Hur fördelas arvet från en efterlevande make när särkullbarn från den först avlidna har avstått deras arv till förmån för den efterlevande maken?
Min farbror har gått bort och hans fru är avliden sedan tidigare. Han hade inga barn. Närmast är hans syster och jag då min far, hans bror är avliden. När hans fru gick bort tog inte hennes barn ( fem stycken) från tidigare äktenskap ut något arv utan han blev satt i orubbat bo. Hur blir nu fördelningen av min farbrors arv? Blir det en rak fördelning på tre olika delar ( min faster/hans syster, avlidna frus barn från tidigare äktenskap och jag ) samt räknas det då till och med den bouppteckningen som gjordes vid hans frus bortgång?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna kring arv och hur denna fördelas mellan arvingar hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).
Efterlevande makens arvsrätt
Om den avlidna är gift vid dennes död, så är huvudregeln att den efterlevande maken ärver den avlidna maken med fri förfoganderätt – detta gäller dock inte när man har särkullbarn. Har man särkullbarn så ärver dessa deras förälder direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB).
Särkullbarn kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, som i detta fall för att låta maken sitta kvar i s.k. orubbat bo (3 kap. 9 § ÄB). Vid sådant arvsavstående ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt och barnen får istället rätt till efterarv.
Efterarvet utgör inte någon speciell rätt till viss egendom eller visst belopp, utan det innebär en rätt till en viss kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet. Kvotdelen beräknas genom att arvsbeloppet som den särkullbarnen avstår till förmån för den efterlevande maken, divideras med den efterlevande makens totala förmögenhet (dvs. inklusive arvet som särkullbarnen avstod).
Eftersom att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt kan förmögenheten förändras. Om den efterlevande maken har ökat sin förmögenhet, så innebär kvotdelen att man får ut en högre summa än man ursprungligt skulle fått om man fick ut sitt arv direkt – om förmögenheten däremot har minskat, så får man självklart ut mindre.
Efterlevande makens död
Eftersom att din farbror inte har några barn, får vi istället kolla i den andra arvsklassen där vi hittar den avlidnes föräldrar – och om dessa inte är i livet, den avlidnes syskon. Då din far inte längre är i livet, kommer du träda i hans ställe (2 kap. 2 § ÄB).
När den efterlevande maken sedan avlider har den först avlidnas barn rätt att få ut deras efterarv innan förmögenheten fördelas mellan övriga arvingar, dvs du (som träder i din avlidna fars ställe) och din faster (3 kap. 2 § ÄB). Utdelningen av efterarvet från den först avlidna räknas från den egendom som den efterlevande maken hade vid dennes dödstillfälle.
Exempel
X avlider och efterlämnar en förmögenhet på 50.000 kr, en make och 5 särkullbarn som avstår deras arv till förmån för den efterlevande maken. Om vi utgår från att den efterlevande maken vid X dödsfall hade en förmögenhet på 150.000 kr, så kommer hen efter arvet från X ha 150.000 kr – och efterarvkvotdelen är alltså 50.000/200.000 = 25 %.
När den efterlevande maken avlider efterlämnar han dig och din faster. Eftersom att särkullbarnen avstod deras rätt till arv till förmån för efterlevande make och fick rätt till efterarv, så kommer man börja med att dela ut efterarvet till särkullbarnen – dvs. 50 % av den förmögenhet som efterlevande maken lämnar. Om vi utgår från att förmögenheten varken har ökat eller minskat så får särkullbarnen dela på 50 % av 100.000, dvs 50.000 kr och de får alltså 10.000 kr vardera.
Det som finns kvar efter att efterarvet har delats ut, ska sedan fördelas lika mellan dig och din faster – om förmögenheten inte har förändrats så är den kvarvarande förmögenheten 50.000 kr. Alltså får du och din faster 25.000 kr vardera.
Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.
Med vänliga hälsningar,
