När kan man anhållas?

FRÅGA
Hej. Jag ska på förhör om berdrägeri i 3 fall . Det handlar om telefonen som sålts och som inte kommit fram tror jag . Min fråga är kan dom anhålla mig efter förhöret? Det handlar om totalt belopp på 3000 kr tror jag
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det korta svaret är att de kan anhålla dig efter förhöret, om vissa förutsättningar är uppfyllda, men att detta inte nödvändigtvis är särskilt sannolikt. Det behöver i princip föreligga skäl att häkta dig för att du ska kunna anhållas. Om fallen av bedrägeri är att anse som ringa istället för av normalgraden är möjligheterna till att häkta (och därmed även möjligheterna till att anhålla) begränsade.

Förutsättningar för anhållande

Den som fattar beslut om anhållande är åklagaren som handlägger förundersökningen (24 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken). Meningen med att anhålla är i första hand i syfte att därefter häkta personen, det är med andra ord ett tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på beslut om häktning (24 kap. 6 § första stycket). Det ska alltså föreligga skäl som motiverar att personen bör häktas, se nedan. Även om sådana skäl föreligger behöver det inte nödvändigtvis innebära ett faktiskt anhållande, åklagaren får välja.

Om omständigheterna inte uppfyller skäl till häktning av personen ifråga, kan denne anhållas endast om denne är skäligen misstänkt för brottet och att det dessutom är av synnerlig vikt att personen tas i förvar (24 kap. 6 § andra stycket). Tanken är att vidare utredning förväntas visa att skäl för häktning föreligger. Om åklagaren inte förväntar sig att sådana skäl kommer visa sig efter vidare utredning ska personen inte anhållas.

Om du är (eller under förhörets gång blir) skäligen misstänkt måste du informeras om detta innan förhöret fortsätter (23 kap. 18 §). Detta är så att du ska kunna utnyttja din rätt till försvar, m.m. (21 kap. 3 a §).

Skäl att häkta

En person får eller i vissa fall till och med ska häktas i lite olika situationer (24 kap. 1-3 §). I de flesta fall krävs att denne är misstänkt på sannolika skäl. Detta är en högre grad av misstanke än ovannämnda skäligen misstänkt.

Häktning enligt huvudregeln (24 kap. 1 § första stycket) får ske när personen är misstänkt på sannolika skäl för ett brott för vilket fängelse på ett år eller mer är föreskrivet, om något av de särskilda häktningsskälen dessutom föreligger. De är: risk att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter begå brott. Bedrägeri av normalgraden (9 kap. 1 § brottsbalken), är ett sådant brott. Om det rör sig om ca 1 000 kr per fall kan det dock istället röra sig om ringa bedrägeri (9 kap. 2 § brottsbalken), vilket inte har ett så högt fängelsestraff att man kan häkta den misstänkte enligt denna regel. Det går dock inte att säga med säkerhet med så lite information om det skulle klassas som ringa eller inte.

Om det rör sig om ringa bedrägeri kan du häktas bara om du, utöver att vara misstänkt på sannolika skäl, antingen inte har hemvist i Sverige och det finns risk att du avviker, eller inte vill identifiera dig (24 kap. 2 § rättegångsbalken). Ju lägre allvarlighetsgrad på brottet desto mer oproportionerligt vore det att anhålla och häkta dig.

Med vänlig hälsning,

Hanna Palmkvist
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?