Är trafikordningen dispositiv?

2017-11-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejVi pratar om Trafikförordningen. Är den dispositiv, kan vi genom lokala föreskrifter säga att våra deltidsbrandmän inte får bryta mot Trafikförordningen 11 kap paragraf 1,2,3,4,5,10 och 11 som ger dem rätt att bryta mot dessa paragrafer?Med vänlig hälsning, Niklas
Torbjörn Carbell |Hej och tack för att du vänder dig tlll Lawline.Trafikförordningen är tvingande och är således inte dispositiv. Trafikförordningen gäller i hela landet och kan inte lagstiftas bort genom föreskrifter på lokal nivå. Sådana föreskrifter kan endast komplettera gällande regler men ej ersätta de.Du uppger i din fråga att dessa deltidsbrandmän bryter mot trafikförordningen enligt Trafikförordningen 11 kap 1-5,10 och 11 §§. Dessa paragrafer ger räddningstjänsten utökade befogenheter att bryta mot andra regler enligt trafikförordningen. Nu vet jag inte vilka grunder ni har för att vilja avlägsna dessa bestämmelser. Bestämmelserna finns till för att räddningenstjänsten snabbare ska kunna ta sig fram och hjälpa nödställda. Viktigt att komma ihåg är att dessa regler endast är tillämpliga för person inom räddningstjänsten som framför sitt fordon i sin roll som exempelvis brandman och inte är tillämpliga utanför arbetstid för någon som är anställd vid räddningstjänst. De ger alltså inga befogenheter att utanför arbetstid bryta mot andra regler i exempelvis trafikförordningen, som alltså fortfarande är tillämpliga.Om ni har några ytterligare frågor så ber jag er återkomma! Vänligen,

Motbevisa samboförhållande i samband med ansökan om försörjningsstöd

2017-10-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag håller på och överklagar mitt beslut om ekonomiskt bistånd hos förvaltningsrätten. Hur bevisar jag att jag inte är sambo? Har en lägenhet och fick inte stå på kontraktet själv då jag har skulder. Personen som står med på kontaktet är min pojkvän(inte varit ihop så länge) och är inte folkbokförd hos mig, han bor fortfarande hemma. Så på vilket mer sätt än så kan jag bevisa? FT avslår pga att de anser att jag inte inkommit med bevis om att vi inte är sambo
Christoffer Tolf |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Vid behovsprövningen ser man till den samlade ekonomiska förmågan hos de som lever i hushållsgemenskap. Man tar då hänsyn till sambor eftersom man anser att det föreligger en presumtion om delad ekonomi i ett samboförhållande. Av denna anledningen är det viktigt att reda ut om du som sökande ingår i ett samboförhållande eller inte. Det ankommer dig som biståndsansökande att visa att förutsättningarna för rätt till ekonomiskt bistånd är uppfyllda. Det finns tre förutsättningar för att ett samboförhållande ska anses föreligga. Dessa är att personerna i fråga stadigvarande bor tillsammans, att de bor tillsammans i ett parförhållande samt att de har ett gemensamt hushåll. Den mest relevanta att resonera kring här är den första och tredje förutsättningen som är dels om ni stadigvarande bor tillsammans, dels om du och din pojkvän har ett gemensamt hushåll. Att stadigvarande bo tillsammans förstås ha viss varaktighet. Med gemensamt hushåll avses att du och din pojkvän delar på sysslor och utgifter med anknytning till hushållet och samarbetet om vardagliga göromål i hemmet. I ditt fall står din pojkvän med på kontraktet till boendet. Detta tyder på att ni även bor tillsammans samt ingår ett samboförhållande då ni faktiskt är i ett parförhållande. Däremot är din pojkvän inte skriven hos dig. Istället är han skriven hos sina föräldrar. Detta tyder på motsatsen. I din fråga framgår det inte om ni har gemensamma barn och jag förutsätter därför i mitt svar att så inte är fallet. Gemensamma barn och gemensam folkbokföringsadress utgör vanligtvis en presumtion för att ett samboförhållande föreligger. Eftersom att varken gemensamma barn eller gemensam folkbokföringsadress föreligger får man istället göra en helhetsbedömning i fallet. En rekommendation är att visa att du ensam står för de ekonomiska utgifterna i samband med boendet samt att ni inte har en gemensam ekonomi (ex konton). Vidare kan det vara bra att din pojkväns föräldrar intygar att han bor hos dem och inte hos dig. Observera att detta är en rekommendation på saker du kan uppge och inte uttömmande. Förvaltningsrätten kan också stötta dig i processen på så vis att de ser till att nödvändiga omständigheter kommer fram i målet. Hoppas att du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Tolkning av vidimeringskrav

2017-10-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag tror min fråga gäller fullmakt – eller rätt att företrädda någonHar svårt att fatta vad menas med:"När ett underlag består av ett intyg måste alltid en bevittnad kopia av giltigt identitetshandling på den person som har skrivit intyget bifogas"Betyder: att när jag ber om ett intyg – får den – underskriven av en tjänsteman som jobbar där – måste jag be honom att vissa att hen har rätt att intyga och skriva under – och sedan be hen att legitimera sig och be en till som ska bevittna att det är hen som har legitimerat sigStor TACK på för hand
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Det verkar som att du tolkat det rätt. Eftersom det är taget ur kontext är det emellertid svårt att göra en mer grundlig och korrekt tolkning av texten. Om det är ett företag eller en myndighet som skrivit det bör du kontakta dem för vägledning och svar på just denna fråga eftersom det är de som ställt det aktuella vidimeringskravet.Hoppas du fick lite hjälp med din fråga!Bästa hälsningar

Vad skiljer prejudikat från andra domstolsavgöranden?

2017-10-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Skulle ni kunna ge exempel på fall som blivit prejudikat. Varför blev just detta ett prejudikat? Finns det nackdelar med detta prejudikat?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Ett prejudikat är ett domstolsavgörande som klargör rättsläget på något sätt. Det kan t.ex. fastställa en tidigare oskriven princip eller tydliggöra hur en viss bestämmelse kommer att tillämpas av domstolen. Detta innebär i praktiken att ett prejudikat bygger vidare på lagarna, eftersom man vet hur de kommer tillämpas i högsta instans. Av denna anledning är det bara fall från högsta domstolsinstanserna, främst högsta domstolen (HD) och högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som blir prejudikat.Ett prejudikat som jag ofta hänvisar till är NJA 2007 s. 86 "motocrossbanefallet" där HD fastställde att en hussäljare har en upplysningsplikt om fel på fastigheten och att denna plikt går före köparens undersökningsplikt. Alltså fastställde domen att fastän köparen inte har uppfyllt sin undersökningsplikt (4 kap. 19 § andra stycket jordabalken (JB)), kan hen göra gällande fel i fastigheten mot säljaren om denne var medveten om felet och inte berättade något för köparen. Detta prejudikat hjälpte alltså till att klargöra hur paragrafen i JB skulle tolkas.Det kan absolut finnas nackdelar med prejudikat. Även domstolen kan meddela domar som de flesta tycker är felaktiga av olika anledningar, t.ex. att bevisningen i ett brottmål inte var tillräcklig. I vissa sådana fall tas målet upp igen i ett s.k. plenumavgörande, där alla justitieråd är sittande domare. Dessa prejudikat anses särskilt starka.Hoppas det besvarar dina funderingar. Välkommen tillbaka igen i framtiden!Vänliga hälsningar,

Lagstiftningsförslag mot Lexbase?

2017-11-10 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejJag undrar om Lexbase kommer att stängas ner, jag har nämligen läst att regeringen vill ändra om laget och att det med största sannolikhet kommer också att hända. Stämmer det?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Riksdagen har haft en utredning om vissa integritetslagstiftningsändringar, där Lexbase nämns. De anger inte Lexbase som specifik orsak till utredningen men nämner ofta sajten och hänvisar bl.a. till den samhällsdebatt som följt sajten som en orsak till intresset för att stärka integriteten (SOU 2015:65).Det är givetvis bara spekulationer från min sida huruvida detta är troligt att resultera i lagstiftning och huruvida denna lagstiftning verkligen kommer kunna hindra Lexbase men just denna utredning resulterade inte i någon lagändring som påverkade Lexbase. Det är inte omöjligt att detta sker i framtiden men är alltså inget som kan sägas definitivt just nu. Observera dock att vi på Lawline inte har journalistisk expertis och att det kan finnas information som säger annat.Vänliga hälsningar,

Fick ett straff när jag var 16 år, hur länge stannar det kvar i belastningsregistret?

2017-10-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag har fått straff när jag va 16 år i 2016 02 hur länge ska det stanna kvar Belastningsregistret
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Det beror på vad du fick för straff. Skriv i kommentarerna här nedan vilket straff du fick så ska jag ge dig ett närmare svar på din fråga. Du kan alltid kontakta polisen på 11414 och fråga hur länge uppgifterna om ditt straff ska vara kvar - där får du ett exakt svar för vad som gäller för dig och de har dessutom en serviceskyldighet att svara på din fråga.För borttagning av uppgifter i belastningsregistret gäller bland andra följande tider.Fängelsestraff har en borttagningstid på 10 år. Men en 16 åring döms vanligtvis inte för fängelse, såvida det inte rör sig om grov brottslighet. Istället är det mer vanligt med ungdomsvård, ungdomstjänst, villkorlig dom eller skyddstillsyn samtliga för vilka en 5 års borttagningstid gäller (17 § belastningsregisterlagen).Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Ska den nya eller gamla förvaltningslagen gälla?

2017-10-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejJag undrar? Vilken förvaltningslag gäller då jag letar i SOU med flertal utredningar? Då jag läser exv SOU 2010:29 så får jag intryck av att detta är ett förslag till förnyelse, men har den och när isåfall trädde den ikraft?Min enkla fråga är således . Hur kan jag utläsa vilken " lag-giltighet " som gäller för exv ett pågående ärende 2017 men som är baserat och daterat exv 2010 med den då gällande förvaltningslagen.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Det är riktigt att det pågår ett arbete med att ta fram en ny förvaltningslag. Sådana initiativ har förekommit med jämna mellanrum men ännu inte lett till att något förslag lagts fram till, och röstats genom i, riksdagen. Tills vidare är det Förvaltningslagen från 1986 som är den gällande. Om du undrar hur arbetet går med att ta fram en ny förvaltningslag, och när det kan tänkas ske kan du alltid maila till regeringskansliet och fråga. Jag själv mailade faktiskt angående just detta under våren 2016 och fick då svaret att utredningen hade som mål att lägga fram förslaget "under 2016". Eftersom förslaget alltjämt inte antagits har förslaget som återfinns i den SOU du hänvisar till inte börjat gälla. Jag kan också tillägga att då nuvarande förvaltningslag trädde i kraft innebar övergångsbestämmelserna att reglerna om överklagande m.m. för beslut som meddelats enligt den gamla förvaltningslagen skulle hämtas från just den gamla lagen. Ärenden som påbörjats under tiden som förvaltningslagen från 1986 gällt lär alltså även fortsättningsvis behandlas enligt den lagen, i de avseenden som de två lagarna avviker från varandra!

Varför ska man göra en polisanmälan och hur säkert är det att göra en polisanmälan?

2017-10-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, Min juridiska fråga handlar om ett övergrepp som inträffat feb 2008. Det finns ingen fysisk bevisning kvar för övergreppet, övergreppet har skett på en plats där enbart gärningsmannen och den utsatte var vittnen. Den enda bevisningen skulle vara tidigare psykologers bekräftande, vänners bekräftande och en anmälan gjord av den utsattes vän. Den polisanmälan vart dock nedlagd efter att polisen kontaktat den utsatte och den utsatte nekat bestämt. Finns säkert en och annan dagboksanteckning också, men i grunden inga fysiska bevis. Den utsatte blir ju ofta uppmuntrade att anmäla, men när statestik på ouppklarade och nedlagda utredningar i just den här typen av brott uppdagas så är det svårt att motivera för en utsatt varför denne skulle sätta sig i den utsatta poritionen som det innebär att anmäla, när anmälan men största sannolikhet skulle läggas ner. Min fråga blir därför; Ur ett juridiskt perspektiv, vad är det för vits med att göra en anmälan? Vad kan rättssystemet egentligen göra i ett fall som detta ovannämnda? Den utsatte vill ju sällan behöva återuppleva sitt trauma, få sina uppgifter offentliga eller på något sett hamna i händerna på sin berövare en gång till, vad finns för säkerhet för den utsatte att detta inte kommer inträffa så fort gärningsmannen får besked om att denne är anmäld?Vänliga hälsningar och tack för svar,
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När man känner obehag eller rädsla ska man alltid polisanmäla enligt polisens rekommendationer. För att en åklagare ska kunna väcka allmänt åtal mot en misstänkt gärningsman krävs nästan alltid att någon skickar in en polisanmälan. Åklagare kan givetvis också väcka allmänt åtal ex officioutan att en polisanmälan upprättats - det vill säga på eget initiativ. Staten för hennes talan vid allmänt åtal och står för alla kostnader samt yrkar skadestånd för hennes räkning. Alternativet till detta är enskilt åtal. Den som brottet riktats mot kan då fullgöra sin talan i domstol och åberopa all bevismaterial själv. Hon får vid enskilt åtal stå för alla kostnader men kan yrka ersättning för rättegångskostnader i hennes talan mot personen. Dessa är de praktiska fördelarna med att upprätta en polisanmälan.Polisanmälan är en allmän handling först när förundersökningen avslutas. Polisanmälan kan bli sekretessbelagd om syftet är att motverka att utredningen skadas om uppgiften röjs (18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL)). Sekretessen innebär att den misstänkte i ett inledande skede inte blir underrättad om det. Det är först när misstanken når en viss grad - skäligen misstänkt - som personen blir delgiven misstanke. När någon blir delgiven misstanke får personen i egenskap av part i brottsutredningen ta del av uppgifterna i utredningen. Denna rätt begränsas däremot av att ett utlämnande av uppgifterna endast kan ske om det inte medför men i för utredningen (23 kap. 18 § rättegångsbalken och 10 kap. 3 § OSL). Polisen prövar alltid sekretessen innan utlämnande av uppgifter. Om personen som blivit polisanmäld begår ett till brott mot den som upprättat en polisanmälan kan personen häktas och dömas för tillgrepp i rättssak. Detta är säkerheten för ett brottsoffer som vill göra en polisanmälan även om polisanmälan enligt er sannolikt kommer att läggas ned.Preskriptionstiden för ofredande och ringa misshandel är två år, för misshandel av normalgraden fem år, för grov misshandel tio år och för synnerligen grov misshandel femton år (4 kap. 4 och 7 §§ samt 35 kap. 1 § brottsbalken). Så din vän kan ha förlorat sin rätt att föra talan mot personen redan för 4 eller 7 år sedan beroende på brottsformen såvida det inte rör sig om grov eller synnerligen grov misshandel.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar