Försumlig bodelningsman
En bodelare har efter en relativt lång period skickat ett bodelningsbeslut som visat sig innehålla sakfel. Bodelare erkänner detta efter mitt ombud uppmärksammat det. Skickar en förfrågan om rättelse till min motpart som är tyst. Boldelare säger nu att han inte kan ändra avtalet i efterhand utan det måste gå till Tingsrätten som klander. Det betyder förmodligen ytterligare ett år av plåga då min motpart har uppträtt instabilt utan att gå in på detaljer. Jag misstänker också personlig påverkan av bodelaren då det framgår av specifikationen att motparten kontaktat honom direkt. Jag förstår därmed inte varför jag ska betala detta solidariskt? Och, finns det en möjlighet att ändra ett underlag om det innehåller ett sakfel? (Ett lån stod felaktigt uppsatt med enbart mig som betalningsansvarig när det egentligen gällde både mig och min motpart 50/50).
Dessutom vill nu bodelaren ha betalt trots det felaktiga underlaget (som han erkänt). Betalningen skulle ske genom att arvodet skulle finansieras genom utfallet i bodelningen. (Ett minimiutfall var beräknat genom mitt ombud). Jag saknar nu helt medel för betalningen.
Kan jag bestrida fakturan med hänvisning till att arbetet ej är utfört ?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
En bodelning ska alltid ske med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap. 2 § äktenskapsbalk (1987:230), ÄktB. Om lånet vid tidpunkten för dagen då äktenskapsskillnad väcktes var fördelad 50/50 er emellan är det alltså på detta vis lånet ska tas upp i en bodelning. En bodelningsförrättare har ingen egentlig utredningsskyldighet, utan det är viktigt att minnas att det är parterna själva som styr bodelningsprocessen och lägger fram vad de vill göra gällande.
När man anlitar en bodelningsförrättare ska denne upprätta en bodelning som därefter ska undertecknas av bodelningsförrättaren och vidare delges dig och din partner. Om ni skulle välja att godkänna bodelningen blir skiftet omedelbart gällande. Vill du istället klandra skiftet ska talan väckas emot den andra parten inom fyra veckor från delgivningen, 17 kap. 8 § 2 st. ÄktB. En klandertalan ska lämnas in vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren. Tingsrätten kommer därefter ompröva förrättningen och har domstolen har då möjlighet att fördela på annat sätt.
En talan om ogiltighetsförklaring av bodelning på grund av formfel (såsom att ett lån är felaktigt upptaget i bodelningen) kan även väckas efter utgången av klandertiden om fyra veckor, se NJA 1968 s. 309. Rätten kan även finna skäl att återförvisa ärendet till bodelningsförrättaren, vilket domstolen bör göra i ditt fall.
Bodelningsförrättaren har emellertid även en möjlighet att rätta bodelningsbeslutet med stöd i 17 kap. 15 § rättegångsbalken. (1942:740), RB. Bestämmelsen är tillämplig om rätten finner att ett beslut innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av en bodelningsförrättares skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Bodelningsförrättaren har alltså själv möjlighet att begära rättelse av tingsrätten genom skrift trots att bodelningsförrättaren redan har skickat in bodelningsbeslutet till domstolen. Det förefaller rimligare för mig att bodelningsförrättaren själv begär rättelse istället för att du ska behöva klandra bodelningsbeslutet. Ni parter måste därefter båda få ta del av det rättade beslutet för att ha möjlighet att veta om ni vill godkänna eller klandra beslutet enligt reglerna i 17 kap. 8 § 2 st. ÄktB.
En bodelningsförrättare kan vidare entledigas från sitt uppdrag om det visar sig att denne inte längre är lämplig för uppgiften, se prop. 1986/87:1 s. 221. Om bodelningsförrättaren har uppträtt uppenbart partiskt till förmån för den ena partnern skulle detta kunna utgöra grund för entledigande, se RH 2016:92. Vidare kan vårdslöshet eller försumlighet från bodelningsförrättarens sida tyda på olämplighet för uppdraget, liksom att denne i onödan låtit bodelningen dra ut på tiden. Om det uppstått starka motsättningar mellan bodelningsförrättaren och någon av parterna kan i vissa fall ett entledigande vara den lämpligaste lösningen. Om du känner dig missnöjd med bodelningsförrättaren kan du alltså ansöka i tingsrätten om att entlediga bodelningsförrättaren, men du måste då kunna visa skäl för att denne har misskött sitt jobb genom att exempelvis uppträda partiskt till förmån för din partner.
Du kan även göra en disciplinanmälan hos Advokatsamfundet gällande att du anser att bodelningsförrättaren har misskött sitt arbete, eftersom denne är skyldig att följa god advokatsed https://www.advokatsamfundet.se/Behover-du-advokat/Missnojd-med-en-advokat/.
Vad beträffar betalningen till bodelningsförrättaren så har denne rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter, se 17 kap. 7 § ÄktB. Det framgår i andra stycket att kostnaderna ska betalas av makarna med hälften var. Bodelningsförrättaren har dock möjlighet att bestämma en annan fördelning om den ena maken genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnaderna eller om makarnas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning till det. Om det skulle vara så att din partner har undanhållit uppgifterna om hur lånet var fördelat kan detta alltså ha vållat bodelningsförrättaren ytterligare arbete, vilket således kan föranleda att fördelningen av betalningen kan se annorlunda ut.
Andra särskilda anledningar till att sneddela kostnaderna är om makarnas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning till det. Om den ena maken efter bodelningen får betydligt mindre egendom än den andra maken kan detta utgöra skäl för att jämka kostnadsfördelningen.
I bestämmelsen i 17 kap. 7 § 3 st. ÄktB framgår att makarna svarar solidariskt gentemot bodelningsförrättaren. Detta innebär att bodelningsförrättaren kan vända sig till en av makarna och kräva ut hela ersättningen. Den som betalar hela ersättningen kan dock sedan vända sig till den andra maken med anspråk om hälften av kostnaderna genom att ha en fordring på denne.
Du kan alltså egentligen inte undvika att betala själva bodelningsförrättaren eftersom du och din partner svarar solidariskt för kostnaderna. Däremot kan du bestrida betalningsansvar för den "extra" tid bodelningsförrättaren själv behöver lägga ner på att rätta det fel som denne varit medveten om.
Sammanfattningsvis rekommenderar jag dig att upplysa bodelningsförrättaren om att denna har en möjlighet till rättelse av bodelningen enligt 17 kap. 15 § RB eftersom bodelningsförrättaren har lämnat in ett beslut som innehåller uppenbara oriktigheter. Om bodelningsförrättaren inte gör detta får du istället väcka en klandertalan i tingsrätten enligt 17 kap. 8 § 2 st. ÄktB varpå rätten troligtvis kommer återförvisa ärendet till bodelningsförrättaren. Ett sådant förfarande är dock förenat med kostnader, varför det för mig förefaller märkligt att bodelningsförrättaren själv inte begär rättelse i tingsrätten eftersom denna har varit upplyst om felaktigheterna. Jag skulle även rekommendera dig att göra en anmälan av bodelningsförrättaren hos Advokatsamfundet. Om du inte har möjlighet att betala bodelningsförrättaren i dagsläget har denne möjlighet att rikta anspråk mot din partner istället, varpå din partner kommer att få en fordran på dig.
Tack för att du har ställt din fråga till Lawline och har du fler frågor är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se
