Fördelning av rättegångskostnader och möjlighet till rättshjälp
Hej.
Jag ska stämma en laserkirurg till Tingsrätten. Jag kräver en återbetalning och skadestånd.
Om jag "vinner" återbetalningen men inte skadeståndet ska jag då betala motpartens rättegångskostnader? Om jag "förlorar" båda ska jag betala allt efter min förståelse, men om jag inte kan pga att jag inte har en inkomst eftersom jag är handikappad vem ska då betala? Min man som arbetar? Vad säger lagen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om ansvar för rättegångskostnader i tvistemål, d.v.s. mål mellan enskilda parter, finner vi i huvudsak i Rättegångsbalken 18 kap.
Rätten ska så långt det är möjligt fördela kostnaderna på olika delar av målet. Om två frågor har ett delvis åtskilt processmaterial och ska bedömas enligt skilda rättsregler fördelas kostnaderna utifrån en bedömning av vilka kostnader som anses belöpa på respektive fråga. Det skulle alltså leda till att du betalar de kostnader som uppkommit i den del av målet som du förlorat, i den mån dessa överstiger den del av målet du vunnit. Om domstolen inte genom en bedömning kan fördela kostnaderna på de olika frågorna och käromålet bifalls till hälften kommer kostnaderna troligen att kvittas, (Rättegångsbalken 18 kap. 4§).
Rättshjälp
Om du skulle förlora målet och behöva betala rättegångskostnaderna så kan det vara så att din hemförsäkring inkluderar rättsskydd där man kan få en stor del av kostnaden betald. Kontrollera med ditt försäkringsbolag om din försäkring täcker detta.
Om man inte har rättsskydd via försäkringen kan man ansöka om rättshjälp av staten. Staten hjälper alltså inte i det fall det finns en försäkring som ger dig rätt till rättsskydd. För att staten ska bidra med rättshjälp krävs även att vissa förutsättningar är uppfyllda (Rättshjälpslagen 2§ och 6-8§§).
Några huvudsakliga förutsättningar är:
1. Man ska söka rättshjälp i egenskap av privatperson.
2. Som huvudregel ska man haft minst en timmes rådgivning enligt rättshjälpslagen.
3. Man får inte ha ett ekonomiskt underlag (summan av inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder) på mer än 260 000 kr per år.
4. Det ska finnas behov av juridisk hjälp, och
5. Det ska vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten.
Till dessa regler finns det några undantag, bland annat:
1. Som regel får du inte rättshjälp om ärendet/tvisten handlar om ett värde som är mindre än ett halvt prisbasbelopp.
2. Om du inte har en försäkring men på grund av din ekonomiska situation borde ha haft en försäkring, kan du inte få rättshjälp.
Vad gäller din mans inkomst tänker jag att den kan ha relevans i en bedömning av ditt ekonomiska underlag då hans inkomster kan påverka din försörjningsbörda men han är inte skyldig att på något sätt betala rättegångskostnader som inte du själv har möjlighet att betala. Vardera make svarar för sina skulder.
Om du beviljas rättshjälp ska du bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Avgiftens storlek avgörs beroende på dina ekonomiska förhållanden. Se här hur beräkningen görs. Utöver denna avgift behöver man då inte betala mer. Staten betalar resten. För mer information om rättshjälp, se Rättshjälpsmyndighetens hemsida.
Hoppas mitt svar har varit till viss vägledning. Har du fler frågor får du gärna återkomma!
Vänligen,
