Jag har fått rätt i domstol, men motparten vägrar att rätta sig efter domen, vad gäller?
Jag har hamnat i en tvist med en myndighetsutövande organisation.
Tvisten rör ett myndighetsbeslut. Tvisten hamnade i tingsrätten. Jag vann. Tvisten togs av kärandesidan till hovrätten. Jag vann där också. Käranden begärde att prövningstillstånd hos HD. HD avslog. Domarna i tingsrätt och hovrätt har nu alltså vunnit laga kraft.
Domarna i sig är tydliga. De säger att kärandesidan har gjort fel och att jag har rätt.
Såvitt jag förstår stipulerar förvaltningslagen att, för det fall att ett myndighetsbeslut är fel, ska det självmant rättas så att fel blir rätt. Så har inte skett i mitt fall. Den myndighetsutövande organisationen förhåller sig helt passiv. Vad kan jag göra?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har i egenskap av svarande vunnit två processer i allmän domstol, först i tingsrätt och sedan hovrätt. Motparten valde även att ansöka om prövningstillstånd i Högsta domstolen, vilket dock aldrig beviljades. Denne beskriver du för övrigt som en myndighetsutövande organisation, en formulering som vittnar om att det inte torde röra sig om en sedvanlig förvaltningsmyndighet. Det verkar snarare handla om ett statligt eller kommunalt bolag alternativt ett annat privaträttsligt organ som anförtrotts statliga förvaltningsuppgifter. Utifrån din ärendebeskrivning och mot bakgrund av domstolsordningen kommer detta i vart fall att bli utgångspunkten i den fortsatta framställningen. Trots att du har fått rätt i domstol förhåller sig motparten, den aktuella organisationen, helt passiv varför du undrar vad som kan göras härnäst. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.
När det gäller rättelse av myndighetsbeslut kan följande anföras. I 38 § FL sägs att en myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. I 39 § FL uttalas emellertid att ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet. Det betyder i regel att någon självrättelse egentligen inte blir aktuell efter ett överlämnade till domstol (och här åsyftas förvaltningsdomstol), men samtidigt har myndigheten naturligtvis att följa det som har avkunnats i domen.
Men oaktat ovanstående behöver det framhållas att beslutande politiska församlingar inte sorterar under begreppet förvaltningsmyndighet. Det gäller likaså domstolar och regeringen. De två sistnämnda organen är för övrigt myndigheter, men inte förvaltningsmyndigheter. Utanför begreppet förvaltningsmyndighet faller även de rättssubjekt som nämndes inledningsvis, det vill säga statliga och kommunala bolag liksom andra typer av privaträttsliga subjekt som utför förvaltningsuppgifter. Huruvida och i så fall i vilken utsträckning förvaltningslagen är tillämplig framgår av den speciallag som reglerar det ifrågavarande organets verksamhet och dess förvaltningsrättsliga befogenheter. Men generellt kan sägas att domstolstrots naturligtvis inte accepteras och på civilrättens område finns olika typer av summariska processformer att tillgripa när den tappande parten inte vill göra rätt för sig, exempelvis betalningsförelägganden och handräckningsförfaranden eller initierande av utmätningsärenden, och då genom Kronofogdemyndighetens (KFM) försorg.
Det ovan sagda förutsätter emellertid att domen är exigibel, det vill säga att den är verkställbar och inte bara fastslår att ett visst rättsförhållande föreligger. Annorlunda uttryckt: Rätten måste i domslutet ha förpliktat (ålagt) din motpart att göra något visst, vilket blir fallet vid bifall av en så kallad fullgörelsetalan enligt 13 kap. 1 § RB. En fastställelsetalan väcks istället i syfte att få fastställt om ett specifikt rättsförhållande ska bestå eller inte, exempelvis huruvida skadeståndsskyldighet föreligger eller ej, 13 kap. 2 § 1 st. RB. En dom vid ett bifall av den sistnämnda taleformen är av förklarliga skäl inte exigibel varför en ny talan, en fullgörelsetalan, behöver väckas om det rättsförhållande som klarlagts av rätten i den första processen inte respekteras av den tappande parten. I den nya processen kommer den tidigare fastställelsedomen att ha så kallad positiv rättskraft, vilket innebär att den kommer att ha prejudiciell betydelse och binda rätten i process nummer två.
I det här fallet var det din motpart som var kärande och vad för typ av talan som ursprungligen fördes vid tingsrätten är för mig ovisst. Härutöver har jag ingen kunskap om ditt svaromål eller om du i samband med detta genstämde organisationen, jfr 14 kap. 3 § RB. Du uppger att tvisten rör ett myndighetsbeslut, men att frågan inte har prövats av någon förvaltningsdomstol, utan av allmän domstol och i förevarande fall tingsrätt och hovrätt. De allra flesta överklagade myndighetsbeslut handläggs dock av den förstnämnda kategorin domstolar. Det gäller i och för sig inte mål som exempelvis rör plan- och bygglagstiftningen eller miljörättsliga spörsmål med anknytning till miljöbalken, dessa prövas av mark- och miljödomstolar, vilka organisatoriskt tillhör vissa tingsrätter. Likaså görs undantag för lantmäteribeslut och flertalet ärenden kopplade till KFM:s verksamhet, dess handläggs också i allmän domstol.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis kan sägas att den passivitet som organisationen uppvisar kan angripas på olika sätt, vilket helt beror på vad saken gäller, vilken typ av talan som har förts och vad tvisten de facto avser. Utifrån din ärendebeskrivning är dock min bedömning att förvaltningslagen inte är tillämplig och att du, för det fall hovrätten endast har fastslagit att du har rätt, men i övrigt inte ålade organisationen någon prestationsskyldighet, behöver hänskjuta frågan på nytt till domstol (en tingsrätt) och där väcka en fullgörelsetalan. Inom ramen för denna kan du sedan, återigen beroende på vad som har hänt, eventuellt yrka ett skadestånd och då på grundval av den första domen som då kommer att fungera som rättsfakta i den andra processen.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
