippade (eng: intimately linked) med trosuppfattningen. Bedömningen ska göras i varje enskilt fall med beaktande av samtliga omständigheter. I senare praxis verkar Europadomstolen ha blivit mer generös i sin bedömning (se t.ex. målet Eweida där bärandet av ett kors runt halsen ansågs tillräckligt nära förknippat med kristendomen), varför jag inte håller det för osannolikt att användningen av meskalin faktiskt är att anse som tillräckligt nära förknippad med NAC i Europakonventionens mening.Av artikel 9.2 följer emellertid att friheten att utöva sin religion får inskränkas genom lag under förutsättning att en sådan inskränkning är nödvändig i ett demokratiskt samhälle (dvs. proportionell) med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Av praxis följer exempelvis att ett tvång för motorcyklister att bära hjälm, med hänsyn till allmän hälsa, inte strider mot religionsfriheten (i målet var fråga om en sikhist som ansåg sig tvungen att bära turban).Frågan om nationella drogförbuds förenlighet med religionsfriheten enligt Europakonventionen verkar ännu inte ha prövats av Europadomstolen. Det finns emellertid rättspraxis från Storbritannien (Taylor [2001] EWCA Crim 2263) som behandlar rastafarianismen, inom vilken intag av cannabis anses vara ett sakrament. Den brittiska domstolen kom fram till att inskränkningen av rastafariernas rätt att utöva sin religion genom cannabisrökning var proportionell i förhållande till intresset av skydd för allmän hälsa. Till stöd för sin uppfattning anförde domstolen bland annat att den brittiska narkotikalagstiftningen byggde på FN:s drogkonventioner och att det således råder en stor enighet världen över om att ett cannabisförbud är nödvändigt för att bekämpa farorna med drogen. I ett senare mål (Aziz [2012] EWCA Crim 1063) gällande schamanism och psykedeliskt te resonerade de brittiska domstolarna på ett liknande sätt.Här ska dock observeras att det föreligger väsentliga skillnader mellan främst cannabisrökning inom rastafarianismen och användningen av meskalin inom NAC. Bland annat används meskalin i begränsade kvantiteter och under särskilda ceremonier av NAC medan rastafariers användning av cannabis är mer eller mindre obegränsad. Vidare är bruk av meskalin mycket mindre vanligt än bruk av cannabis. Sammantaget är det alltså betydligt svårare att reglera religiöst cannabisbruk än vad det är att reglera religiöst meskalinbruk. Dessa skillnader gör att proportionalitetsbedömningen inte alls behöver få samma resultat vad gäller ett meskalinförbud som ett cannabisförbud. I sammanhanget ska slutligen uppmärksammas att Europadomstolen har fastställt en princip som ger stater ett visst skönsmässigt utrymme vid tolkning av Europakonventionen (eng: margin of appreciation). Det betyder att konventionsstaterna (Sverige i vårt fall) i viss mån själv har att bedöma förenligheten mellan religionsfriheten och nationell lagstiftning, något som försämrar chanserna för en enskild att nå framgång vid en domstolsprövning av om dennes rättigheter enligt Europakonventionen har kränkts av en konventionsstat.SlutsatsAtt bruka, utvinna eller ta annan befattning med meskalin är straffbart enligt svensk lag. Jag rekommenderar således ingen att utöva ritualer med meskalin i Sverige. Med det sagt är det inte omöjligt att den svenska regleringen strider mot religionsfriheten såsom den kommer till uttryck i Europakonventionen. Det finns ett litet utrymme att argumentera som jag visat ovan. Trots det bedömer jag utsikterna till framgång för den enskilde i det här avseendet som små, inte minst med tanke på domstolspraxis från Storbritannien och margin of appreciation.Med vänliga hälsningar

Aktiebolagslagen är civilrättslig lagstiftning

2016-03-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |är aktiebolagslagen en offentligrättslig lag?
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En offentligrättslig lag tillhör den offentlig rätten och reglerar främst förhållandet mellan staten och den enskilde medborgaren. Det kan bland annat handla om hur beskattning av företag och förvärvsarbetande personer ska gå till. Ett exempel på en sådan offentligrättslig lag är Inkomstskattelagen.Lagar som inte är offentligrättslig är civilrättslig lag. Civilrätten rör främst förhållanden mellan enskilda (fysiska som juridiska person). Det kan bland annat handla om hur man ingår avtal och vilka regler man då måste ta hänsyn till. Ett exempel på en civilrättslig lag är Avtalslagen, som reglerar just avtal.Aktiebolagslagen är en lag som reglerar i princip allt om aktiebolag. Ett aktiebolag är en juridisk konstruktion som tillkommit för att enskilda ska kunna samarbeta och äga en eller flera verksamheter tillsammans. Aktiebolagslagen är alltså därmed en civilrättslig lag, eftersom den rör förhållandet mellan enskilda.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Direktiv och direkt effekt

2016-04-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående EU direktiv och direkt effekt. Om Sverige inför ett direktiv som har horisontell direkt effekt, försvinner denna effekt då när direktivet blivit nationell lag?
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Direktiv är lagstiftningsakter från EU där det är upp till medlemsländerna att se till att nationell lagstiftning når upp till kraven i direktiven. Sverige kan införliva ett direktiv exempelvis genom att skapa ny lag, genom att uppdatera en befintlig lag eller genom att konstatera att nuvarande lagstiftning redan uppnår de krav som ställs i direktiven. Under tiden det tar för en medlemsstat att införliva ett direktiv (eller om medlemsstaten inte införlivar direktivet i tid) kan ett direktiv ha direkt effekt om vissa kriterier är uppfyllda. Detta innebär då att medborgare kan åberopa direktiven inför nationella domstolar. När exempelvis Sverige har införlivat ett direktiv kan medborgarna självklart åberopa bestämmelserna som nu finns i nationell lagstiftning inför domstolar så svaret är att den direkta effekten försvinner men inte syftet med den.Direktiv kan dock endast ha vertikal direkt effekt.Horisontell direkt effekt innebär att en bestämmelse i direktivet kan åberopas mellan privatpersoner.Vertikal direkt effekt innebär att en bestämmelse i direktivet endast kan åberopas mellan privatperson och medlemsland.Hoppas att detta besvarade din frågaVänligen

Dubbelbestraffning vid körkortsåterkallelse?

2016-04-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan! Jag blev år 2012 dömd i tingsrätten för rattfylla och dömd till böter samt samhällstjänst, sedan 4-5 månader senare blev även mitt körkort indraget.. räknas detta som dubbel bestraffning och isåfall hur borde jag gå till väga ?
Felix Sjöberg |Hej! Enligt 5 kap. 3 § körkortslagen så ska ett körkort återkallas om innehavaren gör sig skyldig till rattfylleri. Frågan om detta utgör dubbelbestraffning har diskuterats under lång tid och är fortsatt något kontroversiell. Att först dömas till ett straff i tingsrätten och sedan få sitt körkort återkallat av Transportstyrelsen är ju enligt många att se som två skilda sanktioner.Att man inte ska få straffas två gånger för samma gärning anses vara en grundläggande rättighet, och principen kallas på latin för ne bis in idem. Tidigare kunde den som begick skattebrott i Sverige först åläggas skattetillägg och sedan dömas i domstol. I ett fall från Högsta domstolen 2013 förklarades att det inte var förenligt med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter att påföra både skattetillägg och böter eller fängelse för samma gärning.En avgörande skillnad är att vid det tidigare förfarandet rörande skattebrott skedde två separata prövningar av två olika myndigheter. Först gjorde Skatteverket en prövning och påförde skattetillägg, och sedan prövades saken i allmän domstol där slutsatsen ofta blev densamma, att skattebrott hade begåtts, och ett nytt straff påfördes. Som skett i ditt fall har inte två prövningar skett, utan efter domen i tingsrätten har det kort sagt beslutats att körkortet ska återkallas. Högsta förvaltningsdomstolen prövade nyligen just denna fråga i ett mål från 2014 (HFD 2014 ref. 80), och där sades att även det tidsmässiga sambandet mellan sanktionerna spelar roll. För rättssäkerheten är det viktigt att den som döms för ett brott ska kunna veta att saken är slutligt avgjord, och att man inte kan drabbas av ytterligare straff. Den som har ett körkort kan däremot antas veta att en fällande dom rörande vissa trafikbrott kommer att leda till att körkortet återkallas, intresset av rättssäkerhet hotas med andra ord inte på samma sätt.I början av 2000-talet dök ett liknande fall med körkortsåterkallelse upp (RÅ 2000 ref. 65), och där uttalade domstolen att "ett tillräckligt nära sakligt och tidsmässigt samband" fanns mellan sanktionerna, så att de var att se som delar av samma straff. Saken prövades också i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som inte tyckte att de svenska reglerna stred mot kravet på dubbelbestraffning.Slutsatsen är att det inte är att anse som otillåten dubbelbestraffning att först dömas till böter eller fängelse av tingsrätten och sedan få körkortet indraget av Transportstyrelsen.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma!

19§ FL - tillämpningsområde

2016-04-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Gäller 19 § Förvaltningslagen kommunalt anställda tjänstemän som vill uppge avvikande mening i ett beslut eller är det bara för statligt anställda?
Jens Ödman |Hej! 19§ Förvaltningslagen (FL) gäller i praktiken bara för statligt anställda. Myndigheter i kommuner och landsting har i stället att använda sig av de regler som återfinns i kommunallagen (KL), som du finner här. Vänligen,

Omfattas ridning av allemansrätten?

2016-03-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får jag som ryttare rida över åker och mark hur jag vill?
Melanie Ascough |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 2 kap 15 § regeringsformen (RF) framgår att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten” och att denna rätt gäller oberoende av om markägaren samtycker eller inte. Allemansrätten är dock inte obegränsad vilket innebär att du inte får t.ex. rida var du vill. På samma sätt som du inte får tälta, fiska, plocka blommor etc. överallt. Innebörden av allemansrätten, d.v.s. var du får vistas, är inte närmare definierad utan den får sitt innehåll genom motsatsvisa tolkningar av vissa straffstadganden. Det är därför aldrig förenligt med allemansrätten att rida på ett sådant sätt att man överträder gällande lagar och andra bestämmelser. Man behöver inte alltid fråga markägaren om lov att nyttja marken men man får inte rida på sådant sätt det medför nämnvärd skada eller olägenhet för denne. Man kan sammanfatta det med att allmänheten inte får ta sig sådana friheter att markägarens hemfrid eller ekonomiska intressen störs. När det gäller ridning så är detta ofta förenat med större risk för markskada. Sammanfattningsvis innebär det att du har rätt att vistas i naturen och rida på annans mark, men du måste iaktta gällande bestämmelser samt visa sådan hänsyn att ridningen inte medför någon nämnvärd skada eller olägenhet för markägaren.Vill du veta mer om allemansrätten förenat med ridning så finns det en liknande fråga besvarad här. Annars är du välkommen att höra av dig igen om du har fler frågor.