Lawline svarar
Hej!
Jag tolkar din fråga som att du med adresskydd menar skyddade folkbokföringsuppgifter. Uppgifter inom folkbokföringsverksamheten är i regel offentliga men kan beläggas med sekretess om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan lida skada eller men om uppgiften röjs (7 kap. 15 § SekrL http://www.lagen.nu/1980:100#K7). Personens uppgifter försätts då med en s.k. sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen. Denna markering fungerar som en varningssignal så att en noggrann prövning görs varje gång innan några uppgifter om personen lämnas ut. Sekretessmarkeringen innebär således inte någon absolut sekretess, utan en enskild prövning sker varje gång en begäran om utlämning av personuppgifter framställs.
Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering men någon form av utredning, exempelvis från polis eller socialtjänst som styrker åberopade förhållanden, bör lämnas som underlag för bedömningen om en sekretessmarkering bör göras. Skatteverket gör sedan i regel en omprövning av sekretessmarkeringen varje år varvid det prövas om skyddet bör kvarstå. Det skall i regel röra sig om ett konkret hot i det enskilda fallet.
Som ett sammanfattande svar på din fråga är det således möjligt att skatteverket vid en omprövning inte funnit behovet av sekretessmarkering kvarstå. Vidare har skatteverket möjlighet att återkalla ett beslut om sekretessmarkering om det misstänks att personen ljugit eller flyttat utan att en anmälan gjorts till skatteverket. Om det bara är så att uppgifterna inte överensstämmer pga. exempelvis en flytt kan dessa korrigeras varvid en ny sekretessprövning görs. Om skatteverkets slutgiltiga beslut är att en sekretessmarkering inte bör kvarstå kan beslutet överklagas till länsrätten.
Vänligen,
