Jag har riktat ett betalningskrav på en nästan tioårig faktura till min f.d. uppdragsgivare. Vad bör jag tänka på?
Om en faktura anses inkommen och rätt till betalning.
Hej.
Jag jobbade som konsult med tekniska utredningar och liknande för ett bolag 2004 -- 2009. Det var ofta svårt att få betalt av kunden, som hade 6-7 fast anställda. Pengarna var ofta slut, men jag gillade jobbet och nöjde mig med att få betalt sent omsider. Man gnäller inte som konsult för då kan man lätt mista uppdraget.
1/6 fick jag fast anställning i stället, faktiskt, men månaderna innan dess (2009) fakturerade jag inte. Däremot tog jag mod till mig och det kom en fet faktura från mig den 29/12 2009. Den betalades aldrig. 9/12 2019 postade jag bevisligen ett inkassokrav till bolaget, som bytt ägare och sagt upp mig 2017. Bolagets nya ägare säger nu att fakuran inte finns registrerad och att jag bluffar. Det kan anses att jag fått tillbaka fakturan med en kommentar att den var orimlig. Ärendet är på väg mot domstol via KF, och jag förbereder nu med att samla avtal, utskrifter från mail och mina resultat för att visa att jag verkligen jobbade där under hela 2009. Men dessutom har jag en "intern kopia" på fakturan. Minns ej varför - jag begärde väl en... På kopian ser man att originalet fått en kommentar av bolagets dåvarande ekonomichef till dåvarande VD. I och med att jag har denna kopia anser jag mig plötsligt stark nog att våga ta mitt nästan 10-åriga krav till domstol, eftersom jag anser bevisat att fakturan inkommit!
Vad bör jag tänka på?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Vad som verkar vara avgörande i ditt fall är ifall du kan styrka att företaget tagit emot din faktura från den aktuella perioden. Av de dokument du nämner, och främst den interna kopian av fakturan med en kommentar från den dåvarande ekonomichefen till VD:n, verkar det som att ditt bevisläge ändå kan betraktas som ganska bra (beviskravet i tvistemål, d.v.s. mellan två enskilda i främst förmögenhetsrättsliga frågor, är väsentligt lägre än i brottmål. I de förstnämnda måste anspråket anses "styrkt" för att bifallas, medan det "bortom rimligt tvivel" måste kunna bevisas att den åtalade begått den påstådda brottsliga handlingen i de sistnämnda målen).
I fordringsrätt - och framför allt när det gäller preskription av fordringar - pratar man inte särskilt om att fordringar "kommit in" till den svarande. Man pratar snarare om att fordringen kommit gäldenären "till handa", vilket innebär att denne ska ha emottagit handlingen, men inte nödvändigtvis tagit del av handlingens innehåll. Detta kan ske genom att handlingen rent fysiskt inkommer till gäldenären (d.v.s. en pappersfaktura) eller att en e-postfil landar i gäldenärens brevlåda. "Inkomna" handlingar pratar man snarare om inom förvaltnings- eller processrätt, där handlingar inte sällan ska ha inkommit till rätt myndighet/domstol inom en viss tid. Eftersom det verkar finnas belägg för att företaget tagit emot både fakturan (ekonomichefens kommentar till VD:n) och inkassokravet (deras utspel om att fakturan inte finns registrerad och att det är bluff) så är det säkert att säga att handlingarna kommit företaget till handa.
Preskription
En annan central fråga är själva fordringens preskriptionstid. En fordran preskriberas tio år efter dess tillkomst om inte preskriptionen dessförinnan avbryts (s.k. "preskriptionsavbrott"), vilket exempelvis kan ske genom att borgenären (du) framställer skriftligt krav på betalning eller erinran om betalning till gäldenären (företaget) - givetvis inom ramen för den ordinarie preskriptionstiden. Detta framgår av 2 § samt 5 § 2 p preskriptionslagen (PrskL). Preskriptionstiden började alltså löpa när fordringen tillkom, vilket generellt sett brukar räknas från den tidpunkt som arbetet utförs, inte när själva fakturan skickas. Detta förhållande hade inneburit att fordringen preskriberats innan din faktura skickades 9/12 2019, om det inte vore så att du faktiskt utfärdade "originalfakturan" 29/12 2009. Originalfakturan innebär i det här fallet ett preskriptionsavbrott, och fordringens nya preskriptionsdatum blev således 29/12 2019 (eller ett senare datum om fakturan kom företaget tillhanda senare). Att fordran skulle vara preskriberad är eventuellt något som svaranden i ett framtida mål skulle försöka hävda, men som relativt enkelt går att vifta bort med det faktum att den 29/12 2009 utfärdade fakturan utgjorde ett preskriptionsavbrott och att en ny tioårig preskriptionstid började löpa från den tidpunkten, enligt 6 § PrskL. I och med ditt inkassokrav (som, i likhet med originalfakturan, enligt vad som framförts i stycket ovan verkar har kommit företaget till handa) den 9/12 2009 avbröts preskriptionen ytterligare, vilket innebär att fordringen gäller i ytterligare ca 10 år.
Övrigt
I övrigt kan det även finnas en poäng i att försöka hitta avtal och andra dokument som visar på att det faktiskt fanns ett avtal, eller någon annan typ av överenskommelse, mellan dig och företaget, eftersom då även fordringarna som du under tiden upparbetade är riktiga. Det finns exempel på när arbete utförts utan att själva uppdraget kunnat bevisas, och det är i dessa fall svårt att avgöra om arbetet är ersättningsgillt (man är i svensk rätt relativt snål med att erkänna ersättningsskyldighet för de som får arbetet utfört. Vanligtvis krävs att denne själv är förhindrad att handla, att dennes åsikt inte kunnat inhämtas och att handlandet skyddat denne från särskilda förluster eller skador). Det här är också ett spår som svaranden i ditt eventuella mål skulle kunna gå på, varför det vore bra om du är förberedd på det. Av din fråga verkar det dock som att du redan håller på med just detta.
Annars har jag ingenting mer att tillägga än att du bör vara uppmärksam på de regler som gäller för rättsprocessen, och kanske framför allt dess tidsfrister - exempelvis deadlines för inkommande med handlingar. Det är många småsaker som man behöver vara uppmärksam på, men som inte nödvändigtvis innebär att du måste ha ett juridiskt ombud. Om du ändå är intresserad av ett juridiskt ombud (vilket jag kan rekommendera i det fall motparten har ett) kan jag rekommendera att du kontaktar Lawlines juristbyrå (lägger en länk här) eller någon annan byrå som sysslar med avtals- eller fordringsrätt (eller bara allmän affärsjuridik).
Om det är så att företaget även i dagsläget har en ansträngd ekonomisk situation kan det också finnas en strategisk poäng i att närma sig dem och komma överens om t.ex. en avbetalningsplan. Om risken är stor för att företaget går i konkurs så kommer du ändå troligtvis inte kunna få ut hela det fordrade beloppet, utan en avbetalning över tid kan vara att föredra för båda parter. Denna lösning kräver dock företagets samtycke (som vilket avtal som helst), och det är nog svårt att få om de inte erkänner skulden, varför det kan vara bra att framhäva att du faktiskt har ett bra bevisläge.
Jag hoppas att svaret varit till hjälp! Om du har någon mer specificerad fråga som rör ditt ärende får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se så ska jag försöka få den utredd.
