Hur fördelas efterarv?
Hej !
A och B är gifta utan barn inget äktenskapsförord /enskild egendom.
A avled för ca 25 år sedan. När nu B avlidit delas kvarlåtenskapen 50/50 mellan de två släktgren eller utgår man från bouppteckningen efter A och värdet som angavs dör ?
Förmögenheten har ökat avsevärt för B genom eget arbete /sparande. Skall den värdeökningen automatiskt delas 50/50 vid bodelningen efter B.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).
Den legala arvsordningen
Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).
Efterlevande makes arvsrätt
Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).
Detta innebär i ditt exempel att när A avled gjordes en bodelning mellan A:s dödsbo och B. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte berör en bodelning kommer jag inte gå närmre in på hur en sådan går till. Det som tillföll B i bodelningen var dennes och det som tillföll A:s dödsbo utgjorde arvet efter denne. Eftersom den efterlevande maken ärver allt ärvde B all A:s egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att B hade rätt att använda egendomen så som hen önskar, men får inte testamentera bort den. Detta eftersom A:s arvingar i första och andra arvsklassen har så kallad efterarvsrätt. Detta innebär att de har rätt att få ut arv efter A då även B avlider.
Fördelningen av efterarv
För att fördela efterarvet behöver man titta på bodelningen som gjordes mellan A och B då A avled. Så stor del av B:s totala tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet efter A som arvet efter A utgjorde, så stor del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas som efterarv till A:s efterarvingar (3 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att om A och B vid bodelningen erhöll 50 kr var, och B då ärvde A:s 50 kr, hade B efter bodelningen och arvsskiftet totalt 100 kr. Hälften av dessa 100 kr var arv efter A, alltså ska hälften av B:s kvarlåtenskap då B avlider fördelas som efterarv till A:s efterarvingar. Om fördelningen efter bodelningen och arvsskiftet var någon annan än hälften är det denna fördelning som gäller (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).
Det finns även regler för hur situationen ska hanteras om boets värde ökat efter den först avlidne makens död. Om det kan visas att ökningen av värdet beror på arv, gåva eller förvärvsarbete ska denna så kallade förkovran reserveras för den efterlevandes arvingar, och inte tillfalla den först avlidnes efterarvingar (3 kap. 4 § ÄB).
Slutsats
Svaret på din fråga är alltså att man vid fördelningen av efterarvet utgår ifrån bodelningen som gjordes då A avled. Om boet ökat i värde genom till exempel förvärvsarbete ska denna förkovran endast tillfalla den efterlevande makens arvingar, och värdeökningen ska alltså inte automatiskt delas 50/50 mellan A och B:s arvingar.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,
