Ersättning för offentlig försvarare

Question

I ett svar 2007-08-20 skriver Sara Olsson bl a "Om du förlorar ett mål i en domstol får du i regel betala dina egna rättshjälpskostnader (dvs. rådgivnings- och rättshjälpsavgift) och motpartens kostnader, även om du har rättshjälp."

Det är väl alldeles fel som svar på en fråga som rör ett brottmål?! Där kan det väl ALDRIG bli tal om att betala något av motpartens (statens) kostnader!
Det vore däremot intressant att få belyst hur mycket av kostnaden för en offentlig försvarare som man kan få stå för om man döms i ett sånt här mål. Räknas ut ungefär som man räknar ut dagsböters storlek?

Answer 1

Hej!

Då motparten enligt din fråga är ”staten” förutsätter jag att det rör sig om ett brott under allmänt åtal där åklagaren för talan och inte om ett enskilt åtal.

Bestämmelser om rättegångskostnader i brottmål finns i 31 kap. Rättegångsbalken RB, som du hittar http://www.lagen.nu/1942:740#K31 . Som huvudregel gäller att den tilltalade skall ersätta motpartens (statens) rättegångskostnader vid en fällande dom. Ersättningsskyldigheten är dock begränsad till endast vissa kostnader. Den tilltalade ska ersätta kostnader för blodprov och blodundersökning om sådan gjorts och varit nödvändig för att utreda brottet. Vidare ska den tilltalade ersätta kostnad för hämtning till rättegången om så har skett och det kan anses skäligt. Slutligen ska den tilltalade ersätta kostnader för offentlig försvarare, 31 kap. 1 § RB. Ersättningsskyldigheten omfattar aldrig kostnader för åklagarens eller domstolsledamöternas löner eller liknande. Sådana kostnader stannar alltid på staten. Utöver nu nämnda kostnader kan den tilltalade åläggas att ersätta kostnader för målsägandebiträde och särskild företrädare för barn i förekommande fall.

Som framgår av 31 kap. 1 § st. 2 är den högsta ersättningen som den tilltalade kan åläggas att betala för offentlig försvarare densamma som gäller för rättshjälpsavgift enligt rättshjälpslagen (1996:1619) RHL, som du hittar http://www.lagen.nu/1996:1619 . Ersättningens storlek beror på den tilltalades s.k. ekonomiska underlag, i princip årsinkomst med med hänsyn tagen till underhållsskyldighet m.m. Se 23-25 och 38 §§ RHL. Under vissa förhållanden kan den tilltalade dock komma att få erlägga högre ersättning, se 31 kap. 4 § RB.

Ersättningen kan även jämkas eller efterges, se 31 kap. 1 § st. 4 RB. Exempel på när så kan ske är när den tilltalade dömts till ett långt fängelsestraff, helt saknar förmåga att betala eller om det rör sig om ett mindre allvarligt brott och böter och skadestånd dömts ut.

Vänligen