ersättning för bristande information inför ett vårdingrepp?

FRÅGA
Vår son är i tonåren är mörkhyad och fick efter borttagning av ett födelsemärke kvarstående ärrvävnad som är större än det ursprungliga födelsemärket. Han lider av detta då det ju är fullt synligt högt på halsen. Det har påverkat hans val av kläder och mycket annat.Det är medicinskt klarlagt att mörkhyade löper 5-15 högre risk att få sk. keloidbildning. Detta var något som vi inte inför ingreppet blev informerade om. Därmed anser vi att man inte följt Patientlagen som säger att "Patienten ska få information om väsentliga risker för komplikationer och biverkningar".Initialt besked från LÖF var ett avslag på krav på kompensation.Vi har nu även vänt oss till LÖF Klagomålsfunktion och fått samma nedlåtande besked.Bör vi gå vidare till Patientskadenämnden / allmän domstol eller dra slutsatsen att vi inte har tolkat lagen rätt?Hur bör vi anpassa retoriken m.m. för att i så fall nå framgång? Jag har redan till Klagomålsfunktionen bifogat bl.a. utdrag ur läkartidningen och Medicinbasen m.m. som tydligt visar att detta är allmänt kända problem för mörkhyade.Tack på förhand för svar
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar det som att er son har genom sjukvårdens ingrepp tagit bort ett födelsemärke, som lämnat ett större ärr efter sig, och nu undrar ni huruvida detta skulle kunna ge rätt till ersättning.

Det kommer vara svårt för mig att ge ett säkert besked i din fråga, då dessa frågor rör expertkunskap kring hur vårdpersonalen gjorde, borde ha gjort och vilka medicinskt godtagbara metoder som finns. Jag ska försöka beskriva de olika sätt som man kan få ersättning i er situation, och vad som krävs för detta rent juridiskt. Som utgångspunkt kan ersättningen grundas antingen genom sjukvårdens försäkringsbolag så som patientskadeersättning, eller genom allmänna skadeståndsrättsliga grunder.

Generella grunder för vård – allmänt skadestånd

Om ni vill grunda ert ersättningsanspråk på den bristande informationen ska detta göras utifrån allmänna skadeståndsrättsliga regler i skadeståndslagen. Första utgångspunkten för en patient som skadats genom hälso- och sjukvård är egentligen att begära patientskadeersättning via vårdgivarens försäkringsbolag. Som patient kan man i stället välja att kräva skadestånd, om det är så att man inte kan få patientskadeersättning, eller inte vill gå den vägen (18§ patientskadelagen). Då ska ni visa att sjukvården orsakat skadan uppsåtligen eller av vårdslöshet, och även här bevisa ett orsakssamband (2 kap. 1§ skadeståndslagen). Som grund för vårdslöshet kan gälla om personalen brutit mot föreskrifter eller lag i sin behandling, exempelvis brustit i sin informationsskyldighet vad gäller biverkningar och då ska ni visa att skadan ni fått uppstått genom vårdpersonalens försummelse eller fel.

Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd och behandling, behandlingsförloppet, risker och biverkningar och liknande, så som du säger (3 kap. 1§ Patientlagen, PL). Med "väsentliga risker för komplikationer och biverkningar", menas risker som inte är försumbara, alltså är man inte skyldig att informera om alla tänkbara risker, om de är väldigt sällsynta, eller om biverkningarna är förhållandevis ovanliga. Kravet på information bör också stå i rimligt förhållande till den planerade behandlingen eller ingreppet. Det är svårt att ge någon generell utgångspunkt i hur stor risken för komplikationerna ska vara för att behandlande läkare borde ha upplyst om den. Patientskadenämnden behandlar ibland frågor om allmänt skadestånd, och då har man i vissa fall sagt att några få procents risk för komplikationer är för lite, men i ett fall ansåg man att 2-4% risk var tillräckligt väsentlig för att förutsätta informationsskyldighet (Dnr 224/2003 PRS 2003:03). Dock räcker det inte att risken är väsentlig, utan det måste också finnas ett orsakssamband mellan den bristande informationen och skadan. Bedömningen görs rimligen med hänsyn till om ni hade avstått från behandlingen, om ni kände till dessa specifika risker, hur angelägna vårdåtgärderna var, och om det föreligger något orsakssamband mellan den bristfälliga informationen och den uppkomna komplikationen, vilket kan vara ganska svårt att visa. Patientskadenämnden ska då bedöma om skadan inte skulle uppkommit om tillräcklig information givits, om ni ändå hade genomgått ingreppet trots riktig information, talar detta emot skadestånd. I ovan nämnda fall, nekades skadestånd, trots att riskerna ansågs vara väsentliga, då man bedömde att ingreppet hade genomförts även om adekvat information hade lämnats. Så även om informationen är bristfällig, kan det inte alltid läggas vårdgivaren till last.

Det är alltså en medicinsk bedömning som jag tyvärr inte kan göra. Utgångspunkten är att det är vårdgivaren som ska bevisa att tillräcklig information givits.

Patientskadeersättning

Om man drabbas av en skada i samband med hälso- sjukvård finns det möjlighet att få ersättning, så kallad patientskadeersättning, från patientförsäkringen. Detta regleras i Patientskadelagen. Orsaken till ingreppet kan spela roll för huruvida patientskadelagen är tillämplig, men om det görs på grund av sjukdom eller på grund av estetiska skäl, kan det omfattas (5§ patientskadelagen). Så har ni exempelvis tagit bort födelsemärket via statlig sjukvård, eller privat vårdgivare, så lär ingreppet omfattas av patientskadelagen.

Man har rätt till patientskadeersättning om det uppstått personskada, så som ärr, om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan orsakats av bland annat undersökning och vård, om skadan kunnat undvikas genom ett annat utförande, eller genom fel i sjukvårdsutrustning och liknande (6§ patientskadelagen). Det ska alltså framstå som objektivt möjligt att undvika skadan genom att utföra åtgärden på ett annat sätt, och som är tillgängligt och medicinskt erkänt. Denna bedömning ska göras i efterhand med beaktning av kunskapen som fanns vid tillfället och alternativen som fanns, och bedöms individuellt utifrån patientens vårdbehov och skaderisk. De undantag som finns för ersättning är främst om skadan är en följd av en nödvändig åtgärd som gjorts, och som utan behandling hade inneburit livsfara eller risk för svår invaliditet (7§ patientskadelagen). Det är patienten som ska bevisa att det finns ett orsakssamband mellan ingreppet och skadan, om ni ska föra detta övervägande sannolikt, vilket i sig inte borde vara svårt för er. Som bevis för själva behandlingen finns ju journalanteckningar. Det svåra skulle vara att bevisa att en annan åtgärd borde valts i stället, vilket i sig skulle vara svårare, beroende på hur de gick till väga.

Ersättning via ditt eget försäkringsbolag

Har man sjuk- och olycksfallsförsäkring, eller en barnförsäkring eller liknande, kan man ibland söka ersättning via sitt eget försäkringsbolag för ärr man fått efter en sjukdom. Kraven för rätten till ersättning varierar beroende på försäkringen, men generellt ska ingreppet varit så nödvändig att det krävt läkarbehandling. Det ska också ha gått viss tid sedan ingreppet, och ersättningen baseras på hur synligt ärret är, alltså var det sitter, hur stort det är, hur gammal patienten är och liknande, som kompensation för det estetiska följderna. Om ni har rätt till ersättning via ert försäkringsbolag, får man oftast mer i ersättning när ärret sitter på halsen och är synligt. Ni bör då alltså vända er till ert eget försäkringsbolag snarast, och oftast ska ärret dokumenteras genom bild.

Sammanfattning och råd

Man kan alltså grunda sitt ersättningsanspråk på bristfällig information, men då grundas detta på allmänna skadeståndsrättsliga regler. Man kan också grunda sitt anspråk på den faktiska skadan som uppstod, genom patientskadeersättning. Patientskadenämnden ger ett rådgivande besked i båda dessa frågor. Tyvärr är nog både LÖF och Patientnämnden bättre lämpade för att göra denna bedömning än jag, men jag skulle säga att det är en bra utgångspunkt att försöka peka på medicinsk erkänd forskning som visar att biverkningarna ni lidit är väsentliga, alltså mer än bara några få procent. Patientskadenämnden kan pröva både grunderna för patientskadeersättning och allmänt skadestånd, men beslutet är endast rådgivande, men försäkringsbolagen följer nästan alltid dem.

Som stöd för patientskadeersättning ska ni visa att ingreppet borde gjorts annorlunda objektivt sett, och att detta inte skulle lett till samma skada, vilket är något svårare. Då ska ni visa att metoden i sig var felaktig, och då tjänar journalanteckningar som bra underlag för vad som gjordes, och då bör ni försöka hitta stöd för att en annan metod än detta är bättre och att denna borde använts. Man kan då undersöka hur liknande ingrepp görs på andra ställen exempelvis.

Som stöd för er begäran om skadestånd. ska ni trycka på vårdpersonalens vårdslöshet och försummelse. Ni kan då ta sikte på om det finns regler eller riktlinjer för hur dessa ingrepp ska göras och hur att de brustit u sin informationsskyldighet, genom att hänvisa till erkänd forskning om att risken är väsentlig. Ni kan även trycka på skadans omfattning, möjligheterna att förebygga skadan och möjligheten för vårdpersonalen att inse detta. Det är alltså ganska svårt att visa, men såklart inte omöjligt. Patientskadenämnden kan också uttala sig om allmän skadeståndsrätt. Om ni inte vinner framgång där, är nästa steg allmän domstol, genom att stämma vårdgivaren, alltså sjukhuset (3 kap. 2§ skadeståndslagen).

Slutligen skulle ni också kunna få ersättning via ert försäkringsbolag, och ni har en sådan försäkring. Huruvida ärret omfattas av just er försäkring, borde ni fråga ert försäkringsbolag. Jag råder alltså er att först kolla om ingreppet omfattas av ert försäkringsbolag, då detta är er största chans. Sedan tycker jag inte det skadar att försöka klaga hos Patientskadenämnden, då det är kostnadsfritt för er. Jag hade avvaktat med att stämma till domstol tills ni fått yttrandet från Patientskadenämnden. Domstolsvägen kan bli lång och kostsam. Personligen tror jag det skulle vara svårt att vinna framgång om ingreppet följer de riktlinjer som finns och då informationsskyldigheten är relativ i förhållande till de enskilda omständigheterna. Utan att veta hur stort ärret är, skulle jag utifrån min begränsade expertis gissa att försäkringsbolaget resonerar att ärrbildning efter ett sådant ingrepp är vanligt, och de ska nog mycket till för att få ersättning i dessa situationer. Er största chans är att trycka på att ärret blivit väsentligt större än vad informationen gav uttryck för, eller att ingreppet varit felaktig.

Om ni tillslut väljer domstolsvägen, bör ni också kontakta er hemförsäkring och utreda möjligheten till rättsskydd för kostnaden i domstolen! Ni kan också få vägledning via den regionala Patientnämnden hos er, samt ge in klagomål.

Om ni önskar vidare vägledning i era frågor eller önskar företräde i en eventuell tvist, är ni välkomna att återkomma till mig så kan jag sätta er i kontakt med vår byrå! Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se

Jag hoppas ni fått någon vägledning i era frågor!

Vänligen,

Sara Pedersen
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Hälso- och sjukvård (306)
2021-11-30 Vad får man skriva i en patientjournal?
2021-11-30 Hur ska jag göra för att begära omprövning av min diagnos?
2021-11-30 Har man en skyldighet att uppvisa ett vaccin pass?
2021-11-30 Tolkning av rekvisitet synnerliga skäl i lagen om fastställande av könsidentitet

Alla besvarade frågor (97716)