Går skollagen före kommunallagen?

2016-01-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Är skollagen överordnad kommunallagen? Var står det i så fall?
Mattias Olsson |Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Kommunallagen (KL) hittar du https://lagen.nu/1991:900 och skollagen hittar du https://lagen.nu/1991:900. Förvaltningslagen (FL) hittar du https://lagen.nu/1986:223.Svaret på din fråga är nej; skollagen är inte överordnad kommunallagen, dock bör detta uttalande kvalificeras.Mitt svar kommer att bli väldigt generellt då jag inte exakt vet vad bakgrunden till din fråga är.SubsidiaritetFL är en sådan lag som är subsidiär (innebärandes att andra lagar gäller framför den som är subsidiär) enligt 3 § FL. I paragrafens första stycket stadgas det:"Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen."Någon sådan regel finns inte i kommunallagen som åsyftar kommunallagen generellt. Dock är överklagandereglerna i kommunallagen på sätt och vis subsidiära KL 10:3. Principer om lagvalDet finns en princip som säger att om en lag handlar specifikt om en viss sak så skall den tillämpas före en mer generell lag. Av den anledningen kommer skollagen generellt att tillämpas framför KL när det handlar om ärenden om skolan - det kan finnas undantag exempelvis om saken är oreglerad i skollagen eller om det handlar om något som är särskilt reglerat i kommunallagen. SummeringSkollagen är inte per automatik överordnad kommunallagen, men man skall använda de regler som specifikt handlar om en sak framför mer generell lagstiftning. På så sätt kan det i praktiken i vissa fall bli så att skollagen är överordnad KL.Bästa hälsningar

Avgiftspliktiga TV-mottagare

2016-01-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,köpt en TV i Juli 2015 i på nätet i uppdrag av en tysk vän, för sitt sommarställe i småland. själv äger jag ingen TV , förklarade jag henne,dock har jag 3 datorer med var sin monitor och en astra parabol, som jag tar emot tyska kanaler. . några veckor senare ringde en kvinna från radiotjänsten om inhav av tv. jag förklarade hur det var, med tv'n att den var inte till mig själv. jag nämde ocksa att jag hade en sat mottagare för tyska kanaler enbart, so kallade fri to air kanaler. inga svenska kanaler kan tar emot med denna utrustning. fick sedan en räkning från radiotjänsten att betalar tv avgift,vilket jag bestrider och lämnade överklagade efter påtryckningar och hot med kronofogden på påminnelsen från RT om vad som händer om jag inte betalar. i augusti har jag lämnad tv'n till min vän, betalad tv avgift och därefter avanmäld mitt "innehav av tv" med meddelanden till RJ. fick en följeräkning till för nästa period som jag bestrider med meddelande till RJ kundtjänst att jag inte längre äger utrustning för tv mottagning och att min sat utrustning duger endast att tar emot tyska fri to air stationer och inga svenska kanaler.RJ lämnade fallet till förvaltningsrätt. emellanåt har jag informerad mig om sk. streaming vi web, vilket jag gör nu. . svar kom idag . mitt överklagandet har avslågits. behöver hjälp av er om mina möjligheter.Tack på förhand mvhJürgen
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du använder dig av våra tjänster!I det följande kommer jag beskriva vad avgiften grundar sig på och vad den egentligen innebär. Avgiftspliktigt innehav av TV - med hänvisningar till Lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst om inget annat anges. Vad är en avgiftspliktig TV-mottagare? Först och främst ska vi klargöra att det inte bara är fråga om just TV apparater som är avgiftspliktiga, utan flertalet apparater som har en tv-mottagare och är avsedda att ta emot tv-sändningar. I lagens 2§ anges det att med TV-mottagare menas;"... en sådan teknisk utrustning som som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, även om utrustningen även kan användas för annat ändamål."Sommaren 2014 var frågan debatterat om vad som egentligen menas med TV-mottagare i lagens mening. RIKAB gjorde bedömning att även datorer, surfplattor och mobiltelefoner skulle likställas med TV-mottagare och innebära avgiftsplikt. Men en person överklagade RIKABs beslut att påföra avgift på denna grund och förde målet hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen och fick rätt. Därmed så är datorer, surfplattor och mobiltelefoner inte avgiftspliktiga numera. På RIKABs hemsida listar de några exempel på vad som anses med TV-mottagare;TVDigitalboxVideo med kanalväljareInspelningsbar DVD-spelareDator med TV-kortNärmare om avgiftspliktenNär du köpte TV'n på nätet så har försäljaren en skyldighet att anmäla dina uppgifter till Radiotjänst i Kiruna (RIKAB), vilket följer av 8§ 2st, förutsatt att du köpte Tv'n på en näthandel som riktar sig mot den svenska marknaden samt gör detta i yrkesmässigt (vilket typiskt sett är fallet). Denna anmälningsplikt innebär att säljaren har en anmälningsplikt att skicka dem uppgifter som RIKAB behöver, för att kunna fasttställa din avgiftsskyldighet. Vidare har du som köpare av TV'n en anmälningsplikt, att inom 15 dagar från det att du tar emot TV'n anmäla ditt innehav, 2a§.Med andra ord, har du en apparat som har en TV-mottagare, så har du ett avgiftspliktigt innehav enligt lag. Det ska i detta sammanhang påpekas att har man avgiftspliktig TV-mottagare i hushållet, så är det endast en avgift som ska betalas oavsett hur många avgiftspliktiga TV-mottagare som finns i hushållet. Är ni två personer som bor i ett hushåll med avgiftspliktig TV-mottagare så ska endast en utav er betala avgiften, 3§. Avgiftsplikt i din situation. För det första så finns det i lagen ett antal situationer reglerade som undantar en från avgiftsplikt, dock ingen som är direkt tillämplig i din situation, 5-6§§.Vad gäller TV'n som du köpte, så spelar det ingen roll att den köptes åt någon annan, eller att du tekniskt sett inte äger den. Så länge den står i ditt hushåll så är den avgiftspliktig. Detta följer av att det vore omöjligt att kontrollera avgiftsplikten, om man vid varje prövning även skulle göra en s.k. sakrättslig prövning för vem som rent civilrättsligt står som ägare för den avgiftspliktiga apparaten (prövning i vem som står som ägare). Därmed så presumeras (antas) du vara ägare för avgiftspliktiga apparater i ditt hushåll, enligt den här lagen. Däremot, så fort TV'n inte längre befinner sig i ditt hushåll så utgör den därmed inte ett innehav längre, och då kan du avanmäla innehavet och avgiftsplikten försvinner.Vad gäller dina monitorer så är de per definition inte avgiftspliktiga, då en monitor är en skärm som saknar TV-mottagare. Däremot vad ankommer din parabol, så har den onekligen en avgiftspliktig TV-mottagare. Att den sedan inte är inställd för just svenska sändningar spelar troligtvis ingen roll i den här situationen, jag har däremot inte hittat några avgörande som tar upp just den här frågan. Jag vågar däremot göra bedömningen att för din del spelar det ingen roll vilka kanaler du väljer att titta på, då det utgör en avgiftspliktig TV-mottagare. Om överklagandetAngående ditt överklagande så kan jag inte göra någon närmare bedömning, då jag skulle behöva se skriftväxlingen med domstolen för att kunna uttala mig med säkerhet. Det jag kan säga är att om RIKABs beslut, som du överklagade, fastslår avgiftsplikt till följd av "parabolen" (och dess satellitmottagare) så ser jag inga förutsättningar för att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten. Så länge du har en satellitmottagare så har du innehav av en avgiftspliktig TV-mottagare och därmed en skyldighet att betala avgiften. Avslutningsvis vill jag påpeka att om du skulle sälja din "parabol" (eller för den delen, varaktigt undanställa den, 6§ punkt 4) och övergå till att titta på "nätet" via dator (utan TV-mottagare) kopplad till en monitor (utan TV-mottagare) så upphör din avgiftsplikt Jag hoppas att rådgivningen har varit till hjälp och önskar dig lycka till i fortsättningen. Med vänliga hälsingar

Utvisning och återreseförbud för svenskar/utlänningar

2015-12-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej.Om en svensk person begår ett brott utomlands kan denna person då bli förbjuden att återkomma till Sverige?Om en person med utländskt medborgarskap begår brott i Sverige och blir utvisad för detta gäller det då resten av sitt liv eller är det en tidsbestämd utvisning och att man efter denna tid får återkomma?Med vänliga hälsningar
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En svensk medborgare kan aldrig hindras från att resa in till Sverige eller utvisas från landet (2 kap. 7 § regeringsformen).En utländsk medborgare får däremot utvisas. Utvisningen kan gälla för en viss period eller gälla på obegränsad tid. Denna modell kan utgöra riktlinjer i frågan:Straffvärde - Återreseförbudets längd< 2 år 5 år2 år - < 5 år 10 år5 år - < 8 år 15 år8 år - TidsobegränsatAlltså: ju allvarligare brott desto längre gäller återreseförbudet.Med vänliga hälsningar,

Tillåtet att servera alkohol på företagsfest?

2015-10-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag är företagare och skall ha en fest för anställda och kunder. Får jag bjuda på alkohol? Räknas det som slutet sällskap eller eller krävs det ett tillstånd från tillståndsmyndigheten i din kommun?
Elin Gustafsson |Hej och tack för din fråga! Som du har beskrivit er fest låter det inte som att det behövs något tillstånd för serveringen. I Akohollagens 8 kap. 1a§ kan man läsa att tillstånd inte krävs "om serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer". Detta är till exempel en privat fest. Något kommersiellt utbyte av alkoholserveringen får inte finnas. Serveringen ska ske till i förväg bestämda deltagare (gästerna). Med vänliga hälsningar,

Angående SOU:ers betydelse som rättskälla i domstol

2016-01-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan rätten använda SOU:er som underlag i sin rättstillämpning?
Adam Karttunen Bark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det väldigt korta och enkla svaret på din fråga är; ja, rätten kan använda SOU:er som underlag i sin rättstillämpning. Jag ska dock utveckla detta svar något.Som ”rättskällor” beaktas i princip i Sverige lagtext, förarbeten, domstolarnas praxis och doktrin (avhandlingar, böcker, artiklar m.m. författade av framstående jurister). SOU:er utgör en del av de förarbeten som föregår införandet av en ny lag. Även om det är vanligare att domstolar refererar till propositioner, som tillkommer på ett senare stadie i lagstiftningsprocessen än SOU:er, så är det inte helt ovanligt att hänvisningar även sker till SOU:er. Detta gäller såväl hänvisningar till SOU:er som har lett till lagstiftning, som ska leda till lagstiftning men ännu inte har gjort det och SOU:er som aldrig ledde till lagstiftning. Anledningen till detta är bland annat att den analys som görs i en SOU, framförallt av gällande rätt, är mer omfattande och bred i jämförelse med en proposition, som är mer inriktad på att genomföra en viss lagstiftning med ett specifikt innehåll.Vill du läsa vidare om SOU:ers betydelse som rättskälla i domstolar, så har en före detta domare i Högsta Domstolen skrivit denna artikel angående frågan; SvJT 2011 s. 777. Här länkar jag också till några rättsfall från Högsta Domstolen där de hänvisar till SOU:er: NJA 2002 s. 477, NJA 2005 s. 919 och NJA 2006 s. 732.Hoppas du anser att du fått din fråga besvarad. Har du fler frågor eller funderingar är du välkommen att återkomma med dessa i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar,

EU-rätten och svensk lag

2015-12-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan Sverige bibehålla en lag som bygger på ett ogiltigförklarat EU-direktiv? Jag tänker då på datalagringsdirektivet.
Matilda Crone |Hej och tack för din fråga!Din fråga är något svår att svara på då det råder lite delade meningar om hur läget ser ut. Jag redogör därför för huvuddragen när det gäller förhållandet mellan svensk lag och EU-rätten för att visa var problematiken finns.När det gäller förhållandet mellan EU-rätt och svensk rätt så har EU-domstolen sedan långt tillbaka gjort klart att vid en konflikt mellan EU-rätt och svensk rätt så har EU-rätten företräde. Det innebär att en svensk lag som strider mot t.ex. EU:s fördrag inte får tillämpas. EU:s rättskällor består förutom direktiven även av bland annat fördragen. Grundläggande mänskliga rättigheter skyddas inom EU-rätten av något som kallas EU:s rättighetsstadga (härefter stadgan). Denna stadga har samma status som fördragen, det innebär något förenklat att stadgan har samma ”värde/tyngd” som fördragen. Det innebär därmed även att svensk lag inte får strida mot stadgan.Datalagringsdirektivet infördes i svensk rätt genom lag om elektronisk kommunikation (härefter lagen). Sedan dess har, precis som du säger, direktivet ogiltigförklarats av EU-domstolen. Detta gjorde EU-domstolen i de förenade målen C-293/12 och C-594/12. Anledningen till att direktivet ogiltigförklarades var att det ansågs strida mot vissa rättigheter i EU:s stadga. Att direktivet ogiltigförklarades innebär inte automatiskt att den svenska lagen där direktivets regler införts blir ogiltigförklarad. Att lagen bygger på ett ogiltigförklarat direktiv är därför inte det huvudsakliga problemet och lagen gäller därmed fortfarande. Däremot finns det god anledning att anta att tillämpningen av den svenska lagen strider mot stadgan (vilken som tidigare nämnt ingår i EU-rätten och har samma status som fördragen). Det var ju nämligen det EU-domstolen kom framtill när det gällde datalagringsdirektivet som införts genom lagen (lagen innehåller ju därmed delvis samma regler som direktivet). Med hänsyn till vad jag tidigare nämnt om att EU-rätten har företräde framför svensk rätt finns anledning att anta att en fortsatt tillämpning av den svenska lagen kommer att innebära att Sverige bryter mot EU-rätten (mer specifikt stadgan). Ett brott mot EU-rätten kan innebära att Sverige kan blir föremål för en sk. fördragsbrottstalan som i slutändan kan resultera i böter eller vite om rättelse inte sker.För att få klarhet i hur svensk rätt förhåller sig till stadgan och därmed EU-rätten kan svensk domstol begära ett sk. förhandsavgörande från EU-domstolen och på så sätt få reda på om Sverige kan behålla reglerna i den svenska lagen i den form de har nu. I april (i år 2015) så begärde faktiskt kammarrätten i Stockholm i ett mål ett förhandsavgörande just när det gäller frågan om den svenska lagens förenlighet med rättigheterna i stadgan. Förhandsavgörandet har dock inte kommit än så något klart svar kan jag inte ge på din fråga. Sammanfattningsvis är det dock mycket som talar för att reglerna i svensk rätt som bygger på datalagringsdirektivet inte kommer att kunna behållas.Vänligen,

Förfarande med egenartade efternamn efter giftermål vid omgifte

2015-10-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min familj har ett ovanligt och "tungt" släktnamn. Det får inte tas av någon annan. När vår dotter gifte sig tog hennes man vårt släktnamn. Nu är de skilda sedan tre år och han bär fortfarande vårt efternam.Han har nu gift om sig och vi önskar att han gör ett namnbyte och hans nya fru får inte ta vårt släktnamn. Hur ser detta ut juridiskt? Kan vi kräva detta ett namnbyte? Med vänliga hälsningar Karin H
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som finns reglerat i lag gällande namn återfinns i den s.k. ”Namnlagen”. Vad gäller just efternamn så kan en viss ensamrätt sägas föreligga, såvida namnet i lagens mening kan klassas som egenartat. Egenartade efternamn anses de som är ägnade att utmärka tillhörighet till viss släkt, 20 § 3 st NamnL. I och med äktenskap kan som bekant makarna välja att endera ha kvar sina respektive namn eller välja att ta det ena av makarnas namn som gemensamt. För att makarna ska kunna ta det gemensamma namnet krävs att den maken vars namn det gäller samtyckt till detta. Här gäller även att namnet inte är förvärvat genom ett tidigare äktenskap 9 § 3 st NamnL. Mannens nya fru kan därför inte ta Ert namn.Har den nya frun utan rätt tagit namnet ändå kan stämning gällande detta lämnas till domstol av den det uppstår en olägenhet för. Skulle domstolen hålla med kan den döma att rätten till namnet ska gå förlorad och den nya frun skulle i sådant fall få återgå till sitt gamla namn, 17 § NamnL. Vad gäller maken är en återgång svårare. Här har han ju vid ett tillfälle förvärvat rätten till namnet genom det tidigare giftermålet. Därför tycks han inte träffas utav samma möjlighet till att namnet kan gå honom förlorat genom stämning på samma sätt som för den nya frun. Sammanfattningsvis kan förmodas att mannens nya fru inte på något sätt bör kunna förvärva, alternativt behålla, ert släktnamn. Tvärtemot antas att mannen bör få behålla namnet själv.Med vänlig hälsning,

Utdrag ur belastningsregistret

2015-10-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Enligt skollagen ska en nyanställd inom skola och barnomsorg lämna in ett utdrag ur belastningsregistret. Men vilka domar redovisas egentligen. Enligt skolverkets hemsida är det sexual-, misshandels- och morddomar. Men vad är en sexualdom? Vilka brottsrubriceringar redovisas?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Enligt Skollagen 2 kap. 31 § ska den som erbjuds anställning lämna ett utdrag ur belastningsregistret, som är högst ett år, till arbetsgivaren. Vad som ska finnas i belastningsregistret regleras i lagen respektive förordningen om belastningsregister. Därav framkommer att det ska finnas uppgifter om den som dömts till påföljd för brott eller meddelats kontaktförbud. Det finns dock inte någon avgränsning till vissa typer av brott. Med sexualbrott förstås dom brott som stadgas i 6 kap. BrB.