Skadestånd och polisens användning av tvångsmedel

FRÅGA
Gäller ett misshandelsfall. 3 Knytnävsslag efter blivit provocerad. Målsägande kräver 17 100 i skadestånd.Skadorna blev smärta, rodnad, svullnad samt en sårskada.Kommer han kunna få ut ett sånt högt skadestånd när inga bestående skador skett?Har också en till fundering, om polisen har rätt att bara komma in och plocka upp en misstänkt i sitt hem när han ligger och sover på natten. Har tidigare på natten blivit eskorterad hem i polisbil. De tar även mobiltelefon och kläder från hemmet.Tack på förhand!
SVAR

Det går inte att utifrån omständigheterna i frågan avgöra om det yrkade skadeståndet kommer att dömas ut eller inte. Provokation i form av ett brottsligt angrepp mot en person, ger rätt till nödvärn där det är tillåtet att bruka våld som inte är uppenbart oförsvarligt (se BrB 24:1 här). Om de tre knytnävslagen delades ut i nödvärn, har den skadelidande inte rätt till skadestånd. Om provokationen däremot inte medfört någon rätt till nödvärn, och den som utdelat slagen döms för misshandel, skall denne också ersätta den skadats genom att utge skadestånd (2:1 skadeståndslagen, som du hittar här).



Den som lidit personskada har rätt till ersättning för bl.a. sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk samt lyte och stadigvarande men (se 5:1 skadeståndslagen här). I det här fallet rör det sig om personskada, men det är inte omöjligt att den som misshandlats också har rätt till s.k. kränkningsersättning om han begär det (2:3 och 5:6 skadeståndslagen). Provokationen kan å andra sidan medföra att skadeståndet jämkas och då främst i rätten till kränkningsersättning. Personskada jämkas dock endast om den skadelidande varit grovt medvållande till skadan (6:1 skadeståndslagen). Det är alltså flera olika "poster" som kan ge en skadelidande rätt till ersättning och det är därför inte möjligt att säga om det yrkade beloppet i frågan är rimligt. På Brottsoffermyndighetens hemsida (http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1298) anges vissa generella belopp som du kan jämföra med.



Angående polisens agerande gäller i princip följande. Den som är skäligen misstänkt för brott på vilken fängelse kan följa får hämtas till förhör, om han eller hon skäligen kan befaras underlåta att följa en kallelse eller försvåra utredningen (23:7 2 st. RB som du hittar här). När polisen gör detta utför man en s.k. personell husrannsakan (28:2 RB), vilken beslutas av förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten (men om det är riktigt bråttom får även en polisman i undantagsfall fatta beslutet). Emellertid måste man göra en proportionalitetsprövning innan beslutet tas - skälen för husrannsakan måste uppväga intrånget (28:3 a RB) och man får inte orsaka mer skada eller olägenhet än vad som är oundgängligen nödvändigt. Dessutom krävs särskilda skäl för att företa husrannsakan efter klockan 21.00 (28:6 RB).



De kläder och den mobiltelefon som tagits av polisen är troligtvis beslagtagna med stöd av 27:1 RB. Alla föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen om brott, alltså främst bevismaterial, får tas i beslag. Av 27:4 RB följer att polisen får ta föremål i beslag då man verkställer t.ex. en husrannsakan.



Med vänliga hälsningar

Linus Jonson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll