Lawline svarar
Hej
Enligt 23 kap 21 § 1 st Rättegångsbalken (RB) ska utsagor som lämnas av den misstänkte eller någon annan person skrivas ned i form av protokoll eller anteckningar. Utsagan skall efter förhöret läsas upp eller på annat sätt tillhandahållas den hörde personen, så att denne kan granska det som nedtecknats. Den hörde har rätt att göra invändningar mot innehållet. Om invändningar görs skall utsagan ändras. I praktiken godkänner man utsagan genom att skriva under protokollet/anteckningarna.
Enligt 23 kap 18 § 1 st Rättegångsbalken (RB) har den som är skäligen misstänkt för ett brott rätt att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen (som lägger grunden för att väcka åtal och rättegången), allt eftersom denna fortskrider. Regeln anses vara en presumtion för att den misstänkte och dennes försvarare har en rätt att omedelbart få ta del av allt som kommer fram under förundersökningen och materialet ska vara så fullständigt som möjligt och bör därmed innehålla förhörsprotokoll.
Det finns inte någon närmare definition av begreppet ”skälig misstanke” men allmänt sett krävs att en misstanke om viss brottslighet ska vara underbyggd av objektiva omständigheter (så som faktiska bevis för en viss handling eller liknande) och att dessa ska ha en viss styrka.
Den skäligen misstänktes rätt att ta del förundersökningsmaterialet gäller dock under förutsättningen att det inte är till men för förundersökningen att den misstänkte tar del av förundersökningsmaterialet. Om det troligen skulle försvåra förundersökningens fortskridande att viss information från förundersökningen kom till den misstänktes kännedom, så får sådan information uteslutas från vad den misstänkte får ta del av. Åklagaren får alltså rätteligen neka att utlämna sådan information. Det kan exempelvis handla om uppgifter om bevisning som, om den misstänkte fick för stor information om dessa, kunde anpassa sin version av händelseförloppet efter vad han fått veta om bevisningen. Utöver dessa specifika undantag med anledning av att underrättelse till den misstänkte kan riskera att bli till men för förundersökningen, ska det material som lämnas den misstänkte vara så fullständigt som möjligt angående vad som kommer fram under förundersökningen.
I annat fall blir förhörsprotokollen offentliga handlingar enligt 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighetsprincipen, då åtal väcks. Det gäller då regeln/principen innebär att varje svensk medborgare har rätt att ta del av de handlingar som inkommit eller upprättats hos en myndighet och som förvaras hos myndigheten.
Allmänna och enskilda intressen kan dock ibland innebära att en inskränkning av offentlighetsprincipen är motiverad. En allmän handling kan då bli sekretessbelagd. Enligt 2 kap. 2 § TF får rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas om det är påkallat med hänsyn till vissa preciserade skyddsintressen (att finna i nämnda paragraf). Undantag från offentlighetsprincipen kan bland annat ske för att skydda enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.
Enligt 2 kap. 14 § TF ska en begäran att få ta del av en allmän handling göras hos den myndighet där handlingen förvaras. Man bör därmed vända sig till myndigheten som har handlagt ärendet och begära att få ut de allmänna handlingarna. En sekretessprövning kommer då att göras för att avgöra om handlingarna kan lämnas ut eller ej.
Se Rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740
och Tryckfrihetsförordningen https://lagen.nu/1949%3A105
Vänligen
