Häktning oberoende av brottets beskaffenhet
Häktning vid upprepade fall av ringa stöld. Det står i 24 kap. första stycket rättegångsbalken att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i minst ett år, får häktas under vissa angivna förutsättningar. För ringa stöld är föreskrivet böter eller fängelse i högst sex månader. Om någon är på sannolika skäl misstänkt för riga stöld så kan han, såvitt jag förstår, därför inte häktas. Men hur är det om personen är en notorisk snattare? Gör det någon skillnad? T.ex. om han ständigt grips på sannolika skäl misstänkt för nya fall av ringa stöld. Kan han då häktas?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som du har beskrivit din fråga tolkar jag det som att du redan har lite koll på hur häktningsförfarandet går till. För tydlighetens skull kommer jag emellertid börja med att gå igenom den aktuella förutsättningen för häktning enligt den s.k. huvudregeln. Därefter går jag igenom de för din fråga relevanta undantagen och sedan vad tidigare kriminell belastning spelar för roll i häktningshänseende. Är du bara ute efter en snabb överblick finns en sammanfattande del i slutet.
Häktning enligt huvudregeln
Huvudregeln när det kommer till häktning framgår av 24 kap. 1 § rättegångsbalken. Som du nämnde är det första kravet för att denna regel ska gå att tillämpa att någon på sannolika skäl är misstänkt för brott. Av lagtexten framgår vidare att brottet denne är misstänkt för dessutom måste föreskriva fängelse i ett år eller mer. Detta innebär alltså att det misstänkta brottet måste föreskriva åtminstone ett års fängelse. Det innebär däremot inte att det ska förväntas att påföljden i det enskilda fallet blir minst ett års fängelse.
Om man tar tillgreppsbrottet stöld som exempel så kan för det brottet dömas till fängelse i upp till två år (8 kap. 1 § brottsbalken). Det skulle alltså innebära att det ovan nämnda kravet är uppfyllt. Kollar man istället på ringa stöld är det mycket riktigt så som du säger att man som mest kan dömas till fängelse i upp till sex månader (8 kap. 2 § brottsbalken). Det innebär således att förutsättningarna för att häkta någon enligt den tidigare nämnda huvudregeln inte är uppfyllda och därför går den inte att tillämpa.
I detta påföljdshänseende ska även noteras att häktning inte får ske om det kan antas att den misstänkte kommer att dömas endast till böter (24 kap. 1 § fjärde stycket rättegångsbalken).
Häktning oberoende av brottets beskaffenhet
När det gäller att häkta någon för ett brott för vilket det inte är föreskrivet fängelse i ett år eller mer (såsom ringa stöld) kan huvudregeln i 24 kap. 1 § rättegångsbalken således uteslutas. Det finns dock två möjligheter att häkta någon som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott oberoende av dess beskaffenhet:
För det första kan det ske om den misstänkte är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist, eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann (24 kap. 2 § första punkten rättegångsbalken). För det andra kan det ske om den misstänkte saknar hemvist inom riket och det finns risk för att denne genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff (24 kap. 2 § andra punkten rättegångsbalken).Generellt om dessa två punkter underströks dock i förarbetena till lagen att de bör tillämpas återhållsamt, och än mindre ju lindrigare det aktuella brottet är (Prop. 1986/87:112 s 32).
Vad spelar tidigare kriminell belastning för roll?
De omständigheterna om tidigare kriminalitet som du nämner i din fråga kommer dock in i bedömning på två andra ställen.
Först kommer det in när man enligt lagtexten i huvudregeln gör bedömningen om det med hänsyn till den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att någon av de tre därpå följande häktningsgrunderna föreligger (se 24 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken). Faktorer som eventuell tidigare kriminell belastning, d.v.s. antalet punkter i belastningsregistret, tas då i beaktning för om sådan risk föreligger.
För det andra är det vad en av grunderna för att kunna häkta någon går ut på (24 kap. 1 § första stycket tredje punkten rättegångsbalken). Denna häktningsgrund, även kallad recidivfara, innebär att man kan häkta någon om det finns risk att den fortsätter sin brottsliga verksamhet. Ett av kraven för att man ska kunna tillämpa denna grund för häktning är att brottet den misstänkte riskerar att återfall i ska gälla samma/liknande brott. Det rör sig i detta hänseende i stort sett om samma bedömning som i stycket ovan, vilket innebär att den misstänktes förhållande – såsom tidigare kriminell belastning – tas i beaktning.
Avslutande kommentar
Som en avslutande kommentar är det när man pratar om häktning viktigt att ha i åtanke att det är en av de mest ingripande frihetsberövande tvångsåtgärderna vi har utan att någon faktiskt har blivit dömd för ett brott. Häktning får därför endast ske om skälen för åtgärden uppbär det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken). Om det finns mindre ingripande åtgärder som effektivt nog kan tillgodose syftet med häktningen, ska alltså dessa istället tillämpas.
Det är därför av vikt att man skiljer mellan att en av häktningsgrunderna eventuellt är uppfylld – i detta fall risk för återfall (recidivfara) – och att brottets beskaffenhet i sig kanske inte förtjänar en så ingripande tvångsåtgärd som häktning innebär.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har du alltså till viss del rätt i att man inte kan häktas för ett brott för vilket det inte är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Det finns dock undantag från denna huvudregel för vilka man kan häktas för oberoende av brottets beskaffenhet. Det kräver då antingen att den misstänkte är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist (eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann) eller att den misstänkte saknar hemvist inom riket och det finns risk för att denne genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff.
Tidigare kriminell belastning spelar emellertid roll i två stycken andra hänseenden vid häktning. För det första tas det i beaktning när man bedömer om det finns risk för att någon av grunderna (som måste föreligga för att man ska få häkta någon) är uppfylld. För det andra tas det av ytterligare särskild beaktning vid bedömningen av speciellt en av dessa häktningsgrunder – risk för återfall.
Således gör det alltså skillnad i häktningsbedömningen om den misstänkte sedan tidigare förekommer i belastningsregistret. Däremot innebär detta i sig inte att denne kan häktas för ett brott som annars inte är häktningsgrundande (såsom ringa stöld, eftersom det inte föreskriver fängelse i ett år eller därutöver).
Hoppas att du fick hjälp med din fråga!
Med vänliga hälsningar,
