Att bli omtalad på felaktiga grunder

FRÅGA
Om vi blir omtalad för andra på felaktiga grunder.och dom som vet vad vad som sagts om oss inte vill säga vad som sagts,men tycker att det är hemskt.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag har lite svårt att förstå vad din fråga gäller, och vad du behöver hjälp med, men jag tolkar ut att det handlar om att någon sagt något felaktigt eller dåligt om er, och du kanske undrar vad som gäller. Jag ska försöka att redogöra nedan för de brottsliga omständigheterna kring olika uttalanden.

Yttrandefrihet

Var och är skyddade mot det allmänna att yttra sig fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Detta innebär att det allmänna inte får bestraffa eller begränsa yttrandefriheten. Dock finns det en gräns för när yttrandefriheten inkräktar på andra människors rättigheter, då yttrandefriheten inte får övergå till att skada eller kränka andra. Förtal kan utgöra ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott, om förtalet framförs via vissa specifika medier.

Förtal

Förtal är en brottslig handling och innebär att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta den andra för andras missaktning. Straffet är böter (5 kap. 1§ brottsbalken). Det förutsätts att uppgiften lämnas till någon annan än den beskyllde själv. Det krävs inte någon bevisning om att uppgiften har medfört andras missaktning, men uppgiften ska vara av nedsättande karaktär. Det räcker dock inte att uppgiften enbart är ett värdeomdöme, exempelvis att säga att någon är dålig på sitt jobb. Uppgiften ska värderas utifrån den utpekades perspektiv, samhällsgrupp eller personkrets, och inte utifrån allmänt rådande värderingar (NJA 2014 s. 808).

Man ska dock inte dömas till ansvar om uppgiftslämnaren är skyldig att uttala sig, eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna i sak och om det visar sig att uppgiften var sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för att tro att den var sann. Sanningen är alltså endast relevant om det är försvarligt att lämna uppgiften. Så om någon som är skyldig att lämna en viss uppgift eller om det är försvarligt att lämna uppgiften, exempelvis en handledare eller chef som lämnat en uppgift i utvärderingssyfte, ska denne inte dömas till ansvar.

Förolämpning

Detta brott kriminaliserar beskyllning, nedsättande uttalanden och förödmjukande beteende mot annan, och om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (5 kap. 3§ brottsbalken). Detta kräver inte heller att en kränkning uppstått i det enskilda fallet, utan istället om gärningen typiskt sett kan orsaka kränkning. Bedömningen görs utifrån varje enskilt fall och varje enskild målsägande, och måste träffa på ett personligt plan och inte bara allmänt anses förargande. Sättet att sprida uttrycket spelar också roll, exempelvis om det skrivs på internet för många andra att se.

Både brottet förtal och förolämpning är så kallade ärekränkningsbrott, och är i första hand ett enskilt åtal. Detta innebär att någon måste ha uppfattat förtalet och blivit kränkt av det. Oftast så får målsägande själv föra talan vid en domstol, istället för åklagaren. Men om gärningen i sig är av en viss karaktär, eller det är påkallat av allmän synpunkt, kan åklagaren föra målsägandes talan, som vid alla andra typer av brott.

Jag hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor, trots att jag inte riktigt förstår vad din fråga gäller. Du är välkommen att skriva till oss igen och specificera din fråga och din situation så vi kan ge ett bättre svar om det jag skrivit inte besvarar dina frågor!

Vänligen,

Sara Pedersen
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll