De olika uppsåtsyperna och hur dessa påverkar straffmätningen
Vad har de tre olika typerna av uppsåt för funktion? Får man hårdare straff beroende på typ av uppsåt? Tex avisktsuppsåt är allvarligare än insiktsuppsåt?
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!
De olika uppsåtstyperna
Huvudregeln är att alla brott begås uppsåtligen och kravet på uppsåt är underförstått i alla brottsbeskrivningar. Räcker det med oaktsamhet för straffrättsligt ansvar så måste det anges uttryckligen (1:2 Brottsbalken (1962:700) (BrB))
Vidare gäller den s.k. täckningsprincipen, vilket som HR innebär att alla rekvisit i ett brott ska vara täckta av uppsåt vid tiden för den brottsliga gärningen för att ansvar ska inträda (med vissa undantag). Det betyder därmed att om det saknas uppsåt i förhållande till ett rekvisit i ett brott, så kan man inte få straffrättsligt ansvar.
Det finns tre olika typer av uppsåt,
1. Avsiktsuppsåt aktualiseras bara vid s.k. effektbrott, dvs. där en skada måste skett till följd av en handling, ex på sådana brott vad gäller brott mot person är t.ex. mord (3:1 BrB) och misshandel (3:5 BrB). Det man kan ha avsiktsuppsåt till är alltså skaderekvisitet i brottet, t.ex. att man berövat någon livet eller orsakat kroppsskada. Avsiktsuppsåt betyder förenklat att man vill att en viss effekt ska uppstå, man vill att någon ska dö, man vill orsaka någon annan kroppsskada.
2. Insiktsuppsåt kan man ha till alla olika typer av rekvisit. Insiktsuppsåt betyder att man ska ha s.k. praktisk visshet. Man vet att en viss effekt ska uppstå, man vet att man handlar på ett visst sätt eller man vet att en viss omständighet föreligger.
3. Likgiltighetsuppsåt är den nedersta gränsen för uppsåtliga brott innan man talar om oaktsamhet. Likgiltighetsuppsåt kan man också ha till alla olika typer av rekvisit. Likgiltighetsuppsåt innebär att man 1. inser risken för en skada / gärningsomständighet och 2. att man i gärningsögonblicket är likgiltig i förhållande till att effekten eller gärningsomständigheten ska inträffa.
Straffet
När man gör bedömningen av vilket straffvärdet ett visst brott har, tas det i beaktning vilken skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit samt vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt den tilltalades avsikter eller motiv till gärningen (29:1 2 st. BrB). Utgångspunkten för denna bedömning är de objektiva omständigheterna men också de subjektiva omständigheterna har betydelse.
Det finns även vissa försvårande omständigheter som kan påverka bedömningen, där beaktas särskilt t.ex om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått eller om den tilltalade visat stor hänsynslöshet (29:2 1 st. p.1-2 BrB)
Det betyder att vid straffmätningen av ett brott, kan gärningsmannens uppsåt i förhållande till brottet komma att påverka straffet.
Hoppas du har fått svar på din fråga!
