Förtal och förolämpning

Hej

Jag och en vän har blivit kontaktade på ett FB-konto som vi tror är fejk. Personen skriver om oss, där jag och hennes man påstås ha gjort saker som vi tycker kan liknas vid förtal. Som kan skada våra familjer. Vad vi vet har denne inte spridit det på något annat sätt. Det verkar inte som profilen längre är i bruk.

Kan vi ta reda på vem personen är med hjälp av en anmälan till polisen? Hur troligt är det att polisen ger oss namn på personen? Kan vi väcka åtal?

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.

I 5 kap Brottsbalken finner du ärekränkningsbrotten. Det finns två olika former av ärekränkningsbrott – förtal och förolämpning.

Förtal (5 kap 1§ Brottsbalken)
Brottet förtal föreligger när någon lämnar uppgift om en annan person och uppgiften samtidigt är ägnad att utsätta den personen för andras missaktning. Det ska handla om någon uppgift om personen som kan vara nedsättande för dennes anseende. Bedömningen av vad som anses vara nedsättande ska göras ur den kränktes och dennes omgivnings synvinkel. Det saknar också betydelse om den uppgift som lämnas är sann eller osann. Som exempel på uppgifter som är ägnade att utsätta en person för andras missaktning är att uppgiften pekar ut en person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. En uppgift om ett klandervärt levnadssätt kan exempelvis vara att utpeka någon som prostituerad, nazist, narkoman eller alkoholist. Det ska dock röra sig om ett klandervärt beteende av allvarlig art, vilket medför att endast påståenden om att någon är otrogen förmodligen inte omfattas av brottet förtal. Skulle det istället vara fråga om spridning av integritetskränkande uppgifter av sexuell art, kan det vara fråga om uppgifter som faller in under förtal.

En ytterligare förutsättning för att brottet förtal ska föreligga är att uppgiften har lämnats till någon annan än den kränkte. Det krävs alltså att någon utomstående får del av uppgiften om den kränkte.

Förolämpning (5 kap 3§ Brottsbalken)
Brottet förolämpning skiljer sig från förtal bl.a. på det sättet att själva uttalandet riktar sig direkt mot den kränkte, medan det vid förtal krävs att uppgiften lämnas till någon utomstående.

För att brottet förolämpning ska föreligga ska det vara fråga om en uppgift som kan såra/kränka en persons självkänsla. De handlanden som faller in under brottet förolämpning kan ske genom: kränkande tillmäle, kränkande beskyllning eller annat skymfligt beteende. Med kränkande tillmäle och kränkande beskyllning menas kränkande skällsord eller hotelser. Som exempel kan ges att någon kallar en person för rasist eller beskyller någon för att uppträda som nazist. Viktigt att komma ihåg är dock att skällsord bedöms olika i olika situationer, vilket innebär att ett och samma yttrande kan bedömas som förolämpning i en situation medan det i en annan situation med andra omständigheter inte bedöms som förolämpning.
Med annat skymfligt beteende menas exempelvis en örfil, en spottloska i ansiktet eller en spark i ändan.

Väcka åtal
Ärekränkningsbrotten, dvs. förtal och förolämpning, är till stor del s k målsägandebrott. Detta innebär att de inte får åtalas av någon annan än målsäganden. Målsäganden är den person som blivit utsatt för brottet (se Rättegångsbalken 20 kap 8§ 4st). Dessa brott kan alltså som huvudregel åtalas endast av den kränkte. En åklagare kan dock väcka åtal för dessa brott om målsäganden anger brottet till åtal och ett åtal anses påkallat ur allmän synpunkt.
Vad som sagts i detta stycke framgår av 5 kap 5§ Brottsbalken.

Sammanfattningsvis, är det inte säkert att detta handlande faller in under brottet förtal eftersom det ska röra sig om uppgifter av allvarlig art, och endast en uppgift om att någon är otrogen inte anses vara tillräckligt allvarlig. Dessutom krävs att uppgiften har riktats till någon utomstående. Om uppgiften endast har riktats till den som blivit kränkt, kan det istället vara fråga om förolämpning. Detta är fallet om uppgiften kan såra den kränktes självkänsla.

Eftersom dessa brott är målsägandebrott, kan de som huvudregel endast åtalas av den som blivit kränkt. Man bör dock ha i åtanke innan man bestämmer sig för att väcka åtal att det finns risk för att den som väcker åtal får stå för samtliga rättegångskostnader (dv.s både sina egna och motpartens) vid en förlust.

Hoppas att det här besvarar din fråga. Jag vill gärna rekommendera dig att göra en anmälan hos polis och möjligen även kontakta en jurist på området för att få mer hjälp.

Med vänlig hälsning,

Louise SundströmRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Ärekränkning, 5 kap. BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo