Kan man begränsa framtida efterarv som erhålls med fri förfoganderätt?
Fråga:
Bakgrund:
Ett gift par med två gemensamma barn /döttrar/. Av dessa gemensamma barn saknar den ena bröstarvingar /barn/
Makan avled 2012 och nu avled maken. Finns testamente som säger att de gemensamma barnen nu ska ärva enligt arvsordningen.
Vidare står i testamentet:
Efter bådas vår bortgång skall kvarlåtenskapen tiilfalla våra bröstarvingar enligt lag.
Kvarlåtenskapen skall tiilfalla våra bröstarvingar med fri förfoganderätt innebärande att
den arvfallna egendomen vid bröstarvinges bortgång skall tillfalla hennes bröstarvingar För det fall bröstarvinge skulle avlida utan att efterlämna bröstarvinge skal! den arvfallna egendomen tillfalla hennes syster.Den arvfallna egendomen skall således vara undantagen från makes arvsrätt
.
Den "barnlösa" dottern undrar nu om hon kan göra ett tillägg i testamentsgodkännandet eller på annat nu där hon kräver att "laglotten, halva delen" inte skall ärvas av systern utan tillfalla den barnlösa systerns arvingar.
En jurist påstått detta till henne. Jag ställer mig frågande till om detta håller
Finns möjlighet begränsa framtida arvet ??
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.
Tillämpliga lagrum
Bestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).
Det är inte möjligt att ändra ett testamente efter testators död
Eftersom det i testamentet framgår att egendomen ärvs med fri förfoganderätt innebär det att systern inte har rätt att ge bort denna till annan genom varken testamente eller gåva. Det är inte heller möjligt att ändra ett testamente efter en testators död, vilket nu verkar vara frågan. I min mening är testamentet tydligt där det inte är några frågetecken om hur det ska tolkas. Systern ärver nu sin del med fri förfoganderätt, men efter hennes död kommer inte hennes make få ta del av hennes lott, utan denna kommer ges till hennes syster, alternativt systerns bröstarvingar om hon skulle ha gått bort, 11 kap. 1 § ÄB.
Något som systern utan bröstarvingar däremot kan vara uppmärksam på är att hennes make kommer få ta del av det arv som hon lämnar efter sig vid sin död, om man räknar bort hennes arvslott från föräldrarna. Jag ska visa detta med ett exempel:
Om föräldrarna lämnar 400 000 kr efter sig innebär detta är systrarna nu får 200 000 kr var med fri förfoganderätt. Låt oss säga att systern själv vid detta tillfälle hade egendom till ett värde av 800 000 kr, vilket innebär att arvet endast utgör en fjärdedel av hennes totala egendom på 1 000 000 kr. När systern sedan går bort ärver således hennes syster en fjärdedel av den egendom som hon lämnar efter sig, medan hon fritt kan fördela de resterande tre fjärdedelarna till vem hon vill genom testamente.
Om systerns egendom väsentligen har minskat eller ökat i förhållande till arvstillfället finns det även undantagsregler som säger att man kan kräva mer eller mindre andel i boet om efterarvet skulle vara oskäligt i förhållande till den ursprungliga summan. Det är således inte accepterat att systern ger bort sin egendom i gåva till någon annan innan hennes död som väsentligen minskar hennes egendom då detta påverkar efterarvet som ska till hennes syster, 3 kap. 3 § ÄB.
Avslutning
Sammanfattningsvis är det inte möjligt att ändra ett testamentes innebörd efter testatorns död. I detta fall är testamentet tydligt, vilket innebär att det inte heller finns någon möjlighet att ogiltigförklara det eller liknande.
Jag hoppas satt du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!
Vänligen
