Lawline svarar
GALLRING AV UPPGIFTER FRÅN DAKTNING
Enligt Polisdatalag (SFS 1998:622) får polisen bevara uppgifter om fingeravtryck,signalement, identifieringsuppgifter och ärendenummer (30,31 §§). Eftersom du dömts till påföljd så ska inte uppgifterna omedelbart gallras utan denna verksamhet styrs av lagen (SFS 1998:620) om belastningsregister (2, 3 §§ Lagen om belastningsregister). Du har rätt att ta del av uppgifterna en gång per kalenderhalvår (9 §). Gallringsreglerna är i första hand aktuella om du friats från brottet eller om åtalsunderlåtelse meddelats. Huvudregeln i andra hand då du dömts till en påföljd ( ex. fängelse eller skydddstillsyn) är att uppgiften gallras 10 år efter att påföljden verkställts. (16,17§§ i lagen om belatsningsregister) med undantag för böter, strafföreläggande, ordningsbot och beslut om besöksförbud. De senare uppgifterna gallras efter fem år. Om en ny anteckning görs om samma person så ska inte uppgifterna gallras så länge någon av dem ska finnas kvar i registret enligt de nämnda reglerna. Dock så ska en uppgift gallras senast tjugo år efter den dom eller det beslut som föranledde att uppgiften fördes in i registret (undantag för fängelsestraff eller rättspsykiatrisk vård). Om uppgifterna är felaktiga kan du begära rättelse och skadestånd enligt 28, 48 §§ personuppgiftslagen . Det är viktigt att påpeka att en uppgift om att en person har dömts för brott inte kan anses felaktig i om den dömde efter överklagande frikänns. Trots att en frikännande överrättsdom innebär att uppgifter om den fällande underrättsdomen skall gallras så medför detta ingen skyldighet för Rikspolisstyrelsen att lämna underrättelse om en frikännande dom till den som tidigare har fått del av uppgifter om en fällande dom. Däremot måste myndigheter om de får del av utdrag ur registret att, innan de lägger uppgifterna i ett utdrag till grund för lämplighetsprövning eller liknande, kontrollera om en enligt utdraget ännu inte lagakraftvunnen dom har ändrats Du har dock ingen principeill rätt att få upggifterna avförda från registret. Rättelse ska begäras hos den myndighet som är ansvarig för behandling av personuppgifterna,det vill säga Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen är som antytts skyldig att gallra felaktiga uppgifter. Slutligen vill jag påpeka att det mot bakgrund av dessa regler verkar märkligt och ganska osannolikt att uppgift som infördes för 15 år sedan fortfarande finns kvar. Du bör naturligtvis fråga varför dessa uppgifter finns kvar och begära att dessa gallras ut om de finns kvar där på icke rättslig grund. Hoppas att detta har hjälpt dig att förstå principerna bakom gallring av dina uppgifter.
