Dubbelbeskattning vad är det?

2016-07-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det finns någon lagtext kring dubbel beskattning? Jag har vid egna sökningar främst hittat begreppet i fråga om pensioner vid utlandsboende. Min fråga rör dock mer generellt - om en vara t.ex. skattas först med avseende på en skattesats utifrån en lag och sedan med en annan skattesats utifrån en annan lag? Detta är väl egentligen fallet för alkohol med först mervärdesskatt och sedan en skatt enligt Lagen om alkoholskatt? Tack på förhand!Med vänlig hälsning
Niclas Friberg |InledningHej och tack för att Ni vänder Er till Lawline med Era frågor!Er fråga är väldigt omfattande och oklar vilket medför att mitt svar kommer bli generellt och långt ifrån uttömmande. Svaret ska ses som en övergripande introduktion långt ifrån fullständig och där många relevanta delar utelämnas p.g.a. tids- och omfattningsaspekten.Allmän redogörelseDubbelbeskattningsavtalVanligtvis när man pratar om dubbelbeskattning handlar det om att en inkomst eller tillgång beskattas i två eller flera jurisdiktioner. Ett exempel kan vara att ett företag i Sverige säljer varor till ett annat land och beskattas för försäljningen både i det landet och i Sverige. Försäljningen (inkomsten) har då blivit dubbelbeskattad. Liknande kan då uppstå vid beskattning av pension som är en inkomst. Den vanligaste lösningen för att undvika dubbelbeskattning, i den mån risken finns kvar efter införandet av EU och dess regler, är att staterna mellan sig tecknar dubbelbeskattningsavtal. Dessa reglerar då vilket land som har rätt att beskatta företagets inkomst. Dessa kan se ut på olika sätt och får därför undersökas specifikt.PunktskatterPunktskatter är skatter som endast gäller för vissa inkomster från vissa källor exv. alkoholskatt, reklamskatt, skatt på energi o.s.v. Dessa är unika på det sätt att skattesatserna varier och är anpassade för just en viss inkomstkälla. Mycket av den rättsliga regleringen kommer idag från EU.Alkoholskatt som exempelOm vi utgår ifrån alkoholskatt som exempel så är det mycket riktigt så att det finns punktskatt för vissa alkoholhaltiga varor. Skattepliktig är antingen den näringsverksamhet som säljer alkoholhaltiga drycker eller den som importerar alkoholhaltiga drycker till Sverige m.m.MervärdesskattMervärdesskatten är mer generell än t.ex. punktskatterna och föreligger för de flesta försäljningar av varor och tjänster. Den är utformad på så vis att den belastar alla transaktioner i varje led från producent till slutkund. Tanken är att varje skattesubjekt på vägen ska "övervältra" kostnaden på nästa subjekt fram till dess att konsumenten köper varan eller tjänsten. Konsumenter kan till skillnad från tidigare led inte göra avdrag för ingående moms och får således bära slutkostnaden.SammanfattningDet är inte helt klart vad Ni avsåg att fråga om när Ni använde begreppet "dubbelbeskattning" men jag har tolkat det som att Ni egentligen efterfrågade varför eller kanske hur man kan ha flera skatter som drabbar en och samma transaktion, exv. försäljning av alkohol. Såvitt jag vet finns ingen regel idag som säger att staten inte får beskatta en transaktion flera gånger med flera olika skatter och de har därför möjligheten att göra så. Den mer konkreta anledningen är antingen samhällsekonomisk eller samhällsorienterad på så vis att man t.ex. vill minska alkoholkonsumtion och fordonskörning genom att göra extra skattepålägg för sådana transaktioner.Jag förstår att detta inte riktigt är det svar Ni hade hoppats på men det finns inget riktigt klart svar att ge på Er fråga.Hoppas Ni i vart fall fått mer förståelse för regelsystemet.Med vänliga hälsningar

Väjningsplikt gentemot cyklist på cykelbana

2016-06-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vem har väjningsplikt enligt Trafikförordningen om en cyklist cyklar på en cykelbana och en annan cyklist korsar cykelbanan för det inte är någon korsning eller väg utan bara asfalterat område?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt Trafikförordningen 3 kap 18 § har fordon (även cykel) från höger företräde. Av Trafikförordningen 3 kap 59 § framgår dock att den som cyklar på en cykelbana har företräde gentemot andra fordonsförare. Alltså har cyklisten som korsar cykelbanan väjningsplikt.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Socialförsäkringsbalken 67 kap.

2016-04-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |socialförsäkringsbalken kap 67(2010:110) vad står i den?
Josefin Wahrolén |Hej!Socialförsäkringsbalkens 67 kapitel berör garantipension för de som är födda år 1938 eller senare. Du har rätt till garantipension om du är född 1938 eller senare och har en försäkringstid om minst tre år, 67:2 socialförsäkringsbalken. Med försäkringstid menar man att man ska ha varit bosatt i Sverige. Om bosättningstiden i Sverige endast är tre år utgår inte full garantipension, för att full garantipension ska vara möjligt måste man ha varit bosatt i Sverige i minst 40 år från och med det år du fyllde 16 år till och med det år du fyller 64 år. Om du har annan pension så som inkomstgrundande pension kan den pensionen minska din garantipension. För att sammanfatta behöver du ha bott i Sverige i minst 3 år och vara född 1938 eller senare för att få möjlighet att ta ut garantipension. Din garantipension kan minska om du bott i Sverige i färre år än 40 år samt om du får annan pension.Socialförsäkringsbalkens 67 kap. hittar du här.. Allmän information om garantipension hittar du på Pensionsmyndighetens hemsida här.Hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte eller om du har vidare frågor är du varmt välkommen att återkomma!Mvh

Ändring av folkbokföringsadress

2016-04-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad händer om man glömmer att ändra folkbokföringsadressen vid flytt?
Fanny Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt folkbokföringslagen (du hittar lagen här) ska en person vara folkbokförd där personen har sin dygnsvila. En person ska folkbokföras där personen är att anse som bosatt. Enligt lagens 25 § den som är folkbokförd och har flyttat inom en vecka anmäla flyttningen till Skatteverket. Enligt 31 § får Skatteverket förelägga en person som är skyldig att anmäla sin nya folkbokföringsadress, att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av personens folkbokföring. Enligt 37 § kan Skatteverket förelägga personen vite om den inte följer föreläggandet om att inkomma med anmälan. Vite är dock ytterst ovanligt i praktiken.Detta innebär i praktiken att du självmant bör anmäla din nya folkbokföringsadress så snart som möjligt, annars kommer Skatteverket höra av sig till dig med ett föreläggande att du ska komma med en sådan anmälan. Om du ändå inte skulle göra det har Skatteverket i sista hand möjlighet att förelägga dig vite.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rekvisit och straff för langning av alkohol

2016-06-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |jag och min kompis som är 17 åkte till annan ort för att kolla på en bilträff. hade då med mig en box med vin för mitt eget bruk. hennes föräldrar har nu anmält mig för langning till mig 17åriga kompis. hon drack inte av mig alls under hela kvällen och jag anmäldes bara för att hennes föräldrar påstår att det skedde, vilket ej var fallet. finns heller ingen som vittne på anmälan. kan jag bli fälld för något då jag inte ens bjudit henne på alkohol?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa in fråga till Lawline! I Alkohollag (2010:1622), se här: https://lagen.nu/2010:1622, 3 kap 7 § står det att alkohol inte får säljas till en person som är under 20 år gammal samt att alkohol inte får lämnas ut till någon person under 18 år. Det står vidare i 3 kap 8 § att den som lämnar ut alkoholhaltiga drycker ska förvissa sig om att personen som den alkoholhaltiga drycken lämnas ut till är 18 år, eller 20 år om det handlar om försäljning. Om det skulle vara så att en minderårig blir bjuden på alkohol kan detta vara tillåtet om det sker under ordnade former och sett till mängden alkohol samt vilken påverkan alkoholmängden har på den minderåriges utveckling.Om de är så att du har anskaffat, bjudit eller överlämnat alkohol till din kompis som är under 18 så kan du enligt 11 kap 7 § Alkohollag ha begått brottet olovligt anskaffande av alkoholhaltiga drycker vilket kan leda till böter eller fängelse i 2 år, är brottet grovt så an det till och med leda till fängelse i 4 år. Det faktum att du själv inte är myndig, se 9 kap 1 § Föräldrabalk (1949:381), se här: https://lagen.nu/1949:381, gör att du inte kan få lika hårt straff som en myndig person hade fått. Om det är så att det faktiskt blir ett åtal av att din kompis föräldrar har anmält dig så är det upp till åklagaren att bevisa att du de facto har bjudit din kompis på vin och att du har anskaffat, bjudit eller överlämnat alkohol till en minderårig. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Mvh,

Tillåtet att spela gatumusik i Sverige

2016-05-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag undrar huruvida det är fritt tillåtet att spela musik på gatan i Sverige, alltså utöva gatumusikanteri. Jag har själv sökt svar i frågan men tycker det är svårt att hitta enkel och tydlig information.
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår att du inte har hittat enkel och tydlig information i denna fråga. Möjligheten att spela gatumusik i Sverige är efter bemyndigande från regeringen nämligen reglerat på kommunal nivå och det finns alltså en potentiell uppsjö av olika regler att förhålla sig till beroende på vilken kommun du har tänkt spela i.Bemyndigandet har sitt ursprung i 1§ i förordning (1993:1632). Detta bemyndigande ger kommuner rätt att meddela föreskrifter enligt Ordningslagen https://lagen.nu/1993:1617. Specifikt för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats, se 3:8§.Detta kan ge upphov till ordningsregler för gatumusikanter likt de som finns i Göteborgs kommunHoppas att detta besvarade din frågaVänligen

Direktiv och direkt effekt

2016-04-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående EU direktiv och direkt effekt. Om Sverige inför ett direktiv som har horisontell direkt effekt, försvinner denna effekt då när direktivet blivit nationell lag?
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Direktiv är lagstiftningsakter från EU där det är upp till medlemsländerna att se till att nationell lagstiftning når upp till kraven i direktiven. Sverige kan införliva ett direktiv exempelvis genom att skapa ny lag, genom att uppdatera en befintlig lag eller genom att konstatera att nuvarande lagstiftning redan uppnår de krav som ställs i direktiven. Under tiden det tar för en medlemsstat att införliva ett direktiv (eller om medlemsstaten inte införlivar direktivet i tid) kan ett direktiv ha direkt effekt om vissa kriterier är uppfyllda. Detta innebär då att medborgare kan åberopa direktiven inför nationella domstolar. När exempelvis Sverige har införlivat ett direktiv kan medborgarna självklart åberopa bestämmelserna som nu finns i nationell lagstiftning inför domstolar så svaret är att den direkta effekten försvinner men inte syftet med den.Direktiv kan dock endast ha vertikal direkt effekt.Horisontell direkt effekt innebär att en bestämmelse i direktivet kan åberopas mellan privatpersoner.Vertikal direkt effekt innebär att en bestämmelse i direktivet endast kan åberopas mellan privatperson och medlemsland.Hoppas att detta besvarade din frågaVänligen

Dubbelbestraffning vid körkortsåterkallelse?

2016-04-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan! Jag blev år 2012 dömd i tingsrätten för rattfylla och dömd till böter samt samhällstjänst, sedan 4-5 månader senare blev även mitt körkort indraget.. räknas detta som dubbel bestraffning och isåfall hur borde jag gå till väga ?
Felix Sjöberg |Hej! Enligt 5 kap. 3 § körkortslagen så ska ett körkort återkallas om innehavaren gör sig skyldig till rattfylleri. Frågan om detta utgör dubbelbestraffning har diskuterats under lång tid och är fortsatt något kontroversiell. Att först dömas till ett straff i tingsrätten och sedan få sitt körkort återkallat av Transportstyrelsen är ju enligt många att se som två skilda sanktioner.Att man inte ska få straffas två gånger för samma gärning anses vara en grundläggande rättighet, och principen kallas på latin för ne bis in idem. Tidigare kunde den som begick skattebrott i Sverige först åläggas skattetillägg och sedan dömas i domstol. I ett fall från Högsta domstolen 2013 förklarades att det inte var förenligt med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter att påföra både skattetillägg och böter eller fängelse för samma gärning.En avgörande skillnad är att vid det tidigare förfarandet rörande skattebrott skedde två separata prövningar av två olika myndigheter. Först gjorde Skatteverket en prövning och påförde skattetillägg, och sedan prövades saken i allmän domstol där slutsatsen ofta blev densamma, att skattebrott hade begåtts, och ett nytt straff påfördes. Som skett i ditt fall har inte två prövningar skett, utan efter domen i tingsrätten har det kort sagt beslutats att körkortet ska återkallas. Högsta förvaltningsdomstolen prövade nyligen just denna fråga i ett mål från 2014 (HFD 2014 ref. 80), och där sades att även det tidsmässiga sambandet mellan sanktionerna spelar roll. För rättssäkerheten är det viktigt att den som döms för ett brott ska kunna veta att saken är slutligt avgjord, och att man inte kan drabbas av ytterligare straff. Den som har ett körkort kan däremot antas veta att en fällande dom rörande vissa trafikbrott kommer att leda till att körkortet återkallas, intresset av rättssäkerhet hotas med andra ord inte på samma sätt.I början av 2000-talet dök ett liknande fall med körkortsåterkallelse upp (RÅ 2000 ref. 65), och där uttalade domstolen att "ett tillräckligt nära sakligt och tidsmässigt samband" fanns mellan sanktionerna, så att de var att se som delar av samma straff. Saken prövades också i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som inte tyckte att de svenska reglerna stred mot kravet på dubbelbestraffning.Slutsatsen är att det inte är att anse som otillåten dubbelbestraffning att först dömas till böter eller fängelse av tingsrätten och sedan få körkortet indraget av Transportstyrelsen.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma!