förtal på arbetsplats?
Hej!
Ett mail skickas mellan två personer inom en statlig myndighet. Informationen är efterfrågad av chef om en av dennes underställda,tredje person. Informationen är av personlig karaktär och är negativ om den efterfrågade personens lämplighet. Eftersom mail i offentlig förvaltning är offentlig handling som jag uppfattar det, kan detta då anses vara förtal av tredje person? Vilket ansvar har isåfall den delgett den klandervärda informationen och vilket ansvar har den som efterfrågat den, chefen.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag förstår det så har en chef efterfrågat information om en anställds lämplighet i ett mail, och du undrar huruvida detta skulle kunna utgöra brottet förtal. Till att börja med vill jag betona att yttrandefriheten är ganska stark i Sverige, och att det är ganska svårt att driva förtalsärenden av denna anledning. Det framgår inte av din fråga exakt vad som sagts, så jag kommer redogöra generellt för förtalsreglerna och försöka förklara vad som utgör det brottsliga.
Yttrandefrihet
Var och är skyddade mot det allmänna att yttra sig fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Detta innebär att det allmänna inte får bestraffa eller begränsa yttrandefriheten. Dock finns det en gräns för när yttrandefriheten inkräktar på andra människors rättigheter, då yttrandefriheten inte får övergå till att skada eller kränka andra.
Förtal
Förtal är en brottslig handling och innebär att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta den andra för andras missaktning (5 kap. 1§ brottsbalken). Straffet är böter. Det förutsätts att uppgiften lämnas till någon annan än den beskyllde själv. Det krävs inte någon bevisning om att uppgiften har medfört andras missaktning, men uppgiften ska vara av nedsättande karaktär. Uppgiften ska värderas utifrån den utpekades perspektiv, samhällsgrupp eller personkrets, och inte utifrån allmänt rådande värderingar (NJA 2014 s. 808). Då jag inte vet vad personen har sagt om den andra, är det svårt för mig att bedöma om det utgör ett förtal, då det måste vara ägnat att utsätta den för annans missaktning, alltså att det man sagt är av nedsättande beskaffenhet. Uppgiften är förvisso lämnad till annan, och det har förvisso här ingen betydelse om uppgiften är sann eller inte. Att säga att någon är alkoholist kan exempelvis vara ett uttryck för ett klandervärt beteende och uppfylla rekvisitet, eller andra liknande anklagelser, som kan syfta att framkalla chefens missaktning. Att säga generella värdeomdömen, så som att någon är dålig på sitt jobb, luktar illa eller liknande, är generell inte brottsligt. Att uppgiften lämnats i mejl kan förvisso försvåra omständigheterna, då det som du säger oftast blir offentliga handlingar och allmänheten kan begära ut uppgiften, men det betyder inte att det är så att uppgiften spridits.
Även om det som chefen har sagt skulle vara nedvärderande, och sträcka sig utöver ett generellt värdeomdöme om en person, finns det viss sannolikhet att det kan anses vara försvarligt att lämna uppgiften. Man ska inte dömas till ansvar om uppgiftslämnaren är skyldig att uttala sig, eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna i sak och om det visar sig att uppgiften var sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för att lämna uppgiften (5 kap. 1§ 2st. brottsbalken). Sanningen är alltså endast relevant om det är försvarligt att lämna uppgiften. Så om någon som är skyldig att lämna en viss uppgift eller om det är försvarligt att lämna uppgiften, exempelvis en handledare eller chef som lämnat en uppgift i utvärderingssyfte, ska denne inte dömas till ansvar. Ett rättsfall slog fast att medarbetare på en arbetsplats som lämnade klandervärdiga uppgifter om sin chef till ledningen, inte ansågs begå brottet förtal, då uppgiften inte syftade att utsätta den klandrade för andras missaktning och var försvarlig (RH 1996:61). I ett annat mål har en rektor friats från ansvar om förtal, efter att ha lämnat nedlåtande uppgifter om en person på förfrågan av en annan skolas rektor, där personen sökt jobb (AD 2002:121).
Det är osannolikt att det fanns en skyldighet att lämna uppgiften, men det kan anses försvarligt om en chef frågar efter en anställds egenskaper utifrån att bedöma dess lämplighet. Detta beror dock på hur allvarliga uppgifterna är och vad som avsågs med uppgiften. Men om uppgiften är irrelevant för sammanhanget, kan det anses vara oförsvarligt. Offentliga personer förväntas också "tåla" mer än andra. Uppgiften måste utöver att vara försvarlig, dessutom vara sann eller att det finns skälig grund för uppgiften. Vissa uppgifter som är personliga uppfattningar eller erfarenheter kan dock inte ha någon absolut sanning, och är då svåra att bedöma som brottsliga. Men ju allvarliga beskyllningen är, ju strängare krav ställs på den skäliga grunden för att lämna uppgiften. Har man exempelvis starka skäl att misstänka ett missbruksberoende, eller att en person begått grova brott, skulle det sannolikt vara försvarligt att lämna dessa uppgiften till dennes chef.
Hur går man vidare?
Brottet förtal ett ärekränkningsbrott, vilket innebär att det endast är målsägande som kan anmäla och väcka åtal som utgångspunkt. Målsägande får alltså som utgångspunkt själv föra talan, men i undantagsfall för åklagaren talan om det är påkallat ur allmän synpunkt (5 kap. 5§ brottsbalken). Det är väldigt ovanligt att åklagaren gör det, det krävs oftast grov brottslighet eller att uppgiften fått väldigt stor spridning. Det är osannolikt att åklagaren skulle föra talan i detta fall. Det innebär att målsägande själv måste samla bevis, och stämma vid tingsrätt. Man kan dock anmäla det till polisen som får avgöra om de kommer inleda förundersökning eller om målsägande får föra talan själv. Då är det uppgiftslämnaren som ska stämmas, och inte den som begär uppgiften.
Beroende på vad som sagts, och i vilken utsträckning det skett, exempelvis om det utgör ett led i mobbning eller liknande kränkande beteende, kan det såklart utgöra ett arbetsmiljöproblem också. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra att en arbetstagare utsätts för ohälsa i arbetet (3 kap. 2§ arbetsmiljölagen). Det är osannolikt att det skulle vara ett arbetsmiljöproblem om det är en engångsföreteelse beroende på uppgiftens beskaffenhet, men du kan alltid prata med ett fackligt ombud på arbetsplatsen eller liknande om det utgör ett mer omfattande beteende. Du kan läsa mer om arbetsmiljöproblem kring psykisk ohälsa och liknande på Arbetsmiljöverkets hemsida.
Sammanfattning och råd
Det är alltså väldigt svårt för mig att säga om det du beskrivit utgör brottet förtal. Dels då jag inte vet vad uttalandet innehöll, dels då det generellt är väldigt svårt att bedöma då många faktorer spelar in. Generellt kan jag säga att det är ganska svårt att dömas för förtal, dels då det är svårt för målsägande att föra talan själv, dels då yttrandefriheten är ganska stor. Man får utifrån sitt fall då själv bedöma om det är värt att initiera en rättsprocess, utifrån svårigheten att dömas för förtal. Jag kan inte ge dig några starka rekommendationer, då jag inte känner till allt kring uppgifterna som lämnats, men beroende på vad som sagts så är det inte osannolikt att det varit försvarligt av en person att lämna uppgifter om en tredje persons lämplighet för sitt arbete, till dennes chef. Men som sagt, ju allvarligare beskyllningar, ju större krav ställs på sanningsenligheten. Men att endast säga till chefen att någon inte är lämplig för sitt jobb, eller är dålig på sitt jobb, är generellt inte brottsligt, men att säga saker som går utanför detta eller utgör allvarliga anklagelser kan såklart utgöra brottet förtal. I slutändan är det dock en domstol som gör den slutliga bedömningen. För att få vidare vägledning rekommenderar jag dig att kontakta en juristbyrå som sysslar med brottmål, för att kunna föra en bättre bedömning i din specifika situation.
Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor! Om något är oklart är du välkommen att kontakta mig på sara.pedersen@lawline.se
Vänligen,
