Är det förbjudet att stå i/för nära en T-korsning även där de korsande/anslutande vägarna är enkelriktade?
Jag har en fråga gällande Trafikförordningen 3 kap 53 vid enkelriktad gata.
Jag fick en p-bot med beskrivning "Stannat eller parkerat inom ett avstånd av 10 meter från korsande körbanas närmast ytterkant".
Jag stod parkerad på höger sida vid Åsögatan 182. Snett bakom på vänster sida går det en väg, Beckbrännarbacken. Både Åsögatan och Beckbrännarbacken är enkelriktade. Beckbrännarbacken går endast att köra in på bakom min parkerade bil, man kan alltså inte komma ut på Åsögatan där jag står och man kan heller inte köra in där då jag står förbi infarten och det är enkelriktat.
Det finns alltså ingen korsande trafik eller "anslutande" trafik som i en vanlig t-korsning.
Är min bot korrekt eller bör jag bestrida?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Av din beskrivning kan konstateras att du stått på allmän (kommunal) mark och alltså fått en parkeringsanmärkning. Jag tolkar din fråga som att du undrar huruvida förbudet mot att stå för nära en korsning gäller även när två enkelriktade vägar möts i en T-korsning.
Det är mycket riktigt trafikförordningen (TrF) 3 kap 53 § som blir tillämplig här. Din fråga hur stadgandet ska tolkas har besvarats i rättspraxis genom fallet RH 2012:52, som – trots att det rör sig om ett fall från hovrätten, vars avgöranden normalt sett inte ses som helt vägledande – får ses som just vägledande i den här frågan eftersom det faller tillbaka på resonemang av numera mångårig och etablerad hävd i trafik- och parkeringssammanhang (vilket delvis framgår även i målet). Fallet är därtill i det närmaste identiskt med situationen i ditt fall.
I målet uppkom frågan huruvida förbudet i TrF 3 kap 53 § gäller även när ett fordon står uppställt på en enkelriktad gata med en anslutande gata intill, och där även den anslutande gatan är enkelriktad, dvs. en T-korsning som i ditt fall. Begreppet "vägkorsning" tolkas normalt sett som ett ställe där just två vägar korsar varandra (dvs. där de "går igenom" varandra som ett +). Med hänsyn till att man dock lagstiftningshistoriskt valt att ta bort ett undantag som tidigare medgav att man under vissa förutsättningar fick stå i eller för nära en T-korsning, tolkade hovrätten dock bestämmelsen som att förbudet i denna numera gäller även beträffande sådana korsningar. Det numera borttagna undantaget från förbudet medförde även otydlighet och tillämpningssvårigheter – det är typiskt sett lättare för gemene man att förhålla sig till alla platser där två/flera gator osv. möts som förbjudna att stanna i eller för nära, istället för att behöva hålla reda på diverse tillåtna undantag. Dessutom ser olika T-korsningar olika ut – på en sådan slags plats där de mötande vägarna är trånga skulle en generell tillåtelse att stå i eller för nära en sådan korsning kunna medföra framkomlighetsproblem. Hovrätten avslog mot denna bakgrund parkörens överklagande.
Varför ett förbud gäller generellt (trots att det inte sägs helt tydligt i fallet från hovrätten) alldeles oavsett att det rör sig om en T-korsning, och oavsett om de två vägarna dessutom råkar vara enkelriktade, har även att göra med att fordon (även t.ex. tyngre fordon med släp, i förekommande fall, samt utryckningsfordon) vid varje givet tillfälle ska kunna utnyttja hela sin svängradie oavsett vilken färdriktning de färdas i, för att kunna ta in på en korsande väg.
Om det finns behov av att avvika från förbudsregeln kan en kommun istället medföra undantag vid varje enskild plats/korsning, med hjälp av skyltning och en tillhörande s.k. lokal trafikföreskrift enligt TrF 10 kap 1 §. Något undantag har dock inte meddelats för någon av de två T-korsningarna vid Åsögatan-Beckbrännarbacken, förutom de p-avgiftsskyltar som finns på plats.
Kort sagt gäller alltså förbudet mot att stå i eller inom 10 meter från en vägkorsning ("korsande körbanas närmaste ytterkant") alla platser där en körbana (del av en väg avsedd för trafik med fordon, som alltså kan vara i princip vilken gata osv som helst, se förordningen om vägtrafikdefinitioner 2 §) möter en annan körbana. Det gäller såvida inte väghållaren (enligt TrF 10 kap. 3 § kommunen, länsstyrelsen eller i undantagsfall polisen, beroende på omständigheterna) bestämt om något undantag från det förbudet – eller beslutat om ett annat förbud – på platsen.
Detta innebär sammantaget att parkeringsanmärkningen tycks vara korrekt utfärdad utifrån din beskrivning. Du har naturligtvis rätt att bestrida denna oavsett, enligt lagen om felparkeringsavgift 9 §, men utifrån den information jag har om detta ärende bedömer jag det tyvärr som ganska fruktlöst (såvida du inte stått efter p-avgiftsskyltarna, då vägkorsningsförbudet så att säga är "bortskyltat" och p-avgift gäller istället).
Hoppas du fått svar på din fråga! Lycka till i fortsättningen!
Med vänlig hälsning,
