Gåvor, särkullbarn och makes bortgång när det inte finns några gemensamma barn - Vad gäller?
Jag är gift och har inga barn. Min fru har ett barn från ett tidigare äktenskap. Min fru har två syskon. Syskonens mor, som är ensamstående, har nyligen flyttat till ett äldreboende och planerar att sälja sin bostadsrätt. Hon tänker dela ut intäkterna från försäljningen till de tre syskonen i lika delar. Om inget gåvobrev upprättas förmodar jag att de fördelade pengarna senare kommer att betraktas som förtida arv även om de ursprungligen fördelats lika ? Vad händer om min fru skulle avlida före sin mor, kommer gåvan om den betraktas som förtida arv att krävas tillbaka till moderns dödsbo? Blir jag som ärvt min fru eller hennes dödsbo, om det fortfarande existerar, skyldig att betala tillbaka gåvan till moderns dödsbo. Hela gåvan kommer då senare att ärvas av min frus dotter (särkullsbarn) när mormodern avlider ? Eftersom jag ärver min fru kan ju jag ha förbrukat hela gåvan under tiden förutsatt att inte dottern (särkullsbarn) begärt ut hela gåvan som är att betrakta som enskild egendom. Förmodar att det förtida arvet till min fru ej kan krävas tillbaka om det redan ärvts av dottern?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är ärvdabalken (ÄB), äktenskapsbalken (ÄktB) och lagen angående vissa utfästelser om gåva (Gåvolagen, GåvoL).
När det gäller din första fråga kan följande anföras. Huruvida gåvobrev upprättas saknar egentligen betydelse för gåvans giltighet eller hur gåvan rättsligt ska betraktas när mottagaren är en bröstarvinge, dvs. ett barn till givaren. Enligt 1 § GåvoL kommer gåvan fullbordas när pengarna har traderats (överlämnats) från din svärmor till hennes dotter, dvs. till din hustru. När det gäller den arvsrättsliga klassificeringen kan sägas att gåvor till bröstarvingar presumeras (antas, förutsätts) i ärvdabalken utgöra förskott på arv, vilket innebär att om en gåva överlämnas till en bröstarvinge utan några särskilda villkor ska gåvans värde vid arvskiftet avräknas från mottagarens laglott, 6 kap. 1 och 4 §§ och 7 kap. 2 § ÄB. Motsatsvis gäller då att om ett särskilt villkor intagits i gåvohandlingen vari det sägs att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv gäller detta. Och den här typen av gåvor behöver inte manifesteras i skrift, det finns alltså inga formkrav, vilket också förklarar varför ett gåvobrevs existens helt saknar betydelse för gåvans giltighet. Att det sedan är praktiskt och bevismässigt fördelaktigt att upprätta ett gåvobrev må så vara, men det får ingen bäring på den rättsliga bedömningen avseende gåvans giltighet.
När det sedan gäller din andra och tredje fråga behöver vissa förtydliganden göras. Om din hustru skulle avlida före din svärmor ärver barnet från det tidigare äktenskapet, särkullbarnet, kvarlåtenskapen efter sin mamma, dvs. din hustru. Den legala arvsordningen följer av 2 kap. ÄB och i den första arvsklassen återfinns arvlåtarens barn. Om det finns någon bröstarvinge i livet vid arvlåtarens frånfälle tar denne hela arvet, 2 kap. 1 § ÄB. Så länge det finns arvingar i den första arvsklassen går man inte vidare till den andra arvsklassen, vilken innefattar föräldrar och syskon. Personer tillhörande den andra arvsklassen kommer således inte att ärva någonting så länge särkullbarnet fortfarande är livet vid din hustrus död. En fullbordad gåva utan återtagandeförbehåll kan i regel inte heller krävas tillbaka. Men det går naturligtvis att tänka sig en situation där en gåva utgör en laglottskränkning. Den kan i så fall under vissa i lag angivna förutsättningar återvinnas av din hustrus syskon i egenskap av bröstarvingar till din svärmor och då med stöd av det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB. Men av förklarliga skäl beror detta helt och hållet på din svärmors förmögenhetsställning i övrigt och hur hennes egendomsförhållanden ser ut på dödsdagen.
Generellt gäller att makar ärver varandra före gemensamma barn eller om det inte finns några barn överhuvudtaget, 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv direkt, vilket i betyder att du i praktiken inte kommer att ärva din hustru. För att undvika att du som efterlevande make går lottlös i händelse av din hustrus bortgång måste ett testamente upprättas. Det ska dock tilläggas att särkullbarnet inte kan fråntas sin laglott, vilken utgör halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten kan alltså inte testamenteras bort. Men om så ändå skulle ske blir testamentet inte automatiskt ogiltigt, särkullbarnet måste nämligen inom viss föreskriven tid påkalla jämkning av testamentet för utfående av laglotten, 7 kap. 3 § och 14 kap. 5 § 2 st. ÄB. I 3 kap. 9 § ÄB ges dock en möjlighet för särkullbarnet att avstå sin rätt att direkt få ut arvet efter en avliden förälder och då till förmån för sin styvförälder, dvs. den efterlevande maken och i det här fallet du. Särkullbarnet har sedan rätt till efterarv, vilket innebär en rätt till hälften av din kvarlåtenskap när du sedan går bort, 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Förutom upprättande av ett testamente är detta också ett tänkbart alternativ för att kunna skydda dig, men det förutsätter givetvis särkullbarnets goda vilja och dennes samtycke. Den s.k. basbeloppsregeln ger dock alltid efterlevande make rätt att, så långt kvarlåtenskapen räcker, få ut egendom motsvarande fyra prisbasbelopp. Men notera att i det här värdet innefattas sådant som den efterlevande maken har fått genom bodelning och det som utgör dennes enskilda egendom, 3 kap. 1 § 2 st. ÄB (i år 2021 ligger prisbasbeloppet på 47 600 kr). Den här regeln tillämpas dock endast på dödsbon med liten behållning.
Och med anknytning till dina övriga frågor kan följande konstateras. Din svärmor och hennes övriga barn, dvs. din hustrus syskon, har egentligen inte så mycket med det här ärendet att göra. Och det blir något felaktigt när du skriver "När jag ärver min fru kan jag ju ha förbrukat hela gåvan…". Ni kan möjligen komma att förbruka gåvan tillsammans medan din hustru fortfarande är i livet. Men om hon avlider före dig och det av hennes mamma (din svärmor) har föreskrivits att gåvan ska utgöra en hennes enskilda egendom kommer du inte åt denna. Om den avlidne var gift vid tidpunkten för dödsfallet ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken innan arvsskiftet kan äga rum, 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Det innebär att samma regler som gäller vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska tillämpas om din hustru avlider före dig.
Enligt 10 kap. 1 § ÄktB räknas till bodelningen giftorättsgodset, vilket är all egendom makarna besitter som inte är enskild egendom, 7 kap. 1-2 §§ ÄktB. Exempel på den senare egendomen är tillgångar som på grund av villkor i äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling ska vara enskild och därmed undantas en bodelningssituation. Eventuella anspråk från olika fordringsägare går dock före giftorätten varför vardera maken får undanta så mycket av giftorättsgodset som kan tänkas behövas för att täcka skulderna. Det betyder i praktiken att makarna äger rätt att göra avräkning för sin respektive skulder innan giftorättsgodset, nettoöverskottet, sammanläggs för att därefter hälftendelas, 11 kap. 2-3 §§ ÄktB. Det ska noteras att vardera maken ensam svarar för sina respektive skulder varför eventuella underskott inte kommer att hälftendelas. Skulle den ena makens skulder överstiga dennes tillgångar hälftendelas därför endast överskottet hos den andra maken. Detta är ett direkt resultat av den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning, 1 kap. 3 § ÄktB. När andelsberäkningen sedan är klar ska andelarna (egendomen) fördelas mellan makarna, vilket sker genom lottläggningen, 11 kap. 7 § ÄktB. Många gånger uppstår dock en obalans mellan hur mycket makarna är berättigade till enligt andelsberäkningen och den egendom som de i själva verket erhåller på sina respektive lotter. Det löses då genom att den av makarna som har fått en lott som värdemässigt är större än andelen tvingas utge en skifteslikvid (ersättning) till den andra maken, vilket vanligtvis sker i likvida medel.
Utifrån din ärendebeskrivning och givet avsaknaden av såväl testamente som äktenskapsförord innebär ovanstående att bodelningen kommer att göras mellan dig och dödsboet efter din hustru vars dödsbodelägare kommer att bestå av hennes barn, särkullbarnet. Vid en äktenskapsskillnad råder i princip full frihet för makarna att fördela egendomen mellan sig efter eget gottfinnande. För det fall makarna inte kan komma överens är utgångspunkten att vardera maken har rätt att behålla sin egendom, dvs. den egendom som man formellt sett äger. Så vem som ska få vad vid lottläggningen blir i mångt och mycket en ren förhandlingsfråga mellan dig och dödsboet, vilket då kommer att företrädas av särkullbarnet. Med andra ord betyder ovanstående att du som efterlevande make, utan gemensamma barn, inte ärver din hustrus andel. Det ska dock framhållas du som efterlevande make alltid har rätt att bestämma om bodelningen ska göras enligt hälftendelningsprincipen eller om vardera maken (i praktiken dödsboet, särkullbarnet) som sin andel ska behålla det egna giftorättsgodset (jämkning, 12 kap. 2 § ÄktB). Det senare upplägget gagnar naturligtvis dig som efterlevande make om du skulle vara mer förmögen än din hustru.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
