Hyresgäst ansvar för utryckningskostnad vid onödigt larm

Hej.

Vårat aktiebolag hyr en lokal, och vi är hyresgäster sedan 190901. Vi gjorde renoveringen av lokal själva i augusti, och innan vi påbörjade renoveringen så frågade vi hyresvärden om vi fick riva ner en vägg, och om det gick el i väggen. Vi fick svaret att det bara var att riva ner. Vi fick ingen information om eventuella aktiva brandsensorer eller info överhuvudtaget om lokalen. När vi sedan rev väggen (gipsvägg) så gick brandlarmet, detta trots att vi hade en industridammsugare som vi sög upp dammet med för att skona han som rev väggen. Hela byggnaden evakuerades och brandkåren kom. Sedan fick vi en faktura på utryckningskostnaden. Vi anser inte att den är våran att betala, då vi frågat om det bara är att riva ner väggen, och fått svaret OK. I efterhand har vi fått veta att vi ska ringa vaktmästaren för att stänga av våra brandsensorer innan vi utför liknande arbeten. Vi var inte hyresgäster när det här hände och med rätt information hade aldrig larmet gått. Vad är det som gäller här, rent juridiskt? Vill gärna ha svar i text.

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Ansvar för brandlarm
Inledningsvis ska jag lite allmänt redogöra för vad som generellt sett gäller ifråga om ansvar för brandlarm i hyresgästförhållanden. Enligt 2 kap. 2 § lag om skydd mot olyckor (LSO) är ägare eller nyttjanderättshavare för en byggnad ansvarig för att byggnaden är skyddad mot brand och har därmed även ansvar för en fungerande brandlarmsanläggning, dess status, underhåll samt de larm anläggningen genererar. I många fall åläggs ägaren eller nyttjanderättshavaren med en avgift vid onödiga larm. Med onödiga larm menas att larmet inte har orsakats av brand eller annat nödläge, och därmed inte krävt en egentlig räddningsinsats enligt 1 kap. 2 § LSO.

Brandlarm i hyresförhållanden
När det kommer till hyresförhållanden kan det, precis som du beskriver i din fråga, finnas bestämmelser i hyresvillkoren som reglerar vilka åtgärder som skall vidtas antingen i förebyggande syfte för att brandlarmet inte ska utlösas eller för att förhindra spridning om en brandolycka inträffat. Genom att bli hyresgäst och godkänna dessa villkor finns möjlighet för hyresvärden, som ägare av fastigheten, att kräva hyresgästen på utryckningskostnaden för ett onödigt larm. Dessa villkor kan tolkas som en beskrivning på hur hyresgästen förväntas uppfylla vårdplikten denne är ålagd med enligt 12 kap. 24 § Jordabalken (JB). Eftersom det är fråga om en lokal och inte bostad är det fullt möjligt att reglera detta i hyresavtalet (jfr 12 kap. 25 § 5 st. JB).

För att hyresvärden ska kunna grunda sin rätt att kräva er på utryckningskostnaden utifrån dessa angivna villkor om larmet, måste dessa ha kommunicerats mellan parterna. I detta hänseende framgår det inte av din fråga om hyresavtalet var påskrivet vid larmtillfället men att själva tillträdesdagen inträdde vid ett senare tillfälle. Om förhållandena är sådana torde hyresvärden kunna återkräva bolaget på utryckningskostnaden om bolaget måste anses ha brustit i sin vårdplikt. Vid denna bedömning är två tänkbara lösningar möjliga.

Den första är beroende av om bolaget tagit del av eller borde tagit del av de särskilda villkoren angående larmutrustningen (exempelvis genom att de fanns som bilaga till hyresavtalet eller genom hänvisning från hyresvärdens sida). Om detta är fallet har bolaget, genom att inte följa dessa åtgärder, brustit i sin vårdplikt och kan därmed även krävas på utryckningskostnaden. Den andra lösningen utgår istället från att det inte fanns några som helst villkor eller hänvisningar om dessa åtgärder i varken hyresavtal eller någon annan källa hyresgästen tagit del av eller borde tagit del av. Hyresvärden har helt enkelt muntligen upplyst om detta i efterhand. Bedömningen om huruvida hyresgästen brustit i sin vårdplikt får i detta fall göras utifrån huruvida bolaget borde tagit reda på vilket larmsystem som fanns i byggnaden/lokalen och i så fall vilka säkerhetsåtgärder som skulle vidtagits innan en renovering påbörjades. Om bolaget borde tagit reda på denna information men inte gjort det kan de anses ha brustit i sin vårdplikt och kan därför krävas på utryckningskostnaden. Att hyresvärden inte lämnat uppgifter om detta innan kan ha viss betydelse, men är dock inte avgörande.

Om hyresförhållande inte föreligger
Det ovan anförda resonemanget utgår som sagt från att bolaget redan skrivit på ett hyresavtal och därmed måste anses vara bunden av vårdplikten, trots att tillträdet ännu ej skett. Men om situationen istället skulle vara den, att parterna kommit överens om att bolaget skulle renovera lokalen och sedan skriva på ett kontrakt närmare inflytt torde möjligheten att kräva bolaget på utryckningskostnaden grundas på de "vanliga" skadeståndsrättsliga reglerna. Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen ska den som av uppsåt eller oaktsamhet orsakar annan skada ersätta skadan. Oaktsamhetsbedömningen blir i detta fall lite detsamma som det tidigare presenterade resonemanget; d.v.s. huruvida bolaget vetat eller borde vetat vilket larmsystem som fanns i byggnaden/lokalen och vidtagit säkerhetsåtgärder därefter. Här kan även poängteras att ni installerat en industridammsugare för att minimera spridningen av damm. Huruvida denna åtgärd är tillräcklig för att ni inte ska anses vållande till brandlarmet är dock ingen bedömning jag kan göra.

Sammanfattning och slutsats
Huvudregeln är att ägaren av byggnaden ansvarar för brandlarmet och de eventuella kostnader som uppstår i samband med larmet. Samtidigt är hyresgästen ålagd med en vårdplikt och ska iaktta den aktsamhet som utmärker en ordentlig person, och är även skyldig att ersätta de skador som uppkommer i hyresrätten om hyresgästen brustit i sin tillsyn och omsorg. Vid hyra av lokal har hyresvärden även möjlighet att utvidga hyresgästens vårdplikt och kan ställa ytterligare krav på hyresgästens vårdande av hyresrätten.

Om hyresgästen brister i sin vårdplikt, antingen genom att inte följa de särskilda villkor hyresvärden ålagt hyresgästen med, eller är oaktsam vid nyttjandet av hyresrätten kan denne krävas på skadestånd för den skada som uppstått på grund av dessa förhållanden. Om den bristande vårdplikten eller oaktsamheten lett till ett onödigt larm kan hyresvärden alltså kräva hyresgästen på de kostnader som orsakats.

Om det inte är fråga om ett hyresförhållande kan eventuella utryckningskostnader krävas tillbaka baserat på skadeståndsrättsliga regler. Om den som orsakat det onödiga larmet varit oaktsam och kanske borde iakttagit mer försiktighet eller vidtagit ytterligare åtgärder för att undvika skada, kan skadestånd även i detta fall krävas.

Sammantaget är alltså möjligheten att kräva er på utryckningskostnaden beroende av vad ni vetat eller borde vetat samt vad ni gjort eller borde gjort. Det går i detta sammanhang inte att enbart förlita sig på uppgifter lämnade av hyresvärden, utan krav ställs även på er som hyresgäst/renoverande part i lokalen att ni ska ha vidtagit erforderliga åtgärder för att upprätthålla säkerhet och minimera risk för skada.

Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning.

Med vänliga hälsningar,

Evelina LövgrenRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Fastighetsrätt och Skadestånd? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000