Kan man testamentera en större del av sina tillgångar till ett av sina barn?
Hej!
Min mamma har nyligen meddelat att hon skrivit ett dokument med sin bostadsrättsförening om att när hon dör att hennes son ska få lägenheten som en gåva, dvs att han blir ägare. Vi är tre andra syskon som nu har fått veta detta och undrar vad detta kommer betyda för oss arvsmässigt. Vår mamma ville säkra att vår bror blir ägare till ett boende då han nu endast har en hyresrätt och alla vi andra tre syskon äger våra bostäder.
Vad händer med vår arvslott vid mammas död.
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Reglerna kring arv och testamente finner du i ärvdabalken (ÄB).
I din fråga så framgår det inte vad för typ av dokument som din mamma har skrivit tillsammans med bostadsrättsföreningen. Därmed utgår jag ifrån att det gäller ett testamente då det är vad som bör användas för att reglera vad som händer med ens tillgångar efter att man går bort. Jag utgår även ifrån att er mor är ogift, då det inte framgår att hon är gift i frågan. Om någon av dessa förutsättningar inte stämmer så påverkas svaret, då är ni välkomna att ställa en ny gratisfråga eller ringa oss för gratis rådgivning över telefon.
Testamente
När man vill bestämma vad som ska hända med ens tillgångar efter sin egen bortgång så är det som behöver skrivas ett testamente. För att någonting ska räknas som ett testamente så finns det formkrav, dessa återfinner du i 10 kap ärvdabalken, där det viktigaste framgår av 10 kap 1§ ÄB. Där framgår det att det krävs att testamentet ska vara skriftligt, samt att det ska finnas två vittnen. Samt att den vars testamente det är ska skriva under eller vidkänna sin underskrift på samtliga handlingar till testamentet i vittnenas närvaro. Vittnena måste även skriva under testamentet, samt veta att det är ett testamente som de skriver under. De behöver dock inte vara medvetna om innehållet i testamentet.
Om det är ett testamente som din mamma upprättat med hjälp av 2 personer ur bostadsrättsföreningen som vittne så bör det därmed uppfylla kraven för att vara ett giltigt testamente enligt 10 kap 1§ ÄB.
Laglott
När det kommer till hur detta skulle påverka er andra syskon så är det viktiga ur juridisk synvinkel huruvida detta påverkar er laglott eller ej. Enligt 7 kap 1§ ÄB så är ett barns laglott halva deras arvslott. Detta innebär att ni barn gemensamt har laglig rätt att ärva hälften er mors tillgångar om hon inte är gift. Denna laglott ska sedan delas lika mellan er syskon. Om ni är fyra syskon innebär detta att ni har rätt till 12,5 % var av tillgångarna som er mor lämnar efter sig.
Om bostaden är testamenterad till en av er syskon och testamentet uppfyller kraven för att vara ett testamente enligt ärvdabalkens tionde kapitel så måste man även se till er andra syskons laglotter. Vilket innebär att om det inte finns andra tillgångar som er mor lämnar efter sig till ett värde som innebär att ni andra tre kan få ut era 12,5% av er mors totala tillgångar så kan ni andra begära jämkning av testamentet. Den del av er mors tillgångar som är utöver er barns laglott får hon testamentera till vem hon vill, till exempel er bror.
Exempel 1:
Om er mor totalt efterlämnar tillgångar på 2 miljoner kronor, varav bostaden är värd 1 miljon kronor och övriga tillgångar 1 miljon kronor. Då har er bror fått ärva 50 % av er mors tillgångar, men det finns fortfarande kvar tillräckligt mycket för att ni tre andra ska få era 12,5% om 250 000 kr var som ni har lagstadgad rätt till enligt 7 kap. 1 § ÄB. Då kan ni inte begära jämkning av testamentet även om ni upplever det som orättvist att er bror har fått ärva mer än er andra. För utöver den del som ni barn har laglig rätt att ärva så får er mor testamentera de andra tillgångarna till vem hon vill.
Exempel 2:
Även nu efterlämnar er mor 2 miljoner kronor, men denna gång är bostaden värd 1, 3 miljoner kronor och övriga tillgångar 700 000 kronor. Då finns det inte tillräckligt mycket pengar kvar efter att er bror har fått bostaden för att ni övriga tre syskon ska få er laglott om 250 000 kr var. Utan det saknas 50 000 kr för att täcka upp för eran lagstadgade arvsrätt. Då kan ni begära jämkning av testamentet för att få ut er laglott.
Jämkning av testamente
För att kräva sin laglott om det inte finns tillräckligt mycket tillgångar kvar efter att er bror har ärvt bostaden så behöver var och en av er tre andra syskon begära jämkning av testamentet enligt 7 kap 3§ ÄB. Detta behöver ni göra inom sex månader efter att ni fått testamentet. Därav är det viktigt att agera i tid, annars förlorar ni er rätt till att begära jämkningen. Det är även viktigt att förstå att det inte räcker med att en av er begär jämkning, för man begär enbart jämkning för sin del. Därav måste alla tre begära jämkning för att alla tre ska kunna få ut sin laglott. Ni begär jämkning genom att antingen berätta för er bror att ni kräver er laglott och hur mycket pengar som saknas för det eller genom att väcka talan mot honom genom en stämningsansökan.
Mina råd till er:
-Fråga er mor om det är ett testamente som hon skrivit, så ni är medvetna om vad det är för dokument som finns.
-Om detta känns som något som kan skapa osämja bland er syskon så föreslår jag att ni alla försöker sätta er ned och prata med er mor medan hon fortfarande lever. Då kan frågetecken fortfarande rätas ut istället för att lämnas obesvarade. Samt att det finns möjlighet att komma fram till en lösning där bråk undvikes.
-När er mor går bort var noga med att ha koll på vilka tillgångar som finns vid bouppteckningen och om eran laglott kränks så agera inom 6 månader och begär jämkning av testamentet.
Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga och jag önskar er varmt lycka till!
Med vänlig hälsning
