Gäller diskrimineringslagen för studieförbund?

2017-09-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,jag undrar om lagen om tillgänglighet och/eller diskriminering inkludera studieförbunden i Sverige? I det här fallet handlar det om Studiefrämjandet som jag kontaktade i samband med en kurs jag var intresserad av. Då jag sitter i rullstol ville jag säkerställa att det skulle funka för mig rent praktiskt men fick till svar att kursen skulle hållas i en lokal en trappa ner utan hiss. Ett svar jag är ganska van vid att få vid men då det kom från ett studieförbund tycker jag det är ännu mer under all kritik. Så vad säger lagen egentligen?Tacksam för svar!MvhFrida
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Den som bedriver utbildningsverksamhet får inte diskriminera någon studerande som deltar i verksamheten. Detta framgår i diskrimineringslagen (DL 2 kap. 5 §).Diskriminering i detta fallet är den bristande tillgängligheten till verksamhetens lokal (DL 1 kap. 4 § 3 p.).Min bedömning är att du har missgynnats på den grund att du är rullstolsburen och studieförbundet underlåtit att anpassa verksamheten efter dig.Jag skulle rekommendera dig att kontakta dem igen och påpekar de lagrum jag hänvisat till.Du är välkommen att kontakta oss igen om du vill ha mer hjälp!

Kan jag stå med i misstankeregistret utan att veta om det?

2017-09-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan man hamna i "misstankeregistret" utan att få veta det och varför om någon ovän anger en och misstänkliggöra utan substans och verifiering,alltså en Kafka liknande "process" ? vilken strida mot demokratiska rättsprinciper.Bör man initiera utredning genom "säkerhets och integritetsskyddsnämnden" om man anar oråd?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!En förutsättning för att en person ska hamna i polisens misstankeregister är att personen är skäligen misstänkt för ett brott. Den som är skäligen misstänk ska underrättas av polisen om detta i ett förhör, se 23 kap. 18 § rättegångsbalken. Har någon underrättelse inte skett, kan personen känna sig trygg i att denne inte finns med i misstankeregistret. För att hamna i misstankeregistret måste även en rad andra förutsättningar föreligga. Personen som är skäligen misstänk för ett brott måste ha fyllt 15 år. Brottet måste kunna föranleda ett straff som är strängare än böter. Brottet måste vara av straffrättslig karaktär, se 3 § lag (1998:621) om misstankeregister. Varför en person anges i misstankeregistret är för att myndigheter som jobbar med brottsbekämpning, ska kunna få tillgång till registret, vilket underlättar deras arbete och samarbete. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden kan bara kontrollera om polisen följt lagen vid behandling av personuppgifter som gäller dig. De kan alltså inte kontrollera om du finns med i ett visst register. Rätten att begära att nämnden ska kontrollera polisens verksamhet tillkommer den som anser sig ha blivit utsatt för felaktig behandling av personuppgifter. Du kan alltså inte begära att nämnden ska pröva om någon annans personuppgifter behandlats i strid med lag. Enligt lag ska polisen ta bort en person från misstankeregistret så fort en person inte längre är skäligen misstänkt för brott, se 13 § lag (1998:621) om misstankeregister. Hoppas du fick svar på dina frågor och lycka till!Med vänlig hälsning,

Vilken domstol tar upp fall om bristfällig hygien i restaurang?

2017-09-01 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Undrar vilken domstol det är som tar upp fall när det kommer till bristfällighygien i restaurang osv. mvh
Soroosh Parsa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är normalt kommunen som utövar tillsyn över restauranger. Om en kommun har fattat beslut om bristfällig hygien i en restaurang kan restaurangen överklaga beslutet till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan därefter överklagas till förvaltningsrätten. Den domstol som hanterar målet är alltså förvaltningsrätten.Vänligen,

Kan skolan tvinga mig att skriva under ordningsregler?

2017-08-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min skola vill att varje elev ska skriva under ordningsregler som de utformat tillsammans med elever. Kan jag vägra skriva under om det finns punkter som jag inte håller med om? Man skriver ju trots allt bara under om man går med på allt, vilket jag inte gör. Har skolan någon rätt att tvinga mig skriva under. Kan tilläggas att även vårdnadshavare måste skriva under. Gäller grundskola.
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ordningsregler är framtagna för att elever och personal ska ha en trivsam arbetsmiljö där de känner sig trygga och alla visar respekt för varandra och människors olikheter. Genom att skriva under ordningsregler ansvarar föräldrar/vårdnadshavare för att deras barn följer dessa. De flesta skolar har ordningsregler som elever och vårdnadshavare ska skriva under och godkänna. Du kan inte tvingas skriva under dem, men genom att vägra kanske barnet nekas plats på skolan. Antagligen kan du får prata med en lärare eller rektor på skolan för att komma fram till en lösning som passar båda parter. Om du inte håller med om ordningsreglerna kanske du även kan vända dig till en skola som bättre möter dina önskemål och placera barnet där. Vänligen

Skillnad mellan prejudikat och praxis?

2017-09-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan prejudikat och praxis?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Prejudikat är vägledande domar från högsta instanser inom respektive gren i rättsväsendet, såsom Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. Dessa domstolar har gemensamt att deras domar inte kan överklagas och avgörandena är alltså alltid slutliga (till skillnad från en dom från exempelvis tingsrätten). Dessa domstolar har inte bara till uppgift att avgöra mål, utan också att vägleda andra domstolar i liknande fall. En dom från Högsta domstolen sägs vara prejudicerande i den meningen att andra allmänna domstolar ska beakta den och ta hänsyn till vad som sägs där, även om det är saker som inte framgår av lagtexten.Praxis är ett mera vitt begrepp för domstolars avgöranden. Även avgöranden i tingsrätten utgör praxis, men har väldigt sällan status som vägledande för andra domstolar. Snarare brukar man prata om att någonting förekommer "i rättspraxis" då det är vanligt förekommande även bland underrätternas avgöranden. Dessa är dock inte vägledande för andra domstolar på samma sätt som prejudikat är.

Vad är en offentligrättslig lag?

2017-09-06 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad menas med att arbetsmiljölagen är en offentligrättslig lag?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En offentligrättslig lag är en lag på den offentliga rättens område, den offentliga rätten rör förhållanden mellan stat och människa (privat rättssubjekt). Offentlig rätt kan delas in i två områden. Den vanliga, snäva betydelsen som avser de rättsområden som rör statens och kommunens organisation och kompetens (statsrätt) samt statliga och kommunala myndigheters förvaltning och myndighetsutövning (förvaltningsrätt). Den andra bredare betydelsen innefattar områden som rör individens förhållande till det allmänna som t.ex. skatterätt, processrätt och straffrätt. Att arbetsmiljölagen är offentligrättslig innebär alltså att lagen hör till den offentliga rättens område och rör förhållandet mellan det allmänna och ett privat rättssubjekt. Motsatsen blir då civilrätt som rör förhållanden privata rättssubjekt emellan. Hoppas att det var svar på din fråga och tveka inte att höra av dig till Lawline igen om du har några funderingar!Vänligen,

Avsätta en folkvald kommunpolitiker?

2017-08-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vem kan entlediga / avsätta folkvald som försatt / försätter en kommun i en mycket kostsam och onödigsituation ?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Det är inte så enkelt att avsätta en folkvald politiker. Denna person har ju fått sitt uppdrag och hamnat i den positionen, i demokratins namn. En kommun får dock inte agera oansvarigt och hur som helst med kommunens pengar genom att bland annat ge bort gåvor hur som helst eller efterskänka skulder m.m.En folkvald kommunpolitikers uppdrag kan dock upphöra vid följande situationer:- Vid omval/nyval,- Vid egen begäran, eller- Om personen inte längre är valbar, exempelvis om han eller hon flyttar till en annan kommun.Fullmäktige kan återkalla uppdrag som fullmäktige gett en nämndeperson om:1. Vägrad ansvarsfrihet föreligger, eller2. Personen är dömd för ett brott där fängelse i två år eller däröver finns föreskrivet i straffskalan.Fullmäktige får även återkalla uppdragen för de förtroendevalda i en nämnd (se Kommunallagen 4 kap 10 a §):1. När den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige, eller2. Vid förändringar i nämndorganisationen (tar bort en hel verksamhetsgren).Förtroendeuppdragen för personer som är valda i fullmäktige upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Kan inte upphöra pga. personliga förhållanden som exempelvis att man har uppfört sig illa.Det som du kan göra ifall du bor i kommunen är att överklaga de beslut som kommunen fattar och som du ställer dig emot. Besluten ska överklagas till den allmänna förvaltningsdomstolen.Vad kan överklagas? Se Kommunallagen 10 kap 2 §- Beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund.- Beslut av en nämnd eller ett partsammansatt organ, om det inte är av rent förberedande eller verkställande art.- Beslut av förbundsstyrelsen, en annan nämnd eller ett partsammansatt organ i ett kommunalförbund om det inte är av rent förberedande eller verkställande art.- Vissa beslut av revisorerna kan överklagas.- Ett beslut om att nämnden delegerar till utskott, ersättare eller anställd kan också överklagas.Ett överklagat beslut ska upphävas om1. Det inte har tillkommit i laga ordning (formaliafel, befogenhet-/behörighetsöverskridande),2. Beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,3. Det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller4. Beslutet strider mot lag eller annan författning.Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. Beslutet är antingen giltigt eller ogiltigt.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Är kommunen skyldig att följa KPR:s reglemente?

2017-08-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |KPR, kommunala pensionärsrådet, i en kommun, regleras av ett reglemente. Är kommunen skyldig att följa dess bestämmelser?Vänliga hälsningar
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den kommunala självstyrelsenI lagen är den kommunala självstyrelsen fastslagen vilken är en princip som reglerar förhållandet mellan stat och kommun. (1 kap. 1 § RF och 1 kap 1 § KL) Principen är avsedd att ge kommunerna en självständig och inom vissa gränser fri bestämmanderätt. Kommunernas självbestämmanderätt gäller till viss del angående vilka nämnder som ska finnas och hur dessa ska vara sammansatta. En kommuns verksamhet styrs dock till stor del av ett antal lagar, b.l.a Socialtjänstlagen som anger att en kommun på olika sätt ska främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden bland äldre.Är kommunen skyldig att följa Pensionärsrådets reglemente?Idag finns det inte någon lagstiftning om att varje kommun måste ha ett pensionärsråd men flera motioner har lämnats in angående att öka Pensionärsrådets status genom lagstiftning. Pensionärsråd regleras inte heller i Kommunallagen. I lagen anges att reglementen för nämnder ska utfärdas av kommunfullmäktige. (6 kap. 32 § KL) I sådana reglementen brukar anges huruvida kommunstyrelsen/kommunfullmäktige är skyldig att följa föreskrifterna. Däremot är Pensionärsrådet i en kommun just ett råd och inte en nämnd. Pensionärsrådet fungerar ofta som en mellanhand mellan de som brukar samhällets tjänster och kommunen. En kommun kan inte delegera bestämmanderätt hur som helst och Pensionärsrådet kan således inte ha en bestämmandefunktion i kommunen. Förutsatt att kommunfullmäktige/kommunstyrelsen har utfärdat reglementet kan kommunen vara skyldig att följa dess bestämmelser om detta framgår av reglementet. Däremot är kommunen inte skyldig att göra som Pensionärsrådet rådgör kommunen att göra.Hoppas detta svar gav klarhet i rättsläget, om inte eller om något är otydligt är du varmt välkommen att återkomma på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med Vänlig Hälsning