FrågaARBETSRÄTTTrakasserier 14/02/2018

Har jag rätt att spela in och lägga upp ett ljudklipp på arbetare i maktposition på sociala medier?

Jag har spelat in ett samtal med en administrativ ledande person i en makt position på mitt gymnasium jag varit deltagande i, i oro om att något olämpligt eller emot lag/regel skulle sägas utan bevismaterial. Jag tycker att det är viktigt att folk ska kunna få höra alla de sjuka (inte olagliga så vitt jag vet) saker den här personen har yttrat och vill därför publicera ljudklippet. Måste jag censurera något först? Röstförvrängning, inte ge ut identiteten etc. Har gymnasiet rätt att kasta ut mig om jag lägger upp ljudklippet? För det finns en stor chans att de skulle försöka på grund av min relation med de.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Jag uppfattar din ställning, utifrån din fråga, som att du på något sätt är arbetstagare på gymnasiet.

Olovlig avlyssning?

I ditt fall är första frågan om brottet olovlig avlyssning begåtts (4 kap. 9 a § brottsbalken (BrB)). I paragrafen nämns först och främst rekvisitet att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet upptagit tal/samtal/förhandling i enrum. Vidare ska de som blir inspelade vara omedvetna om detta. Härtill uppfyller din gärning dessa rekvisit för brottet.

Å andra sidan brister det i rekvisitet "som han själv icke deltager i", eftersom att du själv deltagit i samtalet med den ledande personen. Det är nämligen inte ett brott att spela in ett samtal, så länge en själv deltar i det. Det innebär att du inte heller behöver upplysa den andra samtalsparten om att du spelar in samtalet.

Ur ett arbetsrättsligt perspektiv

Din andra fråga, enligt min tolkning, är om du får publicera ljudklippet utan att censurera personen röst/personuppgifter på något sätt. Detta är en omtvistad fråga och svaret blir kortfattat: det beror på. Först och främst beror det på om du arbetar på ett privat eller offentligt gymnasium. Arbetar du på ett offentligt gymnasium bör den så kallade meddelarfriheten och meddelarskyddet aktualiseras. Dessa begrepp mynnar ut i offentlighetsprincipen som bygger på att vi ska främja en öppen debatt och fritt meningsutbyte i Sverige. Meddelarfriheten och meddelarskyddet är centrala för press och medias bevakning av hur staten, kommuner, myndigheter och andra offentliga institutioner fullgör sina uppgifter.

Meddelarfriheten i ditt fall stadgas i yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 2 § (YGL)) och omfattar bland annat friheten att du sprider uppgifter i media, utan att åtalas straffrättsligt för detta. Detta kan du göra oavsett om du är privat/offentligt anställd på gymnasiet men för att undvika ansvar för illojalitet som privat anställd, måste du påtala felen för din arbetsgivare innan du "blåser i visslan". I annat fall kan du som privat anställd bli av med arbetet som du skriver och brottet förtal kan aktualiseras. Meddelarskyddet å sin sida regleras i 2 kap. 4 § YGL och innefattar ett efterforskningsförbud, d.v.s. ett strängt förbud för offentliga myndigheter att efterforska vem uppgiftslämnaren är. Anställda inom offentlig sektor får här ett arbetsrättsligt skydd, eftersom de i egenskap av anställda ska kunna lämna ut information utan att riskera negativ behandling och kritik från arbetsgivaren. Privat anställda ”"whistleblowers”" å sin sida har ett svagare skydd, eftersom deras arbetsgivare inte kan straffas för sina efterforskningar och de anställda därmed står utan lagligt skydd.

Begränsningar i meddelarfriheten

Det finns tre begränsningar angående meddelarfriheten, då det inte är absolut (5 kap. 3 § YGL).

1. Uppgiftslämnandet innebär allvarliga brott mot rikets säkerhet, t.ex. spioneri, högförräderi och landsförräderi. Så länge uppgiften som du lämnar inte omfattar något sekretessutlämnande om rikets säkerhet, faller det inte på den här punkten.
2. Uppgiftslämnandet innebär att sekretessbelagda allmänna handlingar felaktigt lämnas ut eller hanteras på fel sätt, och gärningen är uppsåtlig. Denna punkt rör tystnadsplikt och det som skulle kunna vara aktuellt är om du felaktigt ger ut vissa allmänna handlingar.
3. Uppgiftslämnandet innebär ett brott mot lagstadgad tystnadsplikt och gärningen är uppsåtlig. Om du t.ex. ger ut namnet på en elev i något avseende i ljudklippet så kan det röra sig om denna begränsning.

Sammanfattning

Du har rätt att spela in ljudklippet utan den andres medgivande så länge du själv närvarar vid samtalet. Svaret på om du får sprida ljudklippet för allmänheten handlar mycket om meddelarfriheten och -skyddet. Det hela beror på om du är privat eller offentligt anställd, samt vad som faktiskt sägs i ljudklippet. Om du har väldigt känsliga uppgifter och är osäker så bör du åtminstone försöka censurera namn och röster. På frågan om "gymnasiet kan kasta ut dig" så blir det väldigt svårt för dig att bli av med arbetet om du är offentligt anställd, då arbetsgivaren har ett efterforskningsförbud och du skyddas av meddelarskyddet. Skulle du märka att arbetsgivaren ändå utövar repressalier mot dig efter detta, råder jag dig att kontakta facket, skyddsombudet ochdiskrimineringsombudsmannen för vidare utredning.

Du får gärna kontakta en jurist här på Lawline: 08-533 300 04

Lycka till!

/Vänligen,

Viktoria TomssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arbetsrätt och Trakasserier ? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000