Är det brottsligt att hänga ut personer i sociala medier?

FRÅGA
Hej,Efter att ett flertal personer gjort anmälningar till olika myndigheter har en "influencer" med ca 15 000 följare fått omfattande och långtgående problem med flertal myndigheter som vidtagit åtgärder gentemot influencern, vilket påverkat influencerns privatliv och företagande. Influencern har en stor och trogen följarskara via sociala medier. Influencern har använt sin sociala plattform för att få följarna att tro att problemen med myndigheterna beror på konspiration och förföljelse från elaka människor, istället för att influencerns aktiviteter faktiskt prövats av flera olika myndigheter som funnit skäl att agera.Till frågan:Nu har influencern på sin plattform uttalat ett "hot" gentemot alla som anmält influencern. Influencern ska ha begärt ut alla handlingar och vet därför vilka alla anmälare är, namn, personnummer, mailadresser, ip-adresser och att influencern inom kort kommer hänga ut alla anmälare. Samtidigt uttalas en varning om att människor ska tänka sig för innan de anmäler influencern.De som anmält influencern till myndigheterna vet att de inte varit anonyma men med tanke på influencerns följarskara och detta uttalade "hot" så är frågan om de på något sätt kan skydda sig genom lag, eller har influencern rätt att hänga ut deras personer?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är förvaltningslagen (FL) och brottsbalken (BrB).

Rätten till partsinsyn, vad gäller?

Enligt 10 § FL har den som är part i ett ärende rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter kan begränsas genom 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen, men det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att någon begränsning kan göras gällande här. Dessutom är ju, såvitt jag förstår, handlingarna redan utlämnade från de aktuella myndigheterna. Oavsett vilket kan sekretess aldrig hindra en part i ett mål eller ett ärende från att få ta del av domen eller beslutet. Om något eller några beslut är fattade är dock för mig ovisst. Rätten till partsinsyn är för övrigt en grundläggande princip och utgör en garant för den enskildes kontrollmöjligheter och det spelar ingen roll från vem uppgifterna kommer. Rätten till partsinsyn gäller emellertid främst pågående ärenden, men kan även, om den enskilde kan påvisa beaktansvärda skäl, föreligga efter ett avslutat ärende, se Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) avgörande RÅ 1995 ref. 28. Utgångspunkten är de nu rådande förhållandena, vilket innebär att det inte kan vara uppenbart att innehållet i de begärda handlingarna fortfarande är känt för den enskilde bara för att denne tidigare tagit del av samma material, se HFD 2014 not. 44. Men sammanfattningsvis så här långt kan sägas att det inte var fel av myndigheterna att lämna ut de begärda handlingarna till influencern.

Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på RÅ.

Kan anmälarna skydda sig på något sätt?

Det korta svaret lyder nej. Att handgripligen kunna förhindra ett offentliggörande i sociala medier av de uppgifter som finns på personerna som har anmält influencern torde vara omöjligt. Däremot kan ett sådant agerande vara brottsligt, vilket naturligtvis kan straffsanktioneras i efterhand genom böter eller möjligtvis fängelse, men skadan kommer då redan att vara skedd varför detta egentligen hjälper föga. Men brottet som ligger närmast till hands är i varje fall förtal.

Förtal, vad gäller?

I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för till böter. I lagparagrafens andra stycke sägs vidare var han skyldig att uttala sig eller var det eljest (annars) med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, ska ej dömas till ansvar.

I 5 kap. 2 § BrB sägs att om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år. I lagparagrafens andra stycke uttalas att det vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.

Om det har lämnats en uppgift till tredje man, dvs. till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (t.ex. i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften.

Vid den här prövningen sker också en s.k. sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Det är alltså gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig smått ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade, men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda, inte kommer att rymmas inom brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.

Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Med hänsyn till de resonemang som förs i domskälen verkar kravet kunna sällas tämligen lågt, dvs. att det inte verkar krävas särskilt mycket för att någonting potentiellt skulle kunna betraktas som förtal. Men i det här fallet handlar det om uppgifter som är sanna och i lagtexten sägs som sagt att det för straffrihet krävs att uppgiften som sprids är sann eller att det fanns skälig anledning att tro att uppgiften var sann. Därutöver måste influencerns agerande, alltså lämnandet (spridandet) av uppgifterna framstå som försvarligt med hänsyn till omständigheterna. När det gäller försvarlighetsbedömningen kan dessvärre inget entydigt svar ges eftersom den bedömningen varierar från fall till fall, men generellt kan sägas att det måste föreligga ett allmänt intresse av att uppgifterna lämnas. Sedan görs en intresseavvägning, vilket innebär att det förstnämnda intresset vägs mot de utpekades intresse av att slippa få bli utpekade som brottsliga och/eller klandervärda. Det ska dock noteras att även spridandet av sanna uppgifter kan vara förtal om syftet är att utsätta någon för andras missaktning, vilket möjligen skulle kunna vara fallet här.

Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Ovan har den materiella rätten beskrivits, alltså den juridisk-tekniska biten. I praktiken är dock åtal för förtal mindre vanligt. Förtal är nämligen ett brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal, jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken. Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket bl.a. innebär att förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning, 5 kap. 5 § BrB. Sammanfattningsvis kommer de utpekade personerna sannolikhet att behöva driva det här ärendet själva.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Offentlighetsprincipen (367)
2021-09-22 Har XX körkort?
2021-08-28 Kan man ta bort uppgifter om belastningsregister från Mrkoll?
2021-08-27 Vill veta om en person har körkort?
2021-08-27 Meddelas part i mål när dom begärts ut?

Alla besvarade frågor (95870)