Är parallella rättsystem och rättegångar olagligt i Sverige?
Hej!
Är parallella rättsystem och rättegångar olagligt i Sverige ? Kan man tex straffas för att ha tagit del i en alternativ rättegång? Eller Kan man frångå svensk lag ostraffat?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).
Det är rättens ansvar att avvisa en väckt talan om saken redan är prövad eller om saken prövas i en pågående process
När en domstol väl dömt en sak, tex en viss gärning, vinner processen rättskraft efter tre veckor. Om en part väcker en ny talan om samma sak ska talan avvisas eftersom saken redan blivit rättsligt prövad (17 kap. 11 § tredje stycket RB för tvistemål, 30 kap. 9 § första stycket RB för brottmål). En ny talan ska även avvisas om den avser en sak som är föremål för prövning i en redan pågående rättegång, s k litispendens. Litispendens föreligger då den ena av två samtidigt pågående rättegångar utgör rättegångshinder i den andra tvisten (13 kap. 6 § RB angående tvistemål, 45 kap. 1 § tredje stycket RB angående brottmål). Parallella rättegångar ska således inte ske. Detta eftersom det skapar oförutsägbarhet för parterna.
Det är inget brott att delta i två olika rättegångar som behandlar samma sak. Det åligger i princip domstolen att beakta om det redan pågår en process om samma sak. Domstolen ska avvisa den senast väckta talan om det föreligger litispendens så att saken endast blir föremål för en rättsprocess. Det vore dock bra om man uppmärksammade rätten om en alternativ rättegång eftersom det tar onödigt med tid och resurser.
Parallella rättssystem kan aktualiseras vid gränsöverskridande element
Frågan angående parallella rättssystem är svårare. Jag tolkar parallella rättssystem som att du menar att lagar i olika rättssystem aktualiseras samtidigt då det finns ett gränsöverskridande element. En sådan situation reds oftast ut genom traktat, dvs avtal länder emellan. Traktaten reglerar då vilken lag och därmed rättssystem som får företräde. Resultatet blir således inte att man inte omfattas av något rättssystem. Vilket rättssystem som får företräde beror på flera faktorer, exempelvis beroende på vilket annat rättssystem än det svenska som aktualiseras, vad för sak som tvistas om eller vad för brott det rör sig om. Du får gärna utveckla denna del av frågan om du vill specificera vad du åsyftar!
Rättssystemet är uppbyggt för att man inte ska frångå svensk lag ostraffad
Vårt rättssystem är uppbyggt för att inte kunna frångå lagen ostraffad. Vissa brott är under allmänt åtal vilket innebär att en åklagare ska väcka talan mot den misstänktes (20 kap. 2 § första stycket RB, 20 kap. 6 § RB). Brott är som huvudregel under allmänt åtal (20 kap. 3 § första stycket RB). Brott som inte står under allmänt åtal, s.k. enskilt åtal, är beroende av att offret eller någon annan väcker åtal för brottet för att den misstänkte ska straffas. Brottmålsrättegång kräver således i praktiken att något rättssubjekt som är behörig väcker åtal för att straff ska utdömas (20 kap. 1 § RB). För att faktiskt bli dömd för ett brott så krävs det även att det är ''ställt utom rimligt tvivel'' att den misstänkte är skyldig. Det är ett relativt högt beviskrav som i praktiken gör att man hellre friar än fäller vid tveksamheter. Det går att diskutera huruvida det upplägget anses möjliggöra att man kan frångå svensk lag ostraffad vid brist på bevis.
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!
Med vänliga hälsningar,
