Konkurrensfrågor inom straffrätten
Hej!
Jag vet att trafikbrott kan dömas ut enligt regler om konkurrens, eller i annat fall konsumtion. Jag letar dock lagstöd för dessa, och det enda jag hittills funnit är 14:14 Trafikförordningen som säger att "ansvar enligt denna förordning inträder inte, om straff kan dömas ut enligt brottsbalken eller lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott". Således förstår jag att trafikförseelserna i Trafikförordningen är subsidiära till BrB och TBL, men hur förhåller sig till exempel brottsbalksbrotten och trafikbrotten sig till varandra? Om någon gjort sig skyldig till ett "grovt" brottsbalksbrott, konsumerar då det ett brott av normalgraden enligt trafikbrottslagen? Eller döms de ut i konkurrens med varandra?
Hoppas kunna få hjälp att reda ut detta!
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga är långt ifrån okomplicerad och precis som du är inne på saknas ofta stöd direkt i lagtexten. Man får därför ofta se till praxis, som dock kan vara bristfällig (anledningen till detta återkommer vi till). Dessutom får man använda sig av uttalanden i förarbeten och om inte det heller finns så får man se till doktrin. I mitt svar kommer jag därför hänvisa främst till "Kriminalrättens grunder" (2:a upplagan. Asp, Ulväng & Jareborg) ("KG"). Därutöver kan jag, om du vill läsa om hur specifika brott förhåller sig till varandra, rekommendera att läsa kommentarerna till brottsbalken som skrivits av Johansson, Trost, Träskman, Wennber, Wersäll, Bäcklund.
Trots att området är komplicerat ska jag göra mitt yttersta för att på ett så pedagogiskt sätt som möjligt lyfta fram det viktigaste. I början ska jag försöka förklara de olika typerna av konkurrensproblem för att sedan gå in på anledningen till varför konkurrensproblemen är svåra att lösa. Avslutningsvis ges en överblick över hur man kan lösa konkurrensproblem för att sedan sammanfatta svaret.
Olika typer av konkurrens
Det finns tre olika konkurrensproblem: Likartad konkurrens, olikartad konkurrens och medbestraffade gärningar. Likartad konkurrens handlar om huruvida tio slag mot samma person ska anses som tio eller ett fall av misshandel, respektive om ett slag mot tio personer ska anses som tio eller ett fall av misshandel. För att lösa problem med likartad konkurrens kan man se till hur många målsäganden som finns. I exemplet ovan blir alltså tio slag mot en person = en misshandel, medan ett slag mot tio personer = tio fall av misshandel. I vissa fall måste man dock se till tid och rum: exempelvis blir spelandet av hög musik mitt i natten i ett bostadsområde endast ett brott.
Eftersom din fråga främst inriktar sig mot olikartad konkurrens och medbestraffade gärningar lämnar jag frågan om likartad konkurrens härvid.
Olikartad konkurrens handlar om huruvida gärningsmannen, genom en och samma gärning, begått ett eller flera brott. Ett exempel är att A förvarar en möbel åt B. När B vill hämta ut möbeln har A förstört denna. Har A då begått skadegörelse och förskingring eller båda brotten? Utgångspunkten vid olikartad konkurrens är att gärningsmannen anses ha begått flera brott, men det förekommer många undantag (s. 466 f. KG).
Medbestraffade gärningar handlar om huruvida gärningsmannen, om man anser att flera brott har begåtts, också ska dömas för flera brott eller om något/några av brotten ska konsumeras.
Varför uppstår konkurrensproblem?
Precis som du har uppmärksammat finns det ibland tydliga s.k. "subsidiaritetsklausuler" i lagtexten där det klart framgår att vissa brott konsumeras av andra brott. I de allra flesta fallen finns dock inte detta. Domstolen är inte heller skyldig att uttryckligen ange hur många brott som gärningsmannen döms för vilket gör att praxis inte alltid ger önskad vägledning. Lagstiftaren å sin sida väljer i många fall att överlåta frågan på domstolen och ger därför inte heller någon tydlig vägledning i förarbetena. Risken för ojämn rättstillämpning blir därför, tyvärr, ganska stor (s. 463 KG).
Lösa konkurrensproblem
Vi kan här ytterligare dela in konkurrensproblemen i "subordination"- och "interferens"-fall. Vid subordination omfattas brott A alltid av brott B, men brott B omfattar inte alltid brott A. Ett tydligt exempel är att misshandel av normalgraden alltid omfattas av grov misshandel men inte vice versa. I sådana fall är huvudregeln att endast det mer specifika straffbudet (dvs. grov misshandel) är tillämplig (detta kallas för principen om lex specialis).
Vid interferensfallen finns det ett visst överlappande område, men även fall som endast omfattar brott A respektive endast brott B. Ett exempel här är misshandel och våld mot tjänsteman. Vid interferensfallen är huvudregeln att båda brotten är tillämpliga, men det förekommer såklart flertalet undantag. Undantagen kan exempelvis vara att båda straffbuden är ämnade att skydda samma sak, eller att det ena brottet utgör en omständighet som gör att det andra brottet är att anse som grovt. För exempel på olika fall där brott konsumerar andra brott, se s. 487 KG.
Jag vill även avslutningsvis nämna att det inte spelar någon roll huruvida straffbuden återfinns i BrB eller i speciallagstiftning (ex. TBL).
Sammanfattning
Som du säkert redan har lagt märke till är konkurrensproblematiken ett komplicerat område. Området kompliceras ytterligare av att varken lagstiftare eller domstol i många fall väljer att inte ge tydlig vägledning. Det finns vissa huvudregler och utgångspunkter som kan ge en fingervisning, men det krävs ofta att man går in och ser på den specifika situationen genom att leta i förarbeten och doktrin.
Jag hoppas trots allt att du fått en djupare förståelse och, om du är intresserad av att veta mer, kan läsa KG (kapitel 7). Du är också självfallet välkommen att kontakta oss fler gånger om du har ytterligare frågor!
Med vänliga hälsningar,
