Beräkning av strafftid - villkorlig frigivning, avräkning av häktestid samt särskilda utslussningsåtgärder
Hej! Jag fick 2,5 års fängelse men har redan suttit häktad i 7 månader, hur länge ska jag sitta inne i fängelset då? Min advokat säger Max 12 månader och något om Utökad frigång efter 8 månader, stämmer det?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga berör beräkning av strafftid och aktualiserar flera lagar. De lagar som blir tillämpliga är brottsbalken (1962:700) (BrB), lag (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande (LTT) och fängelselagen (2010:610) (FäL).
För att besvara frågan om hur länge du behöver sitta inne i fängelset, kommer jag att redogöra för villkorlig frigivning och tillgodoräknande av häktestid. Därefter kommer jag att gå igenom bestämmelser kring utökad frigång och andra utslussningsåtgärder.
Villkorlig frigivning
När en person döms till fängelse är det sällan som hela straffet behöver spenderas på anstalt. I regel blir en dömd person villkorligt frigiven när två tredjedelar av fängelsestraffet har avtjänats (26 kap. 6 § BrB). Villkorlig frigivning ska ske om det inte finns särskilda skäl som talar emot det. Exempel på vad som utgör särskilda skäl är att den dömde under sin tid i fängelset inte har deltagit i eller har misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främja den dömdes anpassning i samhället. Det kan också vara att den dömde annars på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten (26 kap. 6 a § BrB).
Avräkning av häktestid
Om den som dömts för brott har varit häktad i mer än 24 timmar, ska häktningstiden räknas av från fängelsestraffet, se 2 § LTT. I detta fall ska alltså sju månader räknas av från tiden i fängelse.
Utslussningsåtgärder
I vissa fall kan det också bli aktuellt med särskilda utslussningsåtgärder. I FäL finns bestämmelser om verkställighet av fängelse i kriminalvårdsanstalt avseende bland annat särskilda utslussningsåtgärder (1 kap. 1 § FäL). Det finns flera utslussningsåtgärder, bland annat så kallad "utökad frigång" som du nämner. Jag kommer redogöra för alla de utslussningsåtgärder som omnämns i FäL.
En intagen får, för att minska risken för att han eller hon återfaller i brott eller för att på annat sätt underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, beviljas tillstånd till vistelse utanför anstalt genom fyra typer av utslussningsåtgärder: frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus och utökad frigång (11 kap. 1 § FäL).
Frigång
Med frigång menas att den intagne under dagtid utanför anstalt utför arbete, får behandling eller deltar i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet. Frigång får beviljas om den intagne har behov av introduktion i arbetslivet eller i annan verksamhet som kan främja en stabil tillvaro efter frigivningen och om det inte finns någon beaktansvärd risk för att han eller hon kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig (11 kap. 2 § FäL).
Vårdvistelse
Vårdvistelse innebär att den intagne placeras i ett särskilt behandlingshem. Vårdvistelse får beviljas om den intagne har behov av vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel eller mot något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med dennes brottslighet. En förutsättning är att det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig (11 kap. 3 § FäL).
Vistelse i halvvägshus
Vistelse i halvvägshus innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Vistelse i halvvägshus får beviljas om den intagne har behov av särskilt stöd eller tillsyn om minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats. Det får inte finnas någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig. Den intagne ska också under vistelsen i halvvägshus utföra arbete, få behandling eller delta i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet (11 kap. 4 § FäL).
Utökad frigång
Utökad frigång innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar fängelsestraffet i sin bostad. Utökad frigång får beviljas om minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats. Det ska inte finnas någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig. Dessutom ska den intagne utföra arbete, få behandling eller delta i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet för att beviljas utökad frigång (11 kap. 5 § FäL).
Sammanfattning
Den totala fängelsetiden uppgår till 2,5 år, det vill säga 30 månader. Villkorlig frigivning sker i regel när två tredjedelar av straffet, i detta fall 20 månader, har avtjänats. Av dessa 20 månader ska dock även häktestiden på 7 månader dras av. Om ingen utslussningsåtgärd kommer ifråga uppgår tiden i fängelse till 13 månader.
Halvvägshus alternativt utökad frigång får beviljas när minst halva strafftiden har avtjänats. Med "strafftiden" menas den totala strafftiden, inte den tid som behöver löpa innan villkorlig frigivning får meddelas. Om fängelsestraffet är 30 månader måste alltså minst 15 månader (inklusive häktestid) avtjänas. I ditt fall kan halvvägshus eller utökad frigång bli aktuellt efter 8 månader i fängelse (15-7=8). Det bör emellertid betonas att Kriminalvården inte är skyldiga att bevilja utslussningsåtgärder.
Hoppas att du fått svar på din fråga!
Vänligen,
