Kan mina barn ärva min och min makes gemensamma bostad?
Hej,
Jag är gift, vi har inget äktenskapsförord eller enskilda tillgångar. Vi har inga gemensamma barn men båda har särkullbarn.
Jag står som ensam ägare till våran gemensamma bostad. Den ägde jag innan vi träffades för 20 år sedan.
Min fråga är; kan jag testamentera bort våran gemensamma bostad till mina bröstarvingar? Har han rätt till mer än enligt basbeloppsregeln?
Tack!
Vänliga hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Vad händer om någon som är gift avlider?
Det första som händer om någon som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger egendomen, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Detta innebär att er bostad är giftorättsgods och därmed ska ingå i en bodelning.
Hur går bodelningen till?
Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Efter att andelarna beräknats ska egendomen fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta gör man för att veta exakt vilken egendom vardera make ska få. Varje make har rätt att i första hand få behålla sitt eget giftorättsgods. Detta innebär att du i första hand har rätt behålla bostaden som du äger, så länge din make får giftorättsgods till samma värde. Om det inte är möjligt att din make kompenseras för värdet har han rätt till så stor del av bostaden som krävs för att ni ska ha lika mycket giftorättsgods efter bodelningen. Att komma ihåg är att den finns en möjlighet för en efterlevande make att få den gemensamma bostaden i avräkning på sin lott, så länge det inte är den avlidne makens enskilda egendom (11 kap. 8 § ÄktB). Detta innebär att en efterlevande make kan ha rätt att behålla den gemensamma bostaden, om det kan anses skäligt.
Arvet efter den avlidne maken ska fördelas
Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är dennes, och den som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör arvet efter denne. Arvet efter den avlidne maken ska sedan fördelas till arvingarna.
Hur arvet fördelas
Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).
Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.
Vad händer om du skulle avlida?
Om du skulle avlida skulle alltså först en bodelning göras mellan ditt dödsbo och din efterlevande make. Det spelar ingen roll att du äger bostaden, eftersom den inte är enskild egendom ska den ingå i bodelningen. Detta kan innebära att din make kommer ha rätt till en del av bostaden, eller till och med har rätt att ta över hela.
Din efterlevande make kommer inte ha rätt att ärva mer av dig än vad som eventuellt krävs för att han efter bodelningen ska ha tillgångar som motsvarar fyra basbelopp. Resterande av din kvarlåtenskap kommer dina barn ärva oavsett om du skriver ett testamente eller inte, eftersom de är särkullbarn.
Om du vill vara säker på att dina barn får ärva er bostad om du avlider kan ni skriva ett äktenskapsförord som gör bostaden till enskild egendom. Då kommer den hållas utanför bodelningen mellan ditt dödsbo och din efterlevande make, och istället direkt bli arv efter dig. Dock finns alltid möjligheten för den andra maken att ta över bostaden, om det kan anses skäligt. Denna rätt gäller även om bostaden är enskild enligt äktenskapsförord.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,
