Hur ska jag ta ställning till kravbrev med anledning av fildeling?
Hej.
Jag försöker hjälpa min pappa (72år,) som fick idag hem ett brev från Next Advokater. De påstår att hans IP adress har använts för olovlig fildelning av upphovsrättsligt skyddande verk.
Han har fått två exempel på titlar och tidpunkter som fildelningen gjorts.
Rättsinnehavaren kräver nu 5000 kr för att inte ta detta vidare till domstol.
Det jag reagerar på är just den andra titeln av dessa två exempel. Jag gjorde lite research mellan den ena titeln och rättighetsinnehavaren, men jag kan inte hitta någon koppling alls med vad " kan kopplas till. Vad för titel kan det egentligen vara och kan min pappa bestrida, då han inte vill hålla på att blanda in domstolen men tycker inte att den andra titeln är relevant.
Vad för råd har ni och vart kan man vända sig? Bör han låta bli att betala eller höra av sig direkt till Next Advokater och få en förklaring av dem om den andra titeln?
Mvh.
Lawline svarar
Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Vilka är byråerna som skickar kravbrev och vad bedriver de för verksamhet?
Next advokater, Njord Lawfirm och liknande firmor är advokatbyråer som på senare tid blivit kända för de kravbrev som de skickat ut till privatpersoner och företag runt om i världen. Dessa byråer företräder ett flertal internationella produktionsbolag och andra upphovsmän. Dessa byråer har och sänder fortfarande ut ett förlikningserbjudande till en omfattande mängd personer som misstänks för fildelning. I det fall mottagaren av förlikningserbjudandet betalar den krävda summan vidtar de inte några rättsliga åtgärder mot motparten i den frågan. I det fall fler fall av fildelning har skett eller sker i framtiden finns det en risk att fler kravbrev skickas ut.
Vad innebär upphovsrättsligt intrång?
Det som mottagaren av ett förlikningserbjudande är anklagad för är ett upphovsrättsligt intrång. Upphovsrätt regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Upphovsrätten består av den ekonomiska (1 kap. 2 § URL) samt den ideella rätten (1 kap. 3 § URL) till verket. Den som kränker upphovsrätten till ett verk är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av verket (7 kap. 54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användningen som skett utan upphovsmannen samtycke. I det fall intrånget sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den förutnämnda skäliga ersättningen även betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (7 kap. 54 § andra stycket URL).
Du behöver inte själv ha gjort det upphovsrättsliga intrånget för att hållas ansvarig. Man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång även om man har lämnat ut sitt routerlösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. Du har ett ansvar för nedladdningen även om någon annan du upplåtit din internetuppkoppling till utfört intrånget. Enligt advokatbyrån är ansvaret bundet till att du står på abonnemanget, inte vem som faktiskt laddat ner en film. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.
Ska man acceptera erbjudande om förlikning?
I det fall du betalar den summa som stadgas i kravbrevet ingår du ett förlikningsavtal. Precis som det anfördes inledningsvis kommer då parten inte kunna driva det aktuella ärendet vidare till domstol. I det fall du väljer att bestrida kravet finns det en risk att parten väcker talan i domstol. Det är ovanligt att privatpersoner blir stämda för olovlig nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material. Det är dock ingen omöjlighet.
Huruvida det man bör betala eller inte är en fråga där åsikten är mycket delad. Professorer i juridik vid svenska universitet har också haft delade meningar. Å ena sidan har det anförts att folk inte borde betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra huruvida betalningsskyldighet föreligger. Å andra sidan har andra anförts att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig.
Slutsats
Det är helt upp tiller vilken inställning ni intar gentemot det kravbrev som din pappa har erhållit. I det fall han betalar den förlikningssumma som erbjudits avslutas ärendet där. I annat fall kvarstår risken att talan väcks i domstol gentemot dig. Hur sannolikt det är att de drar ärendet till domstol är mycket oklart då det inte riktigt finns så mycket underlag för att ta ställning i den frågan.
Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen.
Med vänlig hälsning,
