Beräkning av efterarvsrätt
Hej. En fråga angående arvsdelning. Min faster har gått bort 2019 och hennes man, min farbror gick bort 2012. Då min farbror gick bort 2012, delades inget arv utan min faster tog över alla tillgångar.
De hade inga barn (och deras föräldrar gick bort för många år sen.
Min faster hade 1 bror (min far) som är död och jag och min bror är de som kommer ärvas hans del.
Min farbror hade 5 syskon som alla är döda. Men det finns barn eller barnbarn till dessa 5.
Min fråga är: Skall arvet delas på först 2 delar (min fasters syskon 50% och min farbrors syskon 50%) eller delar man det i första steget i 6 delar. Dvs 6 lika delar till varje syskon oavsett vilken sida av släktskapet man tillhör?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline!
När din fasters man gick bort ärvde din faster hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär att hans arvingar har rätt till efterarv efter honom nu när din faster gått bort. Huvudregeln är att hans arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din fasters kvarlåtenskap som arvet efter hennes make utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Det finns dock bestämmelser som reglerar storleken på deras efterarvsrätt om hennes egendomsmassa ökat eller minskat i värde efter att hennes man gick bort. Enligt 3 kap 4 § ÄB är det endast den efterlevande makens arvingar (det vill säga du och din bror) som ska gynnas om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger dess värde vid den första makens död. Om den efterlevande maken däremot har gett bort egendom som omfattas av den först avlidna makens arvingars efterarvsrätt ska deras andel beräknas som om minskningen av förmögenhetsmassan inte skett (3 kap 3 § 1 st. ÄB). Slutsatsen blir alltså att arvet kan delas på två, men även på mer eller mindre. Det beror på hur stort din fasters makes kvarlåtenskap var i jämförelse med din fasters totala egendomsmassa när han gick bort.
Jag hoppas du fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
