Måste hundar vara fastspända i bilen?

2016-08-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Vad säger lagen om hund i bil får den vara lös eller är det lag på att den ska sitta fast?Tacksam för svarMed vänlig hälsning
Niclas Friberg |InledningHej och tack för att Ni vänder Er till Lawline med Era frågor!Aktuell lagstiftning på området är jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur. Här är en länk till regelsamlingen i PDF om Ni önskar läsa igenom den: http://www.jordbruksverket.se/download/18.32b12c7f12940112a7c80004382/2010-002.pdfFöreskrifter och allmänna rådEftersom den "lagstiftning" som reglerar frågan om hundar vid transport är jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd är det viktigt att skilja på föreskrifter som är bindande för enskilda och allmänna råd som är just råd och inte behöver följas.ReglernaI 6 kap. 34 § anges att om en hund ska transporteras i en personbil eller lätt lastbil vid regelbundet återkommande yrkesverksamhet ska det finnas ett särskilt utrymme avsett för hundar och detta ska vara avskärmat från resten av fordonet. Det finns även vissa regler om hur detta utrymme ska vara anpassat. I 35 § anges hur en bur ska se ut och vara placerad.Det anges vidare i 34 § att om hunden transporteras i personutrymme d.v.s. fram i bilen vid/på ett av sätena gäller 6 kap. 3 §. I 3 § anges att hundar får transporteras i en personbils bagageutrymme endast om tillsyn kan ske från personutrymmet under transporten. Om man önskar ha hunden "fram" i bilen måste åtgärder vidtas för att "säkra djuren vid inbromsning". I det påföljande allmänna rådet till 6:3 anges att "Djuren bör säkras genom att förvaras i säkrad transportbur eller, då det gäller hundar, i särskilt anpassat säkerhetsbälte." Slutsatsen av reglerna blir att hundar i en personbil antingen måste förvaras i bagageutrymmet i en bur eller personutrymmet i en säkrad bur eller med bilbälte på. Dock bör finnas utrymme för att även andra "säkringslösningar" kan duga då bilbälte och säkrad bur endast anges uttryckligen i det allmänna rådet. Kravet på att djuren ska vara säkrade är dock reglerat i föreskrift och utgör därmed svensk lag. Praktisk tillämpningVad gäller efterlevnaden av dessa regler är det väldigt få som dömts för brott mot denna föreskrift sedan den trädde ikraft och jordbruksverket har ännu inte prioriterat frågan. Det är dessutom så att jordbruksverket inte kan kontrollera bilar utan polisens hjälp. Det blir alltså i slutänden en fråga för polisen.Hoppas Ni har fått svar på Era funderingar.Med vänliga hälsningar

Dubbelbeskattning vad är det?

2016-07-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det finns någon lagtext kring dubbel beskattning? Jag har vid egna sökningar främst hittat begreppet i fråga om pensioner vid utlandsboende. Min fråga rör dock mer generellt - om en vara t.ex. skattas först med avseende på en skattesats utifrån en lag och sedan med en annan skattesats utifrån en annan lag? Detta är väl egentligen fallet för alkohol med först mervärdesskatt och sedan en skatt enligt Lagen om alkoholskatt? Tack på förhand!Med vänlig hälsning
Niclas Friberg |InledningHej och tack för att Ni vänder Er till Lawline med Era frågor!Er fråga är väldigt omfattande och oklar vilket medför att mitt svar kommer bli generellt och långt ifrån uttömmande. Svaret ska ses som en övergripande introduktion långt ifrån fullständig och där många relevanta delar utelämnas p.g.a. tids- och omfattningsaspekten.Allmän redogörelseDubbelbeskattningsavtalVanligtvis när man pratar om dubbelbeskattning handlar det om att en inkomst eller tillgång beskattas i två eller flera jurisdiktioner. Ett exempel kan vara att ett företag i Sverige säljer varor till ett annat land och beskattas för försäljningen både i det landet och i Sverige. Försäljningen (inkomsten) har då blivit dubbelbeskattad. Liknande kan då uppstå vid beskattning av pension som är en inkomst. Den vanligaste lösningen för att undvika dubbelbeskattning, i den mån risken finns kvar efter införandet av EU och dess regler, är att staterna mellan sig tecknar dubbelbeskattningsavtal. Dessa reglerar då vilket land som har rätt att beskatta företagets inkomst. Dessa kan se ut på olika sätt och får därför undersökas specifikt.PunktskatterPunktskatter är skatter som endast gäller för vissa inkomster från vissa källor exv. alkoholskatt, reklamskatt, skatt på energi o.s.v. Dessa är unika på det sätt att skattesatserna varier och är anpassade för just en viss inkomstkälla. Mycket av den rättsliga regleringen kommer idag från EU.Alkoholskatt som exempelOm vi utgår ifrån alkoholskatt som exempel så är det mycket riktigt så att det finns punktskatt för vissa alkoholhaltiga varor. Skattepliktig är antingen den näringsverksamhet som säljer alkoholhaltiga drycker eller den som importerar alkoholhaltiga drycker till Sverige m.m.MervärdesskattMervärdesskatten är mer generell än t.ex. punktskatterna och föreligger för de flesta försäljningar av varor och tjänster. Den är utformad på så vis att den belastar alla transaktioner i varje led från producent till slutkund. Tanken är att varje skattesubjekt på vägen ska "övervältra" kostnaden på nästa subjekt fram till dess att konsumenten köper varan eller tjänsten. Konsumenter kan till skillnad från tidigare led inte göra avdrag för ingående moms och får således bära slutkostnaden.SammanfattningDet är inte helt klart vad Ni avsåg att fråga om när Ni använde begreppet "dubbelbeskattning" men jag har tolkat det som att Ni egentligen efterfrågade varför eller kanske hur man kan ha flera skatter som drabbar en och samma transaktion, exv. försäljning av alkohol. Såvitt jag vet finns ingen regel idag som säger att staten inte får beskatta en transaktion flera gånger med flera olika skatter och de har därför möjligheten att göra så. Den mer konkreta anledningen är antingen samhällsekonomisk eller samhällsorienterad på så vis att man t.ex. vill minska alkoholkonsumtion och fordonskörning genom att göra extra skattepålägg för sådana transaktioner.Jag förstår att detta inte riktigt är det svar Ni hade hoppats på men det finns inget riktigt klart svar att ge på Er fråga.Hoppas Ni i vart fall fått mer förståelse för regelsystemet.Med vänliga hälsningar

Väjningsplikt gentemot cyklist på cykelbana

2016-06-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vem har väjningsplikt enligt Trafikförordningen om en cyklist cyklar på en cykelbana och en annan cyklist korsar cykelbanan för det inte är någon korsning eller väg utan bara asfalterat område?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt Trafikförordningen 3 kap 18 § har fordon (även cykel) från höger företräde. Av Trafikförordningen 3 kap 59 § framgår dock att den som cyklar på en cykelbana har företräde gentemot andra fordonsförare. Alltså har cyklisten som korsar cykelbanan väjningsplikt.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Socialförsäkringsbalken 67 kap.

2016-04-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |socialförsäkringsbalken kap 67(2010:110) vad står i den?
Josefin Wahrolén |Hej!Socialförsäkringsbalkens 67 kapitel berör garantipension för de som är födda år 1938 eller senare. Du har rätt till garantipension om du är född 1938 eller senare och har en försäkringstid om minst tre år, 67:2 socialförsäkringsbalken. Med försäkringstid menar man att man ska ha varit bosatt i Sverige. Om bosättningstiden i Sverige endast är tre år utgår inte full garantipension, för att full garantipension ska vara möjligt måste man ha varit bosatt i Sverige i minst 40 år från och med det år du fyllde 16 år till och med det år du fyller 64 år. Om du har annan pension så som inkomstgrundande pension kan den pensionen minska din garantipension. För att sammanfatta behöver du ha bott i Sverige i minst 3 år och vara född 1938 eller senare för att få möjlighet att ta ut garantipension. Din garantipension kan minska om du bott i Sverige i färre år än 40 år samt om du får annan pension.Socialförsäkringsbalkens 67 kap. hittar du här.. Allmän information om garantipension hittar du på Pensionsmyndighetens hemsida här.Hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte eller om du har vidare frågor är du varmt välkommen att återkomma!Mvh

Hierarki mellan lag och förordning

2016-08-08 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Är det faktiskt sant att i Sverige - lagen som jag uppfattade - skyddar mig som boende här i mina kontakter med myndigheterna - så uppfattade jag förvaltningsrätten - gäller bara så länge en annan lag eller förordning säger annat - vet inte avvikande. Är det inte så att lagar beslutas av riksdagen men ändå måste de vika för förordning som beslutas av regering. Om jag överklagar ett beslut fattad av en myndighet och stödjer mig på lagen - kan förvaltningsdomstolen ger rätt till en myndighet som stödjer sig på en förordning eller sina egan föreskrifter - som i för sig stämmer inte med lagen - rätt så skrämmande - men är det faktiskt så ?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi olika typer av föreskrifter som är uppdelade i:1. Grundlag2. Lag3. Förordningar4. FöreskrifterVem som får besluta om vilken föreskrift finns bestämt i regeringsformen (RF) som är en av våra grundlagar (se den här). Riksdagen beslutar om grundlag genom två likalydande beslut med ett riksdagsval i mellan enligt 8 kap 14 § RF. Enligt 8 kap 1 § beslutar riksdagen om lag och regeringen om förordning. Genom bemyndigande från riksdag eller regering kan andra myndigheter besluta om föreskrifter.Hierarkin mellan de olika föreskrifterna är generellt sett enligt punktlistan ovan, grundlag går före lag och lag går före förordning etc, men undantag kan förekomma. En lag kan till exempel vara subsidiär till andra föreskrifter, vilket innebär att den lagen inte gäller om det finns en annan lag som säger något annat. Ett exempel på detta är förvaltningslagen (se lagen här), vars bestämmelser inte gäller om det finns en bestämmelse i någon annan lag eller förordning som avviker från förvaltningslagens bestämmelser.Som svar på din fråga blir då alltså att om du stödjer dig på en lag så kan det finnas lagar och föreskrifter vars bestämmelser går före, det beror helt på vad som står i den lagen du stödjer dig på (om den är subsidiär som förvaltningslagen till exempel).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Rekvisit och straff för langning av alkohol

2016-06-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |jag och min kompis som är 17 åkte till annan ort för att kolla på en bilträff. hade då med mig en box med vin för mitt eget bruk. hennes föräldrar har nu anmält mig för langning till mig 17åriga kompis. hon drack inte av mig alls under hela kvällen och jag anmäldes bara för att hennes föräldrar påstår att det skedde, vilket ej var fallet. finns heller ingen som vittne på anmälan. kan jag bli fälld för något då jag inte ens bjudit henne på alkohol?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa in fråga till Lawline! I Alkohollag (2010:1622), se här: https://lagen.nu/2010:1622, 3 kap 7 § står det att alkohol inte får säljas till en person som är under 20 år gammal samt att alkohol inte får lämnas ut till någon person under 18 år. Det står vidare i 3 kap 8 § att den som lämnar ut alkoholhaltiga drycker ska förvissa sig om att personen som den alkoholhaltiga drycken lämnas ut till är 18 år, eller 20 år om det handlar om försäljning. Om det skulle vara så att en minderårig blir bjuden på alkohol kan detta vara tillåtet om det sker under ordnade former och sett till mängden alkohol samt vilken påverkan alkoholmängden har på den minderåriges utveckling.Om de är så att du har anskaffat, bjudit eller överlämnat alkohol till din kompis som är under 18 så kan du enligt 11 kap 7 § Alkohollag ha begått brottet olovligt anskaffande av alkoholhaltiga drycker vilket kan leda till böter eller fängelse i 2 år, är brottet grovt så an det till och med leda till fängelse i 4 år. Det faktum att du själv inte är myndig, se 9 kap 1 § Föräldrabalk (1949:381), se här: https://lagen.nu/1949:381, gör att du inte kan få lika hårt straff som en myndig person hade fått. Om det är så att det faktiskt blir ett åtal av att din kompis föräldrar har anmält dig så är det upp till åklagaren att bevisa att du de facto har bjudit din kompis på vin och att du har anskaffat, bjudit eller överlämnat alkohol till en minderårig. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Mvh,

Tillåtet att spela gatumusik i Sverige

2016-05-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag undrar huruvida det är fritt tillåtet att spela musik på gatan i Sverige, alltså utöva gatumusikanteri. Jag har själv sökt svar i frågan men tycker det är svårt att hitta enkel och tydlig information.
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår att du inte har hittat enkel och tydlig information i denna fråga. Möjligheten att spela gatumusik i Sverige är efter bemyndigande från regeringen nämligen reglerat på kommunal nivå och det finns alltså en potentiell uppsjö av olika regler att förhålla sig till beroende på vilken kommun du har tänkt spela i.Bemyndigandet har sitt ursprung i 1§ i förordning (1993:1632). Detta bemyndigande ger kommuner rätt att meddela föreskrifter enligt Ordningslagen https://lagen.nu/1993:1617. Specifikt för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats, se 3:8§.Detta kan ge upphov till ordningsregler för gatumusikanter likt de som finns i Göteborgs kommunHoppas att detta besvarade din frågaVänligen

Direktiv och direkt effekt

2016-04-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående EU direktiv och direkt effekt. Om Sverige inför ett direktiv som har horisontell direkt effekt, försvinner denna effekt då när direktivet blivit nationell lag?
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Direktiv är lagstiftningsakter från EU där det är upp till medlemsländerna att se till att nationell lagstiftning når upp till kraven i direktiven. Sverige kan införliva ett direktiv exempelvis genom att skapa ny lag, genom att uppdatera en befintlig lag eller genom att konstatera att nuvarande lagstiftning redan uppnår de krav som ställs i direktiven. Under tiden det tar för en medlemsstat att införliva ett direktiv (eller om medlemsstaten inte införlivar direktivet i tid) kan ett direktiv ha direkt effekt om vissa kriterier är uppfyllda. Detta innebär då att medborgare kan åberopa direktiven inför nationella domstolar. När exempelvis Sverige har införlivat ett direktiv kan medborgarna självklart åberopa bestämmelserna som nu finns i nationell lagstiftning inför domstolar så svaret är att den direkta effekten försvinner men inte syftet med den.Direktiv kan dock endast ha vertikal direkt effekt.Horisontell direkt effekt innebär att en bestämmelse i direktivet kan åberopas mellan privatpersoner.Vertikal direkt effekt innebär att en bestämmelse i direktivet endast kan åberopas mellan privatperson och medlemsland.Hoppas att detta besvarade din frågaVänligen