Hur fungerar en makes arvsrätt?
Undrar över arv. Jag är gift, vi har inga barn. Vem ärver när en av oss dör först och vem eller vilka ärver när vi båda gått bort. Min hustru har 2 halvsyskon som hon inte vill ska få något efter henne/oss. Är det mest vettigt att skriva testamente?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Som jag tolkat frågan undrar du över ditt och din hustrus arv, vad som händer när en av er avlider respektive när den andre sedan avlider. Du vill också veta vem som faktiskt kommer ärva er när ni båda gått bort. Jag kommer nedan reda ut de arvsrättsliga reglerna.
Allmänt om vem som ärver och arvsklasserna
Förutsatt att det inte finns något testamente som anger något annat gäller de allmänna arvsrättsliga reglerna om vem som ärver. Arvsrätt finns uppdelad i arvsklasser om vem som ärver först.
Första arvsklassen
Närmaste arvingarna är arvlåtarens bröstarvingar, alltså personens barn (2 kap. 1 § Ärvdabalk, härefter förkortad ÄB), detta kallas första arvsklassen. I de fall en bröstarvinge inte längre är vid livet träder dennes avkomlingar i bröstarvingens ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB), med det sagt går arvsrätten vidare till arvlåtarens barnbarn, barnbarns barn etc.
Andra arvsklassen
Finns inga arvingar i den första arvsklassen, vilket det inte gör i ert fall, tillfaller arv den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). Till den andra arvsklassen hör i första hand föräldrar men om dessa inte är vid livet övergår arvsrätten till arvlåtarens syskon. Om ett syskon är avlidet träder dennes barn i förälderns ställe. Alltså kan rätten till arv genom andra arvsklassen tillfalla förälder, syskon eller syskonbarn. Som du beskriver i din fråga skulle alltså arv efter din fru kunna tillfalla hennes syskon eftersom de tillhör den andra arvsklassen. Här kan också tilläggas att när det rör halvsyskon ska de enbart ta del av det arv som skulle tillfalla dennes förälder. Nu framgår det inte i din fråga om din fru också har helsyskon – om så är fallet kommer som nämnt helsyskonen få vara med och dela på hela arvet medan halvsyskonen enbart får dela på den del av arvet som skulle tilldelats halvsyskonens förälder. Om det däremot bara finns halvsyskon och båda föräldrarna är avlidna ska halvsyskonen dela på hela arvet (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB).
Tredje arvsklassen
Om det varken finns arvingar i den första eller andra arvsklassen tillfaller arv den tredje arvsklassen. Den tredje arvsklassen är i första hand mor- och farföräldrar, om någon av dessa är avliden tillfaller arv den andra mor- eller farföräldern. Om båda föräldrar på någon sida är avliden kommer arvet i första hand gå till mor- eller farföräldrarnas barn men, om ingen på den sidan av släkten finns vid livet, tillfaller arvet istället den andra sidan i sin helhet (2 kap. 3 § ÄB).
Makes arvsrätt
Makes arvsrätt framkommer i 3 kap. 1 § ÄB. Där anges att en avlidens kvarlåtenskap, om personen var gift, ska tillfalla efterlevande make. Undantag är när den avlidne har barn som inte är den andre makens, men eftersom så inte är fallet i er situation kommer all kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken när någon av er går bort. Det innebär alltså att något arv inte kommer tilldelas era arvingar vid den första av era dödsfall. Däremot kommer det, i vart fall för din fru som har arvingar i andra arvsklassen, komma att bli fråga om ett eventuellt efterarv för hennes halvsyskon. Eftersom all kvarlåtenskap efter den först avlidne maken tillfaller den efterlevande maken har någon egentlig fördelning av arvet inte skett. Därför ska det, vid den efterlevande makens död fördelas ett efterarv (3 kap. 2 § ÄB).
Det innebär att innan arvet från den efterlevande maken fördelas ska arvet från den först avlidne maken fördelas. I praktiken innebär detta att andelen av de tillgångar som vid tillfället för bodelning efter den först avlidne maken skulle tillfalla dennes arv ska delas ut i efterarv. Nedan görs ett litet förtydligande exempel.
Exempel
En av makarna avlider, en bodelning görs och make 1 (den avlidne) går ur bodelningen med tillgångar på 1 000 000. Make 2 går ur bodelningen med 1 500 000 kr. (i praktiken kan beloppen räknas från en bouppteckning istället) Tillgångarna från make 1 tillfaller då make 2, totalt 2 500 000 kr. När make 2 några år senare avlider och arvet ska fördelas är tillgångarna 3 000 000kr. Då kommer efterarvet först fördelas. Detta räknas på andelar, alltså andelen vid bodelningen var 2/5 (1 000 000 / 2 500 000). Efterarvet ska alltså utgöra lika stor andel; 2/5 av 3 000 000 kr = 1 200 000 kr. Dessa kommer fördelas till den först avlidne makens arvingar. Därefter kommer resterande del fördelas som den efterlevande makens arv och tillfalla dennes arvingar.
Sammanfattningsvis gäller alltså för denna situation att arvet från den först avlidne kommer fördelas till dennes arvingar, först därefter kommer resterande del fördelas till den senare avlidne makens arvingar.
Det är enbart arvingar som tillhör den första och andra arvsklassen som har rätt till efterarv, rättigheten kan också begränsas genom testamente. För barn till en arvlåtare kan rättigheten inte begränsas i sin helhet eftersom vi i svensk arvsrätt har ett såkallat laglottsskydd. Det innebär i enkla drag att barn alltid har rätt att få ut en viss del av arvet även om ett testamente anger annat. Denna rättighet gäller dock bara första arvsklassen och inte arvingar i den andra arvsklassen. I ert fall är det då möjligt för din hustrus del att testamentera till nackdel för hennes syskon och beröva dem deras rätt till efterarv.
Eftersom jag inte vet något om vem som skulle ärva dig som frågeställare då jag inte har tillgång till din familjesituation kan jag inte yttra mig mer i det fallet än den generella uppställning jag nu gjort. För din hustrus del gäller dock, förutsatt att ingen annan arvinge än de två halvsyskon du nämnt finns, att halvsyskonen har rätt till arv efter henne. Du som make har dock om du skulle leva längre än din hustru rätt att disponera över egendomen tills den dag du avlider och först då kommer arvet efter din hustru att fördelas till hennes syskon. Det är dock möjligt att ni testamenterar på annat vis eftersom halvsyskon inte har rätt att få ut arv om ett testamente anger annat. Då det framkommer att ni inte önskar att dessa halvsyskon ska ha någon rättighet till arv är det som du nämnt en mycket bra ide att ni upprättar testamente.
Jag hoppas att det svar jag lämnat varit tillfredställande. Har full förståelse för att det är något komplext, särskilt med många förhållandevis ovanliga begrepp. Är det därför något särskilt du undrar över, som var otydligt eller som du vill ha mer information om kan du kontakta mig via mail på jakob.johansson@lawline.se . Har du andra juridiska funderingar i framtiden är du varmt välkommen att använda våran tjänst igen.
Vänligen,
