Är det möjligt att starta en konkurrerande verksamhet efter anställningen?
Hej, min fråga gäller lojalitetsplikt.
En arbetstagare i Malmö startar under sin uppsägningstid en verksamhet som till viss del kan vara konkurrerande med arbetsgivarens utan att på något sätt äventyra deras kunder eller företagshemligheter, det vill säga arbetsgivaren har inte lidit någon som helst ekonomisk skada.
Kan en sådan situation leda till påföljder eller vore det lönlöst för företaget att prova detta rättsligt?
Om det nystartade företaget i framtiden växer till en stor konkurrent och i framtiden orsakar viss ekonomisk skada i och med konkurrens, finns det då någon tidsfrist för eventuell preskribering?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag tolkar frågan undrar du i första hand vad konsekvenserna blir av att bedriva verksamheten trots att förra arbetsgivaren inte lider ekonomisk skada. Vidare tolkar jag det som att du undrar om det finns någon preskriptionsfrist vad gäller att bedriva en konkurrerande verksamhet.
Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.
Lojalitetsplikten innebär ett förbud mot konkurrerande verksamhet
Det finns inte några uttryckliga lagregler som handlar om lojalitetsplikt för arbetstagaren. Arbetsdomstolen har dock i AD 2003 nr 84 uttalat att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad som är normalt för avtalsförhållanden i allmänhet. Ett grundläggande krav är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Vilka krav som är rimliga att ställa varierar beroende på bl.a. förhållandena inom branschen, den aktuella verksamhetens beskaffenhet, arbetsuppgifternas art och arbetstagarens ställning i företaget.
Under lojalitetsförpliktelsen faller flera olika företeelser, bland annat bedrivandet av en konkurrerande verksamhet. Huvudregeln är att en anställd bryter mot lojalitetskravet som följer av anställningsavtalet om personen bedriver verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens under anställningen. Detta inbegriper även uppsägningstiden. All konkurrens kan dock inte anses utgöra ett sådant lojalitetsbrott. Det måste normalt vara fråga om konkurrens som är ägnad att tillfoga arbetsgivaren en inte obetydlig skada eller som i övrigt sker under omständigheter att den bör uppfattas som illojal (AD 2003 nr 21).
Viktigt att uppmärksamma konkurrensklausuler
Utgångspunkten är att en arbetstagare sedan anställningen upphört fritt får bedriva en konkurrerande verksamhet. Rätten kan dock begränsas genom konkurrensklausuler. Genom en konkurrensklausul kan arbetsgivaren reglera förbud mot konkurrerande verksamhet även efter anställningens upphörande. Exakt vad en konkurrensklausul innebär eller vad den ska täcka finns inte explicit reglerat i lagen. Istället är det båda parterna som bestämmer det genom anställningsavtalet.
Även kollektivavtalet inom branschen spelar en viktig roll vad gäller konkurrensklausulen och hur pass långt den får sträcka sig. Här är det viktigt att påpeka att om arbetstagaren inte har något kollektivavtal så har kollektivavtalet inte någon bindande effekt för arbetstagaren utan kan endast i så fall användas som vägledare.
Användningen av konkurrensklausuler är emellertid inte helt fri. Klausulen får inte sträcka sig längre än vad som anses vara skäligt, 38 § Avtalslagen. Klausulerna skälighet avgörs genom en helhetsbedömning utifrån vad arbetsgivaren kan sägas ha för syfte med klausulen och konkurrensklausulers omfattning i tid.
Konsekvenserna av att bedriva en konkurrerande verksamhet
Följden av att bedriva en konkurrerande verksamhet är att arbetstagaren kan dömas att betala skadestånd gentemot sin förra arbetsgivare.
Skadeståndsskyldigheten vid brott mot anställningsavtalet bestäms enligt regler om skadestånd som arbetstagaren och arbetsgivaren avtalat om. Regleras inte detta i anställningsavtalet sker bedömningen enligt skadeståndslagen. Utgör handlingen ett brott mot kollektivavtalet aktualiseras istället skadeståndsregler enligt kollektivavtalet eller 54-55 §§ medbestämmandelagen.
Hur stor skadeståndet blir beror bland annat på hur pass stor skada den anställde har förorsakat företaget genom den konkurrerande verksamheten. Sedan beror det även på vad det är för typ av företag och om anställdes agerande skett medvetet för att förstöra för företaget och denne även själv tillgodogjort sig en vinst genom agerandet.
Skadeståndsansvar kan även uppkomma om arbetstagaren obehörigen angriper sig en företagshemlighet hos den före detta arbetsgivaren, 2-4 samt 7 §§ lag om företagshemligheter. Storleken på skadeståndet ska bestämmas med hänsyn till intresset hos innehavaren av företagshemligheten av att den inte obehörigen angrips och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse 11 § lag om företagshemligheter.
Vad gäller i detta fall?
Jag rekommenderar arbetstagaren att vända sig till sin arbetsgivare om personen känner sig osäker på vad som gäller enligt anställningsavtalet eller i ett eventuellt gällande kollektivavtal.
Om det visar sig att det föreligger en konkurrensklausul som fortfarande löper, finns ändå möjlighet för arbetstagaren att bedriva verksamheten under förutsättning att den inte är illojal. Utifrån de omständigheter du angivit är det svårt för mig att göra en bedömning om verksamheten arbetstagaren bedriver ska anses vara illojal. Det som i detta fall talar för att verksamheten inte ska anses vara illojal är att verksamheten inte äventyrar den förra arbetsgivarens kunder eller företagshemligheter, och därmed inte lider ekonomisk skada. Finns ingen konkurrensklausul är det egentligen fritt fram för arbetstagaren att bedriva sin verksamhet.
Värt att tänka på är även hur arbetstagaren agerar i förhållande till den information som den besitter genom sin tidigare anställning, särskilt om informationen utgör företagshemligheter.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
