Kan klanderfristen för testamente förlängas av boutredare?

Min moster avled i mars 2019 och då hon aldrig var gift eller fick några egna barn och hon och jag alltid stått varandra mycket nära så utsåg hon mig till sin universalarvinge. Hon skrev testamentet 14 juni 2014 hos en jurist på banken och personal på banken undertecknade det.

Hon som skötte bouppteckningen skickade den 10 juli 2019 till alla efterlevande via rek ut kallelse och kopior på testamente och de önskemål min moster hade. De flesta skrev under och godkände min mosters önskan men några svarade inte alls. En efterlevande bror och två syskonbarn till min moster skrev inte på, så jag lämnade till Tingsrätten en begäran om en boutredare och de utsåg en advokat som jag inte förstår. Han kallade till möte den 14 januari i år och efter ca 3 tim sjafs mellan oss anhöriga frågade advokaten om någon klandrade testamentet vilket ingen gjorde sa de. Men då säger advokaten att om någon har något att tillföra/klandra skulle de göra det innan den 14 februari. Då undrar jag efter att ha läst på skattemyndighetens sida att klandertalan mot testamentet ska göras inom 6 månader till Tingsrätten, så om klandertiden är 6 månader så borde det väl vara den 10 jan 2020 som gäller? Jag ifrågasatte denna förlängning och advokaten svarade mig "Jag avvaktar den svarsfrist som jag angav". Får denna advokat förlänga tiden som han gör? Det känns inte som att han är opartisk. Vad borde/kan jag göra?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Enligt ärvdabalkens (ÄB) regler ska skriftligt testamente delges arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift (14 kap. 4 § ÄB). Om en arvinge vill göra gällande att testamentet är ogiltigt ska hen väcka klandertalan inom sex månader efter att hen erhöll del av testamentet. Försitts tiden är rätt till talan förlorad (14 kap. 5 § ÄB).

Frågan i ditt fall är helt enkelt när arvingarna tog del av testamentet. De tog inte del av det per automatik genom att den den 10 juli 2019 skickades ut ett rekommenderat brev. Högsta domstolen har i praxis ställt höga krav på delgivning av testamente. Det är först genom delgivningen som det framställs ett formellt krav på att testamentet ska följas. Genom delgivningen anses arvingarna uppmanade att framställa eventuella invändningar mot testamentets verkställande. Av rättssäkerhetsskäl bör en arvinge därför anses ha fått del av testamentet på sådant sätt att klanderfristen börjar löpa endast om det klart framgår att syftet varit att delge testamentet. Det har uttalats att med hänsyn till klanderfristens betydelse är det tillrådligt att delgivning sker genom att mottagaren vid överlämnandet med angivande av datum kvitterar mottagandet och att postförsändelse sker med mottagningsbevis. Även om det i normala fall är tillräckligt att testamentstagaren skickar testamentet eller kopia därav till arvingarna i syfte att delge det och att arvingarna mottagit handlingen genom att kvittera ut densamma, måste det dock av rättssäkerhetsskäl klart framgå att detta varit testamentstagarens syfte.

Som exempel på praxis kan nämnas NJA 2014 s. 996 II i vilket en testamentstagare till en arvinge översänt en testamentshandling vilken arvingen kvitterade ut på posten. Försändelsen innehöll även ett följebrev från testamentstagaren som uppmanade arvingen att antingen godkänna testamentet eller att erkänna att hon tagit emot det för att sedan skicka in en handling som bevis för detta. Arvingen gjorde inget av det utan väckte i stället talan om klander av testamentet omkring åtta månader senare. Eftersom arvingen hade anledning anta att hon skulle vidta vissa åtgärder för att klanderfristen skulle börja löpa och det därmed inte klart framgick att hon delgivits testamentet genom att motta försändelsen ansåg HD att arvingen väckt talan i rätt tid.

Det kan helt enkelt vara så att någon av arvingarna anses delgiven först i mitten av månaden efter och att sexmånadersfristen därför löper ut först den 14 februari. Det är i sådana fall klanderfristen för den arvingen. Det vore anmärkningsvärt om alla som inte skrev under anses delgivna först i mitten av efterföljande månad. Jag kandäremot inte finna att det skulle vara möjligt att förlänga fristen för boutredare då det är ärvdabalkens regler som gäller. Nu framkommer det inte av din fråga om någon klandrade testamentet innan den 14 februari eller ej. Om så inte skedde har de försuttit sin möjlighet att klandra testamentet och du behöver inte göra något. Om klander skedde finns det alltid en möjlighet för dig att göra invändning om att klandertiden löpt ut och att talan väckts för sent. Det blir i sådana upp till domstol utifrån den bevisning som finns att avgöra (1) om klander skett i tid och (2) om klandertalan ska bifallas eller ej.

Om det har väckts klandertalan och du behöver en jurist som företräder dig, eller om något är oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig för kostnadsförslag, tidsbokning och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis LavessonRådgivare
Public question details image

Tjänster till fast pris *

Behöver du hjälp med Arvs- och testamentsrätt och Testamente? Vi hjälper dig till fast pris!

Testamente2995 kr

Upprättande av testamente (max 2 sidor) som skickas till dig som PDF. Inkluderar upp till 30 minuters konsultation via mail och/eller telefon.

Betala medKlarna Logo
* Samtliga fastprisärenden hanteras av en jurist och inkluderar även en telefonavstämning