Kan målsägande bli skyldig att betala rättegångskostnader vid överklagan och hur går man tillväga om man är missnöjd med en advokat?

FRÅGA
Min mamma blev påkörd av en bilist i somras (hon cyklade). Detta skedde vid ett övergångsställe där bilisten hade väjningsplikt, något majoriteten av vittnena är överens om. Trots detta lutar sig domen (som frikände den tilltalade helt) mycket på ett vittne som påstår att både bilen och cyklisten kom från samma håll. Det vittnet uppgav dock från början att hon inte sett något förrän efter krocken skett. Att det vittnet ändrat sin historia betydligt är dock något som advokaten i målet inte ens påtalat. Advokaten påpekade inte heller att majoriteten av vittnena styrker min mammas version av händelsen. Jag tycker att advokaten gjort ett dåligt jobb, finns det något jag kan göra? Jag vill att mamma överklagar domen men hon är rädd att bli skyldig att betala rättegångskostnader ifall domen inte ändras. Stämmer det att man blir skyldig att betala rättegångskostnader om man förlorar ett överklagande?
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Av vad jag kan utläsa av din fråga och de begrepp du använder, förutsätter jag att din mamma har blivit utsatt för ett brott, dvs hon är målsägande i målet. Jag förutsätter också att brottet faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som väcker åtal. Vidare förutsätter jag också att bilisten är åtalad för brottet och därmed är att anses som den tilltalade i målet samt har en advokat.

Hur går man tillväga om advokaten har gjort ett dåligt jobb?

Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken (RB), är en advokat i sin yrkesroll skyldig att följa god advokatsed utifrån advokatsamfundets regler. En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot sin klient. Advokaten behöver därför inte ta hänsyn till övriga parter i processen, utan enbart fokusera på sin klients intressen. I frågan beskriver du hur du är missnöjd med advokatens agerande. Vad jag kan utläsa verkar det som att advokaten genom sitt agerande har försökt ta tillvara sin klients intressen, vilket är i enlighet med god advokatsed och därmed helt okej.

En advokat står under advokatsamfundets tillsyn. Skulle man vara missnöjd med en advokat kan man göra en disciplinanmälan hos advokatsamfundet. Om disciplinnämnden finner att advokaten har agerat i strid med god advokatsed, kan advokaten bli tilldelad en disciplinär åtgärd såsom varning eller uteslutning. Du kan läsa mer om det här. Jag funderar dock på om det är så att du i din fråga menar att du är missnöjd över åklagarens agerande då åklagaren har en större roll under rättegången och ska lägga fram så pass fullständig bevisning att omständigheterna kan fastställas utan rimligt tvivel.

Missnöjd med åklagarens agerande?

Till skillnad från advokaten, är åklagaren skyldig att vara objektiv i sitt arbete vilket innebär att denna även ska lägga fram det som talar till den tilltalades fördel. Skulle det vara så att man är missnöjd med åklagarens agerande kan man göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) som har till uppgift att kontrollera statens agerande över medborgarna. Det som är viktigt att poängtera är att JO inte ändrar domar eller beslut. Är det så att man är missnöjd med tingsrättens dom, bör man alltså istället överklaga domen.

Hur överklagar man en dom?

En tingsrätts dom kan överklagas till hovrätten (49 kap. 1 § RB). Överklagandet ska skickas in skriftligen till tingsrätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (51 kap. 1 § RB). Skickas överklagandet in för sent, kommer den avvisas och domen vinner laga kraft. Detta innebär att domen kommer stå fast och chansen att få domen överprövad är förbrukad.

Kommer din mamma behöva betala för att överklaga?

Huvudregeln vid brottmål där åklagaren för talan, är att den som döms för brottet ska betala kostnaderna som uppkommit i målet (31 kap. 1 § RB). Om den tilltalade inte skulle dömas så betalar staten rättegångskostnaderna. Den som blivit utsatt för brottet har alltså inte något ersättningsansvar som huvudregel.

Om målsäganden däremot själv för talan i ett enskilt åtal eller själv väljer att överklaga domen till högre rätt när åklagaren har avstått, ska istället rättegångskostnadsreglerna i 18 kap. RB för tvistemål tillämpas (31 kap. 11 § 1 st. RB). Detta innebär att som huvudregel ska den part som "förlorar" målet betala rättegångskostnaderna.

Alltså, om din mamma inte når framgång med överklagandet, kan hon bli skyldig att betala rättegångskostnaderna i hovrätten. Själva överklagan kostar ingenting. Däremot kan det uppkomma ersättningsskyldighet för andra kostnader för rättegångens förberedande och talans utförande såsom t.ex. arvode till privat försvarare och i vissa fall ersättning för allmänna medel till offentlig försvarare.

För att sammanfatta, kan man vända sig till Advokatsamfundet om man är missnöjd med en advokat och till justitieombudsmannen om man är missnöjd med en åklagares agerande. Detta kommer dock inte medföra någon ändring i domen utan då måste man istället överklaga. Din mamma skulle kunna bli skyldig att betala rättegångskostnaderna om hon inte vinner framgång i hovrätten.

Hoppas det var svar på din fråga! Om det var något du inte fick svar på eller som jag missförstod, är du välkommen att ställa en ny fråga

Med vänliga hälsningar,

Malin Hedlund
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Rättegångskostnader (239)
2021-02-21 Kan målsägande behöva betala rättegångskostnader?
2021-02-14 Indrivning av rättegångskostnader
2021-01-30 Ersättning av rättegångskostnader vid återkallelse av talan
2021-01-30 Rättegångskostnader vid ringa narkotikabrott

Alla besvarade frågor (89800)