När används det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ärvdabalken?

Hej! Jag fick under år 2019 en bostadsrätt av min mor i gåva. I gåvobrevet är det angivet att hennes uttryckliga vilja att gåvans värde, vid bortgång hennes och efterföljande arvskifte efter givaren, inte ska avräknas såsom förskott på arv. I gåvobrevet är det angivet att jag har fri förfoganderätt att bestämma överbostadsrätten. Min mamma var då på väg att flytta därifrån för att jag skulle kunna sälja den, men jag tyckte på att hon kunde få bo kvar i avvaktan på ett annat boende för henne. Hon har därefter bott kvar i lägenheten fram tills februari i år 2021, då hon flyttade till ett äldreboende. Hon har fram till hennes flytt hyrt lägenheten av mig till självkostnads pris, enligt ett andrahandshyresavtal. Jag sålde lägenheten maj i år 2021 för 1 550 000 kr och min reavinstskatt blir 320 000 kr, dvs jag har kommer fått en nettovinst om 1 230 000 kr. Min bror avled för ett under 2018 och har en dotter (min mors barnbarn) som min mor haft någon bra relation med , men hon har ju uppenbarligen arvsrätt när min mor avlider. Vad jag kan förstå så kan hon åberopa det sk. förstärkta laglottsskyddet enligt ärvdabalken 7:4 och kräva ut sin laglott efter bostadsrätten när min mor avlider. Min fråga är hur beräknas då värdet i mitt fall av bostadsrätten? Är det efter det att min reavinst betald utifrån försäljningspriset år 2021. Eller är det värdet vid gåvan år 2019 minus reavinstskatt? Eller sker beräkningen på något annat sätt och kan hon kräva detta enligt Ärvdabalk 7:4?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Mitt snabba svar till dig inledningsvis blir att min bedömning är att det förstärkta laglottsskyddet inte kommer att bli aktuellt i ditt fall. Jag kommer nedan att ge en förklaring till varför.

Förskott på arv regleras i 6 kap. Ärvdabalken (ÄB). Enligt ÄB 6 kap. 1 § så finns en presumtion, alltså att man förutsätter, att alla gåvor som ges en bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska räknas som förskott på arv om inget annat sägs. Ett sätt att reglera detta är exempelvis genom att arvlåtaren i ett gåvobrev låter sin vilja att något ska vara annorlunda framträda genom gåvobrevet. Skälet till varför det ser ut på detta vis är att lagstiftaren utgick ifrån att en förälder skulle vilja fördela sina tillgångar lika mellan sina barn. Det finns såklart all rätt för en förälder att ge vad de vill till ett barn och att faktiskt behandla barnen olika eftersom det är deras liv och deras tillgångar. Men eftersom detta går emot vad lagstiftaren antog som huvudregel så måste man göra situationen klar för den som ska förstå sig på hur arvet efter någon ska fördelas, att man önskat att göra annorlunda än huvudregeln. Det är det jag uppfattar att din mor gjort i gåvobrevet som hanterar bostadsrätten.

Din mor var betänksam nog att skriva ett gåvobrev och i det brevet berätta att hon ville ge bostadsrätten till dig och att det inte skulle räknas av som förskott på arv utan var rätt och slätt en gåva under hennes livstid.

Det finns dock ett undantag från undantaget vilket är det lagrum du nämner, alltså 7 kap. 4 § ÄB, det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Bestämmelsen syftar till att kunna återföra det som en arvlåtare har givit i gåva om givarens avsikt med gåvan kan antas ha varit att ordna successionen för att gåvogivaren inser att hen kommer att dö. Förutsättningen är även att gåvogivaren faktiskt dör inom en snar framtid. Gåvan behandlas alltså som om den vore ett testamente för vilken jämkningsregler då blir möjliga.

Det finns två situationer där bestämmelsen kommer i fråga:

1.Gåvor som ges när givaren ligger för döden.

2.Gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen.

I båda fallen uteblir den ekonomiska konsekvensen eftersom det i fallet 1 är så nära döden att givaren ändå inte har någon användning för egendomen och i fallet 2 innebär att givaren kan fortsätta nyttja egendomen oförändrat.

Frågan uppkom i ett rättsfall från Högsta domstolen (HD) i NJA 1998 s. 534. HD tar upp att ett krav för att bestämmelsen ska bli tillämplig är att man kan anta att gåvogivaren haft en avsikt att ordna successionen genom sin gåva, alltså att påverka hur arvet fördelas. Om gåvogivaren däremot haft ett under livstiden riktat intresse av att företa rättshandlingen så kommer bestämmelsen inte i fråga. Om båda delar på något sätt kan utläsas så görs en samlad bedömning av om gåvan till sitt syfte är att jämställa med testamente. Till exempel så kan man ta hänsyn till hur nära förestående döden varit. En gåva som ges förefallande nära en persons bortgång med dennes vetskap om att hen snart kommer att avlida kommer som tidigare nämnts att tala för att personen försökt att påverka hur arvet ska fördelas eller kringgå laglottsreglerna. I det nämnda fallet fortsatte gåvogivaren att nyttja fastigheten som skänkts men gåvotagaren uppbar avkastningen och hade full förfoganderätt under 10 år mellan gåvans fullbordande och gåvogivarens död vilket resulterade i att HD ansåg att gåvan inte skulle återbäras. Den viktiga delen i HD:s domskäl var alltså den fulla förfoganderätt som fanns hos gåvotagaren.

När givaren har nytta av egendomen efter det att gåvan fullbordats blir alltså bestämmelsen tillämplig om de fördelar givaren bibehåller är större än den uppoffring som överlåtelsen av äganderätten till egendomen innebär.

Bestämmelsen om det förstärkta laglottsskyddet kommer alltså inte att bli aktuellt i ditt fall eftersom din mor fortfarande lever! Hon har inte kvar någon nyttjanderätt eller kontroll över egendomen och därför kan inte bestämmelsen tillämpas. Det spelar därför heller ingen roll hur beräkningen skulle gå till, men för att stilla din nyfikenhet angående beräkningen av värdet så gäller följande:

Om en arvsberättigad begär en återföring med stöd av det förstärkta laglottsskyddet så beräknas laglottens storlek som om gåvan aldrig getts utan att den finns kvar som en tillgång. Därför beräknas värdet av gåvan utefter värdet vid dödsfallet och inte vid gåvotillfället.

Hoppas du fått svar på din fråga och ha en glad sommar!

AnnaSara JariusRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Laglott? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000