Efterlevande sambos rätt till den gemensamma bostaden
Om man äger ett fritidshus tillsammans och har delat på alla kostnader, vem har då rätt till huset vid dödsfall och behöver man lösa ut sambons barn?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer att utgå från bestämmelserna i sambolagen (2003:376) och för att besvara din fråga.
Sambor har som utgångspunkt ingen arvsrätt gentemot varandra utan den rätten tillhör endast arvlåtarens arvingar. Förutsatt att testamente inte finns kommer arvlåtarens barn ha full rätt till dennes kvarlåtenskap.
Vid ena sambons bortgång så upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efterlevande sambo kan då begära bodelning (8 § sambolagen) där samboegendomen delas lika mellan de två parterna. Som samboegendom räknas den gemensamma bostaden och bohaget (3 § samboegendomen). Med gemensamma bohaget menas möbler och liknande. Detta resulterar i att hälften av fritidshuset går till efterlevande sambon medan andra halvan går vidare till dödsboet för att senare gå till arvlåtarens barn.
Efterlevande sambo har en möjlighet att överta bostaden om det kan anses skäligt, men om bostadens värde överstiger den efterlevande sambons andel av samboegendomen måste denne ersätta dödsboet för det (16 § 2 stycket sambolagen). Så i grund och botten måste den efterlevande sambon för att få behålla bostaden ersätta dödsboet med värdet på den avlidnes andel av bostaden. Detta kan göras genom att tillgodose dödsboet med egendom ur samboegendomen. Det som räknas till denna egendomen är som jag nämnde tidigare det gemensamma bohaget, alltså möbler osv. Ifall det inte räcker till måste resterande del betalas med pengar (17 § sambolagen).
Värt att nämna är att arvtagarna även kan bli delägare i fritidshuset enligt reglerna i samäganderättslagen. Arvingarna kommer då att gå in i arvlåtarens position och således bli delägare i fritidshuset. Ett samtycke från alla delägare kommer då att krävas vid förvaltning av huset (2 § samäganderättslagen).
Slutsats
Slutsatsen blir således att vid ena sambons bortgång går halva andelen av fritidshuset till dödsboet och arvingarna. Efterlevande make har möjligheten att överta fritidshuset ifall det anses skäligt. Men för att detta ska ske måste denne ersätta dödsboet med den övertagna andelens värde. Detta kan göras med bohaget som tillhör efterlevande sambo genom bodelningen, men om bohaget inte räcker till (vilket det med största sannolikhet inte gör) måste efterlevande sambo betala motsvarande belopp i pengar, med andra ord lösa ut barnen.
Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!
